I ärlighetens namn var jag lite för gammal för Blurs popmusik när den kom. Pliktskyldigt har jag köpt skivorna men influenserna för det brittiska 60-tal jag på 70-talet lutade mig tillbaka i var så tydliga att rysningen uteblev.
Motvilligt har jag dock gått med på att Damon Albarn är en skicklig figur och när han nu enligt DN tar sig samma att göra opera om drottning Elisabets ockulte hovastrolog John Dee signalerar han att tillväxthormonerna börjat kicka in!
Vilken skillnad mot Sverige där barnen till de potatisodlande fattighjonen inte ens kan stava på sitt moders mål längre, och än mindre i vår ingenjörs dominerade monokultur förstå vad astrologi är!
Att Soundtracks of our Lives-Ebbot läser ockultism (rätt uppenbart av låttexterna att döma) är undantaget som bekräftar den allmänna regeln. Med små punktinsatser har lobbyorganisationer med försänkningar i industri-Sverige fått en hel befolkning att tror att det är ett tecken på bildning att ha kopiösa kunskapsluckor i huvudet och möta upptäckten av dessa med hånfullhet.
Skrapa bort vårt internationellt inte helt klara mattekunnande och kvar är bara ett invandrarfientligt bonnhål som utmärker sig i de enklare sammanhangen. Kocken Jamie Oliver lyfter fram svensken som ett proffs på att supa och tycker folkets snapstradition är det roligaste landet har att bjuda på...
Med Ernst Kirschenstrudel hamrar vi på våra stugknutar. Men därefter är det tvärstopp för kulturen. Ja, några steg bortom klackarna i taket blir svensken rent av avog till allt vad kultur heter. Så ser fattig-Sverige ut fast vi inte skriver sent 1800-tal längre.
På brittiska Skyscript.co.uk finns en fin artikel om drottning Elisabets rådgivare John Dee. Tydligen fanns samma pack som i dag återfötts som svenskar i England vid den tiden, för det slutade med att mobben förstörde den stora kartografens och astrologens exklusiva boksamling.
Även den historiskt medvetna sajten älskar sitt 1600-tal (inklusive den redan då rejält skeva västerländska zodiaken), finns mycket intressant att läsa.
Här vill jag istället rita upp horoskopet för John Dee på det sätt det borde ha sett ut om inte de gamla grekerna gjort ett tankefel som började märkas mer och mer med århundradenas gång.
Mycket lämpligt för en stor ockultist stiger den hemlighetsfulla och mysteriösa Skorpionen i öster på eftermiddagen och hemma i tecknet dess härskare Mars. Här vänder sig elden inåt mot djupen... Fullmånen mellan Kräftan och Stenbocken påminner om hans intresse för kartografi. Medan Mars aspekt mot åttonde dödshuset återigen påminner om livets esoteriska sida.
Solen i Kräftan i nionde huset för filosofi är en intressant placering givets Vattentecknens fascination för det ockulta - särskilt som det är fullmåne. (Notera hur fullmånen som inbegriper hackordningsmedvetna Stenbocken kan indikera en spänning mellan den bildade överklassen och det obildade packet.)
Mars attack mot Tvillingarna knyter Vatten till Luft och borde resultera i "dissociation" enligt den här bloggens bruk av begreppet. Men jag har alltid låtit det vara en i grunden öppen fråga om den här svårkombinerade duon symboliserar mentala störningar eller helt avsiktlig manipulation av fakta. I fallet John Dee torde inga tvivel råda: han hemlighöll mycket av sina förehavanden, givet att han riskerade dödsstraff för en del av sina aktiviteter...
Som rituell magiker (theurgos) passar hans Måne i Stenbocken utmärkt! Det är en sida som knappt har nämnts om denna Måne som ofta fastnar i förvärldsligade banaliteter och därför figurerat i en del blogginlägg om skäligen ytliga kändisar. I den händelse bloggen gav sig i kast med mystiker tror jag att vi strax skulle hitta fler intressanta exemplar av denna Måne.
