Cancer och astma, påstår svenska forskare i samband med upptäckten att kejsarsnitt leder till en omedelbart förändring av DNA-kodningen för vita blodkroppar. (SvD, DN)
Trots min snart 30-åriga hobby med horoskopställande gapar tomrummen stort. Hur många frågor kan man inte ställa ut till livet? Således har jag aldrig tänkt på kejsarsnitt tidigare, men kom på rak hand ihåg två horoskop där vederbörande fötts med kejsarsnitt, i förväg planerade eller ej, känner jag inte till.
Båda visar sig lustigt nog vara födda med födelsedagens emblem Solen i tät association till knivarnas och skalpellernas, blodets, attackens och krigets planet Mars. Upptäckten är intressant men underlaget minst sagt tunt! Att enbart detta födelseomen inte är exklusivt för barn förlösta med kniv, visar mitt eget horoskop som också innehåller denna Sol + Mars. I det här fallet handlade det istället om två kirurgiska ingrepp, ett snart efter förlossningen och det andra vid cirka tre års ålder.
Det har spekulerats att de första människornas jagmedvetenhet uppstod i upplevelsen av smärta, och när man begrundar symbolen för Mars, med en vass pil som i övre högre hörnet bryter den ägglika cirkeln och erövrar världen därutanför, förstår man hur antikens insiktsfulla människor placerade den röda planeten som härskare över zodiakens första tecken Väduren. I sig indikerar Väduren hjässa och huvud.
Väduren är känd som barnets zodiaktecken och det första (i allmänhet) som blir synligt vid förlossningen är barnets hjässa och huvud. Mars, historiens första linslus!
Väduren är också jagiskhetens princip, den självmedvetenhet som krävs för att kunna etablera ett framgångsrikt liv när väl - i smärta - den skyddande cirkeln brutits igenom och barnet efter sin oceaniska dröm i den "cirkulära" livmodern finner sig som en individualiserad utblickspunkt i omvärlden.
Faktiskt, det finns inget i sig onormalt med en födelse där Solen och Mars står i nära förbund. Båda planeterna har klassificerats som eld-aktiga till naturen. Båda anses "maskulina" och tenderar att tillspetsa saker och ting (Månen och Venus slätar över - minns "Män från Mars och kvinnor från Venus"). Både Solen och Mars alstrar energi, men Solen är konstant och Mars impulsiv.
Den viktige brittiske 1900-talsastrologen Charles Carter noterade tvärtom att Solens konfiguration med Mars, Jupiter eller Uranus brukar antyda över-genomsnittliga intellektuella kapaciteter, men jag minns tv-prästen Lennart Koskinen som med viss avsmak mindes sin hårt disciplinära fader, en yrkesmilitär. Prästen hade själv Solen med Mars, krigsmaktens planet! (Preussisk disciplin kan även sägas ha genomsyrat undertecknads hem.)
Dock betecknar indisk astrologi Solen som "grym", och de avser förstås det obönhörligt heta sydindiska klimatet kopplat till det faktum att Solen betecknar människans ödeslott: att arbeta under dagen i den stekande solen för sin överlevnad. (Det är Månen som skänker svalka och lindring när dagen är till ända.) Mars är "naturligt ond" eftersom den härskar över objektiva företeelser man i allmänhet skulle vilja vara utan (krig, blodsutgjutelse).
Mars skapar också en fysikalitet och ett driv som fungerar för idrottsmän men ofta sätter käppar i hjulet för den intellektuella utvecklingen, hur motsägelsefullt det än kan tyckas i skenet av Carters observationer av soli-martianer. Men Mars är en så fysiskt "på" typ, att den ofta gör sämre ifrån sig i skolan, den är för direkt och kroppslig för att fascineras av tålamodskrävande matematiska ekvationer. (Undertecknad har låg frustrationströskel för intellektuella utmaningar där han inte direkt får upp ett spår.)
Den indiska astrologin har tanken om "förbränning" - när en planet kommer för nära den stekande Solen och därmed blir osynlig på den senares starka ljus. Detta tolkas som ett negativt omen, som att planeten desarmeras och dess egenskaper går förlorade här i världen (på det inre psykologiska planet förlorar "förbrända planeter" inget av sin kapacitet).
Ja, bokstavligen desarmerad - avväpnad - i Mars fall eftersom det ju är krigets och beväpningens herre! Men är detta av ondo, att Mars tappar lyskraft för att det största ljuset av dem alla, Solen, överskuggar den? Solen signifierar ju visserligen externt det "hårda dagliga arbetet på jorden" men internt betecknar den andevarelsen, vårt sanna jag. Astrologiska spelregler måste hanteras med mer vett än fyrkantiga byråkrater ibland sköter sina åligganden!
I det egna livet kan jag klart och tydligt se de väldigt blandade budskap som en stark kombination av Solen och Mars givit. Det var naturligtvis ett tydligt uttryck för en "desarmerad" Mars att vägra värnplikt (med hänvisning min vilja att "bryta ner murar hellre än bygga på dem" - ett "profetiskt uttalande" skulle det visa sig eftersom jag tog mitt fängelsestraff 1983, flera år innan Berlin-muren född och kommunismen blev historia). Men var verkligen Mars desarmerad eller bortbränd? Tog jag just inte strid mot striden?
Om Mars som krigaren vet jag att åtminstone två som fuskat sig ur militärtjänstgöringen båda hade Mars mycket framträdande på sin himmel, den ena i ännu en association med Solen och den andre med Mars exakt sjunkande i väster. Det senare gör Mars till en opponent till jag-punkten i öster/ascendenten, så att kriget blir en "demoniserad" eller illa integrerad aspekt av den egna personen: det västra hörnet, "7e partnerskapssektorn" får "bära hundhuvudet".
Så är Mars verkligen "ond"? Är kejsarsnittet verkligen en inkörsport till cancer och astma? Eller är dagens DNA-forskare helt ute och seglar och bara leker med tänkbara scenarier - precis som astrologen måste göra närhelst han hittar blodets planet i en viktig position?
Det är vanskligt att säga vad Mars signifierar i det enskilda fallet. Men man vet att av det spektrum av denotationer krigsherrens förfogar över, kommer många av krigarens "effekter" att gå i dagen i vederbörandes liv. Men exakt hur Mars kommer att manifestera sig, det är där astrologin övergår i en konst, kanske t.o.m. en "psykiskt intuitiv" verksamhet. I fallet med mannen som inte integrerat Mars i sin egen person (militärtjänstsmitaren), utan hade placerat kriget i 7e partnerhuset, blev äktenskapet istället hans krigsskådeplats! Priset för att vägra bli man och integrera en dominant Mars i sin egen person.
Skeptikern skulle kanske kallade dessa övningar intelligent gissande. Och visst, problematiserar man bara "intelligens" och "gissningar" ska vi se att livets mirakel döljer sig även i vårt medvetandes informationsprocessande. Mars som en quickening spirit, som tändhatten eller impulsen som kan sätta fyr på hela huset.
Charles Carter hade rätt: Solen + Mars indikerar förhöjd och avklarnad varseblivning (intelligens?) - inte tunnelseendet som följer på stress eller prestationsångest utan just den maslowskt intensiva peak experience en soldat i fält sägs uppleva. Om varje moder skulle kunna chockstarta sitt barn med ett (för fostret) oförutsett kejsarsnitt och på så sätt höja barnets intelligens betydligt, skulle det då vara värt risken för cancer eller astma senare i livet?
Ni hör, så här korkad låter forskningen i sitt vägande hit och dit av faktorer som vi ytterst sett ändå bara kan konstatera att de ingår i den upplevelse som kallas livet. Eftersom rasbiologin aldrig dog ut i Sverige utan bara skärpte till sig för att bli lite mer rumsren, förmodar jag att biologerna kommer att fortsätta söka skräddarsy det "perfekta livet" ur rent biologiskt perspektiv.
För egen del har jag i ett annat inlägg (nytt fönster), halvt på skämt och halvt på allvar, istället föreslagit en naturlig födelsekontroll: föräldrar bör undvika att sätta barn till världen under de år och månader då solsystemet självt tecknar en förhöjd halt av "demoniska inflytanden". Skulle denna metod implementeras, är jag rätt om att populationens kapacitet i många avseenden skulle tillta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar