Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


onsdag 4 juli 2012

Hollywoods tre rikaste - bara en är hjälte




DN drar sitt strå till stacken för att upprätthålla den sjuka världsbild som mäter människor i pengar och driver fram nya generationer av dårar. Män som materialistiska arbetsnarkomanen Tom Cruise, nu med tre spruckna äktenskap bakom sig men - halleluja! - Hollywoods högst betalda filmskådespelare.

Efter en "svacka" faller Leonardo DiCaprio till andra plats och delar denna med ett namn som påfallande många i Sverige inte verkar förtrogna med, Adam Sandler. Det kan beror på att hans tidiga filmer ("Waterboy", "Billy Madison") var bottenlös vit patraskfilm, simplistisk amerikansk Åsa-Nisse för vår tid. 

Sådana aktstycken nådde kanske inte svensk biopublik, där den kulturella underklassen gör allt de kan för att shoppa bort sina skavanker men jublar när Schwarzenegger som Terminator trampar sönder glasögonbågar med tydlig adress till homokulturen.  (I och för sig väldigt roligt, jag skrattar varje gång åt den scenen.)

Men jag märkte strax att Adam Sandler hade en dold agenda bakom sina plumpa eller fåniga filmkaraktärer. Det fanns ett mänskligt budskap om acceptans och möjligheten att lyckas mot alla odds. Den amerikanska drömmen, naturligtvis. Men när han gjorde en (bra) remake på en Frank Capra-film, kunde det inte längre råda någon tvekan: Sandler hyllar den Goda Människan, och har från första början sökt sprida sitt evangelium till den filmpublik som aldrig skulle läsa en bok!

*****

Så låt oss då titta astrologiskt på de tre Hollywoodskådespelare som genererar mest pengar.

Det är ingen slump, tror jag, att den rikaste av dem har samma koppling till Djävulens stjärna som den amerikanska tv-branschens på sin tid högst betalda skådespelare, Charlie Sheen. 

Den stökige amerikanens födelsetid är känd så att man kan se Oxens tecken stiga i öster. Det betyder en särskild upptagenhet med den egna fysiska kroppen men framförallt vad man kan förse den med för dess kontinuerliga lustupplevelse. I Sheens fall är den en ständig ström av Viagra och Vaginor och sprit som extra smörjmedel.

Oxens tecken har i sig den här negativa kopplingen till en allt annat uteslutande fixering vid eget fysiskt välmående - och Pengar, en markör för förmågan att väl inte köpa sig evigt liv men väl full "creature comfort" så länge det varar. 

Charlie Sheen -
Den Spefulle i öster
Det är roande att engelskan just talar om "kreaturets komfort" och i detta behåller en distinktion mellan prioriteter som helt gått förlorat bland sekulära människor som med Svenskt Näringsliv finner högre intellektuella strävanden enbart "olönsamma". Det är besten i människan som ska gödas. Och det är vad antiken kallade ett Djävulens evangelium, ett lögnbudskap för att få de fallna själarna att sumpa ytterligare ett helt liv - för vilken gång i ordningen? - genom identifikation med enbart materiella värderingar.

Men när Charlie Sheen föddes befolkades Oxen av inte bara sin ständiga gäst djävulsstjärnan Algol utan även av hungerdemonen Drakhuvudet. Min misstanke är att detta räcker, fastän Algol strikt talat inte ligger särskilt nära det gradtal av Oxen som indikerar den östra horisonten.

Tom Cruise, som alla människor med mörk barlast, har lyckats hemlighålla sin födelsetid fast den uppgiften är rätt vanlig i Hollywood. Stjärnor i USA bjussar på sin tid till reportrar och deras horoskop diskuteras vitt och brett. Men genom att ta aptitens och sinnets planet Månen som en ersättning kan ändå något sägas och Cruises böjelse för pengar:



Det kroppsliga sinnet står här i sitt eget tecken, den sinnliga aptitens tecken Kräftan och precis som i fallet Charlie Sheen är den giriga demonen på plats! Dessutom "kreaturskomfortens" Venus, som i Kräftans tecken inte har höjt ambitionsnivån nämnvärt jämfört med sin "negativa" härskarplacering i Oxen. 