Ytterst handlar den om att i sitt psyke realisera världen för att därigenom transcendera den, gå bortom slaveriet under Tiden och dess "event". För andra gången samma dag nämner jag brittiska sångerskan Kate Bush, som förvisso har mystiska och gåtfulla teman i en del texter. Samma fullmåne som hos John Dee. Sol-Kräfta och Mån-Stenbock.
För nyssnämnda "hackordningsmedvetenhet" gjorde Kate Bush en turné inför publik och sedan aldrig mer! Så "förmer" kan Stenbocken vara i sin egen uppfattning att den hellre importerar världen i sin fantasi och jobbar med den därifrån än går ut och faktiskt deltar i livet. Månen i Stenbocken tycks mig faktiskt vara en ibland nästan sjukligt introvert placering för sinnelaget. I fantasin kan ingen ifrågasätta ens behov att äga en herremans position.
Samtidigt har jag pekat på att Saturnus och/eller Stenbocken är ett intressant tecken för frågan om vardandet i tiden, dvs ytterst sett om astrologins praktiska sida: Saturnus som fader Tid eller Kronos. Skyscript nämner ett hårresande exakt exempel på John Dees prediktiva förmåga.
Var John Dee "homefree" - en gammal och "färdig" själ? Knappast. Saturnus debil i omstartens Vädur och i sjätte huset för fiender omvittnar potentiellt livsfarliga fiender. Som indikation på hans eget karma och som disponenten över hans saturniska psyke har säkerligen Skyscript rätt: en melankoliker, ehuru en inspirerad sådan!
Anm. Engelskan har t.o.m. adjektivet saturnine - av Saturnus - för att "vara låg" - "my saturnine moods". Svenskan äger inga planetära associationer vad jag kan påminna mig på stående fot.
Bonusspaning
Måste bara addera Damon Albarns eget horoskop efter att jag såg parallellerna med Dees.
Bara några få timmar in på dygnet går Månen in i hovastrologens position i Stenbocken. Detta stämmer perfekt med Albarns meritokratiska uttalande om skräpkultur från 2007 (DN) - och lustigt nog med min saturniskt inspirerade litania över svensk bonnighet och brist på högre, astral kultur!
Detta är inget annat än den saturniska hackordningsmedvetenheten som talar hos Albarn (och undertecknad). Samtidigt var fösta Gorillaz-skivan ren skit i undertecknads öron - ett simplistiskt och krasst kommersiellt syftande sidoprojekt med musik lagom för sjuåringar...
Även om födelsetid saknas är det påfallande hur driven av Vatten även detta horoskop är. Nu inte Kräfta eller Skorpion utan Fiskarna.
De båda männens energiplacering (Mars) koinciderar också på ett visst sätt, Damon Albarn har även han Mars i härskarläge, men nu Mars i dess utåtriktade "erövra världen-läge" i Väduren.
Intressant nog är hans tendens att plagiera gångna tiders mästare (Kinks, Who och nu skriva musik ÅT John Dee): Solen i Fiskarna är i sig identitetlös, men i sitt härskarläge Lejonet har Solen all önskvärd egen identitet.
Unikt nog överbryggar himmelen detta genom en ömsesidig reception: Fiskarnas härskare Jupiter gästar Lejonet och binder samman Sol och Framgång över Eld och Vatten. Den resulterande "sensationalismen" sprakar livligt och är en tillgång för alla i underhållningsbranschen.
Mycket lämpligt för en stor ockultist stiger den hemlighetsfulla och mysteriösa Skorpionen i öster på eftermiddagen och hemma i tecknet dess härskare Mars. Här vänder sig elden inåt mot djupen... Fullmånen mellan Kräftan och Stenbocken påminner om hans intresse för kartografi. Medan Mars aspekt mot åttonde dödshuset återigen påminner om livets esoteriska sida.
Solen i Kräftan i nionde huset för filosofi är en intressant placering givets Vattentecknens fascination för det ockulta - särskilt som det är fullmåne. (Notera hur fullmånen som inbegriper hackordningsmedvetna Stenbocken kan indikera en spänning mellan den bildade överklassen och det obildade packet.)
Mars attack mot Tvillingarna knyter Vatten till Luft och borde resultera i "dissociation" enligt den här bloggens bruk av begreppet. Men jag har alltid låtit det vara en i grunden öppen fråga om den här svårkombinerade duon symboliserar mentala störningar eller helt avsiktlig manipulation av fakta. I fallet John Dee torde inga tvivel råda: han hemlighöll mycket av sina förehavanden, givet att han riskerade dödsstraff för en del av sina aktiviteter...
Som rituell magiker (theurgos) passar hans Måne i Stenbocken utmärkt! Det är en sida som knappt har nämnts om denna Måne som ofta fastnar i förvärldsligade banaliteter och därför figurerat i en del blogginlägg om skäligen ytliga kändisar. I den händelse bloggen gav sig i kast med mystiker tror jag att vi strax skulle hitta fler intressanta exemplar av denna Måne.
Ytterst handlar den om att i sitt psyke realisera världen för att därigenom transcendera den, gå bortom slaveriet under Tiden och dess "event". För andra gången samma dag nämner jag brittiska sångerskan Kate Bush, som förvisso har mystiska och gåtfulla teman i en del texter. Samma fullmåne som hos John Dee. Sol-Kräfta och Mån-Stenbock.
För nyssnämnda "hackordningsmedvetenhet" gjorde Kate Bush en turné inför publik och sedan aldrig mer! Så "förmer" kan Stenbocken vara i sin egen uppfattning att den hellre importerar världen i sin fantasi och jobbar med den därifrån än går ut och faktiskt deltar i livet. Månen i Stenbocken tycks mig faktiskt vara en ibland nästan sjukligt introvert placering för sinnelaget. I fantasin kan ingen ifrågasätta ens behov att äga en herremans position.
Samtidigt har jag pekat på att Saturnus och/eller Stenbocken är ett intressant tecken för frågan om vardandet i tiden, dvs ytterst sett om astrologins praktiska sida: Saturnus som fader Tid eller Kronos. Skyscript nämner ett hårresande exakt exempel på John Dees prediktiva förmåga.
Var John Dee "homefree" - en gammal och "färdig" själ? Knappast. Saturnus debil i omstartens Vädur och i sjätte huset för fiender omvittnar potentiellt livsfarliga fiender. Som indikation på hans eget karma och som disponenten över hans saturniska psyke har säkerligen Skyscript rätt: en melankoliker, ehuru en inspirerad sådan!
Anm. Engelskan har t.o.m. adjektivet saturnine - av Saturnus - för att "vara låg" - "my saturnine moods". Svenskan äger inga planetära associationer vad jag kan påminna mig på stående fot.
*****
Bonusspaning
Måste bara addera Damon Albarns eget horoskop efter att jag såg parallellerna med Dees.
Bara några få timmar in på dygnet går Månen in i hovastrologens position i Stenbocken. Detta stämmer perfekt med Albarns meritokratiska uttalande om skräpkultur från 2007 (DN) - och lustigt nog med min saturniskt inspirerade litania över svensk bonnighet och brist på högre, astral kultur!
Detta är inget annat än den saturniska hackordningsmedvetenheten som talar hos Albarn (och undertecknad). Samtidigt var fösta Gorillaz-skivan ren skit i undertecknads öron - ett simplistiskt och krasst kommersiellt syftande sidoprojekt med musik lagom för sjuåringar...
Även om födelsetid saknas är det påfallande hur driven av Vatten även detta horoskop är. Nu inte Kräfta eller Skorpion utan Fiskarna.
De båda männens energiplacering (Mars) koinciderar också på ett visst sätt, Damon Albarn har även han Mars i härskarläge, men nu Mars i dess utåtriktade "erövra världen-läge" i Väduren.
Intressant nog är hans tendens att plagiera gångna tiders mästare (Kinks, Who och nu skriva musik ÅT John Dee): Solen i Fiskarna är i sig identitetlös, men i sitt härskarläge Lejonet har Solen all önskvärd egen identitet.
Unikt nog överbryggar himmelen detta genom en ömsesidig reception: Fiskarnas härskare Jupiter gästar Lejonet och binder samman Sol och Framgång över Eld och Vatten. Den resulterande "sensationalismen" sprakar livligt och är en tillgång för alla i underhållningsbranschen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar