(Cirka 7 A4-sidor)
Skeptiker älskar att - för sin egen uppbyggelse - förevisa ett eller annat av de försök som ibland görs att testa livs levande astrologer. Resultaten är i allmänhet nedslående för den här konstformen.
Astrologer har upprepade gånger helt enkelt inte kunnat identifiera t.ex. det svarta fåret i en skock. I samband med homosexuella massmördaren John Gacy (nytt fönster) påpekade jag emellertid hur vissa skeptiker inte drar sig för att konstruera tester som i sin själva uppbyggnad leder astrologerna ut på villospår.
Det här inlägget går också i en utmaningens anda: "Gissa vilket av följande horoskop som tillhör en ateist."
Efter att ha noterat att tre ledande språkrör (nu eller i historien) för ateistklubben Humanisterna delade psyket eller sinnelagets mest kritiska och negativa placering - Månen i Jungfrun - en placering som händelsevis också var statistiskt överrepresenterad bland kriminella (!), har jag cirklat runt frågan om den skandalskapande Humanisten Lena Anderssons horoskop. Hon som upprörde stora delar av nationen genom hånfull behandling av Jesus i ett Sommar-program (2005).
Kanske vis av erfarenheten av en folkstorm håller hon närmare persondata borta från nätet. Bortom bokförlagets uppgift om en födelse 1970 i Tensta nordöst om Stockholm och ett fortsatt boende i Stor-Stockholm, tar det stopp. Men den som läst mästerdetektiven Sherlock Holmes i sin barndom ger sig inte så lätt!
Svenska Wikipedia är som så ofta ett under av fattigdom, men det lilla som sägs om den socialrealistiska författarinnan som debuterade med en bok om sin uppväxtmiljö stannar norr om Stockholm. Hon har t.ex. tilldelats ett kulturpris "bekostat av Arbetarnas Bildningsförbund, Sollentuna / Nordost / Solna".
Namnet Lena Andersson är emellertid så vanligt att det blir alltför många träffar vid en sökning på födelsedagar, även om man begränsar sig till Stockholms län. Emellertid hettar det till lite med två förekomster i Stockholms nordöstra förorter samt en ren Stockholmsadress. Jag börjar ana att vi kan droppa referenser till personer som bor söder om Stockholm och stannar vid dessa tre födslar 1970.
Nu är det som om Frestaren är framme, för ett av dessa horoskop upprepar Christer Sturmarks mindre än optimala kombination av Solen i Lejonet och Månen i Jungfrun! Hur fenomenalt vore det inte att kunna annonsera en fjärde Måne i negativa och kritiska Jungfrun i samband med människor som kritiserar sönder livet tills de knappt längre förstår var de befinner sig själva!
Religion handlar som bekant om att läka samman den trasiga och splittrade själen och återupprätta kontakten med en större (gudomlig) helhet. Men Jungfrun är inte alls intresserad av något sådant! I det jordbundna Merkurius-intellektets värld finns det alldeles för mycket påtagliga prylar att finfördela ytterligare och organisera i "logiska, snörräta rader" för att det ska kännas angeläget att söka den stora Gestalten (det gudomliga). Jord står i vägen för Eld och en del jordvarelser tar sitt eget mörker som ett argument för att det inte finns någon värld bortom deras egen! Detta är Platons klassiska grottliknelse.
Det är helt enkelt inte Jungfruns uppgift (i zodiaken och i livet) att ta över Lejonets funktioner. Lejonet är i sina bästa stunder den Chef som kan liknas vid den älskande gudomliga Fadern. Att Solen, härskare över Lejonet, är "upphöjd" i Vädurens tecken, ekar svagt av en kristen tanke, om inte rent av ett genuint uttalande från den historiske Jesus själv: "Fadern blir förhärligad genom Sonen." Och så "upphöjdes" Jesus på ett kors!
Hela tematiken är ofattbart lik de antika astrologiska spelreglerna där Solen - Faderns signifikator "upphöjs" och framträder i all sin unga prakt i barnets tecken Väduren (barn skrevs med ordet "son" i flera antika kulturer).
Istället för att som okunniga skeptiker gör, använda dylikt material för att hävda att Jesus är en fabricerad figur baserad på stoff från andra kulturer och traditioner, inser den intelligenta människan att livet själv är en ständigt pågående saga som skrivs utifrån ett galleri av "arketyper".
Självklart finns det likheter mellan fenomen över kulturella gränser - vi är alla designade uppe i himmelen som en astrolog skulle säga. Det vi ser på jorden är bara enskilda förkroppsliganden av eviga principer vilka astrologin studerar och har ett eget språk för att beskriva.
Trots frestelsen att ranka horoskopet med Mån-Jungfrun som det troligaste för ateisten Lena Andersson, avstår jag! Och det beror på att det faktiskt finns en annan Lena som bor riktigt nära den "heta regionen" även om Mån-Jungfrun också håller till i Stockholms västra förorter.
Och det finns fler skäl till att jag rankar följande horoskop som det troligaste, se själva på innehållet:
Bara några timmar in på dygnet når Månen Tvillingarna så jag har flyttat in sinnelaget för ett extremt Tvillinghoroskop under nymånen. Tvillingarna är precis som Jungfrun ett merkurialt, dvs kritiskt och sönderbrytande tecken, och står också för "dagresor". Dvs, i dess världsliga version är det relativt lokalt - dock inte lika lokalt som föregående Oxen, som knappt tar sig utanför sitt eget kvarter ibland knappt ur sängen! (Vi lämnar här därhän mytologins Hermes/Merkurius, guden som kan färdas mellan alla världsplanen.)
Tvillingarna är en berättare, en kommunikatör, och jag känner människor med en liknande ytterst stark betoning av tecknet som är bokslukare av rang. Och inpiskade skeptiker och materialister, kan tilläggas. Som bekant är ateist-Lena inte bara författare utan också bokrecensent.
Vad säga om innehållet i denna version av Tvillingarna? Om Sol och Måne är neutrala planeter och Merkurius antar samma färg som sin omgivning, då inser vi plötsligt att det är den naturligt illvilliga Mars som får sista ordet! Dessutom är Mars atma karaka - den planet i hela horoskopet som hunnit längst i sitt tecken. Denna Lena Andersson föddes med andra ord att i ord och gärning uttrycka den skeptiska och otroende Tvillingarna på det mest skändliga och bildstormande sättet? Låter inte det här precis som hennes radioprogram?
För att det inte ska råda någon tvekan om att stjärnorna varnar om en låg själ, befinner sig detta är Saturnus - formgivaren - i sitt fall (debilitet): i Väduren är den obönhörligt egocentrerad när den drar sina snäva gränser, och det vet vi ju redan: att egot kommer aldrig att "ärva himmelriket". Egot är det som maskerar och döljer det himmelrike som Jesus påstod människorna hade inom och utom sig men inte kunde se pga egots blockering. Indisk astrologi kallar egot eller ascendenten för ahamkara, ungefär "det falska jaget".
I brist på födelseklockslag duger emellertid himmelens lamentation över en hel sub-generation födda medan Saturnus passerade jagiskhetens tecken. De här är synnerligen illa rustade att ge upp sitt ego och se livet ur ett större perspektiv. Saturnus - fixering/låsning - antyder dåligt karma just den fas då det enkla subjektiva jaget ska etableras (så att individen senare i livet kan höja ribban).
Vi har helt enkelt ett fall av egostörning och den prepubertala och omogna Tvillingarnas kritiska intellekt. Den här Lena Andersson ser ut att vara en egocentrisk kritiker på "den klipska tonåringens nivå". Jupiter (religion, filosofi), hämmas en del genom att denna ynkliga Saturnus angriper den i rak opposition, så det är sannerligen inte mycket som talar för en normal mognad och intellektuell utveckling här.
Nu till den himmel jag rankat som tvåa:
Som sagt, samma Sol som hos Christer Sturmark, vilken syns i hans vilja att dominera scenen. Och precis som med Humanisternas ordförande finns sekundära störningar som förvränger Lejon-symbolen en smula jämfört med den ideala bilden av en storsint och älskande Fader.
Lena Anderssons födelseår ligger norra månnoden (drakhuvudet) Vattumannen och södra noden (svansen) i Lejonet och dessutom blandar sig "naturliga illgärningsmannen" Mars in i berättelsen i Lejonets tecken. "Faderlös" skulle jag vilja kalla detta omen.
Och i den händelse detta är den korrekta Lena Andersson är ju också detta omen skrämmande passande om man med faderlös menar en gudlös människa - en ateist! Som sagt, det är frestande att i detta horoskop se en fjärde merkurial-kritisk Mån-Jungfru i Humanisterna och därtill med ett distorterat livsmål: Mars/Sol-Lejonet i sig är en fenomenal korstågsfarare och krigare för sin sak, men det är månnoderna som förstör. Solen har här tre "onda" faktorer kopplade till sig, Mars, Rahu och Ketu.
Författarskap kan ev. utläsas, men Solen i Lejonet är den som har svårast att vinna Nobelpris och Jupiter/Venus i Vågen tycks mig inte alls en lika tydlig kombination för bok- och ordälskare som föregående tecken. För man kanske främst ska betrakta Lena Andersson som en författarinna och kommunikatör. Ateismen är bara en av hennes mindre utvecklade personlighetssidor.
Den tredje Lena Andersson då, hon som inte bor nordost om Stockholm utan i staden?
Flera bud om en kreatör, med både Sol och Måne i Eld. Om det inte varit för att Saturnus är fallen och den upphöjda Solen i Väduren inte umgås väl med sin fiende, den begränsande och avmaskande Saturnus, kunde detta ha varit ett extremt religiöst/andligt horoskop. Men nu, i termer av svårigheter (Saturnus) med en Fader och kanhända kyla i förhållande till religionen, talar mycket för också detta horoskop!
Och det är värt att notera hur sinnet/Månen i Lejonet är indraget i den förmörkande månnodsaxeln så att här sinnet färgas av "avmätthetens" Ketu i Lejonet: "män, kärlek, Fadern - nej tack".
Tänk! Det är ett under att vi människor klarar av att leva och fungera - med astrologin inser man plötsligt hur många halvfärdiga sidor i en personlighet det kan finnas. Ja, med den strängare indiska astrologin påminns man att projekt mänskligheten bara är i ett tidigt stadium! Det går 90 syndare på 10 rättfärdiga människor, så att säga.
I det tredje horoskopet möter också konflikten mellan en primitiv och materialistisk Mars i Oxen och sinnelaget i Lejonet. Psyket extra turbulent pga krigaren Mars är, som bloggen noterat, ett tydligt tecken på aktivister och inte minst militant sinnade feminister.
Just Oxens materiella identifikation och Lejonets individualitet kombineras på sämsta sätt till en religiöst insensitiv människa. Oxens svaga kött drar ner den potentiella andliga Elden i Lejonet och kvar blir bara Lejonet som Mega-Vädur, dvs individcentrerad. Humanisterna är ju - till skillnad från de äkta renässanshumanisterna - människocentrerade men förnekar den religiösa dimensionen.
Det är inte lätt att välja mellan dessa tre alternativ! Dessutom är det faktiskt 25% chans att både alternativ två och tre är en födelse med Månen i nästföljande tecken.
Lena 2 skulle framåt kvällen vara ett Lejon med en intressant Mån-Venus-Jupiter-kombination i artistiska Vågen, om än bunden av den egocentriska utblicken. Det här luktar genast mer konstnärskap, kanske författande!
Lena 3 runt 18.00 eller snarare skulle å sin sida medföra Månen i Jungfrun - den som ev. försvann från Lena 2:s horoskop! Därmed är vi tillbaka vid den intressanta möjligheten att Humanister i dominant position verkligen är ett "elitskikt" av hackande, kritiska och allmänt negativa Mån-Jungfrur.
Som bloggen påpekat är Jungfrun ett typiskt naturvetartecken med fallenhet för den exakta, matematiska vetenskapen (logik = Merkurius). De andra Humanisterna jag har i åtanke, förutom Strulmark, är Dilsa Demirbag-Sten och Björn Ulvaeus. PC Jersild hör till samma grupp men i hans fall är det merkuriala kritiska sinnet i samma position som Lena 1 troligast har den: i Tvillingarna.
Se hur vi tycks kretsa kring ett psyke som kritiskt ifrågasätter och söndrar (djävulens advokat), vilket är Sattva gunas egen livsluft! Sattva upplöser alla fixerade "sanningar" som Tamas, den rigida principen presenterar dem.
Jag har gjort mitt val av Lena 1 och presenterat några argument för det - främst Tvillingarna som sattvisk bokslukare och ordknåpare.
Vilken skulle du välja? Givet att ingen Måne är 100% säker och att året 1970 har ett generellt problem med att släppa egocentriska perspektiv (Saturnus i Väduren), kanske det inte ens är klokt att försöka välja?
Anmärkning / ledtråd (?)
Käkpartiets och munnens utformning har jag sett hos många, många människor med viktiga planeter i Jungfrun! Ibland kan man få uppfattningen att de är i färd med att spy - utformningen tecknar surmulenhet eller tvärhet. Anna Odell har det här "byggblocket", t.ex., och aktrisen Sigourney Weaver (båda Sol-Jungfrur).
Eftersom jag tvingats radera "bildminnet" av tusentals ansikten sedan jag upptäckte den sideriska zodiaken, låter jag det vara osagt om även de andra sattviska tecknen (Tvillingarna, Skytten och Fiskarna) kan tendera mot samma form.
Men de sattviska tecknen bör tendera mot svagare hakpartier än t.ex. Tamas guna, där man ofta hittar solida, "fyrkantiga" ansikten med kraftig käklinje och haka - helt i linje med deras envisa och inflexibla natur!
:-)
Och den rätta lösningen är...
Tillägg. En trovärdig källa med inblick i författarvärlden inkom med det rätta svaret till tankeövningen! Med sin starka lidelse (Eld/Luft, Vädur/Våg) är det Lena 3 som är rätt svar! Klart kreativ opposition, och så passande eftersom dygnet för detta inlägg ser en exakt nymåne i Väduren: tecknet för om- eller nystart - eller varför inte röjandet av en identitet! Väduren utbrister alltid, "Se mig! Här är jag!"
Mitt eget förstahandsval var fel och det är en klen tröst att jag inkluderade rätt person på "korta listan"!
Jag tror faktiskt inte ens födelsetidpunkten och ascendenten hade kunnat lösa gåtan. Enligt den hypotes jag börjat jobba med är faktiskt inte alla "sub-generationer" lika bra på allt. Hela "generation runtomkring 1970" är för mycket om sig och kring sig (Saturnus-i-Väduren) för att kunna lyfta till religionens sublima höjder som handlar om allt utom egoperspektivet.
Jag rörde vid ämnet lite löst i inlägget om Petra Mede (nytt fönster). Hon hade förvisso en allvarlig och religiöst eller filosofiskt sökande sida, men som jag skrev (och fortsatte skriva i en mycket lös spin-off om Izabella Scorupco) betyder Saturnus i Väduren en depression, kanske en fördjupad egofixering som inte lätt kan samla kraften att "tro" eller gå bortom det begränsade egoperspektivet.
Det blytunga egot (Saturnus = bly), som alltid faller tillbaka på sina egna åsikter och inte riktigt klarar att lyfta eller ingå i någon nära gemenskap, är primär anledning till att vi inte upplever närhet ens till våra omgivningar. Och är det så blir det än svårare att föreställa sig en högre verklighet, och nästintill omöjligt att ha ett "levande" förhållanden till detta osedda.
Den snäva Saturnus är en lömsk rackare här på jorden, och bara den som förlikar sig med Döden kan lyfta den slöja som fallit så tungt över de här barnen som föddes runt 1970. (Saturnus kan förstås göra sig förmärkt närsomhelst, men här talar jag om en vågdal som astrologin kallar "Saturnus fall i Väduren".)
Exemplet Lena 3 visar svårigheter eftersom Väduren egentligen inte alls vill tänka på livets djupa och svåra saker - barnet vill ut och springa och leva! Att få Saturnus lämpad in i sitt soltecken är en riktig avtändare, en fuktig och kvävande filt i medvetandet!
I yoga eller meditation skulle dessa varelser med extremt svåra andliga blockeringar (tidigare liv-problem?) kunna hitta fram till en upplevelse som inte är av dogmatiskt religiös natur, nämligen upptäckten att man är något annat och mer än bara ego- och kroppsmedvetande.
Givet Saturnus stryptag om Solen kan det kanske ta några års daglig meditation innan man börjar förnimma den inre andekroppen, men under praktikens gång kommer det subjektiva jaget dag för dag att reduceras och det objektiva andejaget gradvis göra sig förmärkt.
Jag mediterade under fem år och de skillnader i olika "medvetandestrukturer" jag efterhand började varsebli övertygade. De gamla religionerna hade rätt. Många människor har färdats den här vägen före oss och berättelserna finns för den som vill läsa dem. Mystik har alltid varit och kommer alltid att vara religionens innersta ämne. Försvinner kärntruppen av kontemplerande rasar religionen som ett korthus.
Lena Andersson, författare och ateist
Skeptiker älskar att - för sin egen uppbyggelse - förevisa ett eller annat av de försök som ibland görs att testa livs levande astrologer. Resultaten är i allmänhet nedslående för den här konstformen.
Astrologer har upprepade gånger helt enkelt inte kunnat identifiera t.ex. det svarta fåret i en skock. I samband med homosexuella massmördaren John Gacy (nytt fönster) påpekade jag emellertid hur vissa skeptiker inte drar sig för att konstruera tester som i sin själva uppbyggnad leder astrologerna ut på villospår.
Det här inlägget går också i en utmaningens anda: "Gissa vilket av följande horoskop som tillhör en ateist."
*****
Efter att ha noterat att tre ledande språkrör (nu eller i historien) för ateistklubben Humanisterna delade psyket eller sinnelagets mest kritiska och negativa placering - Månen i Jungfrun - en placering som händelsevis också var statistiskt överrepresenterad bland kriminella (!), har jag cirklat runt frågan om den skandalskapande Humanisten Lena Anderssons horoskop. Hon som upprörde stora delar av nationen genom hånfull behandling av Jesus i ett Sommar-program (2005).
Kanske vis av erfarenheten av en folkstorm håller hon närmare persondata borta från nätet. Bortom bokförlagets uppgift om en födelse 1970 i Tensta nordöst om Stockholm och ett fortsatt boende i Stor-Stockholm, tar det stopp. Men den som läst mästerdetektiven Sherlock Holmes i sin barndom ger sig inte så lätt!
Svenska Wikipedia är som så ofta ett under av fattigdom, men det lilla som sägs om den socialrealistiska författarinnan som debuterade med en bok om sin uppväxtmiljö stannar norr om Stockholm. Hon har t.ex. tilldelats ett kulturpris "bekostat av Arbetarnas Bildningsförbund, Sollentuna / Nordost / Solna".
Exkurs. Humanisternas Hedenius-pris fick hon som tack för sitt oförskämda radioprogram, men den utmärkelsen skulle nog få den kände ateisten att vända sig i sin grav - ateistklubben spelar ju knappast i samma division som Hedenius. Han var en klassiskt skolad kritiker, en intellektuell. Dagens religionsföraktare är klumpigare, mer primitiva, och i princip bara förskolebarn som ägnar sig åt bildstormande, tabubrytanden och normövertramp (se Lars Vilks).
Humanisternas ordförande Sturmark karbonkopierade Richard Dawkins försök att gå i dialog med de medeltida skolastikerna för några år sedan och resonera utifrån argument för och emot de klassiska gudsbevisen, men det kändes fullständigt nattståndet och fick inga konsekvenser i Sverige. Vi har antingen sjunkit extremt i allmänbildning sedan Hedenius dagar eller, mer troligt, har med få undantag aldrig varit något annat än potatisodlare och hembrännare. (I dessa dagar, byt ut mot piratnerladdare och lådvinspimplare av Guds nåde.)
Namnet Lena Andersson är emellertid så vanligt att det blir alltför många träffar vid en sökning på födelsedagar, även om man begränsar sig till Stockholms län. Emellertid hettar det till lite med två förekomster i Stockholms nordöstra förorter samt en ren Stockholmsadress. Jag börjar ana att vi kan droppa referenser till personer som bor söder om Stockholm och stannar vid dessa tre födslar 1970.
*****
Nu är det som om Frestaren är framme, för ett av dessa horoskop upprepar Christer Sturmarks mindre än optimala kombination av Solen i Lejonet och Månen i Jungfrun! Hur fenomenalt vore det inte att kunna annonsera en fjärde Måne i negativa och kritiska Jungfrun i samband med människor som kritiserar sönder livet tills de knappt längre förstår var de befinner sig själva!
Religion handlar som bekant om att läka samman den trasiga och splittrade själen och återupprätta kontakten med en större (gudomlig) helhet. Men Jungfrun är inte alls intresserad av något sådant! I det jordbundna Merkurius-intellektets värld finns det alldeles för mycket påtagliga prylar att finfördela ytterligare och organisera i "logiska, snörräta rader" för att det ska kännas angeläget att söka den stora Gestalten (det gudomliga). Jord står i vägen för Eld och en del jordvarelser tar sitt eget mörker som ett argument för att det inte finns någon värld bortom deras egen! Detta är Platons klassiska grottliknelse.
Det är helt enkelt inte Jungfruns uppgift (i zodiaken och i livet) att ta över Lejonets funktioner. Lejonet är i sina bästa stunder den Chef som kan liknas vid den älskande gudomliga Fadern. Att Solen, härskare över Lejonet, är "upphöjd" i Vädurens tecken, ekar svagt av en kristen tanke, om inte rent av ett genuint uttalande från den historiske Jesus själv: "Fadern blir förhärligad genom Sonen." Och så "upphöjdes" Jesus på ett kors!
Hela tematiken är ofattbart lik de antika astrologiska spelreglerna där Solen - Faderns signifikator "upphöjs" och framträder i all sin unga prakt i barnets tecken Väduren (barn skrevs med ordet "son" i flera antika kulturer).
Istället för att som okunniga skeptiker gör, använda dylikt material för att hävda att Jesus är en fabricerad figur baserad på stoff från andra kulturer och traditioner, inser den intelligenta människan att livet själv är en ständigt pågående saga som skrivs utifrån ett galleri av "arketyper".
Självklart finns det likheter mellan fenomen över kulturella gränser - vi är alla designade uppe i himmelen som en astrolog skulle säga. Det vi ser på jorden är bara enskilda förkroppsliganden av eviga principer vilka astrologin studerar och har ett eget språk för att beskriva.
*****
Trots frestelsen att ranka horoskopet med Mån-Jungfrun som det troligaste för ateisten Lena Andersson, avstår jag! Och det beror på att det faktiskt finns en annan Lena som bor riktigt nära den "heta regionen" även om Mån-Jungfrun också håller till i Stockholms västra förorter.
Och det finns fler skäl till att jag rankar följande horoskop som det troligaste, se själva på innehållet:
Bara några timmar in på dygnet når Månen Tvillingarna så jag har flyttat in sinnelaget för ett extremt Tvillinghoroskop under nymånen. Tvillingarna är precis som Jungfrun ett merkurialt, dvs kritiskt och sönderbrytande tecken, och står också för "dagresor". Dvs, i dess världsliga version är det relativt lokalt - dock inte lika lokalt som föregående Oxen, som knappt tar sig utanför sitt eget kvarter ibland knappt ur sängen! (Vi lämnar här därhän mytologins Hermes/Merkurius, guden som kan färdas mellan alla världsplanen.)
Tvillingarna är en berättare, en kommunikatör, och jag känner människor med en liknande ytterst stark betoning av tecknet som är bokslukare av rang. Och inpiskade skeptiker och materialister, kan tilläggas. Som bekant är ateist-Lena inte bara författare utan också bokrecensent.
Vad säga om innehållet i denna version av Tvillingarna? Om Sol och Måne är neutrala planeter och Merkurius antar samma färg som sin omgivning, då inser vi plötsligt att det är den naturligt illvilliga Mars som får sista ordet! Dessutom är Mars atma karaka - den planet i hela horoskopet som hunnit längst i sitt tecken. Denna Lena Andersson föddes med andra ord att i ord och gärning uttrycka den skeptiska och otroende Tvillingarna på det mest skändliga och bildstormande sättet? Låter inte det här precis som hennes radioprogram?
För att det inte ska råda någon tvekan om att stjärnorna varnar om en låg själ, befinner sig detta är Saturnus - formgivaren - i sitt fall (debilitet): i Väduren är den obönhörligt egocentrerad när den drar sina snäva gränser, och det vet vi ju redan: att egot kommer aldrig att "ärva himmelriket". Egot är det som maskerar och döljer det himmelrike som Jesus påstod människorna hade inom och utom sig men inte kunde se pga egots blockering. Indisk astrologi kallar egot eller ascendenten för ahamkara, ungefär "det falska jaget".
I brist på födelseklockslag duger emellertid himmelens lamentation över en hel sub-generation födda medan Saturnus passerade jagiskhetens tecken. De här är synnerligen illa rustade att ge upp sitt ego och se livet ur ett större perspektiv. Saturnus - fixering/låsning - antyder dåligt karma just den fas då det enkla subjektiva jaget ska etableras (så att individen senare i livet kan höja ribban).
Vi har helt enkelt ett fall av egostörning och den prepubertala och omogna Tvillingarnas kritiska intellekt. Den här Lena Andersson ser ut att vara en egocentrisk kritiker på "den klipska tonåringens nivå". Jupiter (religion, filosofi), hämmas en del genom att denna ynkliga Saturnus angriper den i rak opposition, så det är sannerligen inte mycket som talar för en normal mognad och intellektuell utveckling här.
Nu till den himmel jag rankat som tvåa:
Som sagt, samma Sol som hos Christer Sturmark, vilken syns i hans vilja att dominera scenen. Och precis som med Humanisternas ordförande finns sekundära störningar som förvränger Lejon-symbolen en smula jämfört med den ideala bilden av en storsint och älskande Fader.
Lena Anderssons födelseår ligger norra månnoden (drakhuvudet) Vattumannen och södra noden (svansen) i Lejonet och dessutom blandar sig "naturliga illgärningsmannen" Mars in i berättelsen i Lejonets tecken. "Faderlös" skulle jag vilja kalla detta omen.
Och i den händelse detta är den korrekta Lena Andersson är ju också detta omen skrämmande passande om man med faderlös menar en gudlös människa - en ateist! Som sagt, det är frestande att i detta horoskop se en fjärde merkurial-kritisk Mån-Jungfru i Humanisterna och därtill med ett distorterat livsmål: Mars/Sol-Lejonet i sig är en fenomenal korstågsfarare och krigare för sin sak, men det är månnoderna som förstör. Solen har här tre "onda" faktorer kopplade till sig, Mars, Rahu och Ketu.
Författarskap kan ev. utläsas, men Solen i Lejonet är den som har svårast att vinna Nobelpris och Jupiter/Venus i Vågen tycks mig inte alls en lika tydlig kombination för bok- och ordälskare som föregående tecken. För man kanske främst ska betrakta Lena Andersson som en författarinna och kommunikatör. Ateismen är bara en av hennes mindre utvecklade personlighetssidor.
Den tredje Lena Andersson då, hon som inte bor nordost om Stockholm utan i staden?
Flera bud om en kreatör, med både Sol och Måne i Eld. Om det inte varit för att Saturnus är fallen och den upphöjda Solen i Väduren inte umgås väl med sin fiende, den begränsande och avmaskande Saturnus, kunde detta ha varit ett extremt religiöst/andligt horoskop. Men nu, i termer av svårigheter (Saturnus) med en Fader och kanhända kyla i förhållande till religionen, talar mycket för också detta horoskop!
Och det är värt att notera hur sinnet/Månen i Lejonet är indraget i den förmörkande månnodsaxeln så att här sinnet färgas av "avmätthetens" Ketu i Lejonet: "män, kärlek, Fadern - nej tack".
Tänk! Det är ett under att vi människor klarar av att leva och fungera - med astrologin inser man plötsligt hur många halvfärdiga sidor i en personlighet det kan finnas. Ja, med den strängare indiska astrologin påminns man att projekt mänskligheten bara är i ett tidigt stadium! Det går 90 syndare på 10 rättfärdiga människor, så att säga.
I det tredje horoskopet möter också konflikten mellan en primitiv och materialistisk Mars i Oxen och sinnelaget i Lejonet. Psyket extra turbulent pga krigaren Mars är, som bloggen noterat, ett tydligt tecken på aktivister och inte minst militant sinnade feminister.
Just Oxens materiella identifikation och Lejonets individualitet kombineras på sämsta sätt till en religiöst insensitiv människa. Oxens svaga kött drar ner den potentiella andliga Elden i Lejonet och kvar blir bara Lejonet som Mega-Vädur, dvs individcentrerad. Humanisterna är ju - till skillnad från de äkta renässanshumanisterna - människocentrerade men förnekar den religiösa dimensionen.
*****
Det är inte lätt att välja mellan dessa tre alternativ! Dessutom är det faktiskt 25% chans att både alternativ två och tre är en födelse med Månen i nästföljande tecken.
Lena 2 skulle framåt kvällen vara ett Lejon med en intressant Mån-Venus-Jupiter-kombination i artistiska Vågen, om än bunden av den egocentriska utblicken. Det här luktar genast mer konstnärskap, kanske författande!
Lena 3 runt 18.00 eller snarare skulle å sin sida medföra Månen i Jungfrun - den som ev. försvann från Lena 2:s horoskop! Därmed är vi tillbaka vid den intressanta möjligheten att Humanister i dominant position verkligen är ett "elitskikt" av hackande, kritiska och allmänt negativa Mån-Jungfrur.
Som bloggen påpekat är Jungfrun ett typiskt naturvetartecken med fallenhet för den exakta, matematiska vetenskapen (logik = Merkurius). De andra Humanisterna jag har i åtanke, förutom Strulmark, är Dilsa Demirbag-Sten och Björn Ulvaeus. PC Jersild hör till samma grupp men i hans fall är det merkuriala kritiska sinnet i samma position som Lena 1 troligast har den: i Tvillingarna.
Se hur vi tycks kretsa kring ett psyke som kritiskt ifrågasätter och söndrar (djävulens advokat), vilket är Sattva gunas egen livsluft! Sattva upplöser alla fixerade "sanningar" som Tamas, den rigida principen presenterar dem.
Jag har gjort mitt val av Lena 1 och presenterat några argument för det - främst Tvillingarna som sattvisk bokslukare och ordknåpare.
Vilken skulle du välja? Givet att ingen Måne är 100% säker och att året 1970 har ett generellt problem med att släppa egocentriska perspektiv (Saturnus i Väduren), kanske det inte ens är klokt att försöka välja?
*****
Anmärkning / ledtråd (?)
Käkpartiets och munnens utformning har jag sett hos många, många människor med viktiga planeter i Jungfrun! Ibland kan man få uppfattningen att de är i färd med att spy - utformningen tecknar surmulenhet eller tvärhet. Anna Odell har det här "byggblocket", t.ex., och aktrisen Sigourney Weaver (båda Sol-Jungfrur).
Eftersom jag tvingats radera "bildminnet" av tusentals ansikten sedan jag upptäckte den sideriska zodiaken, låter jag det vara osagt om även de andra sattviska tecknen (Tvillingarna, Skytten och Fiskarna) kan tendera mot samma form.
Men de sattviska tecknen bör tendera mot svagare hakpartier än t.ex. Tamas guna, där man ofta hittar solida, "fyrkantiga" ansikten med kraftig käklinje och haka - helt i linje med deras envisa och inflexibla natur!
:-)
*****
Och den rätta lösningen är...
Tillägg. En trovärdig källa med inblick i författarvärlden inkom med det rätta svaret till tankeövningen! Med sin starka lidelse (Eld/Luft, Vädur/Våg) är det Lena 3 som är rätt svar! Klart kreativ opposition, och så passande eftersom dygnet för detta inlägg ser en exakt nymåne i Väduren: tecknet för om- eller nystart - eller varför inte röjandet av en identitet! Väduren utbrister alltid, "Se mig! Här är jag!"
Mitt eget förstahandsval var fel och det är en klen tröst att jag inkluderade rätt person på "korta listan"!
Jag tror faktiskt inte ens födelsetidpunkten och ascendenten hade kunnat lösa gåtan. Enligt den hypotes jag börjat jobba med är faktiskt inte alla "sub-generationer" lika bra på allt. Hela "generation runtomkring 1970" är för mycket om sig och kring sig (Saturnus-i-Väduren) för att kunna lyfta till religionens sublima höjder som handlar om allt utom egoperspektivet.
Jag rörde vid ämnet lite löst i inlägget om Petra Mede (nytt fönster). Hon hade förvisso en allvarlig och religiöst eller filosofiskt sökande sida, men som jag skrev (och fortsatte skriva i en mycket lös spin-off om Izabella Scorupco) betyder Saturnus i Väduren en depression, kanske en fördjupad egofixering som inte lätt kan samla kraften att "tro" eller gå bortom det begränsade egoperspektivet.
Det blytunga egot (Saturnus = bly), som alltid faller tillbaka på sina egna åsikter och inte riktigt klarar att lyfta eller ingå i någon nära gemenskap, är primär anledning till att vi inte upplever närhet ens till våra omgivningar. Och är det så blir det än svårare att föreställa sig en högre verklighet, och nästintill omöjligt att ha ett "levande" förhållanden till detta osedda.
Den snäva Saturnus är en lömsk rackare här på jorden, och bara den som förlikar sig med Döden kan lyfta den slöja som fallit så tungt över de här barnen som föddes runt 1970. (Saturnus kan förstås göra sig förmärkt närsomhelst, men här talar jag om en vågdal som astrologin kallar "Saturnus fall i Väduren".)
Exemplet Lena 3 visar svårigheter eftersom Väduren egentligen inte alls vill tänka på livets djupa och svåra saker - barnet vill ut och springa och leva! Att få Saturnus lämpad in i sitt soltecken är en riktig avtändare, en fuktig och kvävande filt i medvetandet!
I yoga eller meditation skulle dessa varelser med extremt svåra andliga blockeringar (tidigare liv-problem?) kunna hitta fram till en upplevelse som inte är av dogmatiskt religiös natur, nämligen upptäckten att man är något annat och mer än bara ego- och kroppsmedvetande.
Givet Saturnus stryptag om Solen kan det kanske ta några års daglig meditation innan man börjar förnimma den inre andekroppen, men under praktikens gång kommer det subjektiva jaget dag för dag att reduceras och det objektiva andejaget gradvis göra sig förmärkt.
Jag mediterade under fem år och de skillnader i olika "medvetandestrukturer" jag efterhand började varsebli övertygade. De gamla religionerna hade rätt. Många människor har färdats den här vägen före oss och berättelserna finns för den som vill läsa dem. Mystik har alltid varit och kommer alltid att vara religionens innersta ämne. Försvinner kärntruppen av kontemplerande rasar religionen som ett korthus.
5 kommentarer:
Så fort jag såg rubriken, innan jag såg horoskopen, tänkte jag direkt: Tvillingarna! För hennes knivskarpa intellekts skull. Jag uppskattar faktiskt mycket av det ateist-Lena skriver - så länge det inte handlar om andliga frågor förstås. Jag såg henne en gång på teve, i samtal med en troende person, och hon sa bla: "Jag KAN inte tro." Och man såg att det verkade som om hon var på vippen att säga: "Men jag vill". Men det vågade hon förstås inte. Av det jag sett och hört av henne verkar hon i alla fall mer sympatisk än Sturmark och ledande vof:are. Sommarprogrammet till trots (som jag hörde). Det står ju faktsikt så i Bibeln, i utvalda stycken. Väljer man bara ut det så låter det som en sektledare. Men man får tänka på att mycket som står i evangelierna är förvanskningar och rena osanningar.
S
Vi blev båda dragna vid näsan! Se nyskrivet tillägg.
Det är visserligen en-på-fyra att det korrekta horoskopet har Månen i merkuriala Jungfrun (ofta rätt lika Tvillingarna).
Men intressantare är kanske att skickligt författarskap rimmar perfekt med att merparten av dygnet ser en Måne i Lejonet. (Se Nobelpristagarna i litteratur under "Temastudier"!)
OK. En tröst att också du blev lurad :-) Kanske saturnus i väduren inte bara är av ondo, utan gör att personen blir mindre hetsig av sig... i debatten jag nämnde var hon sansad, och utan den aggressiva, polemiska tonen man kan höra hos en del meningsfränder till henne, t ex Sturmark. Jag har just samarbetat en del med en person med saturnus/solen i exakt konjunktion i väduren (som jag nämnde en gång förut). Och han kan visserligen vara rätt bestämd av sig, men är samtidigt "resonabel" och sansad.
Dina intryck är korrekta och kan säkert generaliseras: i släkten har jag en Solen+Månen+Saturnus 1970 - iskall och alltid extremt självkontrollerad, men vänlig på det distanserade sätt som jag beskrev i tillägget!
Saturnus agerar i egotecknet rollen av det freudianska överjaget! Ofattbart materialistisk - hela hans liv handlar om att bringa projekt till "materiellt förräntande". (Överjagets uppfinnare, Freud, var själv Sol-Vädur.)
Intressant nog är släktingens födelsedag (och år) samma som för Naomi Klein, kvinnan som kämpar MOT folk som kapitalistiskt söker konkret vinning i allt!
Censorn och Planeraren släpper inte greppet om vare sig hjärta eller hjärna en sekund med Saturnus och Solen i Väduren. Det måste vara detta som föranleder Lena svårigheter med att "tro" - inget kunde vara Saturnus mer fjärran än att luta sig mot ogripbara saker...
Jag antar att du hör det här till leda, så ursäkta upprepningen: det här är ju rent trams! Fast å andra sidan inte tramsigare än religion i allmänhet.
Skicka en kommentar