Jag tog mig för att läsa en sedan länge (åratal?) bokmärkt artikel på "seriösa" franska astrologisajten cura.free.fr. Artikelförfattaren Anthony Craig hade, inspirerad av en endokrinologs typlära (baserad på körtelfunktioner i människokroppen) studerat planetära typer.
Jag började med att överblicka texten lite löst och beskrivningen av den "sällsynta" solära typen (sällsynt eftersom planeten täcks över av grövre typer) stämde perfekt in på en soluppgångsmänniska (i sideriska Kräftan) jag träffade för länge sedan. Så jag läste igenom hela texten.
Men när jag tagit ett halvdussin stickprov på de kända personer Craig anför som representativa exempel på de planetära typerna, måste jag invända mig. Knappt någon av dem stämde överens med astrologens kriterier för typtillhörighet: att planeten i fråga antingen ska stiga i öster vid födelsen, eller kulminera på MC-punkten eller mitthimmelen (medium coeli - används inte på den här bloggen), eller aspektera någon av punkterna.
Jag kom till slutsatsen att här verkade pågå ett enda långt självbedrägeri. Under den alerta Merkurius-typen noterar jag t.ex. skådisen Billy Crystal som jag alltid tyckt varit väldigt humoristisk, snabbtänkt och med ett animerat minspel.
Men Merkurius är inte ens en viktig planet på hans himmel! Är det något som drar ögonen till sig är det istället Månen som stiger exakt i öster i Väduren, tätt följd av både Venus och Rahu (noderna har dock inga egna typer). Craig "ville" tydligen hellre se Billy Crystal som en merkurier och väljer att bortse från två planeter som är överlägset viktigare om det är reduktionen till en enda planetär typ som saken handlar om.
Den legendariska Greta Garbo placeras under Saturnus-typen, men vid Stockholms östra horisont stiger motsatsen Jupiter (i Oxen) precis när hon föds. Saturnus visserligen i det upphöjda tionde huset men inte i aspekt med varken ASC eller MC enligt det västerländska aspektschemat.
Och så höll det på. Efter ett halvdussin stickprov gav jag upp. Genomgående klassificerade Craig personerna under kapitalt fel planet eftersom han tydligen var mer intresserad av ansiktsuttryck och upplevd personlig kvalitet än det system han sökte validera.
Bara ett stickprov till, aktrisen Christina Ricci. Någon kanske minns henne som den surmulna lilla flickan i långfilmerna om den morbida familjen Addams. Vår (manlige) astrolog Craig menar att hon är representativ för den lunära typen. Och det kan medges, enligt västerländsk astrologi bildar Månen i Skytten en (vek) 120-gradersvinkel till en dramatisk Lejonascendent.
Men med det sjukaste sätt att blunda för det uppenbara struntar Craig i att Jupiter stiger exakt i öster (som hos Garbo), tätt följd av Mars (Rahu har just hunnit stiga i öster). Som man kunde misstänka liknar Christina Ricci överhuvudtaget inte astrologens egen beskrivning av måntypen!
Det här var nu bara en artikel skriven av en fristående författare. Men det sänker onekligen intrycket av den franska sajten som jag inkluderat i min länklista, just för att den innehöll en del statistiska studier av astrologin. Åtminstone materialet från Anthony Craig måste anses ha förbrukat sin kredd. Förhoppningsvis har han vässat sin observationsförmåga sedan den här totalt värdelösa studien redovisades (2001).
Men när jag tagit ett halvdussin stickprov på de kända personer Craig anför som representativa exempel på de planetära typerna, måste jag invända mig. Knappt någon av dem stämde överens med astrologens kriterier för typtillhörighet: att planeten i fråga antingen ska stiga i öster vid födelsen, eller kulminera på MC-punkten eller mitthimmelen (medium coeli - används inte på den här bloggen), eller aspektera någon av punkterna.
Jag kom till slutsatsen att här verkade pågå ett enda långt självbedrägeri. Under den alerta Merkurius-typen noterar jag t.ex. skådisen Billy Crystal som jag alltid tyckt varit väldigt humoristisk, snabbtänkt och med ett animerat minspel.
Men Merkurius är inte ens en viktig planet på hans himmel! Är det något som drar ögonen till sig är det istället Månen som stiger exakt i öster i Väduren, tätt följd av både Venus och Rahu (noderna har dock inga egna typer). Craig "ville" tydligen hellre se Billy Crystal som en merkurier och väljer att bortse från två planeter som är överlägset viktigare om det är reduktionen till en enda planetär typ som saken handlar om.
Den legendariska Greta Garbo placeras under Saturnus-typen, men vid Stockholms östra horisont stiger motsatsen Jupiter (i Oxen) precis när hon föds. Saturnus visserligen i det upphöjda tionde huset men inte i aspekt med varken ASC eller MC enligt det västerländska aspektschemat.
Och så höll det på. Efter ett halvdussin stickprov gav jag upp. Genomgående klassificerade Craig personerna under kapitalt fel planet eftersom han tydligen var mer intresserad av ansiktsuttryck och upplevd personlig kvalitet än det system han sökte validera.
Bara ett stickprov till, aktrisen Christina Ricci. Någon kanske minns henne som den surmulna lilla flickan i långfilmerna om den morbida familjen Addams. Vår (manlige) astrolog Craig menar att hon är representativ för den lunära typen. Och det kan medges, enligt västerländsk astrologi bildar Månen i Skytten en (vek) 120-gradersvinkel till en dramatisk Lejonascendent.
Men med det sjukaste sätt att blunda för det uppenbara struntar Craig i att Jupiter stiger exakt i öster (som hos Garbo), tätt följd av Mars (Rahu har just hunnit stiga i öster). Som man kunde misstänka liknar Christina Ricci överhuvudtaget inte astrologens egen beskrivning av måntypen!
Christina Ricci - hungerdemonen Rahu
med expanderande Jupiter och häftiga
Mars på ascendenten. En kvinna som
med expanderande Jupiter och häftiga
Mars på ascendenten. En kvinna som
har rapporterats hamna i slagsmål med
partners. En känslig lunär typ?
Det här var nu bara en artikel skriven av en fristående författare. Men det sänker onekligen intrycket av den franska sajten som jag inkluderat i min länklista, just för att den innehöll en del statistiska studier av astrologin. Åtminstone materialet från Anthony Craig måste anses ha förbrukat sin kredd. Förhoppningsvis har han vässat sin observationsförmåga sedan den här totalt värdelösa studien redovisades (2001).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar