Den sociopatiska ateisten Jean-Paul Sartre

"Helvetet är andra människor."

En lösryckt fras från den en gång så beundrade existentialisten Sartre (på den här bloggen) fick mig att minnas fransmannens bisarra skärskådande av mänsklig varseblivning och hur vissa neurotiker tycks studsa runt som pingpongbollar bara av "Den andres blick". 

Jag minns också hans tygellösa otrohet mot sin partner, den grundlurade feministen Simone de Beauvoir. "Stockholmssyndromet", den kidnappades instinktiva tendens att falla in i ledet och dela förövarens utblick på saker och ting.

Frasen här ovan fick mig att titta på den ateistiska filosofen Sartres horoskop. Ingen som kan den här bloggens käpphästar kan missa vad som pågår. Jag förstår att han var en urban, ateistisk och egoistisk generations favorittänkare (fastän han brukar sorteras som "vänster"). Det går att se horoskopet ur två dimensioner, hans extrema tonvikt på det abstrakta tänkandets Luftelementet - en första rangens konstruktör av luftslott, av inbilskhet. 

Men man noterar också hur illa hans Luft fungerar med den personliga jag-upplevelsen via Vattentecknet Skorpionen. Den nattsvarta stiger i öster som hans hållpunkt på tillvaron via en egen kropp och en egen förmåga att blicka ut på livet. 

Nu är genast mycket nära den där konstiga boktiteln, "Den andres blick" - för se vad hans Skorpion blickar mot:

Det här är alltså en människohatare av rang och det är återigen den värsta kombinationen av Vatten och Luft som frambringar neurosen i samband med andra människor - andra som "stirrar på MIG". Givet sex av nio placeringar i Luft är det remarkabelt att han inte satt på dårhus!

Dissociationen - tendensen att fly och skapa sig inbilska mentala låtsasvärldar genomsyrar samtliga tre Vattenhus eftersom Skorpionascendenten placerar Luft - mentaliserande tanke - på områden som "naturligen" är av Vatten-typ, dvs. känslosamma, instinktsdrivna. Kanske kan man säga att han inte hade något val: tänka - oavbrutet - kring människor (Luft är det mänskliga elementet) i samvaro eller också bli galen!

Men "den andres blick" i kombination med tanken på att "folk är ett helvete", för genast blicken mot 7e partnerskapshuset, "den andre" i en tvåsamhet. Och här hittar vi Satans huvud - som uppstigen från Helvetet och i kombination med Jupiter vars tendens är att förstärka och expandera allt den kommer i beröring med. Ja, "den andre" är verkligen ett helvete för Sartre och man får därför en förklaring till ett helt liv med lösa förbindelser. 

Naturligtvis blir inget bättre av Mars och Venus i opposition så att balansprincipen Vågen helt sätts ur spel av egoprincipen Vågen. Mars och Venus bildar en ömsesidig reception och det är säker den kreativa Eld/Luft-axeln som förklarar hans litterära framgångar, samt delvis ger bilden av ett intresse "för den andres blick".

Men när Venus-Väduren, den ovuxna människans narcissistiska självkärlek blickar mot partnerskapets Våg och där ser illgärningsmannen Mars, vad kan tanken bli annat än att "det är ett helvete att liera sig med folk". Denna positivt polariserade axel är emellertid del i Sartres expressiva, uttrycksförmögna sida. Det patologiskt neurotiska hittar vi på andra ställen i horoskopet.

Jag har ett anonymt fall med Skorpionen stigande och Venus skadad av både Mars och Saturnus och Satans huvud i 7e huset. Efter att rusat genom hundratals lösa förbindelser menade sig människan "ha gett upp" om att "hitta någon", grabbade sig en kortlivad föredetting och gjorde sig på smällen i avsikt att själv fostra ett barn helt ute i obygden, långt från staden och folksamlingarna. Horoskopet avslöjar naturligtvis att hon aldrig ville ha någon fast relation, när sjunde huset är skadat uppstår de märkligaste turer kring begreppet "andra hälft".

Då Jupiter är religionens och filosofins planet, och Sartre har hånfulla Satan precis bredvid, förstår man att filosofen helt enkelt var oförmögen att tränga in i religionens och de högre metafysiska verkligheternas lösning på mänsklighetens eviga dilemman. Han urartade och blev ateist, kastade skit mot den "satan" religionen för honom var. 

Hans egen nakna, ateistiska existentialfilosofi blir därmed ur den kloka människans perspektiv också en filosofi för djävlar - något ont, en förfalskning eller korruption av Sann Filosofi.

