Dagens Nyheter påminner om den gamla 80-talsplågan "Bakom mina solglasögon". Docenternas sångare Joppe Pihlgren tillstod att han kunde "vara sig själv" om han markerade sitt utanförskap med slika skygglappar.
Det märks på horoskopet att Pihlgren "är" låten - han skrev den inte, men jämför med hur perfekt artister brukar hitta fram till filmroller eller låtar som uttrycker deras eget horoskop. Den sideriska zodiaken briljerar som vanligt. Aldrig går dessa psykologiskt exakta ting att beskåda med den västerländska astrologin som nu är nästan ett helt tecken skev till följd av jordaxelns långsamt gungande rörelse.
Astrologins tolv tecken var aldrig tänkta att återspegla det jordiska kalenderåret med start vid vårdagjämningen! Detta var ett helt omotiverat tillägg grekerna gjorde och som skulle visa sig förödande.
Vad är det då som avslöjas med den äldre zodiaken men som helt går förlorat i västerländsk astrologi? Jo, att Joppe Pihlgren lider svårt av social fobi, det ofta remarkabelt tydliga "sociala utstötningssyndromet" där gruppsociala Vattumannen har en nej-sägare mitt ibland dem, den aversiva Skorpionen!
Horoskopet visar perfekt den indiska tesen att inte ens en fartig och livsglad tonvikt på Eldelementet (Pihlgren är motordåre) kan neutralisera det onda på en himmel. De flesta föds med båda ont och gott som tycks leva separata liv i samma kropp!
Den fallna Månen/sinnet i Skorpionen, fobiska känslor utlösta av mentaliseringen hos en Luft-Mars i ett socialt tecken. |
Det finns ett otal utföranden av samma sociala utstötningssyndrom och ibland ger det ruskiga effekter, som hos übermobbaren Osama bin Ladin som var villig att mörda urskillningslöst om han fann någon viss social gruppering misshaglig.
Vanligare är nog en social skygghet som ibland kan övergå i ren social fobi. Att sätta på sig solglasögon är så att säga en slags självterapi för att man inte pallar "den andres blick".
Ateisten Jean-Paul Sartre som nojade formidabelt över "den andres blick" hade en mycket intressant variant av dissociationsstörningen: Skorpionen steg i öster vid födelsen och dess härskare Mars stod i 12e huset för "skygghet" eller världslig förlust. Därtill var det ett rent helvete i gruppsociala Vattumannen: Månen (sinnet) dödad av liemannen Saturnus och "halshuggen" av Draksvansen!
Tala om overkill !!!
Sartres horoskop är kanhända ett argument för att rationaliserande Lufttecken i Vattenhus (4e, 8e, 12e) faktiskt i sig kan ge paranoida effekter. Mentaliseringen ligger inom de sektorer där vanligen blind instinkt råder och när jag läste Sartre om "den andres blick" tyckte jag faktiskt han lät paranoid. Nu, många år senare och beväpnad med den fungerande zodiaken är det solklart.
Men...man kan också fundera över Satans huvud i det här horoskopet - den onda fixstjärnan Algol. Vad har den för roll hos Skorpionascendenter i fråga om demonisering av "den andre" (sjunde partnerhuset). (Jag har flera fall av Skorpionen stigande där vederbörande lidit av förtärande svartsjuka!) Att Sartre var ett svin som kroniskt bedrog sin livskamrat är väl känt, men med filosofins Jupiter kopplad till Algol, har jag lite väl ofta upptäckt rena skämt till filosofier.
Jag har ingen statistik på det än, men det verkar som om Jupiter i materialistiska Oxen påfallande ofta producerar undermålig filosofi och undermålig religion. Och bestrålas Jupiter då också av den store Satan, Gycklaren!, då kan det bara bli, som i Sartres fall, en extrem nihilism (ateism). En djupt korrumperad själ som tyvärr vänstern tog till sitt hjärta eftersom också den var ett barn av västerlandets 1800-talsmaterialism (en nu dödförklarad återvändsgränd i västs intellektuella vandring).
Så den som besöker Stockholm en solig vårdag och ser infödingarna sitta på caféerna bakom sina solglasögon, förstå och sympatisera med de små liven! De är helt enkelt havererade själar allihop - vilket bör framgå av deras moderata röstsedlar. De har inte nått människovärdighet än - vilket innebär solidaritet med hela befolkningen. De ligger flera återfödelser efter den genomsnittliga själen.
*****
7 kommentarer:
Apropå det kategoriska yttrandet att Jupiter med Algol alltid skapar nihilistiska ateister måste jag protestera. Intressant nog har Harry Månsus samma Jupiterplacering som Sartre. Månsus är ju, som jag nämnt tidigare någon gång, bl a skapare av Brommadialogen och sinnesrogudstjänsten, och på senare år tankesmedjan Djupare liv. Så ingen regel utan undantag... (och Jupiter är ju så långsam dessutom, så det vore underligt annars.)
När det gäller Sartres otrohet så kan väl Venus med Algol, dessutom i ego-väduren och opponerad av sin disponent Mars, vara en större bov.
S
Jag har som sagt inte kommit fram till att pröva en tät Jupiter med Algol kvantitativt än, för att se om ateism eller materialism blir en dominant "filosofi". Att bara notera enskilda fall anekdotiskt kan ge ett intryck som sedan inte håller...
Om ytterst sett ska man ju också titta på sinnet och solen för att se om dessa "lyfter" Jupiter (och så är man inne på detta med "komplett tolkning" igen...) En jordbunden Jupiter kan ju indikera "filosofi som praktisk gärning" om andra nobla ingredienser finns på kartan. Minns horoskopet för rymdflygsteknikern och katoliken Wolfgang Smith, vars Jupiter-Oxe var närmast löjligt tydlig: han propsade på begreppet "kropp"! Oxen kan vara hur intelligent som helst, man kan inte slita sig från tanken på att världen faktiskt finns.
Romerske 200-talstänkaren Plotinus plundrades friskt av de kristna i Rom, men de valde bort hans mest Platon-inspirerade tankar om att Materien (Jordelementet) är en ond dröm, och kan så påvisas för dem som tänker rationellt nog.
Jag håller med om otrohetsteorin, absolut. Mars och Venus i "förhöjd libidinös" opposition och i den aktiva och progressiva "positiva polariteten"!
En jordbunden Jupiter kan också indikera en stor kärlek till naturen. En av Månsus böcker heter Shalom Jord och en av den kristne biologen (med Jungfrujupiter) Stefan Edmans heter Jord att älska och boktitlarna säger väl allt :-) Som jag tidigare nämnt är Annika Östberg jupiteroxe, och hur mycket naturen betyder för henne som läkande kraft framgår tydligt i hennes bok om sitt liv. Oxen kan tydligen inte bara vara intelligent utan också "hur andlig som helst" och ändå "älska världen" - och ingent ont i det menar jag, när det tar sig i uttryck av kärlek till och månande om naturen. Själv månoxe har jag en sorts kluvenhet - jag kan både andligt och intellektuellt omfatta tanken på det materiella som en förgänglig illusion, men det hindrar inte att jag rent känslomässigt också uppskattar vackra naturmiljöer.
S
Jag har funderat kring de fyra elementen och kommit fram till att de inte är annat än pekfingrar i viss riktning. Det är därför sådan här dubbelhet kan uppstå. Jord, Vatten, Eld eller Luft ger en "vanemässig tendens" men alla har t.ex. Solen (Eld) som sitt centrum och ingen är utestängd från andlighet. Men "risken" att den totalt Jord- eller Vattendominerande söker sig bortom de fysiska förklaringarna är inte så stor. Å andra sidan ges så många "kartritningar" åt den Luftdominerande att det elementet i en sekulär tid stannar kort om sin naturliga potential. Luft medger, för den som så önskar, upptäckten av Själens Form, vilket inte är möjligt för den som låter de yttre sinnena stanna vid det "objektiva" jordnära...
Visst är det så.
Efter att ha skrivit om ovanstående personer blev jag nyfiken på var den helige Franciskus kan ha haft sin Jupiter, tänk om den rent av var i oxen? Han var ju en stor naturälskare så helgon han var, skrev naturlyrik och sägs ha predikat för fåglarna. På astrotheme finns faktiskt hans horoskop, med ascendent och allt, fast den lär väl vara rätt osäker... i a f så visade han sig ha jupiter med månen i väduren (för 8 grader oxen lär väl inte ha varit siderisk oxe år 1181?)Men solen, merkurius och venus var i Jungfrun! Där ser man... :-)
Ja där handlar det förstås om den "rena" Jungfrun och inte vår tids profitlystna åkerbrukare!
Men när inte ens katolikerna har mer än födelseåret (se engelska Wikipedia) ska man nog ta lätt på uppgiften om födelsemånad. Inte heller den ungefär samtida katolske filosofen Thomas Aquinas födelsedatum är känt...
T o m födelseåret är ju okänt tydligen - 1181 el -82, och skulle det vara -82 så hade han antagligen jupiter i oxen :-)
Skicka en kommentar