Runars fall ner i Vattnets malström av begär

[Obs. Detta inlägg innehåller en viktig nyckel till Jupiter i Fiskarna och Jupiters upphöjelse i Kräftan.]

Jag har flyttat Runar Sögaards horoskop från kändismappen i datorn till den för skandalkändisar. (Jag har också en mapp som heter "spirituell" men för den var Runars horoskop aldrig aktuellt)

AB skriver om att han försökt starta upp en konsultfirma i USA som säljer ledarskap till näringslivet. Bara en sådan sak. Jesus hatade krämarna som flockades runt templet och hans moderorganisation, Guds barn, vägrade ta i pengar med tång! 

Den här delen av kristendomens tidiga historia är förstås de kälkborgerliga kristna i väst lyckligt omedvetna om. De är helt enkelt inte kristna utan i själ och hjärta demonen Mammons tjänare. Runar är helt klart ingen Herrens tjänare utan bara en girig opportunist.

När inte klockslaget är känt sitter man fast med en karta för Månen som gäller i 2-2½ dygn. Som jag uppfattat indisk astrologi ställer de tre horoskop, dels det med utgångspunkt i ascendenten, men sedan också ett där sinnet/Månen motsvarar första huset och dessutom ett klassiskt solärt horoskop med Solen som första huset. Dessa tre kartor beskriver löst kroppens/det fysiska livsödet, psykets öde och så Solens eller andesjälens tagning på det hela. 

Och därtill kommer alla de specialkartor som tillgrips för olika speciella frågor, som navamsha ("niondedelningen") som är viktig för partnerfrågan men vissa menar är ett slags hemligt själshoroskop. 

Det är inte svårt att se hur den ena traditionen hopat sig på varandra i det väldiga Indien för Solen är också en slags själsindikator, likt atma karaka-planeten! Jag betvivlar att indiska astrologer använder allt i den enda förvirrad röra - det är inte lätt från västerlandet att bilda sig en uppfattning om hur de indiska systemen fungerar.

Därför har jag bara fastnat för den fascinerande läran om "planeters verksamma natur" som uppenbarligen verkar bygga på en komplex bakomliggande logik. Indierna verkar nu så pragmatiska att de inte är speciellt intresserade av att forska i sina egna metoder. De fungerar och det räcker för dem.

Men utifrån Runars horoskop, en typiskt "luftblå" eller idédriven typ med både Sol och Måne i Luftelementet, är det rätt fascinerande hur den indiska läran om planetens natur sticker hål på hans andliga blå bubbla, om man utgår från Månen eller sinnelaget. Se här:

Med sinnelaget (Månen) som ascendent får vi Vattumannen i första huset. Sinnelaget förfogas därmed av Saturnus, förvisso en organisatorisk planet men kanske lite mindre så i "kaotiska" Fiskarna som bland annat symboliserar andlighetens uppvaknande genom att själen rentvår sig (Vatten) från de synder den ådrog sig då den ännu befann sig i Horans våld, i den profithungriga jordbrukaren Jungfruns tecken. Den merkantile Merkurius sägs "upphöjd" i just Jungfrun vilket troligen betyder att den är en särdeles fiffig handelsman i detta tecken, kvick i huvudet och en skicklig matematiker. 

Hur den sexuellt orörda Jungfrun samtidigt kan vara den arketypiska Horan är ett ämne som tidigare diskuterats på bloggen, så vi går vidare med Runars konfiguration. 

Att som Runar ha ett sinne i höggradigt logiska (Luft-) Vattumannen medan den intellektuella böjelsen "bara" bottnar i instinkter (Vatten) ser ut som en inte helt optimal parformation, sinnet och dess dolda disponent. Som bäst blir det här en människa som sätter ord på känslor och det kanske var så Runar fungerade på den "gamla goda tiden" när han ännu kunde tjäna pengar på att predika Guds ord. 

Men något i kändisskapet gjorde tydligen att han ville tjäna ännu lite mer, eller också har religionsintresset i både Norge och Sverige tvärdött medan västerlandet väntar på att marknadsliberalismen ska dra ner oss i ännu en undergång och kanske ett tredje världskrig. Att leka med Satan kostar, men människor lär sig aldrig. Samma manege krattas om och om igen och nya själar kommer in och gör samma erfarenheter.

Studerar man hur väl krassa Saturnus finner sig i det djupa Fiskarnas tecken, visar sig vid första anblick den strama och rationella Saturnus ligga rätt bra. Dess disponent Jupiter står själv "upphöjd" i Kräftans tecken. Vari denna upphöjelse består är en sådan fråga man kanske inte ställer sig men jag skäms för att ha haft det här som hobby i så många år och inte ens försökt ta reda på vilka argument som ligger bakom det gamla schemat som hittas i både hellenistisk och indisk astrologi. 

Och lika bra var väl det, för med västastrologins skeva zodiak blir man helt förvirrad. Tecknen och elementen stämmer inte längre så det är helt omöjligt att reda ut dylika frågor genom observation. Som tur är har den här bloggen visat att tester av den österländska (sideriska) zodiaken ger resultat som påminner om de antika beskrivningarna av tecknen, vilket i sin tur innebär att den västerländska zodiaken levererar tokgalna resultat. 

Jag säger det igen: Månen i Skytten dominant bland mördare enligt västastrologin. Helt befängt. Detta är ett godhetens tecken! Men om den gamla sideriska zodiaken plötsligt visar att alla dessa månar låg i dödens och korruptionens tecken Skorpionen, börjar det då inte låta exakt som de berättelser som går ända tillbaka till antiken? Jo, sannerligen!

Att Runar har en "upphöjd" välståndsplanet i Kräftan tolkades av västastrologen Charles Carter som att det här slutna och till familjen begränsade tecknet "öppnade upp" och vågade involvera fler i sina sympatier. Rent teoretiskt kan det stämma, men är det så i verkliga livet och enligt den sideriska zodiaken? 

Har inte hunnit testa den tanken än, men spontant ser jag en helt annan förklaring till den här gamla regeln: indisk astrologi placerar "intern lycka" i Kräftans naturliga fjärde hus. Till samma hus associerar de inte bara begrepp som "hemmet" och "det privata" vilka känns igen i västastrologin, utan också dyra kapitalvaror - där naturligtvis hemmet eller ett hus är den största utgiften i livet för de flesta. Och på ett rent materiellt plan är ju den stora välgöraren Jupiter symbolen för stora kapitalansamlingar/förmögenhet medan lilla välgöraren Venus "bara" är pengar som sådana.

Glöm att Jupiters "upphöjelse" låter nobelt och psykologiskt storslaget, och vänj dig vid att Jupiter bara blir ännu mer intresserad av det materialistiska livet när den passerar Månens, dvs. habegärets tecken! Jupiter och Kräftan stärker varandra, för Jupiter och Månen är båda härskare över vatten och har därför en tillgivenhet för varandra. 

Jag vill påminna om ett viktigt men säkert glömt (eller oläst) inlägg från hösten 2010, där Jupiter i Grekland förekom i en särskild form av Zeus, nämligen Zeus Soterios. Givet att Fiskarna och havet var en förfärlig kraft i antiken och många kvinnor förlorade sina fiskare till havet, vad naturligare än att som jag föreslagit, se Jupiters härskarskap över Fiskarna som ett motgift mot detta förlustbringande tecken. I varje hamn fanns en staty av Zeus Soterios som skyddade sjömän från den ultimata förlusten, att aldrig ens nå hamn med sin värdefulla last. 

Jupiter genererar alltså inte (världslig) rikedom i sitt eget negativa tecken så mycket som den fungerar som en skyddsamulett, den håller olyckan borta. (Notera att hellenistisk astrologi lokaliserar olyckan mittemot Fiskarnas naturliga hus - i det sjätte huset.)

Så när ska då Jupiter ackumulera vinst och inte bara hålla olyckan borta? Här kommer dess upphöjelse i Kräftan in. Nu står Jupiter på besläktad "mark", dvs. flyter på havet, och givet romaren Manilius antika skildring av Kräftan som ett girigt tecken som färdas från hamn till hamn och gör verkliga klipp på sina handelsresor, börjar pusslet klarna. 

I det här tecknet stämmer plötsligt Jupiters lyckobringande sida på ett visst sätt med värdtecknets tydligt näriga sida - för Kräftan representerar också den ständigt tärande sidan av människan: metabolismen med dess ständiga sug efter mer. Kräftan/Månen sammanfattar själens fallna status när den ramlat ner i en fysisk kropp och nu anfäktas av simpla krafter som försöker få den att enbart ägna sig åt verksamhet som ska döva den dödliga och osunda själens berättigade dödsskräck. 

Girighet är alltså en följd av fruktan för det egna livet, och egentligen borde man tycka synd om de här människorna. Det är bara det att de börjar trampa ner andra i sin jakt på att samla allt bara för sitt eget. Därför är privatismens fjärde hus, en "hemmets region" inte en filosofi som duger för att styra ett samhälle. Därför är patriarkatets Stenbock överordnad det instinktiva matriarkatet i zodiaken. 

Den vegetativa själen kan aldrig få sista ordet, då blir det som med Sol-Kräftan Reinfeldt: förskräckligt klantig politik och t.o.m. pennalisering av de svaga (det finns mödrar ute i naturen som stöter bort de ungar de upplever för svaga - den som beter sig som "enbart natur" är i själva verket direkt driven av Djävulen, den intelligens som vakar över planeten jorden.)

Med denna rekapitulation av några käpphästar, kan vi nu bättre förstå Runars närighet. Problemet är bara att Jupiter trots sin upphöjelse ser skadad ut. Han har en osund syn på att trygga sitt eget bo (Kräftan = mig och de mina) vilket kan göra honom oansvarig i andra åtaganden. Men välståndsplaneten Jupiter är verkligen expansiv här, för under denna distinkta och irrationella instinkt att se om sitt eget bo (lyxiga hus!) döljer sig disponenten Månen som själv står i det stora och konceptuella tecknet Vattumannen. Ja, Runar tycks ha anat så mycket, trots sin röriga blandning av intellekt och blinda instinkter som att Vattumannen är Kristus! 

Men horoskopet är orent, och de här tre planeterna (Månen, Saturnus, Jupiter) som alla rör ihop tankar och känslor bildar en trippelsidig reception som liknar vänsterledaren Jonas Sjöstedts, men inte i det visionärt närande Eldelementet utan i det blinda och tärande Vattenelementet. Den människa som har mycket vatten i sig men ingen Eld famlar verkligen i mörkret och kan bli en missbrukare. Jag ser Runars Vatten/Luft-"mix" (för mixar sig gör de inte!) och brist på Eld som en synnerligen visionslös sol-och-vårare. 

Bristen på ärlighet bekräftas av att både Månen och Jupiter antar rollerna som "verksamma illgärningsmän" i horoskop där Vattumannen stiger i öster! Här är alltså Runars sinne en möjlig kanal för det onda (dvs. en falsk gudsman) och det blir inte bättre av att psyket motiveras av en enorm instinkt att vilja bli rik för egen del (Jupiter i Kräftan). Eftersom också Jupiter är en verksam illgärningsman uppstår den kanske sjukligaste kombination bloggen sett på en tid: elementen Luft och Vatten skaver, hukar och gömmer sig, dissocierar och mörkar och båda planeterna är verksamma för det onda, alltmedan det är rikedomar till det egna huset som driver hela denna sorgliga show. 

Inte konstigt att folk runtomkring Runar står och frågar varför han inte betalar sina skulder! Mannens månhoroskop indikerar total ohederlighet. Nu förvandlas förvisso den naturliga illgöraren Saturnus till "verksam välgörare" eftersom den äger det goda första huset och så att säga tar död på sin egen ondska genom att också äga det onda tolfte (kvar blir därför bara det positiva budet om Saturnus som ägare av första dharma-huset).

Men kan Saturnus i Fiskarna bryta den onda cirkel som den här trippelsidiga receptionen innebär? Att döma av Runars faktiska leverne: nej. Saturnus vill det goda, men den agerar inte helt själv, utan influeras till det sämre av sin disponent Jupiter.

Och var står Jupiter ur sinnelagshoroskopets (Chandra lagna) perspektiv? Jo, "lätta rikedomars" Jupiter står tillsammans med pengarnas Venus i det onda Olyckans sjätte hus, i Fiendens hus.

Jag har själv den naturliga välgöraren Jupiter som en tillfällig agent för det onda i sjätte huset (i Skorpionen). Jag har sökt hålla mig borta från de onda människorna i näringslivet genom studier, studier och ytterligare studier. Men det räckte med tre år på en av Stockholms största it-byråer runt millennieskiftet för att jag skulle känna korruptionen sätta in direkt! 

Jag blev helt enkelt en märkbart sämre människa och jag skulle aldrig ens ha märkt hur stockholmsegoismen började förgifta mig om jag inte dessförinnan (av jobbskäl) tvingats till det märkliga språket från religionshistoria till dataprogrammering. Jag hade alltså en referens och kunde se hur den rappa tonen på ett flashigt kontor var en öken av korruption och själviskhet. Det tog cirka tre år efter it-kraschen 2001 innan jag åter började drömma om nätterna. Så kraftigt hade Jupiter förgiftats av kontakten med Fienden i det sjätte huset i kombination med dess sårbarhet för ondskan.

Runar, trots att han bekände Gud, har tydligen förolyckats ännu värre. Sådana här liv kommer det att ta hundratals år av jordetid för själen att helt tvätta sig ren från. Det är intressant att Runar har sin "karmaplanet" Saturnus just i rentvagningens Fiskarna och att den dessutom är en verksam välgörare. Eftersom Saturnus är en märklig planet står den både för fattigdom men också för ackumulationer som långsamt förvärvats (att jämföra med Jupiters snabba klipp och rikedomar). 

Saturnus har både en sida av ytterligt armod men kan också beteckna släkter som suttit på landägor i många generationer, "gamla pengar". Saturnus i Fiskarna är lustigt nog en symbolkombination som stämmer mycket väl med det kristna fattigdomsideal (dagens kristna inte låtsas om). Men det märkliga är alltså att det bakom detta asketiska ideal lurar en fet och välmående prelat: för Jupiter representerar det prästerliga ståndet! Det är sannerligen ett komplext horoskop och summerar väl Runar, kändisprästen. 

Att han föddes med Solen i Tvillingarna betyder, givet hans enorma girighet på sinnelagets nivå, knappast mer än en gårdfarihandlare. Tvillingarna som ett av zodiakens flera handelsmannatecken. Ur sinnets perspektiv är Runars Sol och handelsmannamerkurius verksamt neutrala. Det sinne som är böjt åt det onda, det själviska, finner det egalt i vilken riktning de flexibla Tvillingarna vänder sig och leder det. (Ondska ser inte vad Godhet är, men Godhet kan se vad det Onda är!) 

Således var Runars första kommers att kränga ord och mera ord som predikant, som Tvillingarna, kommunikatören. Nu försökte han förmedla "ledarskapstjänster". Stackars människa! En sådan liten varelse på jorden. Om han skar ner på sin girighet och sina behov - sånt som kändisstatusen förgiftade honom med - hade han kunnat undvika detta svek mot sin själ. Eller också är det just det han var tvungen att göra i livet. Den definitiva Saturnus i Fiskarna tyder på att han hade ett möte med den ultimata världsliga förlusten, vilket ju är vad Fiskarnas tolfte hus också tecknar.