Jag har sagt det förr: när man studerar de tongivande ateisterna i västerlandet hittar man skrämmande ofta rent psykopatiska horoskop! Snedvridna själar, själar som stannat i utvecklingen på barnstadiet. Aborterade tankeliv.

Bonusspaning.

Med f.n. 1.400 horoskop med födelsetid (den delen av datasamlingen växer beklämmande långsamt) kan man inte räkna med att hitta fler av Sartres typ. Jag bestämmer mig för att söka på ett förenklat mönster

asc.sco & sa.aqu & mo.aqu

...och se vad som resulterar. För själva kärnan i den här folkskräcken beror framför allt på det sociala utstötningssyndromet - Skorpionens aversioner och Vattumannens gruppsociala tendens. (Det anonyma fallet upprepar i viss mån samma antisociala tendens redan genom att Saturnus från Oxen opponerar den redan från början restriktiva och "fördolda" Skorpionpersonan.)

Med själva kärnan i Sartres undermedvetna störning och neurotiska förhållande till sin egen person i gruppsällskap, ger sökningen tre ytterligare fall:

Sydney Pollack; 1.7.1934;16:30
Elvis Presley; 8.1.1935; 4:35
Anonym; xx.xx.1965

Pollack var filmproducent och gjorde själv en del roller. Det är han som är Dustin Hoffmans agent i filmen Tootsie (1982), där lustigt nog Dustins roll är en socialt handikappad skådis som för att få jobb förkläder sig till kvinnan Tootsie och vinner stor publikframgång. Den filmen regisserade Sydney Pollack.

Tankarna går därför genast till tidigare blogginlägg om sexuellt störda horoskop som t.ex. Elton Johns, Skorpionascendent men med ascendenthärskaren Mars i Vattumannen! Och många fler kartor av hbt-typen - faktiskt några transsexuella! (Maxwell, Chaz Bono) 

Det här är uppenbarligen ett av de sätt som fobisk vägran att tillhöra en grupp kan ta sig! Att man helt enkelt vägrar den grundkategori (man/kvinna) man fötts till. "Kognitiv dissonans" kallar psykologerna ett tillstånd där man inte får ihop sin historia.

Uppenbarligen led Jean-Paul Sartre av ytterliga störningar eftersom Saturnus i Vattumannen är en stark placering, och här totalt impregnerar hans sinnelag (Månen) för att därpå attackera hans jag-uppfattning i Skorpionen - en jag-uppfattning som för övrigt utlöser ÄNNU EN Vatten/Luft-störning eftersom ascendenthärskaren Mars ligger i 12e huset, i Luft !!!

Elvis Presley som nästa parallell till den franske ateisten blir svårare eftersom Elvis ansågs kristen. Men en orkeslös tro som inte hjälpte honom ett dugg! Allt mer svullen av frosseri och märkliga mediciner valde också han bort människorna och slutade sina dagar i total kroppslig skorpionförgiftning i ett avskilt låtsasparadis han låtit uppföra som en barriär mellan sig själv och det enorma folkhavet av anhängare. Vilken bisarr form av det sociala bortstötningssyndromet! 

Den tredje träffen är en anonym människa vars mor begick självmord på ett synnerligen tragiskt sätt och där kvinnans eget liv urartade till en enda lång rad av otroheter mot en intet ont anande make som hon tydligen höll fast vid av något neurotiskt behov av att ha en fast mittpunkt i sitt liv. Svårt att säga huruvida moderns självmord i tidiga tonåren "skapade" denna märkliga livsdesign. Men åter handlar det om Skorpionens svarta sex- och dödsdrift plus en helt galen mental (Luft) överbyggnad.

Så paradoxala är nu de horoskop där Saturnus står i hemmets trygga vrå (4e huset) och indikerar kyla och formalism där glädje och trygghet borde råda, att Saturnus mentala luftslottskonstruktion (för att hålla tragiken borta) utspelar sig i individens allra innersta (4e huset tecknar inte enbart barndomshem, moder etc, utan även det "hem" man bär med sig innerst i psyket). 

Med Saturnus i Luft i attack mot Skorpion-Vatten-Ego får vi således en oerhört komplicerad härva av distanserad kyla, nedslagenhet och ömsom självlögn och ömsom anklagelser mot andra! Jag kan inte reda ut detta i detalj här, men att Sartre hade djupa problem med sig från barndomen det kan man säga redan av horoskopet, utan att ens ha läst en biografi om honom (vilket jag inte har). Saturnus och Månen i fjärde kanske kan utläsas som ett intellektuellt (med tonvikt på dogmatism snarare än fri och ledig tanke) och emotionellt undernärt hem? Jag ska kolla hans livsöde på nätet nu!