Var är Högsta Himmelen?

Tid för lite städning på bloggen. Upptäckten att Platons världsskapare i nyplatonismen kan vara såväl Kronos som sonen  Zeus (andra och tredje emanation) allegoriskt betraktade öppnar för nästa ormgrop. 

Himmelen är den himmel  vi kallar "skyn" och deras planeter men vad är "Högsta Himmelen"? Här visar en sökning på bloggen...

https://siderisk.blogspot.com/search?q=%22h%C3%B6gsta+himmelen%22 

...att begreppet har kopplats till både den Högsta själv (Den Ena. den Högsta Fadern) men utanför Existensen är detta troligen inte rätt "plats". Uppenhbarligen ett misstag men begripligt givet de mäktiga epitet Den Ena givits och kanske förvirring via kristna formuleringar som slaskat runt i bakhuvudet "Kristus sitter på Faderns högra sida").

I nyplatonismen är Intellektet Guds självmedvetenhet och som Skönheten och Sanningen själv (enligt grundaren  Plotinos). Kosmologin gör Platons idévärld där alla Former som är levande väsen bör vara "himmelen ovanför himmelen" eller "Högsta Himmelen". Plotinos menade också att Intellektet och Kosmos inte är spatialt skilda så att tanken låter extremt modern som intilliggande dimensioner! Jesus sade att "himmelen" fanns bland oss men människor har får dålig medvetenhet för att uppfatta det.  Även detta låter som han talade om den Hösta Himmelen.

Men frågan är inte självklar för både Iamblikos och Proklos som efterträdde Plotinos som ledare för Platons akademi i Aten var missnöjda med Porfyrios, Plotinos lärjunge (och biograf) som hade obegåvningen att splittra upp det gudomliga Intellektet och placera dess former eller innehållet i en egen region! ("If it ain't broken, don't fix it!)

Att googla uttrycket leder genast till wiki-artikeln om "Empyréen"(av prekiska pyr, eld) en gammal tanke från tidiga kosmologiska föreställningar om den världs som väntar efter döden. Detta är helt enkelt stjärnhimlen där Aristoteles trodde ljuspunkterna i skyn avslöjade det lysande eter-elementet ("stad av ljus") som i sin tur har en rörig historia - (Eld eller en legering av Luft/aither och Eld)

Mindre "naturvetenskapligt" kan man tänka äldre romersk religion eller tankar om de "Saligas öar" gärna knutna till månen och solen som öar i skyn - månen var för enkla (samma tanke i hinduismen och senare astrologin) själar men solen (eld igen) var de välsignades plats. Plotinos använder fortfarande på 200-talet den modellen men bara som en liknelse där ljus utan ljuskälla är Den Ene, Solen är Intellektet och Månen är Själen.. Wiki-uppgiften är allt för nödtorftig, att Empyréen så sent som i medeltida kristen tanke kulle vara "Tredje Himmelen" och bortom både skyn och stjärnhimlen. 

Stjärnhavet var redan antikt "den åttonde kretsen" och accepterad av de världshatande förkristna gnostikerna som konkurrerade med den tidiga kristendomen och lockade anhängare från nyplatonismen.

Åttonde kretsen förefaller vara en bra kandidat till "Högsta Himmelen" som synonymt med Intellektet, den andra hypostasen som gränsar till Själen eller universum och dess himmel/rymd. (I astrologin fyller Saturnus/7e himlen funktionen som Avgränsaren mellan det högre och det lägre och anknyter därför till Platons "rationella själ".)

Medeltida kristendom likställde "högst" med Den Ene/Gud själv och skapelsens första dag (som Gud aldrig lämnar). Men nu är röran av kosmologier avsevärd. Förhistorien till den moderna, materialistiska kosmologin är varierad och spekulativ.

*****

Wiki om "himmelen" i islamisk tradition bygger vidare på kristna föreställningar och kontrasterar med bekanta Gehennea där otrogna hundar placeras (himmel & helvete i ny tappning). 

 https://en.wikipedia.org/wiki/J1annah

Även den muslimska tanken är mer redlig än urspårningen i Väst. Araberna bevarade nyplatoniska tankar, Det är således enkelt att härledda Koranens Jannah till Plotinos  Intellekt (den Högsta Faderns all-medvetenhet) som är, sammanflätat utan spatial åtskillnad från den tillfälliga världen av tid och rum - och likväl avskild från det dödsrike människosjälarna vald att gå ned sig i och förgrovas av (den materiella världen).

Hinduismens beda-abeda - samtidig åtskillnad och icke-åtskillnad - är en motsvarande tanke, och gissa vad? Det var ju det begreppet bloggen allra först kopplade till Vattenbärarens tecken (Luft/rymd som på låg nivå kompletterar Solen som centrum i världssystemet som då var känt). Men zodiaktecknets som övervann västerlandets föreställning om tingens motsatser användes metaforiskt som genväg till Intellektet/Nous (som är bortomkosmisk). 

Detta var inte helt fel även om distinktionen mellan Övernatur och kosmos behövde klargöras. Zodiaktecknet är bara ett LOGOS, en förnuftsprincipen i denna värld vilken påminner om att det också finns en högre värld av former eller idéer,: den "Högsta Himmelen", där allt alltid är närvarande i full medvetenhet för dem som renat sin uppfattningsförmåga (översinnlig) till den nivån.

Frågan blir därmed om hinduerna har rätt som kallar det 9e huset "det bästa" huset och en plats för Samvetet eller den fakultet som hittas välutvecklad i gudomliga och inte enbart mänskliga själar i människokropp. 

Det finns mycket i senaste månadernas inlägg som talar för att "eterplaneten" Jupiter som naturlig härskare över 9e  i själva verket är AITER dvs. fin Luft men som ev. kan fattas som en blandning av Luft och Eld. Detta är då hinduernas AKASHA som förvisso tillhör 6e kretsen och gör det möjligt för vissa själar att färdas genom hela universum och inhämta information. Därav den allvetenhet som förknippas med 9e huset.

Men detta är låg astrologi - astrologi för dem som lever i denna världen. Skulle man istället praktisera Plotinos "filosofiska astrologi" måste man anknyta till Intellektets "intelligibla" verklighet (icke-kosmisk)..

Men från denna nivå blir 9e huset och motsvarande Skytten den låga kosmiska världen och det som "bara" var de mänskliga konceptionernas och idealens Vattenbärare/11e huset mer intressant. 

Ta bort den materiella världen och 11e huset blir som metafor en bild för Högsta Himmelen eller Intellektet i egen rätt! Även den tänkande människan har ett svagt spår av detta RENA INTELLEKT via sin förmåga att dikta ihop konceptioner och forma sig idealvärldar men sedan lever via. 

Politikern är ett ömkligt exempel på hur det kan gå och det är därför 9e och 11e är två horoskophus som kräver viss kontemplation tills man förstår hur sammanlänkande de är  - både Eld och Luft (den positiva halvan i zodiaken) röjer att de hör hemma i Platons "högre värld" i hans tvåvärldslära. Nog finns det ledtrådar utströdda i den gamla och förkastade astrologin men ateister och skeptiker är helt enkelt inte smarta nog. De förfogar som bäst över ett gott diskursivt intellekt (Merkurius) men senantik astrologi kände flera högre fakulteter och framför allt förstod hur de samverkade  i en människosjäl. 

Men därmed faller moderna hugskott som allas jämlikhet bort som ensidiga överbetoningar av bara vissa förnuftsprinciper. Inte minst är FN:s "mänskliga rättigheter" för individen visserligen vällovligt men hopplöst otillräckligt att bygge en bättre värld på. Det är därför "demokratin" råkat i problem - den är ännu en av mänsklighetens halvdana konceptioner. Humanism föddes som en Vattenbärare på låg  nivå (under inflytande av Fiskarnas nu utdöende tidsålder). 

För ett citat från mästaren se

Sol- och månförmörkelser är inte lokala

 Någon kan eventuellt ha sett mig ifrågasätta materialistiska astrologer  (som stoikerna i Romarriket) och tanken att sol- och månförmörkelser bara är lokalt effektiva, där de kan se med blotta ögat. Detta är den hinduiska astrologins åsikt än i dag.

Apropå inlägget som frågade var "Högsta Himmelen" var belägen måste tilläggas att Stoikerna (företrädda av den romerska statsmannen Cicero) INTE hade platonismens luriga tvåvärldslära. (Kan fattas både som Natur och Övernatur men inomvärldsligt också som sub-lunärt och supralunärt kosmos.) 

Bortom fixstjärnornas åttonde krets fanns inget mer för en stoiker och således var "Himmelen" ("Ouranos Caelus"),  platsen där Gud residerade. Sin tids kunnigaste religions- och astrologihistoriker, Franz Cumont, noterade runt 1910 ett epitet som skulle ha ingått i någon av blogginläggen om Platons Demiurg - var det Kronos/Saturnus eller Zeus/Jupiter. Svaret som gavs var giltigt bara för nyplatonismen, för de materiella stoikerna gällde epitet:  "Optimus Maximus Caelus Aeternus Iupiter". 

Men nyplatonismens fader Plotinos var en smula påverkad av stoicismen ("Elden är nästan gudomlig" där stoikerna såg Logos-Elden som gud i universum - panteism). Därför finns en liten svajighet i hans skriftställeri och således min slutsats att han låtit både Kronos/Saturnus och Zeus/Jupiter uttrycka skapandekraften (Demiurgen).

*****

Nyplatonikern Iamblikos "Om Mysterierna" är en förunderlig text från 300-talet och jag förstår allt mer att denna man fick epitetet "den gudomliga". Han var en syrisk ledare för Platons (sena) akademi i Aten och känd för att ha kunnat framkalla regn (en förmåga även Bibeln nämner). Från Thomas Taylors 1800-talsöversättning kan man inte annat än stanna till och se Iamblikos djupa filosofiska insikter som går emot ytlig astrologi som likt landet Sverige förlorat filosofiämnet.

Det gudomliga delas inte upp med dess olika sätt att via spådom meddela sig utan producerar sina omen odelade. Inte heller effektuerar gudomen skilda ting vid skilda tidpunkter, på ett distribuerat sätt, utan producerar dem alla i enlighet med en energi, kollektivt och med ens. (s. 160) (Jämför den moderna kvantfysiska insikten om det Einstein kallade "spooky action at a distance" - bara att senantikens genier visste mer, dessa är länkningar över flera ontologiska nivåer och inte plattmarks-materialism!)

Kort sagt: Från Platons Idévärld eller den Högsta Himmelen utgår den aktiva gudomen (också känd som världens skapare i universum - vår lägre verklighet över vilken Zeus/Jupiter råder men som av Plotinos också representeras av Afrodite/Venus som Själen. Eftersom det gudomliga Intellektet är ETT, är samtidig Tanke och tänkande (kreationism är en följd av Intellektets inre natur), är dumheter från den lägre världen inte att lyssna till. (Egentligen: Intellektet är ETT och MÅNGA samtidigt eftersom det rymmer alla Former.)

Fastän bara en aning var min tanke korrekt att sol- och månförmörkelser (och alla slags gudomliga omen) inte är lokala eller knutna till den inbillningsvärld av tid och rum som den outvecklade eller fallna människosjälen uppfattar som verkligheten. Den synliga himmelen är för dem som inte kan uppfatta platonismens högre värld. Indierna avslöjar sig med sitt namn på astrologin: "Jyotisha" läran om de visuellt iakttagbara ljusen. Iamblikos världsbild går djupare.

Det verkliga existensen har vi en "trappa upp" i det osynlig men "intelligibla". Men det är upp till individen att ta sig i kragen och sluta bete sig som ett begärsdrivet Naturens djur. Annars kommer själen att valsa runt i det låga kretsloppet ("alstringens världar") hur länge som helst. Därav antikens och senantikens höga skattning av KUNSKAP som ersatts av idioti och dyrkan av simpel sinnlighet i vår moderna, sekulära kultur. 

Naturen är dock slösaktigt rik och kommer att producera förbrukningsmänniskor intill att deras själar vaknar upp ur sin sömn. Och eftersom tid inte finns i Intellektet är ingen chanslös.

*****

Minnestavla av ett bröllop

Varför inte reparera den här bloggen på en punkt till? I åratal har den här (1100-talet fvt) eller liknande mesopotamiska/babyloniska illustrationer kunnat ses där deras treenighet Måne, Sol, Venus (Sin, Shamash, Ishtar) sammanfattar världsalltet. (Den uråldriga mesopotamiska himmelsguden Anu träder här tillbaka.)

Är det konstigt att den lyhörde Platon uppsnappade denna triad av himlakroppar så att han ibland frångår sin högre och lägre värld och istället talar om ett tredelat kosmos? Detta är inget annat än Högsta Himmelen (Solen), Himmelen (Venus, stjärnhimlen) och den sub-lunära värld (Månen) som babylonierna skattade så mycket högre än de senare grekerna!

Även det synkretistiska verket De Kaldéiska Oraklen (som nyplatonikerna förtjusade sig i) inkluderar denna uppenbart kaldéiska (babyloniska) triad (i dessa textfragment presenteras Hekate, nattens och månens gudinna inte alls  ofördelaktigt). Denna treenighet är så gammal att den föregår den tekniskt sett kompletta astrologin (med 12 zodiaktecken).

*****

Den som känner sig mer stoisk-materialistisk kan lugnt välja den lokala synvinkeln och bara befatta sig med himlakropparna som de visar sig (eller inte) över ortens himmel. 

Men nyplatonismen återskapade Platons djupare tankar och för den som praktiserar "filosofisk astrologi" och i någon utsträckning redan påbörjat "Vägen upp" till det rena Intellektet är friheten större.

Astrologin om den "verkliga verkligheten" och fler intryck av filosofen Whitehead

[Inlägget blev liggande uppåt två veckor och har möjligen i delar redan skrivits in i texter framspottade sedan dess...]

I början av 2021 införskaffade bloggaren en bok av en gång kända men nu kanske halvt glömda brittiska filosofen Alfred North Whitehead. Ett och halvt år senare har jag efter 250 sidor fortfarande ett par kapitel kvar och om "The Adventure of Ideas" skulle föreställa en kortform av hans tidigare specialböcker om sin egenhändiga metafysik, "processfilosofin", då var han mindre av geni än jag tidigare uppmålat honom som. Det här var en onödig bok eftersom man bör ha följt hans författarskap från början, vilket i sin tur gör "Adventure" överflödig eftersom den i stort summerar. Svårgenomtränglig för nybörjaren och onödig för den insatte.

Att nästan klar med texten  googla fram diverse snuttar som definierar W som tänkare löste alla problem på bara några minuter! Under läsningen började jag alltmer tvivla på att W verkligen var buddhistiskt påverkad, vilket jag läst någonstans. 

Google serverar ett antal korta förklaringar som visar att Whitehead möjligen kan ha känt till buddhistisk ontologi men i huvudsak polemiserade mot den vetenskapliga traditionen och i detta är en blandning av såväl Platons strikt metafysiska läror, men också eleven Aristoteles som vägrade att se Formerna som några fristående andeväsen - Form och Materia uppträder alltid i förening. Och den bästa introduktion om bara en sida, visar också att Whitehead därför också var filosofisk Realist, världen av prylar "där ute" finns, de är inte bara platonska Former i ett högre (gudomligt medvetande". Jag översätter en bit av den "bra" introduktionssidan eftersom den placerar Whitehead i den västtradition han polemiserar mot - något som alls inte framgick av Adventures i sig men hade varit utmärkt att känna till från början:

Whitehead: "Att (med Demokritos, atomlärans fader) påstå att en bit materia har en enkel position innebär att detta uttryck för en rumslig och temporär relation skulle vara ett adekvat sätt att hävda att dess plats i en bestämd region av rummet och genom en bestämd varaktighet i tiden, åtskild från varje essentiell referens till den materiella bitens referens till andra rumsliga regioner och durationer."

Mot detta synsätt argumenterar W att "bland naturens primära element, finns det överhuvud inte ett element som har den här karaktären av simpel belägenhet (location)." Konceptet isolerad atom är en produkt av människans intellektuella abstraktion. Det kan medges att vi genom abstraktion kan "nå sådana abstraktioner som är simpelt-lokaliserade bitar av material..." men att dessa abstraktioner, per definition, beskriver ett ting som lyfts ut ur sin konkreta miljö.

Att förväxla abstraktioner och det (genuint) konkreta är det tankefel Whitehead kallar "den felplacerade konkretionens logiska felslut". Sådana ting som instanser av tid, punkter i rummet eller oberoende materiepartiklar är hjälpsamma begrepp för den vetenskapliga tanken men när de missförstås som beskrivningar om den ultimata verkligheten är de förvrängningar av den konkreta verkligheten.

https://faculty.mtsac.edu/cmcgruder/whitehead.html

Whiteheads "Adventures" dök upp 1933, tre år efter att min förblivande vetenskapsfilosofiska favorit föddes. Hjälpt till rätt kontext ser jag nu att f.d. NASA-matematikern Wolfgang Smith tar upp Whiteheads kritik mot västerlandets scientistiska sammanblandning av "verklig verklighet" och sina egna abstraktioner.

Min bok "Folksjäl" för fyra år sedan har en lång, och kanske malplacerad inledning. Dessa 100 av 400 tätt satta sidor hade gjort sig bättre som en egen bok, ett argument för att astrologin inte alls är obsolet. Som analogi används Wolfgang Smiths tankar om modern fysik, vilken, menade jag, är lika trovärdig eller inte som antik astrologi. Smiths tankar överlappar en hel del med Whiteheads, vilket jag läst hela "Adventures" utan att notera. Men det räckte med en (bra) sida på nätet!

Whitehead använder begreppet "really real", samma "verkliga verkligheten" som den här bloggen då och då använder utan att ha känt till att uttrycket ingick i den brittiska filosofens vokabulär. Men det är inte direkt samma sak eftersom Whitehead trots allt trodde på en objektiv värld i det materiella till skillnad från den här bloggen som syftar på Platons filosofiska idealism: den verkliga verkligheten befinner sig i ett kosmiskt medvetande - i Guds intellekt. En högre intelligent tänker världen och vi fångar i grottan "missplacerar det konkreta" och tror på den materia vi upplever. Egentligen är detta den maya eller illusion hinduerna varnar för.)

Men t.o.m. när Wolfgang Smith 2010 började namndroppas på bloggen, hade jag en egen tanke om hur de fyra metaforiska elementen Luft, Eld, Vatten och Jord kunde uppfattas för att överbrygga skillnaden mellan Platons rena Luft-filosofi och Aristoteles "du ser bara Luften via dess konkretisering i Jord". 

Här är tredje omnämnandet från 2010 och en av de få gånger jag provat att transponera känslan av konkretism (Jord) så att den alltigenom intellektuella människan eller den kroppslösa andesjälen (båda uttryck för Luft) upplever sitt "akvarium" som solitt eller verkligt ("Jord"):

https://siderisk.blogspot.com/2010/07/manniskans-kropp-ar-himmelsk.html

Ytterst sett är därför Realismen underordnad Idealism, den verkliga verkligheten av "luftnatur" (osynlig, icke-konkretiserad och med oanad potential för var enskild resenär) därför just som redan Platon listat ut (troligen under inflytande av Österländska läror, lika troligt förmedlade via Pytagoréerna, vars grundare ansågs ha rest österut för att vinna sina insikter.) 

Därav den ofta upprepade nyplatoniska hierarkin med den tredelade Själen (kosmisk och individuell) och så den "bortstötta" materien som dock enligt Whitehead är lika objektivt existerande som allt annat. I platonismens själ ingår den inte som någon egentlig existens, till följd av Aristoteles tanke att urmateria behöver en "ovanifrån" kommande Form.

Detta synsätt förklarar den hårdnackade dualism mellan Ont och Gott in (med materia som ontologisk Ondska) som drabbades västerlandet ett par århundranden före vår tid (nog för att den existerade längre österut - tänk Persien). 

Men ... nyplatonismen inkluderade faktiskt JORD i det gudomliga Intellektets tänkande. Förutan Guds tankar på den hade inga ateister eller pragmatiska realister kunnat existera. I astrologin existerar Saturnus i både en Luft-version och en Jord-version. "Intellektuell materia" finns inre representerad i den här skissen men platonismen är lite för komplex för att fånga i en enda bild. (I Saturnus blåa cirkel skulle allt tänkbart behöva ritas in):

Vad astrologin inflikar i denna lära om det som är (ontologi)  är helt enkelt "gräv där du står". T.o.m. Jord-elementet döljer i sin konkretion spår av den gudomliga intelligens i astrologin som förknippas med "sjunde himmelen" eller den luftblå Saturnus och Guds hovstat, den kollektivistiska Vattenbäraren (människosjälen ytterst en partiellt självständig tanke i Guds medvetande/hovstat).

Dessa är förstås bara symboler enligt tanken om den mikro-makrokosmiska parallellismen. Bortom människans och t.o.m. andesjälarnas olika himmelriken finns en värld som reducerar även de mäktigaste av de unga gudarna (Platon) till mikroskopiskt små representationer av Den Enes "inre liv" (Proklus, nyplatonist på 400-talet). "Mikroskopiskt små" är förstås bara bildligt menat eftersom tid och rum inte längre gäller i "Högsta Himmelen", nyplatonismens "Den Ene".

Att Whitehead var britt i den förvirrade tid då materiella vetenskaper trängde ut vettet ur västerlänningen framgår att han rör in kristna guden i sitt system och därmed visar att han ändå har en plats för Den Ena i sin hysteriskt överkomplicerade metafysik som inte kan ha tilltala värst många. Folk är inte smarta så den "felplacerade konkretionen" segrade med de förödande resultat världen nu står inför efter att i 150 år sysslat med enskilda ting utan någon blick alls för deras "organiska sammanhang". Även sistnämnda uttryck en metafor eftersom organismer är den verklighet astrologin symboliserar med Vatten-elementet. 

Men biologins komplexitet som avslöjas i den genetiska koden avslöjar att Vattnet faktiskt har en förbindelse med Givaren av alla kod: Intelligensen eller Luftelementet. Språkplaneten Merkurius är intressant, den har ett härskarläge i Luft och ett i Jord (Tvillingarna/Jungfrun). Som en diminutiv form av det gudomliga Saturnus-Intellektet är det intressant hur väl astrologin överensstämmer med både mytologi och gamla ontologier. 

Den luftburna Merkurius är ängeln eller budbäraren mellan det gudomliga och det mänskliga. Varför Jungfrun kopplats till Merkurius visar hur intelligens i förening med Jord eller det materiella ger teknologi och framsteg i bemästrandet av den lägsta verklighetsnivån, den nuvarande mänsklighetens spelplan. 

Räknenissen har tagit kontroll över denna spelplan och i abstrakt Luftgestalt är detta systemarkitekten inom IT och därpå en glidande skala ner till enklare "utförare" av de sysslor arkitekten skapat. Jungfrun är mer typiskt en handräckare i största allmänhet, en arbetare, en kugge i alla de Jord-centrerade system som tjänar Överklassen. Jag har dock noterat ett så påfallande intresse för ny teknik i Jungfruns tecken att kommunikationsplaneten som delhärskare över Jord tycks särskilt kopplad till "praktisk" kommunikationselektronik.

Den dag Saturnus, Luftherren och härskaren över Bäraren av Vatten är fullbordad, då "Kristusanden är allt i alla" (kristna missionären Paulus uttryck), den dagen kommer mänskligheten att ha nått sin optimala kunskap i Vattenvärlden och verkligen bli bärare av vatten, ha fullständig kontroll över DNA och blir en medskapare till övriga kreativa krafter som utgår från Högsta Himmelen. Det vill säga, om människan i Vatten och Jord når så långt utan att förgöra sig själv. Det tycks vara inträdesprov förrän själarna får tillgång till sitt Eld-hjärtas innersta kammare - ren luft, rent tomrum, den högsta nivån.

Dante var långt ifrån först men han använde uttrycket "sjunde himmelen". Här är en kortversion för skolelever och alla lättjefulla (som inte orkar ta saker som "litteraturkanon" på blodigt allvar - bloggaren köpte sin pocket-Dante den 17 december 1988 och har ännu hittat rätt stämningsläge för att läsa den):

Dante vänder sig mot sin andliga vägledare Beatrice, men hon ler inte. Hon förklarar att om hon log skulle Dante reduceras till aska. De har nått så högt i Paradiset att Dantes förgängliga (kroppsliga) sinnen inte skulle kunna hantera strålglansen från Guds speglade kärlek. De är nu i den Sjunde Himmelen.

https://www.shmoop.com/study-guides/literature/paradiso/summary/paradise-canto-xxi-seventh-heaven-sphere-of-saturn

Beatrice (som ren och perfekt själ) är således spegeln som på Saturnus nivå inget annat reflekterar av "Herrens förtärande eld".

Det här är knappast det moderna västerlandets urspårade veckotidningsastrologi. Här hopas, förvisso enligt en tradition, alla eländen som tänkas kan på Saturnus, den "Stora Illgöraren". Ålderdom, svaghet, långsamhet, död. Men det är bara JORD-elementets halva av berättelsen! (Saturnus som härskare över Stenbocken). Där kropps-Dante vittrar och blir till aska träder den verkliga Saturnus fram, antyd genom astrologins delning av principerna i en negativ och en positiv polaritet. Saturnus som Luftens eller Andarnas herre är en helt annan berättelse dold i astrologin för dem mogna att se om och i så fall hur lågt deras själar fallit. Astro ger miljön, ambiensen som motsvarar själens tillstånd. Själen har fri vilja att arbeta emot dåliga miljöer....

Under de första åren nämnde den här bloggen ur ett evolutionärt perspektiv Sverigehoroskopets soltecken Vattenbäraren och den relativa position mellan Solen och dess fundament Saturnus. Zodiaken är uppenbart konstruerad för att beskriva en rörelse från ren egocentrism i Väduren till en något utvidgad vy i polära motsatsen Vågen ("jag och du"). Men det är efter individdöden i Skorpionen fältet verkligen öppnar sig och de avslutande fyra tecknen representerar alla Jupiter eller Saturnus i en negativ och en positiv tagning. 

Universalism som den uppfattas i den sublunära resp. supralunära sfären. Den här sekvensen av Dantes färd beskriver uppenbarligen hur JORD-Dante inte tål att möta den gudomliga ELDEN i dess rena utflöde. Jämför Jord/Eld-konflikten som ibland förs på tal på bloggen - människor i strid eller som t.o.m. söker strid. Antagonistiska element som antingen är egenmäktiga eller helt enkelt vill visa att de klarar saker av egen makt. Men den typen är inte mogen Högsta Himmelen (hur mycket än Jesus uppmanade att "ta himmelriket med storm" - vad han nu menade med det).

Den här scenen i Dante alluderar till att Beatrice i Sjunde Himmelen - Saturnus/LUFT - skulle återspegla Guds ELD. Den medeltida Dante anknyter här garanterat till det Sideriska av och till kallat "den kosmologiska axeln" (fast kosmogonisk är mer korrekt). Den Sjunde Himmelen opponeras på ett kompletterande sätt (till skillnad från nere i världen, där oppositioner ofta antyder stridighet och motstånd, men med hopp om tillväxt). Det är förstås Eld-Solen i sitt fulla majestät i Lejonets tecken som är den briljanta eld som skulle förtära den ofärdiga Dante om Beatrices mun spricker upp i ett leende (Scenen överutnyttjad på ett bakvänt och demoniskt sätt i Hollywood inte minst i diverse Mumien-filmer.)

Här beskrives därför en konventionell kristen Gud som immanent i världen, kosmos skapare och upprätthållare. Den kosmokrator som astrologin markerar med linjen mellan Lejon och Vattenbärare och som samtidigt är gudomligt Liv och Luft som dess första självmedvetenhet och inblick i sitt eget väsen (där alla andesjälar ingår). 

Dante, som katolik, diskuterar inga nyplatoniska spetsfundigheter om Den Ene och dess relation till vad denna filosofi ibland kallade den "Andre guden", samma som hinduiska traditioner som skiljer en opersonlig Brahman från en personlig-i-världen-Brahman (se t.ex. denna snabbintroduktion till Brahman saguna resp. nirguna).

Kristendomen består av människor, av personligheter och de föredrar begripligen teism, tanken om en personlig Gud (saguna). Tankar om en Gud bortom Gud (nirguna) blir för abstrakt och ogripbart för själar i denna fas av det som kan kallas evolution - om man inte ser att universum egentligen inte alls utvecklas och förändras utan enbart är en stillbild på väggen i Övergudarnas slott.

Alternativt avslut: Betraices dolda ljus förmedlas av Jupiter

Måhända är det briljanta ljus Beatrice har i sig att reflektera på Saturnus eller sjunde himmelens nivå den sjätte himmelens Jupiter. I studentsammandraget ber hon uttrtyckligen Dante att se henne i ögonen - ofarligt. Munnen däremot sorterar rent fysiologiskt under Oxen, men luft ur munnen anknyter till luft som uttryck för Anden, och luftvägarna beskrivs av Lufttecknet Tvillingarna vilket har en komplementär motpol i ... Jupiter och Skytten! 

Jupiter härskar över det högst utvecklade Eldtecknet Skytten medan hinduismen ger just Jupiter en avvikande essens (innersta väsen): Jupiter är den enda ETER-planeten, det element vari de fyra skapar världens oräkneliga tillfälligheter. Det ligger lika god logik i den nära förbindelsen mellan den universella nivåns Saturnus och Jupiter ("eldens eld"). 

Beatrice återger eller speglar formalt eller på konceptionens nivå (Saturnus Luft) den glödande Eter som trots allt verkar vara en ännu mer gudomlig variant av den redan från början så gudalika Elden. Att det är Jupiters eldlika utstrålning som återspeglas vid gränsen/Saturnus har en viss trovärdighet eftersom 9e jupiteriska huset i hellenistisk astrologi kallas "Gudens hus" och i Indien också anknyter till de högsta möjliga insikterna som "Gurus (Jupiters) hus". 

I sjunde kretsen blir allt inom Beatrice - hon har nu rollen av "Världssjälen" i hela dess omfång - företeelser inom henne och att öppna munnen i ett leende blir att släppa fram Jupiters krets via kommunikatören/ängeln Tvillingarna. Jupiter har hon närmast inom sin nuvarande form som sjunde sfären. Både hon och Dante har vuxit rejält på resan!

Skillnaden mellan att spegla Solen och att spegla Jupiter handlar om omfång eller räckvidd för respektive gud: Solen är bara individualismens herre (Lejonet inleder zodiakens akt 2) medan Jupiter är "universums härskare" (Skytten startar det kosmiska perspektivet), vilket naturligtvis stämmer perfekt med grekernas högste gud Zeus (romarnas Jupiter). 

Varför Platon kallar Zeus en av de "unga gudarna" (som detroniserat gamle Saturnus, högguden i en tidigare värld eller eon - "guldåldern"), kan fattas som en utsaga från vår fallna värld: Jorden är på botten i den gamla geocentriska världsbilden. Ur vårt perspektiv har den sjätte himmelen/Zeus trängt sig närmare oss och som en "ung gud" förpassat den äldre Saturnus till sin bakgrund (Saturnus är dessutom en väldigt blek ljudprick på natthimlen).

Hinduismen öppnar med sin eteriska Guru/Jupiter för tanken om att vårt kosmos (här: solsystemet) har en nödutgång. Att Jupiter symboliserar "själens befrielse" via sitt andra hus, det 12e, är bara en mindre förlossning. Det är själens irrationella nedsjunkenhet i biologins Vatten som här befrias av Jupiter. Men även i 9e huset finns en befrielse och nu från Livet självt. Eter-dörren tycks indikera att detta är zodiakens enda plats som för hinduerna antyder nyplatonismens "icke-existerande" Den Ena eller en utgång från hela världssystemet och åter till den opersonliga Brahman. 

Är då Saturnus / sjunde himmelen bara en formal avbild i kosmos av det platonikerna kallade Nous, det gudomligt intellekt? Är detta enbart Världssjälens kosmiska intellekt och den opersonliga Brahman liktydig med den Högsta Himmelen bortom Eter-oceanen? Är detta platsen-utan-koordinater där det verkliga gudomliga Intellektet "vistas". Minns att Livet bortom det lilla biologiska Vattenlivet är avslutat i befrielsen från Eld, och därifrån finns inga mänskliga beskrivningar kvar att använda eftersom inte ens ordet "existens" (Eld) fungerar.

Långt under Himmelen: Naturen som bara kött

En åldrad filosof vid namn Plotinos lade till en extra lågt fallen natur till det lägsta gudomliga utflödet, Själen (tredje steget ner). Detta är inte en fjärde hypostas men paralleller till den här bloggen tidiga metaforiska buk av de fyra elementen finns. Elementen finns redan i Platons Idévärld och beroende på precisionen i resonemanget hos filosofen kan dessa antingen ses som arketyperna till de element som Aristoteles oriktigt band planeten Jorden.

Nyplatonisten Plotinos hade inga problem med att elementen var spridda i universum och han resonerade om att t.om. fixstjärnorna i åttonde kretsen måste bestå av Eld med ett visst mått Jord eftersom det senare elementet behövdes för att ge en lysande stjärna dess fasta form. Detta var för övrigt originalet, de fyra elementens fader Empedokles såg också hela universum som deras tummelplats när de kom samman i olika föreningar. 

I viloläge tycks de fyra elementen ha motsvarat astrologins fyra fixade tecken (Oxe, Lejon, Skorpion, Vattenbärare) vilka alltid tycks ha haft något permanent och statiskt över sig. Tecknen rymmer t.ex. de "fyra persiska kungastjärnonrna" som var viktiga för kalender och tidräkning. Tecknen förekommer också i uttalat maktorienterade individer och ett perverst skräckexempel är Donald Trump (diktatatorsaspiranten) som kommenterats tillräckligt på bloggen.

En yngre Tobias Thyberg, nationell
säkerhetsrådgivare i 12 timmar.

"Visa mig dina vänner, Ulf Kristersson, och jag ska säga dig vem du är". Det gamla talesättet håller alltjämt. Vem tror att regeringen Kristersson eller de närmast sörjande var omedvetna om att deras nya säkerhetrådgivare efter hjärnsläppet Landerholm var en homosexuell kontaktsökare via de perverterades sociala app Grindr (översättningen blir oanständig). 

Expressen bevarar historien om hur DN modigt/förhastat publicerar skandalen och sen stegvis avpublicerar  pinsamheten att Kristerssson helt enkelt umgås med privilegiefolkets bottenskrap.[Tillägg: DN återpublicerar sedan en text i ämnet.] Man kan undra om hans äktenskap med en kvinnlig präst också bara är spel för gallerierna. En svårt avvikande statsminister skulle förklara varför han har så nära till Lögnen i många frågor.

Horoskopet för den hastigt avförde Tobias Thyberg är inte märkligt. Födslar under fyrfaldig fixering i Mörkrets kvalitet är inte helt ovanligt även om det intressanta är hur ofta de går hand i hand med problematiska naturer. Den här diplomaten har allt som kan tänkas i problemväg så att han porrigt poserat som villig till sodomitiskt homoknull är ett fullt möjligt utfall när Naturen faller till ett lågt uttryck. Hur astrologiska omen uttrycker sig är ofta en gåta (de kommer i många kulörer) men i det här fallet ligger mycket redan klart.

En fyrsidig tamasisk låsning undviks men de tre aktiva tecknen är inte att leka med. Sinnet/psyket är den fallna Skorpionen som i senantiken kommit att betyda "det svaga/syndiga köttet (den fallna Naturen - t.ex. Jesus omdöme: "låt de döda begrava sina döda och följ mig" - en typiskt hellenistisk känga åt "köttmänniskor" utan verklig medvetenhet). Thybergs aktier stärks inte av att  Månens disponent också är svag i köttsliga Oxen  - i en opposition eller som den här bloggen har kallat  det från början: den sataniska böjelsen (begär dominerar kraftfullt över förnuft).

I skenet av ett korrupt kött måste Solen i härskarläget i Lejonet ha en svår uppgift att producera strålglans och intelligens (missa dock inte flerspråkligheten - stark Merkurius i Jungfrun).. Varför indisk astrologin placerar intelligens vid Solen (särskilt i Lejonet eller i 5e huset i kartor med känd födelsetid) kunde bloggen nyss redovisa genom att kliva upp en våning till "Högsta Himmelen" (Övernaturen) vilken platonismen i dess varianter ofta kallar Intellektet (eller grekiskans Nous). 

Att nyss ha läst hur Plotinos symboliskt representerar det gudomliga Intellktet med Solen är allt man behöver veta. Solen är lokus för "Högsta Himmelen" och det är där värdiga själar återvänder efter ett liv på Jorden. Begärsfulla och "belastade" själar kommer inte ur den sub-lunära zonen och når bara Månen där de snart nog deliriskt börjar spinna nya drömmar av lågt slag och återvänder till ett nytt liv.

Att indisk astrologi representerar själen (atman) med Solen är således inte enbart en sinnebild för den tid själen är en "jiva-atma" (en levande själ) på Jorden.. Detta har bloggen ofta hävdat och inte minst har det fysiologiska schemat i Väst kopplats Solen till människovarelsens hjärta och dess alla passioner. Här och var kan man läsa gamla texter som inte fullt ut ger Solen klartecken. Det är motpolen Saturnus som i sinnevärlden representerar Nous eller människovarelsens högsta själssegment. 

200-talstänkaren Plotinos var väl förtrogen med orientaliska tankar och skrev ett kort traktat (nr 7) i Ennead 5: "Finns det [platoniska] Idéer av det partikulära?". Översättaren H.A. Armstrong noterar att Plotinos svajar lite på målet men anammar tanken att Solen är själen och den enskilda varelsen och att en Pythagoras mycket väl kan återkomma som Sokrates i ett annat liv. Detta är samma varelse men i ny konfiguration.

En människa av kött kunde tyckas ha förverkat sitt enda liv som dödlig, men t.o.m. är påminner Plotinos om att dessa korta liv i Världssjälen hänger samman med evigheten i den Högsta Himmelen. Exakt som hinduismen ger allt som kommit och gått ett lägre evigt liv i Akasha-krönikan. Solen som atman är således invånare i den Högsta Himmlen (i guds eviga Medvetande) men även de solära engångsliven på Jorden lever kvar på lägre nivå.

Okänd tid för att Månen är så nära man kommer här och förutom att vara "fallen" och svag i karaktären (sataniska böjelsen) kombineras detta dygn med det demoniska begäret som "vill denna värld" (Rahu). Det blir inte värre men se återigen kopplingen till Trump (som istället har Solen med Rahu och båda opposit en fallen Måne i Skorpionen).

Värre än Trumps nyckfullhet är att Thybergs Sol i härskarläge (Lejonet) angrips av Mars-Oxen ("köttet är svagt") och därmed kraschar ssinnelagshoroskopets alla drömmar om högsta maktposition  (Solen i 10 makthuset). Jämför Trump som faktisk har Solen i 10e (känd födelsetimma). och agerar ut sin demonbesatta dröm om världslig makt.

Thybergs horoskop har inte fallit så långt från den svenska nationalsjälen, tecknad av Månen i egocentriska Väduren och baserad på en uselt placerad Mars-Oxe i skorpioniska 8e korruptions- och dödshuset. Det kan vara så att Sverige sedan Regeringsformen 1974 attraherar universums lägsta själar - de som har längst kvar på sin resa just genom landets kroppsligt-sekulära urspårning (nationalkartans 9e metafys8ska hus fungerar knappt alls). 

Eftersom allt (ur högre medvetande) är evigt kan man inte fördöma landet, men det är knappast någon magnet för nobla och välutvecklade själar. Nyplatonikerna talade om allt varje själ EFTER FÖRMÅGA sökte det Goda, vilket innebär att det finns bra mycket skräp på Jorden och lustigt nog i allmänhet i höga befattningar.

Kartan antyder kraftiga täckmantlar / mörkläggningar och att Thybyrg inte kom ihåg att censurera sina Grindr-postningar tyder på att Ulf Kristersson har en tendens utse säkerhetsfolk med hjärnsläpp. Men det visste hela Sverige redan  (okloka i grunden men allt visare av erfarenheten).

Om nationalsjälen är en kollektivsjäl som bara flyter med i det hinduerna kallar DHARMA (tingens ordning) kan ingen lastas ("det är som det är"). Kanske några blivit svenskar i detta liv för att lära sig mer om livets underliggande principer, andra är bara här före att bli grundlurade av Eliten (löneslaveri) i sådana liv som regelmässigt bjuds i en värld som har en bit kvar till Människans uppvaknande (Vattenbärarens tidsålder).

Är penningmänniskor ett lägre släkte?

Djävulen frestar Jesus under hans fasta genom att lova honom alla världens riken han
kan beskåda från toppen av "Världsberget".
(I just denna illustration tycks Jesus ha drivit
Satan på flykt genom att avböja frestelsen.)

Den här lilla studien är inspirerad av Expressens utfläkning av 20 penninghungriga chefer inom den svenska banksektorn. Medierna brukar hjälpa gemene man att ventilera sitt ursinne genom dylika genomgångar, så att den skenande ojämlikheten under kapitalismens sista dagar sedan kan gå sin gilla gång. För nog är vi på väg mot en fet smäll, som kommer att serveras barn och barnbarn.

Efter att förstrött ha granskat så många kartor står ett klart att astrologin inte basunerar ut sina sanningar. De avvikelser från normal slumpvariation som då och då kunnat iakttas vid tillspetsade frågor ("har mördaren en astrologisk typ?", "har homosexualiteten en enskild indikation?") är små, och ibland illusoriska eftersom dataunderlaget varit för klent. 

Det är helt inte det bästa sättet att försöka bevisa (eller falsifiera) astrologin genom att använda räknenissens metoder och kvantifiera enskilda parametrar - lämna detta skämt till förvridning av verkligheten åt räknenissar som sitter och kalkylerar sönder livsglädjen i våra liv - allt för att rovkapitalisterna ska kunna tävla vidare om vem som samlat mest resurser på hög innan de lämpar över sin oanständiga ackumulation på barnen så att nästa dynasti ska kunna fortsätta TERRORN MOT MÄNSKLIGHETEN SOM HELHET.

När jag sökte bank-vd:ar, chefer i försäkringsbranschen (också en fråga om att tjäna pengar på pengar) eller stora företagsledare som parkerat sig i varjehanda styrelse för att casha in stora och lätta pengar vid aktieutdelningar, visade sig bara 74 namn i en samling av strax över 10.000 kartor. Detta är då företrädesvis folk från gigantiska amerikanska banker eller investeringbanker och försäkringsbolag, men också våra svenska storbankers nuvarande eller tidigare ledare. SEB-chefen Annika "Fallskärm" Falkengren utvandrade som bekant till Schweiz där det fanns utsikt till ännu mer pengar, nu när Sverige inte längre räckte till. Det går inte med simplistiska studier av enskilda astro-faktorer förstå hur deskriptivt Falkengrens horoskop var, med både Sol och Måne på den näringsorienterade eller rent av näriga Vattensjälens nivå. Dessutom hade hon äregiriga (eller rent av giriga) demonen Rahu i ett Vattentecken.