Jag ritar in en pil i kartan för att markerar vart denna hungriga och giriga Venus orienterar sig på sinnelagets nivå: den blickar rakt mot det område den i sin föreställning äger: förmögenhetsbyggandets 11e hus. Och här händer det: Djävulen kopplad till omoralens Mars i den bokstavstroende Oxen - fundamentalistisk i förhållande till text på grund av dess totala identifikation med det materiella, det som presenteras inför sinnena. Det är knappast en överdrift att säga att Tom Cruise inte gjort en film som inte en mentalt efterbliven skulle kunna ha uppfatta handlingen i. Från "Days of Thunder" (brum brum, bilar) - mot dåvarande hustrun Nicole Kidman - till den lukrativa serien "Mission Impossible". Det är buller och bång och väldigt lite intellekt. 

Tom Cruises månhoroskop bekräftar faktiskt detta, genom att låta intelligensens planet Solen dölja sig i 12e huset för den onda ängeln, i den allt falskare västastrologin avdramatiserad till att enbart röra "fängelser, sjukhus och vårdhem" - en symbol för individer som döljer sig från världen eller har förlorat det världsligt goda. Tolfte huset som ett kloster, där man bygger på sin andlighet, synes mig en grovt överdriven betydelse. I antiken var detta en olycklig plats för vissa planeter. I sinnevärlden (Månens region) tecknas här att Tom Cruises Sol eller själva andliga essens, stigit en smula över horisonten, bara för att direkt angripas av de onda andar som i antiken tänktes bebo luftlagren en bit ovan jord. Det kanske är hans kopplingar till scientologikyrkan vi ser här... 

I vilket fall indikerar månhoroskopet att alla frågor om andesjälens självförverkligande är satt ur spel i det 12e huset. Det är inte detta Tom Cruises världstillvända sinne ägnar sig åt från dag efter dag. Tvärtom står sinnet i tät förbindelse med komfortens Venus och Venus i sin tur ÄR det 11e huset för "förmögen via karriärism". Att vi har Satan och omoralens Mars i 11e kan kanske snarast ses som konsekvensen av en andligt mörklagd människas (men så "clear" enligt sin scientologiska doktrin) karriärism. Det här är en mycket mörk läsning av Tom Cruises horoskop. 

Leonardo DiCaprio är en mer sympatisk bekantskap:


Nu plötsligt går vi från Kräftans/Oxens ockupation av sinnesintrycken som sådana till intelligenta och trovärdiga människoporträtt. Likt t.ex. Dalai Lama har DiCaprio en triangel i den sociala kompetensens element, Luft. Men likväl tycker jag nog han spelat fifflare eller halvt bedräglig lycksökare i väl många filmer, och hans kända födelsetid avslöjar också det sinnelag som enligt den här bloggen är verkligt benägen till egoistiskt ränksmidande: Månen i Jungfrun. 

Nu är förstås om-sig-och-kring-sig-tänkande en viktig del av den mänskliga upplevelsen. Stjärnan Spica (sädesaxet Jungfrun håller i sin hand) kallades "Den Värnlösa" i antiken (varav tanken om jungfrulighetens sårbarhet). Jag har tidigare antytt att Jungfruns påfallande tendens att ständigt vilja tjäna sina egna syften kan ha att göra med hennes motvilja att förlora sin oskuld, dvs. sin alltjämt lika aningslösa fixering vid det materiella som vi såg i föregående Jordtecken Oxen. 

Det krävs faktiskt en Hades våldtäkt av Persefone för att få den enbart fysiska Jungfrun att fatta att Livet är så mycket större. Vem ska hjälpa Mån-Jungfrun Christer Sturmark att inse att hans ateistiska och därför förfalskade humanism springer ur hans egen rädsla för att växa upp?

