Jag har länge tyckt monstret i Charlie Sheen varit på väg fram på bild. Och så kom den perfekta "look-alike"-jämförelsen via en liten bildruta i AB.
Jösses, det är ju framlidne dråparen och misstänkte (men friade) Palme-mördaren Christer Pettersson som tillverkats utifrån samma kosmiska mallar.
En dubbelexponering av horoskopen visar att vi åter har tydliga tematiska överlappningar mellan de båda himlarna (Petterssons födelsetidpunkt känd).
Charlie Sheen föddes ett månnodsvarv efter Pettersson och det var åter tid för "den sataniska axeln" som en lågintensiv närvaro under 1½ år för vissa horoskop att knyta an till i deras särskilda öden.
Sheens extremt placerade månnoder har bloggen redan diskuterat tidigare, men Petterssons axel faller mellan 6e/12e huset, passande med tanke på hans hälsoproblem (epilepsi, alkoholism) och många fiender (6e).
För "look-alike"-faktorn vet jag inte exakt vad som kan tänkas ha gjort grejen. Är det för att båda två var självhävdande Solar i ELD, eller är det (som jag misstänker) ännu ett tydligt exempel på hur ascendenten faktiskt spelar in i utformningen av ansiktet - som traditionen säger?
Charlie Sheens Ox/Rahu-ascendent mot Petterssons Mån/Rahu, är det hemligheten i det här fallet?
Eller beror deras påfallande likhet på att ascendent och Måne får in en dubbelträff? Petterssons Skyttascendent nästan exakt där Sheens kroppsindikator (ascendenten) ligger? För en liknande dubbelträff, minns hur snarlikt tecknade de här kvinnornas ansikten var.
Charlie Sheens Ox/Rahu-ascendent mot Petterssons Mån/Rahu, är det hemligheten i det här fallet?
Eller beror deras påfallande likhet på att ascendent och Måne får in en dubbelträff? Petterssons Skyttascendent nästan exakt där Sheens kroppsindikator (ascendenten) ligger? För en liknande dubbelträff, minns hur snarlikt tecknade de här kvinnornas ansikten var.
3 kommentarer:
För många år sedan då jag steg av pendeln i Sollentuna lade jag märke till att alla som gick framför mig gjorde en stor sväng förbi en av sofforna vid perrongen.
När jag själv kom dit gjorde jag precis samma sväng,där satt nämligen Christer Pettersson med en utstrålning som satan själv.
Hans blick var brinnande.
Det var väl ngt år innan han tack och lov försvann från jordens yta.
Jag snubblade häromdagen övert två lookalikes själv. Läste om Baudelaire och det slog mig att jag sett den där buttra munnen med de plutande läpparna förr. Och så slog det mig - Keith Cederholm! Och vad fann jag om inte Baudelaires ascendent (källa: Astrotheme) på samma grad som Cederholms sol! Dessutom är Cederholms måne i närheten av Baudelaires sol. B har förresten ett horoskop som är helt kongenialt med hans livsöde. Bara vatten - missbruk, sorg och sjukdom...
S
Ja, vad göra av dessa besynnerliga fynd? Bloggandet har lyft fram mer än jag någonsin kunnat ana av astrologiska kuriositeter och sammanhang och ditt senaste fynd bara bygger på en förunderligt stabil serie observationer. Det här har nu börjat bli mindre av enskilda anekdotiska "lyckträffar" och mer av en känsla att det faktiskt existerar "skilda världar" vilka låter sig beskrivas genom de fyra elementen.
Empedokles (antik grekisk filosof) hävdade att själen måste återfödas genom alla fyra element och lära sig deras respektive "perspektiv".
Att Baudelaire låg tungt under Vatten - sorgens och den själsliga reningens element - hade jag aldrig kunnat gissa förrän jag började blogga. Men nu är det helt logiskt!
Jag läser just om den gamla antika tanken (i flera kulturer) om de två floderna - den som dricker av den ena faller i mörker (glömska) men den som dricker av den andra flodens vatten väcks till hågkommelse av sin själsligt-andliga natur!
De som inte fallerar under ett jordeliv där de "tränar på Vattnet" bör kunna hittas som stora och empatiska själar, förutom musiker (som jag gärna tittar på) alla obesjungna hjältar och hjältinnor inom vårdande yrken.
Astrologin förefaller presentera samma kosmos som skeptikerns (eller den otroende hunden, som vissa skulle säga), en tillvaro som tycks matematiskt reglerad.
Enligt vissa rekonstruktioner av själavandringsläran kan den ha uppstått i Mesopotamien som en följd av de tidiga astronomernas växande insikt i livets matematiska lagbundenhet. Läran var då strikt fatalistisk, var och en måste gå igenom hela universums egen berättelse och följa den ur alla perspektiv. Vi ÄR naturen i vidaste bemärkelse.
Först senare (enligt en bok jag nu läser) introducerade tänkare som bl.a. Siddharta (Buddha) tanken på en möjlig "genväg" genom detta kretslopp som annars är lika långt som universum.
Länktipset i dagens andra inlägg, till helikoptermannen Arthur Young, är intressant om än svår (han tilltalar en tänkt vetenskapsman). Där nuddar han vid frågan om vad astrologin egentligen beskriver: matematiska uttryck för vissa givna kosmiska grundprinciper.
Skicka en kommentar