Hur fantastiskt hade det inte varit för astrologins sak om det här minitestets alla 74 stickprov på folk som går dit där pengar tjänar pengar hade uppvisat ett typiskt Falkengrenhoroskop. Men bortom veckotidningsnivån är astrologin ett betydligt mer komplex avvägning av en mängd faktorer och att hitta "typer", det har jag nu lärt mig, kräver i allmänhet mer än bara hypoteser av typen "planeten X i tecknet Y". Med bara 74 datapunkter är dessutom slumpvariationen stor, hur stor vet jag inte som icke-statistiker, men gissningsvis är den tillåtna slumpvariationen på ±70% relativt medelvärdet för planeten X i tecknet Y väl generöst. Ta därför tabellen som ett lättviktigt pilottest på penningmänniskans "art". 

Den minnesgoda vet att liknande undersökningar har gjorts tidigare. För ett år sedan granskades 143 av världens mest högavlönade CEO:s (i princip bara amerikaner) och 2012 försökte jag locka fram något intressant ur en grupp av 128 horoskop taggade "ekonomi" eller "finans". Sedan dess har datasamlingen vuxit med 3.900 kartor så att jag i detta test kunnat inkludera kravet på att individen också nått VD-position och fått 74 träffar. När man diskuterar sannolikhet är det därför inte vilka dussinkapitalister som helst som ingår i studien utan superrika chefer --- och så då våra svenska pinsamheter i Nordea, Swedbank, SEB och några otäcka investeringsbanker för de döende rika (HQ-bank och liknande. 

Man skulle därför kunna hävda att vad än följande tabell visar så är den i sig redan en kvalitativ skärpning och varje siffra som drar uppmärksamheten till sig är värd att fundera över, "statistiskt signifikant" eller inte. Här fungerar astrologin då i stället som "gudomliga omen" eller vinkar från den värld som enligt all skarp antik filosofi existerar på en högre medvetenhetsnivå än siffernissarnas värld. Platons förhållande till Pytagoras inomvärldsliga siffertrixande är en smula komplicerat. Han såg visserligen talen som eviga Former i sig, men ändå ockuperade de en verklighetsnivå mellan de eviga Formerna/arketyperna/idéerna och vår fallna fenomenvärld. 

Det är först under pågående läsning av fragmenten från den kaldéiska religionen/filosofin (populär i Medelhavsområdet för 2.000 år sedan) som myntet trillade ned. Redan Platon bör ha menat att siffror är Demiurgens eller världsdanarens Världsskaparens verktyg vid formationen av VÅR SINNESBUNDNA VÄRLD, och denna lägre gud kallas i vissa antika källor DET ANDRA INTELLEKTET, ständig tvåa efter Guds eget (Nous). 

Platons Former existerar således på två nivåer innan de bäddas in som styrande principer i vår psykisk-materiella fenomenvärld. Dels i "den Högsta Himmelen" eller Nous, och som på ett ställe i de överlevande kaldéiska textfragmenten kallas TON HYPEROURANION TOPON (fragment 16; missa inte "topos"=plats, och "hyperhimmelen"). En träffsäker beskrivning som ofta översätts "den Högsta Himmelen" fast det egentligen inte är en plats eftersom rumslighet bara uppstår långt ner i syndafallet, och tecknas av Jordelementet. På bloggen sökte jag tidigt (och intuitivt korrekt) särskilja dessa två intellekt genom astrologins tudelning av Saturnus som härskare över dels Lufttecknet Vattenbäraren (= Nous, den Högsta Himmelen) och dels Jordtecknet Stenbocken (=Platons Demiurg eller det Andra Intellektet).

När man granskar den naturliga zodiaken ritad på västerländskt sätt som en cirkel är det alltså Världsdanaren och RESURSERNAS HERRE Stenbocken som ställer sig högst i den manifesta fenomenvärlden och trycker ner NATUREN eller Kräftan under sig. I denna enkla illustration ser man allt det elände dagens mänsklighet trasslat in sig i. Båda tecknen klassas som overklig Lidelse, passion för något som ändå den jordbundna själen tvingas dö bort från eftersom Världsdanaren också är Dödaren eller Fader Tid som tillsammans med den feminint uppfattade Naturen säkrar sin egen evighet genom att frossa på sina egna barn. Både miljövänner och kapitalistiska makthungrare kan således höra upp med sin ävlan, ingen av dem kommer att komma till Himmelen när de dör!

Grekerna var övertygade om att enbart att kultiverat sinne nått den grad av gudalikhet att det kunde tjäna som en språngbräda tillbaka till den Högsta Himmelen när människan dog. Förstå då vilken lång väg hem alla de arma kreatur har som lever och dör i kulturer som den svenska, där jobb och konsumtion är var och ens heliga plikt. Jag vet inte ens om dessa miljontals själar ingår i De Utvaldas skara eller om det bara är "utfyllnad" i den större Planen för mänskligheten. 

(Jag har förvisso på annat ställe ordat för att ALLA människosjälar till sist kommer att återskapa den arketypiska Människan, men detta bara under förutsättning att de har fel, Platon bland dem, som hävdar att individuella själar KAN degradera sig och sjunka under Människans nivå. När Jonas Gardells bakvända homokristendom påstår att ALLA ska med, undviker även han frågan om huruvida själar kan gå ner sig så djupt i den Vegetativa Vattensjälen att de blir Naturens barn istället för Guds barn. Allt detta kommer att visa sig vid det som är den enskilda själens "Yttersta Dag", som således inte är en plats i TIDEN utan en förprogrammerad ödeslott.)

Här är ministudiens 74 ultranäriga själar som sällat sig till de ställen på jorden (ofta Fortune 500-företag eller storbanker typ Goldman-Sachs, Reinfeldts Bank of America m.fl.) där man låter pengar tillverka ännu mer pengar åt sig själv medan man tvingar massorna ner i skuldsättning efter att kapitalismen först förgiftat allmänhetens sinnen med reklam för allt de måste skaffa sig för att bli som mänsklighetens förrädare på palatset högst upp på stengetens bergstopp:

Sol och Måne hos 74 chefer: bank, finans, försäkr, styrelsemedl.
	☉	☽
♈	8	9
♉	11	6
♊	6	8
♋	9	6
♌	8	6
♍	7	2
♎	6	4
♏	4	8
♐	2	8
♑	1	5
♒	7	6
♓	5	6
Snitt:	6,2
Signifik. rel. snitt (±70%):	<=1,9 e. >=10,5

Placeringarna som betoning av "världsbyggets" fyra våningsplan:

Element	Tecken	☉	☽	Element total
Eld	♈	8	9	42
	♌	8	6
	♐	2	9
Luft	♊	6	8	37
	♎	6	4
	♒	7	6
Vatten	♋	9	6	38
	♏	4	8
	♓	5	6
Jord	♉	11	6	32
	♍	7	2
	♑	1	5

Börjar man med de fyra elementen förfaller romaren Plotinus ha en poäng med att Eld är det noblaste och Jord det mest basala - fast här då i en perverterad demonisk tappning! Det är möjligt att slumpen spelar mig ett spratt här, men visionens element är mer än genomsnittligt på hugget bland de rika och giriga (elden som ett konsumerande och förtärande fenomen i naturen), medan den passiva och objektifierade Jorden hamnar under snittet i "företagsamhet". (Reinfeldts hån mot svenska folket som "sovande" för att de inte var tillräckligt med på hans tanke om ett girigt monster till ständigt hungrande marknadskapitalism.)

Men summeringen i fyra element är att göra det väl enkelt för sig, eftersom det är inom denna den lägsta av de fyra medvetandetillstånden, det där man tar ägande på fullaste allvar bara genom sinnets illusoriska signaler om att allt här är "kroppsligt" och att en girig typ därmed försöker lägga så mycket "bulk" under sig som möjligt är. De giriga är rövare som söker stjäla från andra människor för att inte tala om att plundra Jorden på dess resurser.

Oavsett frågan om statistisk signifikans är det fascinerande att det är i detta helveteshål - Jordelementet som direkt knutet till vår planet - som vi hittar symbolen Oxen som den värsta penninghungraren och förbrytaren. Oxen eller Taurus är sinnebilden för djurlivet på Terra så det tycks som att människosjälar som tappat sin identitet och tror de är djur ligger ovanligt nära materialismen. Ur astrologisk synvinkel är fyndet helt förutsägbart, Oxen är via sitt naturliga 2a hus associerat med resurser och deras representation "pengar". I detta tecken är ägandeinstinkten så stark att t.o.m. tecknets egen härskare Venus blir till dess förfång om Oxen stiger i öster vid individens födelse.

Mer oväntat, och därför intressant, är att det tredje Jordtecknet (materien i dess universalistiska fas) intar hela studiens jumboposition. Stenbocken är knutet till 10e makthuset som i sin tur är det mäktigaste av de tre resurshusen. Man kunde ha förväntat sig att världshärskaren skulle ingå i detta gemena pack av giriga direktörer - helt enkelt vara dess ledarfigur och inspiratör. Istället är det precis tvärtom, Stenbocken tycks undanbe sig girig kapitalism!

Vad detta berättar kan upplevas surt för många, men studien bekräftar faktiskt KONSERVATISMEN av äldsta slag. I människans värld är det att ta ansvar för världen och dess resurser som är det utmärkande. Detta är den gode Patriarken (varom feminister förstår så lite eftersom de bara tittar på rovdjuren som i praktiken styr vår moderna värld). Här får vi plötsligt en indikation om grekernas tanke om att det är den Goda Guden som styr genom alla verklighetsskikt och att även kosmos i grunden är en god plats. 

I de kaldéiska fragmenten från en utdöd tro och filosofi (liksom hos Nya Testamentets Jeus) kallas Gud "Fadern", och epitetet tycks ha använts olika hos olika tänkare. Ibland klibbar det fast vid den okände Den Ena, ibland är benämns det Första Intellektet (Nous, Den Högsta Himmelen) "Fadern", men även det Andra Intellektet (Demiurgen, Världsdanaren). Astrologins Saturnus kan således både vara Djävulen eller Gud, allt beroende på hur man positionerar sig i spänningsfältet mellan Ljus och Mörker!

Det finns en annan läsart av Stenbockens marginella förekomst bland de rika och giriga, och det är att härskaren Saturnus i hinduisk astrologi representerar underklassen - människor som är ägda och därmed så underkuvade och lever i sådant armod att de helt enkelt inte kan klättra stebertrappan upp till dessa 74 monsterkapitalister. Betänker man att astrologin är ett symbolspråk och att symboler bär ett spektrum av betydelser (vilka likt ord kan skifta i betydelse beroende på sin placering i en hel mening, i en kontext) är det väl att hålla ögonen öppna för alla möjligheter när man studerar ett horoskop. Den här bloggen brukar påpeka när en planet står uselt placerad i kartan på mer än ett sätt - multipel attestering - på att t.ex. Saturnus demonstrerar Djävulens beteendemönster snarare än den goda Patriarken eller Husbondens försiktiga, sparsamma men också naturvårdande och ansvarstagande beteende.

Ett tredje sätt att betrakta Stenbockens underprestation i konsten att bli ett rikt svin antydde jag för några år sedan, då frågan om svensk främlingsfientlighet var en hetare potatis än nu. Jag förundrades då över att inte Stenbocken visade framfötterna i olika studier av rasister/främlingsfientliga trots att tecknet illustrerar just hackordningsprincipen. Detta är tecknet som mer än andra betraktar människor bara som en yttre kropp och sätter olika prislapp, ungefär som ICA-handlaren sorterar bort frukt och grönt som inte uppfyller köparnas IDÉ om hur ett äpple eller en gurka ska se ut. Vi har med andra ord att göra med utseendefascism på den mest obegåvade nivå i samband med Stenbockens sämsta sida, som en Formgivare eller Världsdanare som fallit offer för sitt eget hantverk och blivit sjuk i själen. 

Min tanke om bristen på Stenbockar i de kvantitativa studierna av folk som går på hudfärgen när de bedömer andra, var att man måste betrakta Stenbocken som den här avarten av den paternala eller saturniska principen som rasismens källa. Men Saturnus själv står lite utanför världen (den sjunde himmelen är en avlägsen plats, precis som härskaren alltid är avlägsen och inte visar sig bland folk). Saturnus/Stenbocken är förvisso rasismens onda rot, men när jag samlade data (från medierna) såg jag inte instiftarna, som gömmer sig på respektabla adresser och arbetar med ojämlikhet som ett verktyg för att berika sig själva. Det enda jag såg var dessa sverigedemokratiska lunsar på lågfolklig nivå, och de visade sig gärna genom det hyperkritiska Jungfruns tecken. 

Idag förstår jag bättre att agrara profitförespråkaren Jungfrun står för fruktan att bli våldtagen av den bestialiska Hades (kopplad till Oxen), så hela problematiken med invandring är ett problem enbart för de själar som sjunkit ner till den kroppsliga nivån (Jordelementet) och där man upplever andra människor FYSISKA MASSA ("bulk") som ett problem. ("Sverige åt svenska kroppar" eller massmördaren Hitlers: "arierna behöver mer levnadsrum" - den rumsliga dimensionen existerar inte för de element som har högre medvetande än vad Jordelementet betecknar.)

På samma sätt skulle man kunna resonera om dessa onda kapitalister. Stenbocken är den som förorsakar hackordningar och ojämlikhet, men som "rotprincipen" söker man förgäves bland Djävulens utförare - världens alla direktörer i finanssektorn eller paddorna som sitter och höstar in pengar via sina många styrelseuppdrag.

Som en sista betraktelse är fördelningen på det fyra elementen som ett omen i sig: totalt sett producerar det döda och själlösa Jordelementet färre verkligt rika än de andra elementen. Detta i linje med att intelligensen sägs vara "eldartat". På sitt sätt visar därför studien en paradox. Det krävs hög intelligens ("Eld") för att lyckas bli verkligt rik och samtidigt bekräftas (om än vagt) antikens tanke om dunklet i Jordelementet som ett hinder. Du kan inte börja som materialist och sedan lyckas bli superrik. Du måste börja som andligt klarsynt och kreativ. Sen kan du korrumperas och bäddas in i ett hård och dött materiellt skal - dina villor, slott och alla bilar du skaffar dig för att gestalta det du en gång kanske var men nu helt upphört vara.

Paradoxen eller rent av motsägelsen är att det faktiskt är det mest primitiva, det personalistiska Oxen - pengarnas tecken - som tycks vara den bästa ledaren i denna värld för Djävulens falska löften om lycka via ägande! Bloggen har alltså ännu en gång, med ett lite annorlunda vinklat dataunderlag, spårat sig fram till Underjordens, Hades herre, som t.o.m. står uppställd som staty på pengarnas gata Wall Street som en påminnelse om att kapitalisterna är demoner, barn av Djävulen och inte den goda Patriarken/Fadern! Det är Fadern/statsmannens förbannade skyldighet att hålla den här besten stången, men vad gjorde Reinfeldt och Löfven? Fortsatte gynna ett budskap om "arbete och lön" som knappast kommer från Ljusets regioner utan från demoniska makter Därnedan, dvs. mitt inifrån vår egen värld.

Basinkomst åt alla och KG Hammars kamp mot svensk vapenexport

Det finns något "lätt" och närapå leviterande upp mot skyarna över publikationen ETC. Tidningen står definitivt på den Goda Sidan i det Inferno världen har framför sig innan nästa Dagordning stundar. ETC har ett grepp om de dimensioner eller vektorer som kommer att avgöra världens öde. Borgerliga tidningar har visserligen börjat ägna den nya gryningen ett ökande intresse, men läs för guds skulle inte deras ledarsidor! Nattsvart sörja i den rådande ordningens tjänst.

Först skriver ETC:s brittiska (?) omvärldsanalytiker George Monbiot en viktig krönika om hur man ersätter marknadens allt mer själsdödande skitjobb med frivilligjobb (helst inom ramen för ett samhälles sysselsättningsåtgärder). Några ord mot slutet är knäckande starka:

Världen har förstörts av människor som försöker höja sin status genom sitt arbete. Inom många yrken – till exempel inom de fossila energibolagen, vapenindustrin, bankväsendet, reklambranschen – stiger ens anseende ju mer skada man gör. Ju mer man fördärvar andra människors liv, desto mer bidrar man till aktieägarvärdet.

Monbiot nämner utan någon som helst uppskattning effektivitetsfascisten Frederick Taylor som jag här på bloggen kallat en människa t.o.m. ondare än Adolf Hitler.

Exakt ett dygn senare publicerar ETC en trevlig intervju med fd ärkebiskopen KG Hammar som beklagar Svenska Kyrkans ryggradslöshet när den inte ställer upp i kampen mot den svenska skammen: vår vapenexport enbart i syfte att gynna den egna ekonomin. Det är på pricken min inställning och jag förundrad att ingenting om KG Hammar hamnat på den här bloggen under dess snart nio år. 

Troligen för att han var så pro-gay och att kristendomens bannlysning av själavandringsläran i några senantika kyrkomöten fördunklat de troendes förstånd i just den här frågan. Mer rättrogna kristna än Hammar fördömer den utlevda homoböjelsen man kan inte längre förstå hur den uppstått eftersom man tror själar skapas unikt för vart och ett nyfött barn. Så går det när man bannlyser "hedendom" som satt inne med större kunskaper än man själv förfogade över. 

Nå, frågan om själar som snurrar till det för sig så till den grad att de hamnar i direkt konflikt med sina egna jordekroppar är nu inte världens största problem, och KG Hammar har direkt min sympati i sin kamp mot den sataniska svenska vapenexporten (tänk försvarsminister Peter Hultqvist och kappvändaren Stefan Löfven för att få ansikten på den mörklagda Ondska som styr vårt land).

Det passar sig förstås att i brist på känd födelsetid ställa horoskopet för en Guds man utifrån Solens perspektiv (andesjälen eller människans djupare identitet), och så ser Hammars karta ut så här:

Inför hela tre interaktioner mellan Jord och Luft kommer jag genast att tänka på den hysteriska systematiseraren Proclus, särskilt som Hammar medger att han först efter en lång tid som en kyrkans man fick ett djupare perspektiv tack vare "mystikern" Dag Hammarskiöld:

”Kom ihåg att det är idén du tjänar”, säger [DH]. Det gav mig en slags inre frihet. Vi kommer inte undan institutionen, men man behöver inte ta den så himla allvarligt, säger han.

Det är rätt typiskt en stark betoning av Luft och Jord att den platonska Formen eller Idén först är så djupt begraven i det döda stoffet (Jord) att individerna bara med svårighet inser skillnaden mellan den fysiska verkligheten och den osynliga andevärlden, dvs. Platons Idévärld, på sistone också betitlad Elysium eller den Högsta Himmelen på den här bloggen.

Men Hammar har en föredömlig ömsesidig reception mellan formprincipen Saturnus nedsänkt i Jord-bundna Oxen samtidigt som Oxens härskare Venus befinner sig i den saturniska Vattenbäraren, ett Lufttecken jag sökt knyta ända till den Högsta Himmelen (det gudomliga Intellektet). Det fattas bara att inte den här förträffliga kombinationen till sist leder en människa till upptäckten av Idén som det enda verkliga (just som Platon hävdade, trots att kristendomen kättarförklarade filosofin efter att ha stulit allt matnyttigt från den). Det jordiska höljet är bara den imperfekta kopian av den högre verkligheten... (Nya Testamentets Hebréerbrev är typiskt för sin "tvåvärldslära" som definitivt ser influerade ut av antingen Platons Idévärld och därunder Fenomenvärlden eller möjligen någon österländsk och likvärdig tankegång.)

Särskilt intressant med KG Hammars horoskop är hur illa Sol och Måne samarbetar. Solen i 1a huset placerar Månen i 6e huset för olyckor och fiender. Om nu Hammar haft svårt att bli vän med sina egna begär och känslosamma strömmar är kombinationen av sol- och måntecken glasklar ur teologisk synvinkel: Naturligtvis måste Den Högsta Himmelen (Vattenbäraren) betrakta den låga Passionssjälen som en avfälling, en syndafallen själ.  I den en gång populära kaldéiska religionen som tidig kristendom plundrade ges Naturen eller Själen många namn, och dagens kvinnor skulle kanske skräna om kvinnoförtryckande symbolik här. 

Men kristendomen snappade direkt upp och avkönande den feminint uppfattade Naturen och neutraliserade den till "Den Helige Ande". Går man till kaldéerna presenterades bilden av en androgyn eller tvådelad Gud, Den Högste och hans "Kraft" - exakt samma tudelning som i hinduismens Purusha och den lägre energin Prakriti. Det är Guds "sexuella" penetration av sin feminint uppfattade Kraft (Naturen) som är förutsättningen för världens tillblivelse. 

I de kaldéiska fragmenten kallas denna kvinna Hekate och hon kopplas också till Världssjälen. Intressant med denna "Natur" är att Hekate också har epitetet "demonernas älskarinna" och detta kommer ytterligt nära vad jag (ur eget huvud) sagt på bloggen om KG Hammars tvivelaktiga placering där Månen är sin egen, härskare i Vattenelementets passionerade tecken Kräftan. Den här unifierade symboliken kräver en god ledare (en välplacerad Sol) för att inte det låga och naturliga driftslivet ska leda människan fel!  (Se senast ett kort resonemang om Kräftan i inlägget om det onda företaget Academedia.)

Av detta följer att Hammars födelse inte är rätt Sol att leda den fallna Naturen eftersom den senare - på klassiskt kristet sätt - förfrämligas och förklaras en fiende. Eller visar Hammars karta bara den objektiva sanningen? Kaos bor granne med Gud och en Sol tryggt förankrad i den högre intellektuella verkligheten måste per definition vara oförenlig med låga näriga människor som bara tänker på mat i magen för dagen! 

Det ser ut som om Hammar valt att främst projicera sin medfödda och extremt osamarbetsvilliga sol- och månplacering mot svensk vapenexport och, enligt intervjun, nu också den växande klyftan mellan de som Äger och de som allt mer förslavas under den rike onde mannen. Hammar kallar sig inte vänster utan ser bara sin ståndpunkt som en naturlig följd av det kristna budskapet om man läser noga vad Nya Testamentet säger. 

Det är exakt vad också den här bloggen de senaste åren sagt om astrologin som en slags filosofi i serietidningsform. Den är inte så mycket en metod för att "förstå sig själv" som den är ett objektivt utlåtande om positioner som närmar sig eller fjärmar sig från Sanningen, den universella morallag som är hur Gud själv är funtad. De judiska Dödahavsrullarna (från kanske 200 år före Jesus födelse) konstaterar att den ene Guden skapat två andeväsen, Ljusets och Mörkrets andar, men att Han-Hon-Det fann behag bara i Sanningens eller Ljusets ande och hatade dess Skugga!  ("Allt ovan bordet")

Häri ligger då en mytologiskt skildrad förståelse av världen i den kaldéisk-babyloniska religion som uppenbart påverkade en del av judarna: Mörkrets ande motsvarar den materiella världen, dvs. den sublunära sfär som astrologiskt kan beskrivas som "Månen hemma i sitt negativa härskarläge Kräftan". Det är Vattnets begär som driver själen ända ner till Jordelementet och en återfödelse som blott kroppslig människa.

Det förvånar inte att Hammar är pro-gay med en så dysfunktionell relation mellan sin egen Sol och Måne, den "dissociativa" kopplingen mellan Luft och Vatten är just en sådan problematik som skulle kunna ge en själ vars högre och lägre natur slutat fungera så att varje ny födelse blir till en vånda och svåra anpassningsproblem, till samhället, dess ideologi, eller t.o.m. bilden av den egna kroppen. Förnuft och känsla i otakt. 

Hammar låter i mina öron som en som på det hela taget övervunnit sin egen dissociativa störning och det påminner om att man faktiskt KAN klara sig utan Månen som bollplank, förutsatt att man hittat hem till sin sanna solära identitet! Abortmotstånderskan och advokaten Ruth Nordström var en sådan person som föreföll glasklar trots att Månen inte hade det bästa utgångsläget i horoskopet.



Bonusspaning

Hammars ömsesidiga reception fascinerar mig eftersom Oxen normalt representerar en primitiv station i zodiakens bilderbok ("visuell filosofi"). 

Se senast på bloggen: Är penningmänniskor ett lägre släkte?

Kan det vara så att den förädlas i vissa kombinationer, som t.ex. genom att husera Saturnus och själv låta sin herre Venus (pengar, godhet) gå till den all-omfattande och icke-exkluderande Vattenbäraren? Jag bestämde mig för att snabbsöka i horoskopsamlingen. Med tiotusen kartor ger enbart receptionen runt 60 träffar så jag skär ner genom att också efterfråga Hammars Sol i Vattenbäraren. Träfflistan börjar, kronologiskt sorterad, med den mäktige systematikern Proclus, som jag tidigare noterat att han sökte förklara materien för att vara god efter att tidigare platonister (och den populära gnostiska religionen) förklarat den materiella tillvaron för ett svartbygge av en lägre och t.o.m. arrogant och okunnig gudomlighet (Platons Demiourgos negativt tolkad):

1. Proclus;8.02.0412; 9:00 - nyplatonisk filosof och mystiker (karta på bloggen)
2. Charles Leadbeater;16.2.1854;10:30 - ockultist och astrolog (två gånger anklagad för att vara pederast och tvingades avsäga sig ledarskapet för Teosofiska Sällskapet)
3. Charles Lang Freer;25.2.1854;12:00 - tågvagnstillverkare och berömd konstsamlare
4. Sandor Kepiro;18.2.1914;12:00 - ungersk polischef med nazianknytningar, förnekade krigsbrott
5. Renato Dulbecco;22.2.1914; 7:15 - Nobelpris i medicin för arbete på den genetiska sammansättningen i cancerframkallande virus
6. Margit Norell;23.2.1914;12:00 - psykolog som bidrog till myten om "seriemördaren Quick"
7. Griselda Blanco;15.2.1943;12:00 - colombiansk (kvinnlig) knarkbaron
8. Ellie Crystal;17.2.1943;12:00 - medium, skapade new age-sajten crystallinks.com
9. Karl Gustav Hammar;18.2.1943;12:00 - referensobjektet
10. Tim Hunt;19.2.1943;12:00 - Nobelpristagare, biokemist
11. Lou Christie;19.2.1943;12:00 - säregen popsångare, tonårsidol i början av 60-talet med sånger som "The Gypsy Cried" och "Two Faces Have I", morbida eller psykologiserande texter till den tidens typiska pop (fast mer skruvad än normalt). Ett geni eller djupt problematisk själsnatur?
12. Eija Hetekivi Olsson;3.3.1973;12:00 - tilldelades fejkpris för att ha boostat Norstedts försäljning
13. Victoria Zdrok;3.3.1973;12:00 - hora för pengarna, utvikningsbrud i Playboy
14. Tommy Lagergren;5.3.1973;12:00 - avdelningschef Skolverket - lät bemanningsbolaget Proffice legitimera lärare och granskade sedan själv det anmälda missförhållandet. JÄV JÄV JÄV
15. Stig Severinsen;8.03.1973;12:00 - idrottsman, simning - världsrekord under vatten: 22 minuter på ett andetag (karta på bloggen)
16. David Wilcock;8.3.1973;23:16 - troligen new age-charlatan, självutnämnd återfödelse av kända amerikanska mediet Edgar Cayce
17. Nick Boström;10.03.1973;12:00 - ateistisk filosof, har skrivit om AI
18. Matilda Ernkrans;12.3.1973;12:00 - (s)-politiker i partistyrelsen

Som så ofta blir det mest skräpkändisar när man närmar sig vår egen tid och det har att göra med hur jag samlar in data, eller snarare på hur de flata och ungdomsfixerade svenska medierna så sällan rör sig bortom banaliteter, politik eller konsumtion och underhållningsindustrin...

I den här gruppen kan man visserligen notera ett flertal figurer med andliga anspråk men också Oxens tendens att hora för pengarna och möjligtvis en olustig kombination av andlighet och förfallen lusta i teosofiledaren Leadbeater. Helt klart är att enbart receptionen inte räcker för en helgonliknande vandel.

Kaldéernas tre världar

I en häpnadsväckande synkronicitet lade jag igår kväll ned ett forskarverk om en liten bit av "Platons undervegetation", en värld fylld av andar, demoner och änglar. Nästa morgon är det första jag ser på DN:s förstasida samma ord, det engelska "jinx" ("förhäxa", "drabba med onda ögat") som jag funderat över några timmar tidigare! Idrottsmännen och deras ritualer och tvångsmässiga beteenden för att inte dra på sig otur är ingen ny skrockfullhet, den stod på topp under senantiken, en lukrativ tid för amulettindustrin.

I boken "The Chaldean Oracles", en genomgång av de textfragment som överlevt hos andra författare av en utdöd mixtur av religion och platonism, diskuterar forskaren Ruth Majercik den så kallade kaldéiska världsbild som i det mesta tycks identisk med det jag skissat på den här bloggen. Det är inte så konstigt eftersom man löst kan placera fragmenten i andra århundradet då  "mellanplatonismen" och dess extremt negativa värdering av materien förenade den med de många gnostiska religionsriktningar som definitivt kan klassas som "Platons undervegetation". Filosofiska resonemang blandas med detaljerade berättelser om världar fyllda av gudaväsen, änglar och demoner. Här är en (fantasi-)rikare värld än Platons och ett perfekt studieobjekt för den som vill förstå astrologins miljö.

I läsningen stannade jag inför den möjligen äkta senbabyloniska (kaldéiska) föreställningen om de tre världarna, vilka bara i förbigående nämnts på bloggen genom talesättet budbäraren "Merkurius (Hermes) kan färdas genom de tre världarna" - ängeln eller budbäraren är inte bunden till ett enda perspektiv. Den kan t.o.m. jämställas med ett logos, en förnuftsprincip eller en avatar när den gästar människornas värld. 

Av de kaldéiska textfragmenten framgår tydligt att de tre världarna är precis samma världsbild Sideriska skissat på, ett streck i taget och plågsamt sakta ringat in under de gångna åren.  (Det har gått långsamt eftersom jag läser så olika typer av texter att det till en början ser ut som en brokig mångfald innan man vant blicken, hittat sambanden och indirekt också avslöjar att högerns mångfaldsargument är en bedräglig chimär - det är samma skrot och livsfarliga it-teknologi oavsett vilket bilmärke man väljer i västerlandet i denna sena tid för kapitalismens söndra-och-härska-metodik.)

Kaldéernas tre världar uppfattas alla som ljusvärldar i det att:

1. Den materiella världen är den lägsta och mest mörklagda med enbart månen som ljuskälla. Bloggen har konsekvent kallat detta den sublunära sfären.  

2. Den eteriska världen har solen som ljuskälla och omfattar vårt universum, "himmelen" med planeterna och stjärnorna i naturalistisk bemärkelse - men fylld av för våra sinnen osynliga dimensioner och gudomliga livsformer. På Sideriska siktet är detta den supralunära sfären.

3. En empyréisk värld eller "den högsta himmelen" har en "transmundan" sol, en "intelligibel" eller intellektell sol, och här kommer nu Platon och hans värld av arketyper eller förlagor som sinnesbundna människor inte kan uppfatta.

(Den här definitionen skiljer sig åtskilligt från Wikipedias förklaring av Empyrean men Ruth Majerciks akademiska text är trovärdig med dess typiskt substantiella stycken på latin, grekiska, tyska eller franska och beskriver en utdöd förståelse av "Empyrean".) 

Den ultimata verkligheten varifrån all arkitektur utgår motsvarar den här bloggens bruk av Platons NOUS, Intellektet eller Guds intellekt. (Missa inte eldkopplingen i ordet - jfr gr. pyros - Plotinus kallade Eldelementet det som mest påminde om det gudomliga.) 

Eftersom Saturnus här och var kallats "den svarta solen" (Den tillhör andens Luftelement men också Mörkrets kvalitet) är det frestande att för ett ögonblick likställa den med solen i den empyréiska världen. Saturnus är bara svart utifrån vårt perspektiv men ur sitt eget perspektiv skulle den t.o.m. kunna vara en symbol för den intellektuella och eviga världen bortom vår eteriska (naturliga rymd)... Det är nu troligen en grov förenkling jämfört med antikens ännu mer graderade hierarkier...

Nous eller Guds Intellekt: det är "i huvudet" på Någon hela vår erfarenhetsvärld startar och vid den tidpunkt människobarnen börjar se och uppfatta en värld har många andra väsen eller medvetenheter redan lagt sin hand vid världsbygget (kulissbygget!) En olustig deltagare i denna byggnation är den onda anden, demonen eller djinnen. 

Det var detta osynliga väsen jag kom att tänka på i går kväll, och i synnerhet det amerikanska och ovårdade språkbrukets "jinx" då jag läste om alla de varelser som befolkar tillvaron under den kaldéiska treeniga Högste Guden.