Tills dess att någon skakar liv i sinnet i Jungfrun förblir de typiskt lågmälda individer som i lönndom spinner planer som ständigt är till för att gagna dem själva eller möjligen de närmaste - men jag tror t.o.m. Kräftans primitiva familjekänsla saknas i Jungfrun, här ligger enbart ett besvärat fokus på den egna individen. Därav det extremt individualistiska och osolidariska budskapet från så många ateistiska Jungfrur; skribenten Dilsa Demirbag-Stens hämningslöst sekulära individualism är ett exempel. 

Även Leonardo DiCaprio får i sitt livs roll i Titanic plikta med livet för att han tog individualistens lyxkryssning (men kanhända blev lite mer människa på vägen eftersom han fick uppleva Kärleken).

Ungefär samma halvt omoraliska pratmakare är han till en början i filmen "Revolutionary Road". Mycket Luft i horoskopet blir ibland lite verkstad i praktiken, och hans karta passar förunderligt väl med ett flertal av hans viktiga filmroller. Vad t.ex. om bedragaren som poserar som flygkapten i "Catch Me If You Can"?

Genom sådana här roller - att spela egentjänande mytoman - har Leonardo DiCaprio lyckats sublimera den irrationella själshalva (Månen) som faller kort om Solen i den genuint sociala Vågen. Att Sol och Måne står i tecken sida vid sida är intressant här, för det är en så pass radikal brytning mellan Jungfruns isolationistiska tendenser och Vågens fria sociala mingel. (För "isolationism", minns bacillskräcken hos flygindustrialisten Howard Hughes som DiCaprio också spelat på film, och för flygindustrin ännu mer av samma Luft som i "Catch Me..".)

*****

Adam Sandler som
the Waterboy (1998)

Så till den fånigaste av de superrika skådespelarna, en som i själva verket tycks vara i filmbranschen med det allra noblaste syftet: att ge medmänniskorna både underhållning och ett mänskligt lyft snarare än i branschen för att bygga sin egen förmögenhet (Tom Cruise) eller för att man självcentrerat gillar skådespelarkonsten (DiCaprio - enormt skicklig har han dock blivit).



Här ses åtskilligt av Kräftans instinktiva vilja till trygghet (och Sandler nu gjort bra många roller som aggressionshämmad toffel!) Med okänd födelsetid blir det återigen sinnelaget (Månen) som ger insikten om att Sandler - också! - är högst personligen intresserad av pengar (andra huset). Faktum är att det elfte huset för förmögenhet via karriärism ägs av Mars och Mars med förmögenhetens Jupiter är precis vad sinnet i affärsmannamässiga Tvillingarna ruvar över!

Så långt är Sandler lika ordinär som de två sinnen vi sett tidigare, men det intressanta med det här horoskopet är förstås signalerna om en god konung. Den viktigaste av persernas fyra kungastjärnor ligger på nästan exakt rak linje med älskarinnan Venus, vilket så långt inte betyder mer än att Sandlers feminina sida uppskattar kungligt vackra kvinnor - se vilka "10-poängare" denna man med ett medelmåttigt utseende väljer som motspelerskor i sina filmer. De har varit slående skönheter allihop (och Sandler förbehåller sig rätten att åldras medan motspelerskorna tenderar att förbli i nästan samma ålder).

Aldrig var väl en människa mer karismatisk motspelerskan Fairuza Balk i Waterboy (1998). Hon hade dock ett så "farligt" utseende att jag tror hon försvann ur filmbranschen efter några tonårsfilmer där hon nästan alltid var en dålig flicka.

När konungen kastar sitt goda öga på Venus betyder det således ingen garanterat ur moralisk synpunkt, tvärtom vet jag att budskapet förytligar just längsmed de estetiska linjer jag just skisserat. Men sedan händer fascinerande ting i Adam Sandlers horoskop, för även Sol-Konungen själv tar plats på sin Tron, dvs. befinner sig i sitt eget och unika härskartecken. (Bara Solen och Månen härskar över enbart ett tecken var. "Gud", med jorden eller den sublunära världen som "Hans fotpall", för att tala bibliskt språk.)

Nu finns mer i storhetens tecken hos Sandler än bara Venus hjälplösa attraktion mot kungliga förbindelser eller en "kunglig blick för skönheter". (Camilla Henemark har t.ex. Venus i Lejonet, ett av de sammanträffanden som bara en omentydare kan tillåta sig att se signifikansen i).

Dessutom innehåller Sandlers Lejon också kommunikatören Merkurius och detta är viktigt. För här är den dolde ägaren till sinnelaget i Tvillingarna. Det hungrande sinnet (Månen) må tillfälligen förbinda egot (1a huset) med de materiella resurser (2a huset) som bildar den enklaste berättelsen om en människa: leva och jobba bara för att hålla den egna kroppen vid liv.

Men den gudomliga Merkurius är det blott fysiska sinnets hemliga disponent. Adam Sandler må låta sitt "lägre jag" spela tönt, hämmad, byfåne eller vad som helst (och han gör det!), men det är Merkurius som sitter tryggt på Faderns högra sida som regisserar det här spelet. Och Sol-Fadern vill bara berätta ett för de fallna själarna: att de alla är solar, individuella gudagnistor och att kärleken och fördragsamheten är det högsta en människa på jorden kan lära sig.

Till den insikten tycks Tom Cruise ha en bit kvar, f.n. driven av underjordens furste. Det är enligt vissa sobra antika synsätt Djävulen som äger denna värld, dess extrema negativitet som djupfryser själen och för den ut på en moderaternas resa mot ökad privatism (splittring) och en allt mer sönderfallen värld. Paradoxalt nog klassar astrologin Merkurius som "upphöjd" i just det tecken sår sår splittringens frö, en draksådd? [1]

Så paradoxalt är Hollywood, att en äkta ängel (Sandler) smugit sig in bland de demonangripa själar som just nu lever sitt kanske enda liv i sus och dus.

Det är ingen slump att Tom Cruise tjänat många av sina tidigare slantar med producenten/regissören Jerry Bruckheimer vid spakarna. Han låg t.ex. bakom "Days of Thunder" och är känd för en ändlös rad produkter som alla utmärks av "form over substance" - snygga att titta på för stunden men lämnar själen tom efteråt och kvar i konsumtionsträsket. Det är ingen slump att hans horoskop ser ut så här (en äldre kommentar i det här inlägget):



Venus hjälplösa attraktion till stiliga kvinnor eller män (beroende på hur smaken är) eller livet från dess pråliga dagar. Dock blir det inte mer än så, eftersom det mest iögonenfallande är de hårresande materialistiska fullmånen mellan Jord och Vatten och där sinnelaget i Fiskarna disponeras från en välståndsskapare (Jupiter) som inte anses stark i tecknets vars baksida låter så här: "Jag-och-min-skörd-från-mina-fält-och-ingen-jävla-stat-ska-komma-här-och-kräva-solidarisk-skatteinbetalning".

Det var SvD som förra sommaren berättade om denna exempellöst rika Hollywoodproducent av smörja. De två borgerliga organen turas om att hålla myten om den lyckade människan vid liv. Jag säger bara: gå igenom Adam Sandlers "low brow"-produktion. Där hörs en godhet som inte den materialistiska människan ens är i närheten av.

Men faktiskt: vissa länder kan ha så låg "egensvängning" att de är helt oemottagliga för vissa budskap. Jag skulle tro att Adam Sandler och Sverige är en sådan ekvation som inte går ihop. Det var en ren slump att jag råkade se mer än en film av honom och med honom, för jag är ingen tv-människa. Men jag såg direkt den röda linjen mellan de här två produktionerna som först nu, med introduktionen av kungavärdighetens Regulus på bloggen, börjar bli fullt begriplig. 

Perserna, dvs. det erövrade Babylon, kände fyra kungastjärnor. Men jag bävar för att blanda in också de återstående tre. Regulus och motbilden Satan, han som bjuder falska bilder av kungavärdighet, är ett perfekt komplementpar. Dessutom är de illustrativt situerade i de två element som absolut ingenting har med varandra att göra: det negativa och livlösa - blott "kroppsliga" Jordelementet - och det positiva Eldelementet som är Livet självt eller åtminstone sinnebilden för det som håller föreställningen igång.
_____

1. Draksådd. Jag är dålig på grekisk mytologi och svenska Wikipedia visar hur svensk jag är i det avseendet. Det enda det här uppslagsverket säger är: 

"Med draksådd menas utspridande av fördärvbringande åsikter eller läror, eller en handling som leder till ödesdigra följder. Begreppet härstammar från den forngrekiska sagan om Jason som sådde draktänder och ur sådden såg vapenklädda män uppstiga vilka ville förgöra honom."

Det kan noteras att statsminister Reinfeldt, beslagen med lögn och villoläror många gånger, ex-president Sarkozy med hans fördärvliga försök att sprida främlingsfientlighet för att behålla makten, och president Bill "I did not have sex with that woman" Clinton är tre politiker som alla har jordbrukaren och såningsmannen Jungfrun stigande i öster.

Under pågående Almedalsveckan har just Reinfeldt kunnat höras i den värsta lögnen någonsin, ett helt tal där han plötsligt försöker låta som socialdemokrat - tveklöst efter att ha noterat att svenska opinionen vänt sig mot honom. Han är ett ryggradslöst kryp, låt vara att man kan förstå hur förlorad makt måste kännas förfärande för dem som blivit tillvanda vid den...

För den som tycker bloggen smutskastar Jungfruns tecken, kan bara sägas att den inspireras till detta av dess egna fynd: Månen i Jungfrun är med Mån-Skorpionen det mest brottsdömda typen av sinnelag. Och kartor som Bruckheimers visar tydligt hur lågt ner i krass och beräknande materialism detta tecken kan falla. 

Det är därför ingen slump att Nya Moderaternas horoskop också uppvisar detta tecken stigande i öster, tillsammans med en fallen Venus i jag-och-rätten-till-mina-vinster i första huset. En fullständigt charmlös signal om monetär själviskhet, vilket med annan astrologiskt dialekt också avslöjade i det kvinnliga moderathoroskopet i gårdagens inlägg, Den moderata egoismen = Naturens sak. Kalla detta inlägg en spin-off på samma tema.

Historiker menar för övrigt att det är först med jordbrukarsamhället och uppstyckandet av marken i jordplättar som mänskligheten började kriga med varandra. Draksådd, Moderaterna och Jungfruns tecken går hand i hand (men man ska minnas att det är lika mycket Mån-Jungfrur bland (s)-politiker som bland (m)-politiker, varför egocentricitet är en djupare fråga än den politiska och ointressanta skalan. Insikten om det har börjat dagas för svenskarna som numera måste precisera om det rör sig om en social demokrat eller en högersosse)

Allt tre Jordtecknen är i någon mening onda (för den filosofiska astrologin som reducerar horoskopen till berättelser om var i livets skola de står och stampar). Det intressanta är den "mikroevolution" som faktiskt utspelar sig inom vart av de fyra elementen. 

I Jordelementet går man från total identifikation med fysiska substanser (varav Charlie Sheens dåliga karaktär) till Jungfruns närapå omvända förhållande till det fysiska: styvmoderligt och kallt beräknande INSTRUMENTALISERAR hon nu Moder Jord för att själv gå som vinnaren ur spelet. Detta förhållningssätt kallar den filosofiska astrologin för "Olyckan" eller rent av "Fienden" (mot livet och själen), och det är inte mer än naturligt att Jordelementets tredje fas innebär REGLERINGEN av denna urbota själviskhet som var anledningen till syndafallet och Jordelementets uppkomst till att börja med! 

Stenbocken reglerar och begränsar således var och ens tilldelade mängd "jord", och här var det intressant att plötsligt inga moderata politiker ville vara med, medan (s)-politikerna såg en markant topp i detta soltecken.

Bara för några att förstå den högre berättelsen bakom.


Inga kommentarer: