Det oregerliga monstret Hydran är i vår tid mer känt som Närighetslivet vars spelplan, den inskränkta människans ekonomism, de båda lärde särskilt pekar ut som en fara. Tala om fromma förhoppningar att tillskriva Monstret självt! Monstret vet exakt vad det håller på med och Nya Moderaterna är bara dess florstunna täckmantel.
Naturligtvis är det den alltmer svajiga socialdemokratin professorerna främst adresserar. Partiordförandens svammel - menat att fungera utslätande - om att ingen vet vad som är höger och vänster i dessa tider är naturligtvis djupt olycksbådande för den kraft andra skiljelinjer än den politiska höger/vänster-delningen alstrar.
Att inte dikotomin "hög och nobel / låg och basal", dvs. andlig eller materialistisk finns med, har sina historiska anledningar. Till och med innan "ekonomismen" gjorde svenskarnas hjärnor små och obetydliga var det här ett land av påvra pragmatiker, folket tänkte i ägandetermer eftersom de som indoeuropéer kom hit under jordbrukets himmelska motiv (Jungfruns tecken) - de kom inte hit som ett fritt, strövande samlarfolk.
Så mycket står klart utifrån 1809 års svenska horoskop, att Oxen - instinkten att vilja äga land är målsättningen. Oxens koppling till jordinnehav uttrycks astrologiskt snarast som "pengar" - glimrande mynt som egentligen är små representationer av jordskivan. I 1809 års horoskop drivs Sverige därtill Djävulens version av äganderätten, en korrupt ägare (!).
Det är denna ruttna Ägare som dominerat svenskheten över tid och sedermera fått svenskarna att söka flytta fokus bort från den själva genom att peka ut andra folk - särskilt zigenarna - som ett tjuvaktigt folk! Men det himmelska rådslutet är skrivet för den som kan läsa... Det är också den onda äganderätten som genast havererar Sveriges möjlighet till genuin socialism. Socialdemokraterna valde att låta den gamla regimen kvarstå i landet (vilket folk bara då och då blir medvetna om, som när pennalismens regim avslöjas i de privata skolorna som fostrar morgondagens makthavare i detta taskspel som kallas demokrati).
I 1974 års horoskop hittas nästan samma motiv, men nu istället på folkets lunära sida. Folkets mer progressiva (solära) representanter har nu lämnat det materialistiska tänkandet och är sociala ingenjörer - de vill bygga ett gott samhälle (Solen & välmågans Jupiter i ideologins Vattuman).
Det finns således mycket Bjereld och Demker inte adresserar nu när socialdemokratin upplever sitt värsta hot mot valsegern längsmed den skiljelinje de båda kallar populism och där Sverigedemokraterna och den internationella främlingsfientligheten och EU-motståndet buntas ihop som båda vore onda.
Om man bortser från att hela artikeln är en dold uppmaning till socialdemokratins ledning att vakna upp och våga stå för ens en gnutta vänsterideologi innan hela skiten faller samman (populism och ekonomism helt kontrollerar de små och ofärdiga svenska hjärnorna), så är den ändå bra och realistisk. Att angripa Hydran efter att socialdemokratin legat i säng med den i snart ett århundrade, låter sig inte göras. Tåget hade sedan länge gått (och lika bra var kanske det att döma av hur illa kommunismen fungerade).
Den fula kompromisslösningen där Arbetaren lät den Rike Mannen hållas ledde ändå till att Sverige fick ett fantastiskt rykte i hela världen om att ha skapat ett land där ALLA medborgare hade det drägligt (utom zigenare, negrer och samer - vi behövde ju några måltavlor för den korruption som fortsatte verka in i modern tid, men nu inte längre av en rasbiologisk regering utan på det obildade folkets nivå).
Det var detta Reinfeldt och Borg inte längre ville se. Hydran hade nämligen samlat kraft under en längre tid och det svenska folket hade fått det så bra att de var helt i vattenmonstrets våld. Det enda de gjorde vara att konsumera och få förstod den sociala arkitektur som givit dem ett så pass gott land att leva i. Reinfeldt och Borg hörde Monstret kalla och kände sig förpliktade att åter introducera ojämlikhet, fattigdom, prygel och slaveri i Sverige. Och där är vi nu, kort inför ett ödesval där socialdemokratin helt tappat sin ideologiska kompass - ja, professorerna nämner inte något parti vid namn, men udden är tydligt riktad mot (s).