(Kristendomen stal det mesta, t.o.m. sin samtids förkärlek att organisera i triader, sedd redan hos Platon och hans solida kroppar där den andliga världen består av "atomer" sammansatta av tri-anglar vilka kan mutera så att TRE av elementen kan omvandlas till varandra, helt i linje med tankarna hos Empedokles, "de fyra elementens fader", något århundrade före Platon (mycket tyder på att grekerna inte alls var först, men i väst skriver man gärna historia med sig själv som den främsta och bästa!). Jordkroppen var enligt Platon inkompatibel med de andra och ingick inte i PHYSIS (Naturens) eviga omvandling. "Dust to dust, ashes to ashes"....)

Platons världsbild döljer sig även i den utdöda "kaldéiska religionen" och om denna hellenistiska synkretism verkligen har rötter tillbaka till de verkliga kaldéera (eller det nybabyloniska riket från vilken också astrologin kommer) - och det finns goda skäl att tro det - då är det inte den dystra och materiehatande mellanplatonismen som är dess ursprung som Majercik tar för givet. Då är det snarare så att "kaldéiska stjärntydare" (som dem som hyllar det nyfödda jesusbarnet) påverkade västerlandet redan långt före Platon. 

Jag har tidigare föreslagit att filosofen Herakleitos som levde runt år 500 fvt redan hade nåtts av österlandets missionärer och att de fyra elementen introducerades i väst, även om den babyloniska förlagan inte direkt kunnat avläsas i arkeologiska lämningar. Att den judiska profeten Hesekiel under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.v.t. ser ett runt himmelskt fordon (zodiakkretsen?) flankerat på fyra sidor av vad som tycks vara de fixerade tecknen Oxen, Skorpionen/Örnen, Lejonet och Vattenbäraren/människan är dock en antydan om att de fyra elementen redan existerar som en implicit gruppering gruppering.

Ett av den kaldéiska världsbildens högre mellanväsen kallades Iynges, precis som arabiskans djinn ett pluralt substantiv. Majercik summerar rappt den kaldéiska blandreligionen/filosofin och säger bara att alla dessa mellanväsen tycks illustrera skilda aspekter av Platons värld av Idéer/Former. Platon själv var uttrycklig om Formens natur. Den är inte är vad en modern materialist tänker på, kanske en statisk "död" gjutform eller en människas yttre kontur utan "en levande intelligens", ett andligt icke-mänskligt väsen. Det är den här nivån av verkligheten som får ateister att göra på sig i fruktan över att de trots allt inte hade full kontroll över världen! 

Bland planeterna associeras astrologins Saturnus med fruktan, en känsla man kan få inför Döden - också Saturnus - eller en repressiv Överhet - detsamma. Saturnus i dess lägre manifestation som härskare över Stenbocken och därmed associerad med Jordelementet, representerar form på det lägre sättet, som den skepnad en formgivare knackar eller täljer fram ur ett dött stycke materia. Den synliga Saturnus är, enligt hinduerna fylld av ett Luftväsen, ett andeväsen, men denna sida är tillgänglig bara genom dess koppling till Vattenbäraren. Stenbocken ser istället ut via sina sinnet, ser en extern materiell värld och sluter sig i bästa fall till att också den är formgiven och därmed ett uttryck för dess osynliga Form-givare, en osedd ande, en arkitekt, en gud. Det är här de gnostiska religionsuttrycken tog den pessimistiska mellanplatonismen till dess extremläge och förklarade Världsskaparen (Platons Demiurg) inte vara Gud utan en ond ande, inget mer än det araberna kallade en djinn! (Se Wikipedia under stycket etymologi.) 

Och att djinn hänger ihop med Iynx, singularformen av Iynges, är svårt att missa. Majerciks bakgrundsskiss visar att Etymonline.com inte berättar hela historien då ordet är rätt nyligt i engelska språket:

Enligt "The Chaldean Oracles" betecknade Iynx ursprungligen en fågel som en trollkarl fjättrade vid ett hjul som sedan roterades i syfte att locka tillbaka en trolös älskad! Även hjulet som sådant kunde benämnas Iynx. Senare i ordets historia tecknar det den "bindande kraften" mellan människan och gudarna (vi är deras tråddockor), motsvarande Platons bruk av guden Eros. De kaldéiska textfragmenten innehåller ordet i just denna bemärkelse och talar om Iynges som Faderns tankar, dvs. Platons Idéer vilka hos nyplatonisterna kallas logoi eller förnuftsprinciper när man betraktar dem inifrån den illusoriska bubbla jordmänniskan trillat ner i - den sublunära sfären eller den materiella världen.

Majercik berättar mer om ordets bruk i senantiken, men detta gick jag till sömns med, bara för att vakna upp och sen nån sportfåne prata svengelska och DN återge det utan en tanke om hur de degraderar det svenska språket. Idrottsmannen hoppades bli uttagen till en OS-plats men ville inte förhäva sig gentemot högre makter och fejkade ointresserad genom att lämna utrustningen kvar på en flygresa - allt för att "lura" andeväsendena som har en aktiv uppgift när människolivens öden tar form på högre kausativa nivåer. 

När jag läste om djinner på Wikipedia noterade jag via en hypertextlänk att tidig islam hade en filosofisk riktning som förnekade orsakssambanden i universum, inte olikt Parmenides eller för den del den filosofiska idealisten Plotinus. För den senare är tankeverksamheten inom NOUS (den empyréiska världen) inget som "orsakar" något i vår låga värld. Den materiella världen bör snarare betraktas som dunkla skuggor som med eftersläp utför exakt samma rörelser som De Levande Själarna utför i den högsta himmelen.

Den stoiska filosofin kunde inte ta till sig den högsta himmelen utan tillskrev all rörelse ett Eld-Logos i detta universum - jämför med den kaldéiska läran som har tre ljus- eller eldbaserade centra: månen, solen och den översinnliga solen, Aion, vars egen rörelse är upprinnelsen till vår världs föreställning om att eoner passerar och att varje tidsålder kännetecknas av sin egen Idé eller sitt eget zodiaktecken. Mänskligheten har det nu så djävligt (Djävulen en djinn?) under kapitalismen och dess tillskyndare att Vattenbärarens tidsålder uppenbarligen redan är på god väg. Så här skakigt ska det vara när en himmelsk tankeyttring och jordisk doktrin bryter samman och ett nytt direktiv från den högsta himmelen ger sig till känna... 

Förnekandet av orsakslagen bland vissa berodde på att de tidiga muslimerna (till skillnad från dagens konsumtionsorienterade svenskar djupast ner i den sublunära, materiella världen och i våldet på alla dess onda djinner eller andar) hade naturligtvis läst de gamla grekiska tänkarna, och islam räddade sannolikt den västerländska kulturen åt oss, något dagens inskränkta och socialrealistiska västeuropéer uppenbarligen inte ens känner till. Den som har kunskap skulle aldrig kunna demonisera sin räddare på det sätt att man t.ex. anar att nyblivna moderaten Ann Heberlein gör genom en kampanjbok mot "våldtäktsbenägna muslimer" som hon nyligen fick problem med att hitta finansiärer till.

Hennes horoskop kommenterades första gången i en tid då hon troligen var felmedicinerad och via förlust av förståndet, och suicidalbenägen, rymt från nära och kära. Jag har också tidigare noterat hur ytterst känslig en karta är som drivs av Passionens instabila kvalitet.... 

Givet kända fakta om hennes psyke måste definitivt Månen - emblem för den materiella världen - användas som ascendent och det tvingar in hennes intelligens i olyckans och fientlighetens 6e hus, ett ytterst kritiskt omen eftersom Solen i Tvillingarna just representerar en identitet som bygger på den egna cerebrala verksamheten! Heberleins öde ligger i vågskålarna i detta liv och hon spelar upp sitt eget tvångsmässiga och egocentriska drama i det tiondehus-offentliga hon föreställer sig att hon ska berika... (Saturnus fall i Väduren tycks bereda psyket problem via ett kompensatoriskt självhävdelsebehov. Saturnus gillar inte att befinna sig på botten...)

En så problematisk anhopning av planeter i de
rajasiska, passionerade tecknen som möjligt är.

Att Heberlein nu lämnat religions- och etikämnena för politiken kan visserligen uppfattas som den kristna maningen till "ord och gärning", inte bara prat utan handgriplig politik för att säkerställa den rikaste procentens privilegier i en osäker tid. 

Jag menar att det är en permanent närvarande latent psykos som driver henne till det värsta av tänkbara partier. I termer av antik världsbild är hon sannolikt hem för en Legion, en här av djinner och andra suspekta andeväsen!

Jag menar, Sverigedemokraterna är åtminstone lätt genomskådade i sin reaktionära provinsialism men Moderaterna kör verkligen nyspråk och lindar in sin onda agenda i ord som syftar till att dupera svenskar utan vana att tänka kritiskt och förstå att det kan ligga flera nivåer av dold agenda bakom det en ulv som Kristersson säger. 

För att inte tala om storstadscenterpartisten Lööf - där låter varje uttalande så nyliberalt gällt och falskt att glasen i köksskåpet går i bitar varje gång Lööfs röst hörs i radion.

Det här avslutande avsteget från diskussionen av ålderdomlig kosmologi tjänar bara till att knyta ihop sammanhangen. Den antika världen lever och har hälsan, det är bara människan som gjort sig onödigt lite och dum i vår tid, och därmed missar de fenomenala budskapen vi sänder oss själva mellan våra många parallella besök i denna skugglagda materiella värld. 

Tar man astrologin ur en fatalistisk synvinkel visar den egna kartan att det kanske inte var mycket mer än så här, inte den här gången i vilket fall. Men andesjälen är som en bläckfisk, den sänker ner sina tentakler lite varstans och för den som söker bottna i sin högre, rationella själ (den som hör hemma i den högsta himmelen) kommer eventuellt att upptäcka att det inte alltid var så här mediokert som i Heberleinland. Alla har sina femton minuter (eller mer!) i rampljuset. I den kaldéiska världsbilden ingick också tanken på själavandring och att själen kan gå från klarhet till klarhet (fri vilja inte på människans nivå, men väl en våning högre upp).

Kaldéisk religion innehöll läran om "fåtalet", vissa befriade själar, teurgerna (gudamakarna), som precis som hinduismens avatarer kommer direkt "från Ljuset" (den empyréiska världen) av fri vilja, utan att vara bundna av den lägre världens cykliska förlopp. (Jag har knappt börjat spekulera ännu om man skulle kunna knyta denna föreställning till hinduismens tre gunas, Ljuset, Passionen, Mörkret...). Om själen bara inkluderar ett jordeliv med tillräckligt mycket lidande, kan det återverka på den rationella själen där besluten fattas och styra om hela förloppet. Själen lämnar en aggregerad platonsk Form och sällar sig till en helt ny själsgrupp, en med ett bättre Evigt Öde! Det är inte över förrän det är över...

*****

Boken "Chaldean Oracles" har på bara några sidors introduktion bjudit på flera överraskande kopplingar till den här bloggens spekulationer. Det kommer att bli åtminstone ett inlägg till baserat på ett annat begrepp från den väv av föreställningar som går under beteckningen "hellenism".