Vilka är då de här förhållandevis klarsynta folkundervisarna (för DN-artikeln är inget annat än en grundkurs i samhällskunskap för medelklassen, artikeln håller en språklig nivå som är alldeles för avancerad för Aftonhorans läsare).
Några ord om mytologiska bilder först. Hydran är ett vattenmonster och bara genom att bränna stumpen efter varje avhugget huvud kunde hjälten Herkules förhindra att två nya växte ut i dess ställe. Tanken på cancer och metastaser ger sig och att också en Kräfta (krabba) skyndar till Hydrans försvar är talande. Redan antika romaren Manilius hade noterat girigheten i den sublunära principen Kräftan/Krabban och såg en slipad affärsman i tecknet. Tack vare känd födelsetid vet vi att Fredrik Reinfeldt inte bara är född med Solen i sideriska Kräftan utan också hyllar närighetens princip som sitt högsta ideal. Mannen har alltså inte högre tankehöjd än en grönsak!
Det beror på att vinsttänkandets tecken Jungfrun stiger i öster och enligt den antika astrologin placerar detta alltid Hydra - bevattningen av åkerfältet - som högsta ideal. På många sätt har Reinfeldt rätt: Nya Moderaterna VAR det nya arbetarpartiet, för någon högre filosofi, det ägde de verkligen inte. De befann sig kollektivt ännu på den omogna egoistens nivå, han som inte fattar varför staten i sin mer långsiktiga planering behöver kräva in tionde från hans "privata" åker.
Reinfeldt representerar således en "underart" av Människan som helt snurrat till det för sig och inte längre står i kontakt med de stora och korrekta tankar som mänsklighetens alla kulturgrundare tänkt. I Reinfeldts tidevarv var alla små och tänkte bara på sina egna behov. Och lämnade, som professorerna noterar, fältet fritt för andra "skiljelinjer" (parkombinationer eller dikotomier i zodiaken) att börja verka på folken i Europa.
S-märkta professor Ulf Bjereld har paradoxalt nog sinnelaget i den näriga Kräftans tecken! Hur kan han då kritisera ekonomismen, som just är närighetens systemiska uttryck?
 |
| Ur Mån-sinnets perspektiv: En grav Sol i femte ledarhuset! |
En ingång är att kontrastera hans horoskop med Reinfeldt, Borg och mannen som förstörde det svenska apotekssystemet, Göran Hägglund. Alla dessa tre borgare har ett svart "storkors" i Tamas guna, Mörkrets kvalitet eller Okunnighetens kvalitet. Det är om den sortens besatta människor läraren och filosofen Jesus sade, "förlåt dem, för de vet inte vad de gör". Svenskarna har med andra ord satt den mest otillräkneliga människotypen att sköta demokratin åt dem!
På detta reagerar naturligtvis en natur som Bjerelds, där istället det passionerade storkorset är aktiverat. Rajas guna indikerar emellertid också lidande - när inte passionen är besvarad. Och givet hans soli-saturniska driv - mot den Saturnus som äter sina barn nere från Mörkrets helvetesvärldar - hur skulle hans passionerade kors kunna vara något annat än ett lidandes kors. Han är öppet (s)-märkt och det är den ständigt bedragna folkmassan han talar för.
Solen så här nära sin ömsesidiga fiende Saturnus öppnar naturligtvis för en annan och snarlik tolkning: han är arbetarklassens röst. I det hinduiska kastsystemet äger Saturnus arbetarklassen, och Solen är den klassiska ledarsymbolen. Det finns med andra ord ett antal budskap på denna himmel som är långt starkare och har ett mycket bättre direktiv än den herrelösa vegetativa och näriga vattensjäl som Månen i Kräftan som sådan indikerar.
Här är då ett bra horoskop som dels påminner om faran att låta Månen styra sig själv (som den gör i sitt enda härskarläge i Kräftan), och dels illustrerar hur en Sol kapabel att föra denna herrelösa månskuta i riktning mot ökad soberhet. Om Vatten är konsumism och allsköns missbruk, står Saturnus för en torr och förnuftig nykterhet. Lustigt nog ägnar Bjereld och Demker rätt mycket tid åt att förtala "det folkliga snusförnuftet", trots att Bjereld själv har ett horoskop som just beskriver hur det ser ut!
Istället för att lösa den diskrepansen (och mörkläggningen av de egna rötterna) vill jag hellre säga något om Marie Demkers karta, som stämmer bättre in på debattartikeln - något får mig att tro att Bjerelds Måne i Kräftan, sin tendens trogen, är den populistiska "me too"-typen som bara hänger med på den betydligt mäktigare ande som driver Demker.
 |
| Ur Mån-sinnets perspektiv: En dominant Sol höljd i skugga |
Bjerelds sinnelag låg tämligen säkert i den ombytliga och principlösa Kräftan - principlös för att dess enda princip är att raka åt sig, detta är ryggradslöshetens princip som verkar och i känslan av total sårbarhet bygger krabban sig ett materiellt skal som sedan måste underhållas hela livet igenom.
Platon och senare filosofen Heidegger kallade materialisterna oegentliga människor, sjuka och fångade i ett inbillat, kroniskt paniktillstånd som likväl upplevs som verkligt eftersom den irrationella eller vegetativa själen verkar på oss alla just för att vi bor i en fysisk kropp.
Dessa räddhågsna, inkapslade och sublunära krabbor strävade - likt högern och borgarna - ständigt mot något bättre i sitt falska tillväxttänkande. I själva verket är de bara offer för Kräftans och Månens dominanta illusion. Platon: DET FINNS INGEN ÄKTA EXISTENS I DET DU HÅLLER PÅ MED OM DU ÄR MATERIALIST.
Varför denna Bjerelds månplacering är tämligen säker beror på att Månen redan några timmar efter midnatt intar sitt bottenläge i zodiaken och indikerar en människa som bygger sin världsbild utifrån passionen för obeständig näring. En god människa önskar emellertid dessutom att alla ska ha en jämn tillgång till den här sortens näring, hur lite den än har att göra med människans självförverkligande på en högre nivå än den simpla plantans eller djurets. Tittar vi på Bjerelds 9e hus för samvetets röst, ägs huset tillfälligen av Jupiter (Fiskarnas härskare).
Det påminner om att Kräftan faktiskt inte enbart är ett närigt och räddhågset tecken. INOM FAMILJEN, KLANEN (etc.) praktiserar även Kräftan välvilja och generositet. Bjereld har dessutom ett klart mer avancerat begrepp om den grupp som "mamma Kräfta" bemödar sig om: Jupiter står i gruppsociala Vågen och är om något en smula överdriven (äregiriga Drakhuvudet befinner sig i Vågen detta år).
Likväl har Kräftan i första huset Jupiter med sig som både den Stora Välgörare den är, och även som verksam välgörare. Och, inte att glömma: den är placerad i den sociala rättvisans och jämlikhetens tecken Vågen.) Det saknas sannerligen inte omen som tecknar ett gott sentiment och en människa som vill folkets bästa!
Marie Demker har ett något mer osäkert sinnelag, men eftersom Månen befinner sig i Jungfrun ända fram till sjuttontiden (och entrén i Vågen) är det ändå en rätt säker gissning. Särskilt som hon enligt Wikipedia på senare tid forskat kring just de "skiljelinjer" (i en globaliserad värld) som också DN-artikeln så hårt betonar. Jungfrun är en expert på att skapa skiljelinjer (och de flesta av dem fullständigt onödiga i alla världar utom den som bygger på materialism och illusionen att ägande skulle vara en verklig drivkraft som gör själen något gott).
Precis som med Bjereld har vi här en kritisk månplacering eftersom bloggen här identifierat både ett ärthjärneperspektiv på enbart vinstgivande verksamhet, förhöjd kriminalitet och främlingsfientliga tendenser ("främlingar inkräktar på min åker och minskar MIN vinst"). Det handlar om negativ diskrimination (medan det positivt polariserade Merkuriustecknet Tvillingarna istället söker göra positiva åtskillnader och således bygger människans andliga eller pneumatiska kropp).
Precis som hos Bjereld tycks dock övriga horoskopet ha motgift som får Demker att genomskåda sitt eget begränsade och begränsande sinnelag (där Månen mycket väl kan teckna instinkter eller t.o.m. uttalade värderingar i barndomshemmet).
Här är det avgränsaren Saturnus (skiljelinjer !!!) som utöver sin kontrollerande inverkan på själviskhetens magnitud via den indiska 270-gradersaspekten. Tur att detta är en nobel och väl placerad Saturnus, för i ett ynkligt horoskop skulle Saturnus med Månen tvärtom kunna frambringa sjukligt snåla och ogina personligheter. Tänk onkel Scrooge i Charles Dickens En vintersaga som väl i någon form sänds på svensk tv varje jul för att påminna folk om hur ful själviskheten blir över tid. Ja, Scrooges fulhet associeras ofta med Saturnus medan Jupiter formligen lyser av hälsa och framgång.
(Bara ett anekdotiskt exempel på det senare: två gånger utvald av People Magazine till Hollywoods mest attraktiva man har Brad Pitt naturligtvis Jupiter i välsignande aspekt till sin personliga ascendent och dessutom från Guds och samvetets nionde hus. Pitt vägrar hora med nakenscener i sina filmer och är en av Hollwyoods mest generösa välgörare. Vad gäller vägran att ställa upp på nakenscener läste jag något drägg till journalist föreslå att det berodde på att hustrun var otillräkneligt svartsjuk. Likt många politiker borde också många journalister överväga ett annat yrke, mer i harmoni med deras förmörkade sinnen.)
Förutom att Demkers hypotetiska karta har en verksamt välgörande Saturnus som håller Jungfru-sinnets låghet i schack (hon är med andra ord ingen vän av Jungfruns normala tendens till främlingsfientlighet) och att hon via samma Saturnus gillar samhällets rådande maktstruktur (Saturnus), dvs. det jag kallar en skendemokrati som slutat fungera, har hon också det driftiga och inspirerande ledarskapets Sol i Lejonet.
Hon har därtill en kommunikationsförmåga (Merkurius) som välsignas av kungamakaren Regulus. Hon både är en god ledare och vill uppmana till mer av samma vara. Notera hur balansen kantrar här: Månen undertrycks av gränsdragaren och Solen affirmeras! En tanke far genom min andekropp. Kan hon vara en fursteslickare? Månen i första huset krymper ledarskapsförmågans Lejon och gör den till en ond daimon! Hon har varit en ond ledare i tidigare liv och frågan är nu om hon söker sona sina brott genom att gå hårt åt de krafter som i detta fortfar att hålla jordklotet liveget.
Här blir resonemanget för osäkert eftersom en månascendent inget säger om vår verkliga värld. Hela frågan om ledarskap är dock osäkrad på det mentala planet och Solen ÄR den onda daimonen i detta horoskop. Hur ser Demker på starka ledare - är de alla potentiella fascister?
Givet en månascendent i Jungfrun liknar horoskopet till viss del Fredrik Reinfeldt som definitivt är köpt av en ond storfinans (verksamt ond Jupiter) och har tydliga problem med sitt Lejon i den onda daimonens tolfte hus (och nu ett omen som hänför sig inte bara till det mentala utan till vår konkreta verklighete). Den verksamt onda Jupiter är dessutom Reinfeldts högsta gud här i livet (9e huset).
Som sagt, för statsvetaren Demker saknas födelsetid och t.o.m. säker månplacering och det vore dumdristigt att helt räkna ut henne. Hon spelar definitivt på en skyhögt högre nivå än den nyttige idioten Reinfeldt, men bara värnandet om ett EU som helt spelat ut sin roll och att DN-artikeln använder ordet "utopi" istället för "vision" säger mig att ingen av de här två professorerna tillhör morgondagens människor.
För som jag tjatat hävdar Platon i "Staten" bestämt att hans modell inte är en utopi utan en reell möjlighet, om än svår att genomföra. Redan i hans Grekland hade de besuttna i verkligheten alla möjligheter att köpa sig makt och önskad politik. Inget nytt under solen således.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar