Plotinus, Reinfeldt och den imitativa ordningen

Dags att begrunda denna bild igen, och nu tillsammans med ett citat jag snabböversatte från den romerske 200-talsfilosofen Plotinus.

Naturen är således enbart en kommunikatör (av det högre, det informerande Logos, eller Zeus) och besitter inte ens den imaginativa akten. Det finns (inom Själen) intellektion som är imaginationen överlägsen. Imaginationen (föreställningen) står halvvägs mellan intellektionen och det intryck som enbart Naturen är kapabel till. För Naturen har varken förnimmelser eller medvetande om något. Imaginationen (föreställningsförmågans fakultet) har en medvetenhet om det externa, för detta tillåter den det som vidmakthåller bilden för sin vetskap om den upplevelse den stött på. Intellektionen alstrar därtill, av sig själv och i en akt som är härledd ur dess egen aktiva princip (Logos eller Zeus).

Således besitter Nous (den intellektuella principen), och Världssjälen mottar i evigheter från den, och detta är Själens liv, dess medvetenhet om dess intellektion över vad som sålunda är evigt närvarande inför den, vad som utgår från den och träder in i Materia och manifesteras i Naturen, i och med vilken – eller t.o.m. lite dessförinnan – serien av genuint existerande väsen kommer till ett slut. För allt i denna ordning är de yttersta (ultimata) i den intellektuella ordningen och samtidigt begynnelsen på den imitativa ordningen.

Det föreligger också den avgjorda skillnaden att Naturen arbetar mot Materia och mottar från den. Själen, närmare Naturen men den överlägsen, verkar mot Materien men utan att mottaga något i retur. Och så finns den än högre fasen (den rent intellektuella) som saknar varje aktivitet mot kroppen eller upp på Materien.

Plotinus - The Enneads IV.4.13 (Larson Publications)

Jag kommenterade i förra inlägget Fredrik Reinfeldts skamlösa plagiarism (allt för att klänga sig fast vid det falska livet och vid makten). Hans Sol i Vattentecknet Kräftan kan således beskrivas i termer av en orientering ner mot Materien. Han blickar mot andras redan konkretiserade verk och imiterar dem. Han lever i den "imitativa ordningen".

Reinfeldt existerar på den nedåtgående vägen ("det sluttande planet"), i den slippriga glidningen som går från föreställningsförmågans Vatten- och det medvetslösa Jordelementet. Han saknar (som vi alla) verklig existens. 

Många av oss är dessutom inte medvetna om att vi är suddiga kopior av vårt verkliga jag. Vi är helt fast i gyttjan och är enligt den nyplatoniske Plotinus närmast att betrakta som lika medvetslösa som Naturen själv.

Plotinus verkar bejaka Aristoteles idé om att Materia är den yttersta Ondskan, men att ingen intellektuell verksam, inga kreativa idéer någonsin kan genomlysa ett sådant mörker. Var placerar det Fredrik Reinfeldt, som enligt indisk astrologi har det stora korset i Mörkrets kvalitet?

Man kan faktiskt tänka sig de tre gunas som uttryck för just det Plotinus säger här. Nous motsvarar mest Sattva guna, Ljusets kvalitet och Materien är då förstås Tamas guna, Mörkret. Ingen varelse som existerar kan vara 100% mörk så även Reinfeldt måste ha något av mellankvaliteten Rajas (lidelse) inom sig, och faktum är att både hans Sol och Måne är rajasiska. 

Men Solen orienterar sig mot fantasiföreställningen eller avbilden i Vatten, medan Solens ägare är Månen, föreställningens planet, och den ägnar sig i Luft åt att rationalisera hans orealistiska, plagierade föreställningar (inte idéer utan bara simpla föreställningar) om hur ett land ska skötas. Han är politikens motsvarighet till Lars Vilks, en skuta på drift. 

Reinfeldts astrologiska predikament är alls inte ovanligt, tvärtom. Men få har nått en motsvarande maktposition och möjlighet att skada samhället och förgifta folket med de bisarra vrångbilder som frodas i hans inre "imitativa ordning". Notera förra inläggets klassiska medgivande från Reinfeldt 2010 - att han står och tränar på rollspel framför en spegel. "Den imitativa ordningen", som sagt.

Fattiga rånar fattiga i moderaternas skyltfönster

Kamera: trio gav sig på människor som somnat.
Slog till på tunnelbanan i Stockholm i natt.

Det här är vad högerpolitik önskar sig (DN, SvD). På insidan nickar en moderat bistert men förnöjsamt över kriminaliteten på gemensamma sociala ytor. Sånt här bekräftar bara moderatens doktrin: att bra karl reder sig själv. En bra karl är i det här fallet en "etnisk svensk" ungefär i Fredrik Reinfeldts och Anders Borgs ålder, en som har haft vett att identifiera sig med ett parti som på kommunal nivå - som i Reinfeldts Täby - driver ut slöddret som inte har råd eller lust att köpa sitt boende.

Moderna nickar bistert åt den tilltalande laglösheten på gator och torg, men så här måste det bli enligt Anders Borg, som i sin allt oftare citerade bok från 1992 kommenterade att det inte skulle bli smärtfritt att montera ner den gemensamma välfärden.

När Reinfeldts och Borgs samhälle monterats ner tillräckligt blir det som med de arbetslösa vars misär nu är påtaglig i Sverige. Otryggheten, har Reinfeldt förklarat, tjänar som "drivkrafter" för dem som har råd att köpa privata säkerhetslösningar för att skydda sin individ och egna egendom. Otryggheten gagnar privata intressenter. De privata människorna är alla otrygga varelser. Misslyckade och ofullgångna som individer.

De som inte kan betala för sin säkerhet (och naturligtvis inte har någon nämnvärd egendom) överges i den djungel av förbryteri Fredrik Reinfeldt som en sann socialdarwinist ser som den naturligt onda människans signatur. Som man själv är, det är också vad man ser och föreställer sig!

*****

Tänk att både Reinfeldt och Borg skrev varsin kryptofascistisk bok i 90-talets början. Varför såg ingen vilka farliga individer de här unga politikerna var? 

Varför var allt detta - kissblöjor och fascistoida tvångsprivatiseringar av korrupta politiker som sedan säljer den statliga egendomen för fickpengar till vänner - varför var detta tvunget att hända med Sverige? 

Går det ens att se en ond tidsanda som marknadsliberalismen när den börjar breda ut sig globalt? Den smög sig på infekterade gradvis människors förståelsehorisont. Moderaterna är de som var av så dåligt virke av födelse och ohejdad vana att girighetens fukt (Vattenelementet) genast fick dem att ruttna.

*****

Här är webbplatsen som är den ultimata lögnen. Banalt designad på en nivå som är begriplig för förskolebarn - allt att tilltala vad moderaternas spinndoktorer anser den "vanliga svensken" vara.

Det här är smarta reklambyrånissars verk, stockholmsmoderater. Vi ser dem varje gång svenskarna framställs som idioter i tv-reklamen (minns pappan i den långlivade Telia-reklamen - ett Telia som under de åren tjänade grovt på diktaturer i österled). 

Stockholm har kallats "moderaternas skyltfönster", och det finns skäl till att landet hatar stockholmarnas fisförnäma attityd - den här:

Feb 2012

Med hjälp av den här posörens spelade "imponerad men egentligen inte rörd i ryggen", kan vi gå ett steg djupare i psykopatologins natur. Varifrån har Reinfeldt hämtat den är påklistrade och klassiska rollen av överhetsperson? Att han är en falsk plagiatör vet vi redan, men poängen här är att han rimligen inte kan stå som en narcissist och stirra sig själv i spegeln hela tiden - därur kommer ingenting värd att plagiera:

Sep 2010

Eftersom vår "landsfader" har Solen i speglingens element Vatten, och därtill i det kanske mest återspeglande av dem, måntecknet Kräftan, måste vi söka plagiatörens input annorstädes. Mannen har ju inget originellt i sig och stölden av "arbetarparti" är bara en del i ett större mönster av lögner och stölder som är själva essensen av Nya Moderaterna. Vore konstigt om inte partiledaren själv skulle vara själva kärnan i denna moraliska härdsmälta av falska återklanger av den äkta varan.

Jag inser ganska direkt vilken förebild Reinfeldt måste ha tränat in i sin pose av "imponerad men ändå inte". Så här håller Robert DeNiro på i sina många gangster- och maffiaroller! (Alternativt spår: gudfadern själv, Marlon Brando!)

Hur många gånger har inte DeNiro stått och gjort samma avvisande pose som vi ser Reinfeldt inta inför region Dalarnas arbetsmarknadspolitik alltmedan han säger sig vara imponerad av den.

Reinfeldts förebild: macho gangsterledare

Vad vi ser är alltså en helt skruvad människa som fejkar två gånger om! Först genom att imitera DeNiro och DeNiro i sin tur som säger "ja" men med hela sitt minspel avvisar!

Så här sinnessjuk är den sekulära människan i gemen. Ett moras av illa assimilerade intryck från sin överkonsumtion av underhållning! Förvirring på två ben och tonvis av fejkad överbyggnader som ska förklara varför deras röta i själva verket är receptet på ett lyckat liv i privatismens tecken. Ska man tycka synd om dessa ömkliga människor helt utan egen karaktär? Nej, för de skadar andra genom sina beslut, genom sin själva grundvärdering: att saker blir bättre genom konkurrens och synen på att människan som enbart en ekonomisk produktionsenhet.

*****

Efterord

Jag har redan tidigare påvisat Reinfeldts astrologiska likheter med italienska fascistledaren Mussolini. Båda var födda under sårbarhetens symbol Kräftan och därför deras rädsla för sjuka och arbetslösa och spontana vilja att tyrannisera dem som inget har men stryka dem medhårs som är "etniskt" dugliga och problemfria!

Likheterna innefattar också Mussolinis kroppshållning och minspel. Italienskättade DeNiro måste likaså ha tagit denna vedervärdiga modell som förlaga när han utvecklade sina italienska maffiakaraktärer. Men obildat pack som Reinfeldt har naturligtvis ingen aning om hur hans avskyvärda syn på livet och människor kommit till. Han föddes bara till att vara en slags blek kopia på de inflytanden som hans sublunära Sol sugit åt sig som en svamp under de formativa åren.

De som röstar moderat har således en lika grund koppling till verkligheten som deras älskade Führer - ledare. Annars skulle de se och förstå och dra korrekta slutsatser om vilka ideologier som skadar dem i grunden och vilka livsstilar som är ärbara och värda att så för när Domaren kallar till granskning vid livets slut.

Astrologiskt finns det fascinerande paralleller mellan Reinfeldts horoskop och det för ligans tilltag på Kungliga Tekniska Högskolande T-bana runt fem i morse. Reinfeldt skrev om svenskarna boken "Det sovande folket" (1993) och vad gjorde de här unga ligisterna om inte likt Reinfeldt stal från de sovande?

Så här ser sammanhanget ut astrologiskt:

I båda fallen hittar vi den profitlystna och egoistiskt (anti-sociala) Jungfrun stigande i öster. Detta skapar inte i sig en tjuv, men här har vi också pengarnas Venus i tolfte huset för samhällets olycksbarn (de som sov i t-banan eller svenska folket i stort under moderat ledning).

Tolfte sektorn indikerar också materiella förluster. Men Reinfeldt ser noga till att inte förlora något, varje gång det blir skandal har han gömt sig. Det är därför ANDRAS PENGAR och välmående (Venus) han offrar i offerhuset!

Och det som troligen förklarar båda horoskopens extrema karaktärslöshet är att pengarnas eget tecken, Oxen, har upphöjts till högsta tänkbara ideal (nionde huset) i ett år när "lätta framgångars" Jupiter passerar det tecken som kanske mest identifierar sig med materiellt välstånd.

Det är naturligtvis ingen slump att Nya Moderaternas horoskop också visar flitiga och vinstorienterade Jungfrun stigande i öster, med lätta pengars Jupiter och pengarnas Venus i första egohuset !!!

SolVind forslade Vatten till Månens Jord

Gamla myter är seglivade. Det som en gång var det torra och heta Eldelementet och det fuktiga och kalla Vattenelementet, kallas i dag den väte-befriade solen vars solvindar förde vätet till månen från vilken amerikanska astronauter förde hem början på vatten i en speciell form. National Geographic har berättelsen (ja, inte den del som kopplar an till den antika världsbilden).

Faktum är att artikeln lyckas få med alla de fyra elementen utom etern. Sol/Eld, dess "vind"/Luft, Månen som den essentiella Vattenplaneten och så då Jorden som mottagare till ett vatten som Solen - systemets chef - tycks ha sett till att det skulle nå jorden för biologiska liv:

"Det kan vara möjligt att bryta (fruset) vatten ur jorden eller också bryta upp molekylerna i deras beståndsdelar, syre och väte och därigenom tillverka raketbränsle på en månbas." Galningarna slutar aldrig fundera kring sätt att exploatera de fyra elementen, och vägrar totalt att fundera över det femte elementets existens, det enda som kan hjälpa människan ur sitt fallna och imbecilla tillstånd.

Eterelementet är "the Stargate", portalen till större ting. Om Eterelementet har föreslagit (inspirerad av en ytlig kännedom om atombomsingenjören David Bohms teori om "The Implicate Order" = eter) att elementet och således planeten Jupiters väsen är saknar utsträckning i rummet, Eter finns ingenstans och överallt. 

Jag läser just romerske filosofen Plotinus i snigelfart och han ämnar i nästföljande stycke tala om inte bara stjärnornas inre liv (stjärnorna är själar!) utan även Zeus/Jupiter i förhållande till det manifesta kosmos. 

Eterelementet fyller universum men existerar logiskt FÖRE de fyra elementen, som deras förutsättning eller spelplan. Den det som existerar innan spelplanen riggas genom elementen i olika kombinationer, saknar själv rumslig utsträckning. Därför är det samma Eter i mig som i dig och i alla livsformer genom hela universum. Detta är Zeus eller Gud som bor i alla varelsers centrum. Hela facit finns i minsta lilla gruskorn.

I västerländsk astrologi är inte ens Eterelementet en faktor. Systemet saknar vägen in och ut. I indisk astrologi är det bara Jupiter som har nyckeln, bara den av planeterna som är eterisk till sin essens. Jupiter är Guru, Läraren i detta solsystem. 

Jupiter härskar över Skytten vars stjärnbild enligt modern vetenskap visat sig ligga i rak linje från detta solsystem och in mot Vintergatans centrum. Är det detta bågspännarens pil söker säga? Det vill säga, Jupiter eller Guru pekar mot sin Guru, gudomlighet pekar mot nästa gudomliga ursprung. Det är som en rysk gumma, det är lager på lager men utan ände.

Det är en spännande men spekulativ fråga om de "jupiteriska" punkterna i ett horoskop kan säga något om själens förhållande till denna världen och "dess herre" (som Jesus sade). Är själen helt ett offer för Djävulen eller visar horoskopet att själen har en "livlina hem". Nionde huset och Jupiter och Skyttens tecken är intressanta punkter att studera. Jag misstänker att kraftfulla signaler från två eller alla tre punkter är ett metafysiskt omen.

Men sedan har vi ju de fyra aktiva elementen som bidragit till det fenomenella universat. Av dessa är det Eldelementet som har närmast att se och förstå att den kosmiska manifestationen bara är ett bländverk, ett sken (phanein). Mest benägen att förlora sig i njutandet av tingens värld är Eldens motpol, Jordelementet. 

Månen som de kroppsliga sinnenas härskare tecknad mot den supralunära sfären (Eld/Luft) eller den sublunära (Vatten/Jord) är också ett omen att kontrollera. Är Månen "igenkladdad" spelar det ingen större roll om "the Stargate" står vidöppen. Själen uppmärksammar ändå inte sin sanna natur. Inte under åren i en fysisk kropp i vilket fall.

David Bohms horoskop:

Bohms horoskop har en intressant detalj, Solen och hungrande Rahu (norra månnoden) bildar via konjunktion en zon överlappar det galaktiska centret. Enligt amerikanske hinduiske astrologen Frawley ska detta ligga i 6°40' Skytten, men han erkänner villigt att astronomin inte har något exakt svar på varifrån vi "kommer".

Direkt en fullträff, således. Ett horoskop som knyter an till "the Stargate" eller vår galax centrala Sol eller mittpunkt.

Är då Månen öppen? Bohm talar om vår fragmenterade samtid och behovet av en högre modell. Hans sinne skulle kunna tas som en studie i fragmentation eftersom den i sig djupa Mån-Vattumannen vilar på en obeständig och ständigt fragmenterande bas: Saturnus i Vatten, i den obeständiga Kräftan. 

Den fragmentariserande Kräftan vars flyktighet (se Månen som solsystemets obetydliga sekundvisare) har själv Saturnus som Tidens herre, dvs. den som fragmenterar allt i ett svunnet "då" ett ogripbart "nu" eller ett abstrakt "sen". Väldigt mycket fragmentation i denna ömsesidiga reception! Kan denna Måne verkligen bära Solens intelligens, när sinnets disponent Saturnus står på så flyktig grund? Den solära Kraften var tydligen stark hos denne man.

Vatten och Luft sägs ju stöta bort varandra, vara dissociativa i förening? Är det denna problematik som David Bohm adresserade i sig själv och i sin samtid när han talade om västerlandets fragmenterade världsbild. Fragment är allt som finns kvar när den sekulära dåren tackat nej till en utkikspost i den supralunära sfären. 

Den utkiksposten har David Bohm tack vare Solen i Skytten, men glädjen är inte ogrumlad eftersom Jupiter själv har sjunkit längst ner i okunnighetens mörker, i Jordelmentet. Här finns en tydlig spänning mellan det sublima och det basala i Bohm! Och se hur snyggt han löser det i den otroligt yin/yang-lika läran om den implikata och den explikata ordningen:

Himmelriket eller ren yang (ljus, etc) är den implikata ordningen, gömd eller inbäddad för oss fallna själar som i detta universum. Vi lever i mörker, i en död värld, i en grad - detta är det manifesta kosmos eller den explikata ordningen. 

Den implikata ordningen kan mycket väl ses som Zeus/Jupiter eller det Eterelement som föregår den explikata ordningen som byggs av de fyra elementen. Etern eller Akasha är också den "mylla" där karma lagras, så att varje själ som träder in i manifestation, "explikerar" sig själv så att säga, bär en portion karma med sig in detta jordeliv. Den vaga planritningen ligger således i Etern förrän den i sjunde himmelens Saturnus tar definitiv och individuell form.

När referenten av Bohms metafysik (se länk) säger: "the manifest world is part of what Bohm refers to as the 'explicate order.' It is secondary, derivative; it 'flows out of the law of the Implicate Order'", kunde han lika gärna ha sagt att skapelsen utgår ur Zeus/Jupiter - Gud. Och planeten Jupiters association med Lagen är exakt vad Bohm talar om här som "den implikata ordningens lag".

Bloggen har flera gånger upprepat den indiska astrologins betoning av en planetär disponents företräde. Solen i Skytten skulle här ytterst få ge vika för en Jupiter svårt hämmad i Oxen, fantasin om fysikaliteten. Men se hur elegant Bohms Sol i Skytten kastar ljus över skenvärlden:

"These forms [organized subsets of the implicate order] are capable of appearing tangible, solid, and thus make up our manifest world."

De "förefaller" berörbara med de yttre (explikata) sinnena, och solida (men är det inte. Moder Maya har en fantastisk förmåga att söva själar till den grad att de inte längre klarar att genomskåda sin egen existens overklighet.

Man kan också se Jupiter "fall" in i Jordelementet som Bohms tes om Intelligensen som söker utgrunda sig själv genom sin nyplatoniska emanation ut i den explikata ordningen. Ska man tro att den korrupta filosofi i anknytning till Jupiter i Oxen som jag tyckt mig se i många horoskop, här åtgärdas eftersom Solen själv står i Eld? Astrologin är ett evigt stötande med positioner och möjliga ståndpunkter!

Jag ska återkomma till artiklen i länken eftersom den är ett så bra referat av ett svårt ämne. Det finns massor i texten som relaterar till Bohms horoskop och därmed visar hur väl astrologin också återspeglar en hyperintelligent människas teoretiserande. Bohm kunde tänka de tankar han tänkte just för att han han var en "utviktning" ur den inflätade ordningen som i sitt utvikta tillstånd illustrerades med ett horoskop som också var en aspekt av samma "explikering" (se textens ljuvliga sinnebild med de två filmkamerorna som filmar två glasväggar i ett akvarium i rät vinkel mot varandra).

Maggie Gyllenhaal - Strindberg återfödd?

När jag såg den här bilden på kultiverade aktrisen Maggie Gyllenhaal slog det mig att hon inte bara har ett utseende man bara såg i 1910-talets stumfilmer men också påminner på ett lite obehagligt sätt om den kallare och mer förhärdade, nästan sociopatiska, sidan i Strindbergs själ. 

Jag menar, vad får en människa att bli så sjukt medveten om kameran och aldrig visa ens en antydan till leende eller värme? Strindberg gick från unga arg man till gammal och avmätt utan att nå någon mänskligt mellanstadium.

Nu har jag visserligen fastnat för "hängande" ögonlock i samband med Vågens tecken, men ju fler ansikten man registrerat ju mer inser man att det bara är psyket som bygger upp och bryter ner "tillfälliga utkiksposter" (som den antika kinesiska tänkaren Chuang Tzü sade om språkets natur).

Låt se vilka stjärntecken som den här gången frambringar klara men kallt stirrande ögon och en liten mun ständigt låst i ett snörpt uttryck. 

Notera hur Gyllenhaal likt Strindberg kontrollerar varje ansiktsmuskel utan dem som här fabricerar åtbörden av ett beklämt leende, som om hon tänkt om fotografen, "Stackars du, som sänkt dig till sånt här galapremiärsplåtande". Det är ögonen som visar att hon också är kontrollvansinnet i sig. VonOben-perspektiv fryser, deltagande...deltar.

Eftersom Strindberg helt saknar planeter i kvinnans soltecken Skorpionen och Maggie Gyllenhaal helt saknar planeter i Skytten, kan vi räkna bort dessa båda, trots Strindbergs Mars och Måne stigande i eldtecknet Skytten ("Min eld är störst i landet" som han intuitivt upplevde det korrekta sideriska horoskopet).

Det är med andra ord kontrollvansinnets tecken Stenbocken som vi ser som ansiktstyp på fotografierna. Vem vet, Maggie Gyllenhaal kanske är född bara några timmar in på dygnet så att hennes Måne i kyliga men formellt förfarna Stenbocken perfekt matchar Strindbergs Sol i Stenbocken, tecknet med världshärskarambitionen? 

Och även om så inte är en gradexakt överensstämmelse mellan mannens Sol och kvinnans Måne kan det räcka med tonvikt på ett tecken för att på något mystiskt sätt frammana dess ansikte - eller något av dess typiska ansikten.

Lena Philipson har t.ex. också Solen i Stenbocken och Månen i Skytten som Strindberg, och ett ansikte kusligt likt och med kraftigt lutande ögon. Också Lena Ph uppvisar en mild form av Stenbockens introverta typ och kontrolldille: hon har i alla år och med varierande framgång på propsat på att formge sina egna scenkläder. Stenbockens härskare Saturnus, "formgivaren".

Den som vill ha ett tredje fall kan studera politikern Veronica Palm (som jag har full respekt för). Solen i Stenbocken och Månen i Skytten igen! Det finns något som knyter samman henne och Maggie G inte bara astrologiskt utan även till utseendet.

Jag smakar på möjligheten att den "finkulturella" Maggie Gyllenhaal skulle kunna vara Strindberg, nu återfödd som kvinna för att lära sig allt det kan inte fattade om det här könet på förra varvet! Och som den lustfyllda och sanka Skorpionen på Gyllenhaals himmel givit sig i kast med den uppgiften i en film om kvinnlig sexualitet på Sigmund Freuds tid - stumfilmens tid igen.

Men nästa tanke ger sig, och det är utseendeparallellen med en annan kvinnlig aktris som heller inte riktigt ser ut som Hollywoods glamorösa aktriser numera gör, Katie Holmes.

Irriterande nog är det nu Skyttens tecken, det Gyllenhaal helt saknade, som återkommer från Strindbergs horoskop. Om man inte ska sträcka sig till att föreslå att motsatstecknen ibland ger eko av varandra. 

Här har vi då två kvinnor med Månen i opposita tecken och kanske var det Maggies "fallna" Mars i Kräftans 14e grad som triggar associationen till Katie Holmes, som har Jupiter i Kräftans 14e grad.

(Kartan säger visserligen 15 och retrograd för Jupiter, men om man har 1 som bas (första graden) och följer Kräftan ur retrograd synvinkel, alltså från slutet av tecknet och bakåt är det alltså korrekt att förkorta 14°37' som "den fjortonde graden" och inte "femtonde". Jag tycker programskaparen har tänkt fel här.)

Om någon tycker den synbarligen kraftigt plastikopererade Katie Holmes (post-Tom Cruise-utförande) påminner om Sylvester Stallone (en annan man med kraftigt hängande ögonblick, sömniga eller sängkammartyp är väl mest en smaksak), så har den åldrande machomannen hela tre planeter i Kräftan, Saturnus, Venus och Merkurius. 

Så "de hängande ögonen" som ledtråd till zodiaktecknet är nu helt husvill. Tur att Chuang Tzü förklarat vad det handlar om, psyket bygger upp temporära modeller i tomrummet. Men det är inte riktigt sant, för om inte zodiaktecknen hade någon inneboende verkan skulle de inte yttra sig på det sätt som de gjort i flera av de mer minnesvärda statistiska testerna på bloggen. 

Maggie Gyllenhaals fallna Mars i Kräftan är till exempel ofta en ytterligt slampig position, och hon spelar verkligen slampa perfekt. Minns den där filmen där Julia Roberts var lärare på en internatskola - jag har aldrig sett en kvinna slinka som ett rinnande vatten som Gyllenhaal gjorde där. I bloggens stora test av skadad sexualitet (apropå filmen Hysteria) visade sig den fallna Mars överrepresenterad i horoskop för hbt-personer.

Man kan för övrigt ta tanken ett steg till, via hysterins etymologi:

hysterical (adj.)

1610s, from L. hystericus "of the womb," from Gk. hysterikos "of the womb, suffering in the womb," from hystera "womb" (see uterus). Originally defined as a neurotic condition peculiar to women and thought to be caused by a dysfunction of the uterus. Meaning "very funny" (by 1939) is from the notion of uncontrollable fits of laughter. Related: Hysterically.  (ETYMONLINE.COM)

Det råder ingen tvekan om vilket som är livmoderns (hysterikos) tecken. Det är Kräftan, där Maggie Gyllenhaal har sin fallna sexualitets Mars. Kanske ska man se på skådespelare som världens mest privilegierade psykfall. Mot extrem betalning har de förmånen att välja filmroller genom vilka de kan leva ut varjehanda trauma och psykologisk hang-up! Mesproppar till män kan få vara stora och macho hjältar (för att sedan som Sylvester Stallone klaga som små kärringar på att de inte får något erkännande för de "faktiskt" också läser böcker).

Saturnus stupiditet & Merkurius som Jord-planet

Efter några inlägg nyligen som uppehållit sig vid Nobelpristagare och använt ordet geni, var det ofrånkomligt att pendeln skulle slå över och bloggarens undermedvetna börja söka exempel på stupiditet.

genius (n.)

late 14c., "tutelary god (classical or pagan)," from L. genius "guardian deity or spirit which watches over each person from birth; spirit, incarnation, wit, talent;" also "prophetic skill," originally "generative power," from root of gignere "beget, produce" (see kin), from PIE root *gen- "produce." Sense of "characteristic disposition" is from 1580s. Meaning "person of natural intelligence or talent" and that of "natural ability" are first recorded 1640s.
ETYMONLINE.COM

Notera att geni i den gamla "hedniska" bemärkelsen är samma väsen som på den här bloggen kallas "daimon" och i new age-sammanhang ofta för "skyddsängel" eftersom det låter "gulligare". Daimoner är dock allraminst några gulliga varelser, de är skrämmande i sin kraft! Solen förblir för de flesta individer denna andre som influerar deras steg i livet utan att riktigt förstå hur.. Daimonen är vårt eget högre jag.

En borgerlig politiker tycker sig i Aftonbladet se "vänstervridning" i en lärobok i samhällskunskap, fast den - enligt de ord hon själv använder för att beskriva innehållet - helt korrekt klargör att vinstsyftet är det primära för privata aktörer i vården. Kvinnans begåvning är helt fördunklad av hennes förutfattade åsikter.

Horoskopet är sällsynt tydligt och ett inte helt lättfångat exemplar av Saturnus när den sägs "fallen" i Väduren. I egoprincipens tecken tappar Saturnus i teorin förmågan att se objektivt på situationer och de årgångar som fötts med placeringen borde aldrig ägna sig åt analys och utvärdering, de löper stor risk att gå snett om det finns fler perspektivlösa faktorer i horoskopet.

I praktiken har jag i min egen släkt en mycket intelligent man född samma dag som Naomi Klein (hon som stormar mot de vinstgalna företagarna i väst) och paradoxalt nog står han på andra sidan: representerar kapitalintressen! Båda de här personerna är födda under nymånen i det subjektiva egoperspektivets Vädur med iskalla Saturnus som en kall vind som kyler ner det heta tecknet. 

Pro-kapitalisten är generellt kall som en orm, men ibland bryter sig "barnet Väduren" i genom i snabbt övergående entusiasmer. Men överlag den mest fåordiga människa jag mött, vilket stämmer bra in på Saturnus hämmande men också koncentrerande inverkan.

Under bloggens tid har jag alltmer börjat betvivla min "guru" som jag läste om och om igen mellan 20 till 30, den brittiska (väst-)astrologen Charles Carter. Han såg förhöjd intelligens när Solen och Jupiter aspekterade varandra och antydde (eftersom det är så skamligt att inte vara "bright" i England) att motsatsen kunde antyda "dull conditions". Det vill säga Solens och Saturnus aspekter sänker intelligensen. Indisk astrologi anger fler omständigheter än så för bedömningen av intelligens (se ett äldre inlägg).

En konjunktion mellan en "upphöjd" Sol och en "fallen" Saturnus i Väduren, är en teoretiskt spännande position och uppenbarligen är varken anti-kapitalisten Naomi Klein eller pro-kapitalisten korkade. Den senare lever visserligen ett komfortabelt liv enbart för sig själv och sin familj (högermänniskor har sällan några intressen utöver privatkonsumtion och det är därför vi får sådana skämt som Sofia Arkelstens fabler om Moderaternas progressiva bidrag till Sveriges 1900-talshistoria). Men frågan om intelligens berör en intim och privat dimension som bara ibland slår igenom i den uppvisade livsstilen.

I den här kristdemokratiska läromedelsdebattören märks emellertid tydligt hur Solens energi är kraftfullt reducerad. Korkad analys och belägg i formen av citat som inte ens stärker hennes tes om "vänstervridningen"!

Kristdemokraten föddes vid den tid då Klein och pro-kapitalisten föddes, när . Saturnus föll i Väduren, sedan gick retrograd för att därefter falla under en längre period:

18.06.1968  - 28.09.1968
 8.03.1969  - 28.04.1971

1968 var ett exceptionellt oroligt folk med protester i olika frågor över hela världen. Som synes ligger auktoritetens Saturnus "fallen" bara under tre månader detta år, men glöm inte att även Saturnus i Fiskarna är en vek placering, tecknet har tydliga kopplingar till ett föregående kaos och sammanbrott innan Väduren som representerar en pionjär eller omstart.

Faktum är att astrologin ur det här höga fågelperspektivet - åtminstone vid den här labila punkten där zodiaken tar slut och börjar om - styrker den gamla traditioner om planeters försvagade ställning i slutet och början av tecknen. (Annars i mina ögon en nödlösning som egentligen medger astrologins ovisshet om var tecknen egentligen börjar och slutar.) Här är det alltså auktoriteten som är svag och genast ser vi Månen - pöbeln eller folkmassan - bryta sig loss i demonstrationer och upplopp över hela världen.

Saturnus själv beskriver att det rådande perspektivet har nått vägs ände i Fiskarna och i nästa tecken är föga mer än en godtycklig despots försök att med kraft eller t.o.m. våld forcera sitt eget perspektiv på omgivningarna. (Som trumslagare och andra bullermakare gör troligen den här placeringen minst skada.)

Jag har för övrigt ännu en högervriden vän med samma Saturnus men som från Väduren kontrollerar Sol och Måne i Tvillingarna, och vars argument när någon kritiserar hans konsumistiska världsbild (löst definierad som "liberal") är en njutning att höra. En rabiat byfåne tar över mentaliteten vilket återigen röjer hur högermänniskan inte har något försvar för sina preferenser. De vet att de är själviska och sämre människor och det får dem att likt kristdemokraten attacker andras "vänstervridning"

Indisk astrologi fäster vikt vid både Solen och Merkurius vid bedömningen av intelligensen och här blir det som synes genast en smula kritiskt eftersom Saturnus ligger konjunkt med både två. 

Men även Naomi Klein och pro-kapitalisten hade Saturnus, Solen och Merkurius i Väduren. Misstas fåordighet, snävhet i intressena för obegåvning? Pro-kapitalisten har färre intressen utöver att tjäna pengar än någon annan människa jag mött. Han är t.o.m. stolt över att vara en tekniknörd som ägnar sig åt prylar på bekostnad av allt annat - hustrun var nära att ta ut skilsmässa innan denna extrem-saturnier insåg att man var tvungen att sluta vara så egoabsorberad. 

Detta är möjligen ett tecken på intelligens, även om extremt smala människor kanske producerar väl inom sin ytterligt lilla nisch... Omvänt kan för mycket Jupiter ge en människa som sprider ut sig för mycket och blir vaga eller väldigt verbosa om de dessutom är merkuriala och vill sätta ord på sina vida vyer.

Jag vill föreslå att förklaringen till kristdemokratens dumhet i argumentationen och själva problemformuleringen INTE främst är det som befinner sig i Väduren. Indisk astrologi manar att se på den som äger tecknet och bedöma härskares egen agenda jämfört med de planeter den förfogar över. Väduren behärskas av den ettriga krigaren Mars, knappast känd för lugn och omdömesgillhet, men väl för sin mod (och ibland dumdristighet).

Tröga Saturnus dämpar nu Vädurens framfart och därför kan man säga att en "upphöjd" Sol och en "fallen" Saturnus i någon mån tar ut varandra. Utblicken är fortfarande jagisk, men Saturnus strävar i Väduren efter makt och inflytande och i själva den processen kan rimligen inte annat än lära sig ett och annat om att det finns fler perspektiv än det egna. Pro-kapitalistens hustru hotade med skilsmässa och det var ett brutalt tecken på att vakna upp ur sin väduriska egotripp!

Men kristdemokratens Mars står i sitt andra härskarläge, men nu i den negativa polariteten. Krigaren Mars hemma i Skorpionen är en märklig position som jag aldrig förstått mig på. Energin är "felkanaliserad" och går "inåt" istället för "utåt". Jag har sett Mars-Skorpioner skära ihop pga. inre grämelser - de kan vara självhatare, de kan ha sugit åt sig andras hat eller på annat sätt kämpa eviga krig i sitt inre. På ett rent fysiologiskt plan är Mars i Vatten ren libido, den blinda naturens instinkt att säkra sin fortlevnad via t.ex. sexuell reproduktion.

Bloggens tidiga beskrivning av Eld och Vatten i förening som "sensationalism" - en överhettad natur som lever för sinnesintryck (eng: "sensations") - var lite förenklad. Kristdemokratens kombination av Eld-Vädurens ägare Mars i Vatten visar hur dödens Skorpion försöker suga allt liv ur barnet Väduren (förutom då att liemannen Saturnus också söker snäva in perspektiven).

Vad händer när Mars i Vatten utgör basen för visuell Eld? Jo, Skorpionen fruktar akut för sitt liv (eller sin instinktiva livsstil) och söker gardera sig mot döden. Skolbokens innehåll får den här högerkvinnan att frukta för sin livsstil och därmed drar sig Skorpionen bakåt och undviker kontakt med det SolÖgat ser.

Horoskopet är helt felkopplat - härskaren Mars vill inte stötta Intelligensen eller SolÖgats vittnesbörd! Syndaren Skorpionen vill hellre dö i sin kapitalistiska syndfullhet än inse att privatismen faktiskt värderar pengar högre än människor. Så här ser total livslögn ut astrologiskt, och det hjälper inte till att här saknas planeter i det intellektuella Luftelementet eftersom Merkurius och Saturnus ägare, Mars i Vatten, inte ger sitt "elementära stöd" åt någon av dessa förnuftsrelaterade planeter. 

Att Saturnus essentiellt liknas vid Luftelementet i indisk astrologi har ofta upprepats på bloggen, men inte att Merkurius sägs tillhöra Jordelementet. Detta tycks mig en märklig tilldelning eftersom Merkurius/Hermes med sina silvervingade skodon mer än något påminner mig om osynliga tankar eller vindar (andeväsen) i Luftelementet! Och ta dess indiska namn, Buddhi (intelligens) - det kopplar heller inte till Jordelementet som sägs råda därhelst soliditet råder.

Detta kan inte beror på att Merkurius sägs "upphöjd" i exakta och skarpa Jungfrun eftersom Månen essentiellt anses knyta an till Vatten fastän dess upphöjelse är i Jordtecknet Oxen. Det måste vara en annan tankegång som döljer sig bakom beskrivningen av planetens essens, men jag förstår uppriktigt sagt inte skälet till denna indiska tradition. 

Merkurius som ett ord (logos) och Johannesevangeliets tal om att Logos blev Kött (ordet inkarnerade i det solida Jordelementet) är naturligtvis ett uppslag, precis som samma lära i judendomen, att ord (logos) måste åtföljas av fysisk handling för att inte allt bara ska vara "uttunnad luft" eller "munväder". Men innebär detta ideal också att Merkurius "är" av Jordelementet, guden som fritt sägs kunna passera genom alla världar?

Ja, om intellektet identifieras med den kroppsliga hjärnan, vilket uppenbarligen verkar vara hur antiken såg på sin planet Merkurius! Romerske 200-talsfilosofen Plotinus (med tydligt hinduiska böjelser) förnekade själen minnen av jordelivet när den permanent lämnat sin inkarnation i denna kropp (dvs. han talar inte om de "jordandar" som inte kommer loss ur kretsloppet utan osaligt fortsätter att klibba fast vid Moder Jords lokala ansamling av minnen och upplevelser - själar som inte ens kommer till Månen efter sin död utan vandrar upp och ner ur Hades och så att säga grundligt kommit att hamna under den här planetens egen eviga berättelse om sig själv). 

Märk här hur indisk astrologi placerar minnet under Merkurius! Romaren Plotinus uttrycker exakt samma sak: du får ingenting ta med dig när du går, inte ens minnena av detta jordeliv har någon plats i Himmelen eftersom "Jord-Merkurius" är ett logiskt och dikotomiserande sinnelag som aldrig skulle fungera i det tillstånd av unifierad Intelligens som ÄR himmelen. 

Vem skulle vara så dum att han/hon väljer att boja sig vid sin patetiska skärva när Alltet erbjöds? Jo, en borgare, en högermänniska, en vars religion är "privat egendom". Dessa är Jordandens eller Djävulens barn, de har inte ens utvecklat organ nog att kunna greppa Löftet som är givet till själarna. Kanske de kommer att förstå om tiotusen år, en ett annat skede av den här oändliga berättelsen...

Det finns således en tydlig logik bakom den omaka sammankopplingen mellan Jordelementet och Merkurius. Astrologins Merkurius som intellekt är en strikt jordbunden syn på intellektet, till skillnad från t.ex. Saturnus som är en opersonlig planet som från sin sjunde himmel verkar i "luft" som Världssjälens osynliga planritning och den individuella själens koppling till rationalitet.

VÅR Merkurius (till skillnad från guden Hermes/Merkurius) är ett engångsintellekt, en förbrukningsvara som multnar i jorden.

LÖFTET till människan är att bli Zeus, Gud (medveten om den djupa paradoxen att hon både är Gud och samtidigt en enskild andevarelse samtidigt). Därför placerar den antika zodiaken Jupiter (Zeus) som ett motbud till Merkurius i båda polariteterna: Merkurius, härskare över Tvillingarna och Jupiter, härskare över Skytten. Samt: intellektets Merkurius "upphöjd" i Jordtecknet Jungfrun (människor som inte sällan ler i njugg åt andra föra att själva upplever sig ha en mer välutveckla analysförmåga).

Denna jordbundna Merkurius som excellerar i sin logik (se bara den oläsbara ateisten Dilsa Demirbag Stens trassliga och invecklade krönikor som alla hyllar den inkrökta sekulära individualismen), detta intellekt har som motbud står Jupiter i Vattentecknet Fiskarna. Den gode Zeus hjälper i zodiakens final själen att tvätta sina själsliga porer rena från den besmittelse människan i sin privatism (i Jungfrun) geggat in sig i. 

Bort med Jungfruns osmakliga småsnobberi med sin logik och "förnuftiga tänkande". Jupiter i Fiskarna rentvår människan från hennes taskiga attityder och mest av alla förändras den polära oppositen Jungfrun och dess enahanda betoning på snusförnuft och förstånd. Som synes har kristdemokraten en extrem aktiv axel mellan Fiskarna och Jungfrun, god men långt ifrån perfekt.

Här tror Jupiter desorienterat på privat rikedom (Jupiter i privatistiska profittecknet Jungfrun) medan en Venus i Fiskarna förvisso är "upphöjd" och empatisk. Men Venus-Fiskarna befruktar den torra Jungfrun och dess vilja till rikedom för egen del!

Problemet för kristdemokraten är alltså att Zeus/Jupiter själv står helt galet för att någon slutgiltig befrielse (moksha) i Fiskarna ska kunna ske. Jupiter i Jord har satt sig en minimal uppgift i detta liv: att expandera ekonomiskt eller materiellt! Det här blir i kristdemokratens fall en Jord/Vatten-gegga som knappast går från klarhet till klarhet. 

De båda välgörarna Venus och Jupiter, ger i den negativa polariteten en ömhudad natur som bara söker sin egen komfort. Här är den "större" planeten Jupiter mer riktningsgivande än den mindre, även om det säkert finns ett mått av genuin i altruism i personligheten. Venus i Fiskarna offrar sig t.ex. långt för sina barn, har jag märkt.

I termer av Chandra lagna, sinnelagets utblick och "färgning" av livet, är dock en fiskascendent besvärlig. Inget annat tecken i öster har så många "onda" influenser i livet som den. Kanske beror det på att Fiskarna nu är färdig med världen (eller borde vara det) så att det mesta verkar som onda frestare eller jävelskap ur dess horisont: Solen, Merkurius, Venus (den vi nyss berömde!), samt Saturnus. 

Det är inte få planeter som har förmågan att stjälpa det här sinnelaget! Inte undra på att Fiskarnas tecken kommit att associeras med avskilt klosterliv som enda sättet att rena själen. Att verka i världen tycks bara skada dem under Fiskarnas emblem, och i det här specifika fallet har ett ego-materialistiskt synsätt verkligen dragit ner själen till mänsklighetens bottenskrap. 

Intressant nog är Mars en verksam välgörare för Fiskarna som sinnelag, planetens negativa dissociation från allt och alla tjänar således Fiskarnas strävan att nå andlig befrielse. Här ser vi som sagt Mars vägra ge sitt stöd till "verksamma illgörarna" Solen och Saturnus. Betyder det att kvinnan gör rätt? Ja, ur sin modesta begåvningsnivå följer hon exakt sin instinkt. 

Hon ser ur sin grundläggande defensiva natur ett hot mot Jupiters löfte om privat rikedom och ser denna "vänsterstruktur" (Saturnus = strukturer, ideologiska program) sticka i ögonen (Solen = ögonen). Men eftersom andesjälens eller Solens intelligens för henne är något ont (och hon kallar sig krist-demokrat!) demoniserar hon det större goda och väljer det som är gott enbart för hennes lilla och subjektiva psyke (Månen). Hon missar totalt den verkliga situationen. 

Venus verksamt onda natur visar att pengar, komfort och livets behag förlett henne, och den verksamt neutrala Jupiter är därmed just inte mer än "gynnande av privat förmögenhet". (Märk väl att en vänstersympatisör också skulle kunna ha ett snarlikt horoskop och därmed vara en självisk människa som röstar vänster för att stiga ett pinnhål för egen del.)

Som vanligt hamnade vi långt från den inledande tanken om Saturnus som indikation på låg intelligens! Verkligheten, liksom astrologin, är alltid mer komplex, och där kristdemokraten försöker nedgöra lärobocken som just en överförenkling är det just den där självgoda analysen som Jungfrun är så känd för som talar. Men när hon själv ska producera bättre skiter dig sig rejält, på grund av ett flertal faktor som i samklang reducerar hennes intellektuella spets. Negativ skorpionattityd, materialism och profitlystnad, en fallen och förvirrad Merkurius, en saturnushämmad Sol och mer därtill.

Nobelprisvinnares ascendenter (Geni & kosmologi)

En liten illustration som påminner om det antika kosmos astrologin resonerar utifrån, textsatt i november 2009 efter förlaga hittad på nätet, men möjligen aldrig använd i något inlägg.

Nyliga inlägget om husplaceringar i kompletta Nobelpristagarhoroskop var i själva verket en spin-off på följande elementära småstudie. 

Trots att Nobelprisvinnare så att säga är den tänkande delen av mänsklighetens motsvarighet till konsumisternas idoler, har min genomgång av (nästan) samtliga Nobelpristagare i litteratur, medicin och fysik bara lett till 103 namn vars födelsetid är känd. När jag tittade lite närmare visade sig fyra av dessa vara fredspristagare (ett pris de tokiga norrmännen ofta misslyckas totalt med).

Den självklara första frågan med 103 (eller 99) så prominenta medlemmar av det mänskliga brödra- och systraskapet är: vilket är deras stigande tecken? All astrologisk tradition har alltid sett soluppgången som en utgångspunkt för fortsatt tänkande. Den Ene (nummer 1) kastar ljus över tillvaron och vi inser i vilket mörker vi nyss befann oss medan Den Andra (nummer 2) regerade. Månen och Natten och Sömnen.

Sover gör människan ur ett andligt perspektiv alltmedan själen lånar sitt liv till en fysisk kropp på planeten Jorden. Inte för inte är sömnens planet Månen "upphöjd" i den andliga dödens tecken Oxen. 

Att Nobelpristagare i fysiologi har påfallande mycket sol- och månplaceringar betyder bara ur ett högre, metafysiskt perspektiv att dessa är mindre intelligenta (ren intelligens är ett obrutet kontinuum som inte är underordnat den lägre verklighet som ser enskilda fysiska kroppar som kriteriet på "verklighet".) 

Nere på jordytan (bland människor) har jag ofta upplevt Oxen som en mycket stark tänkare med en slags fysisk obönhörlighet i sina argument. Fysiologi och medicin har här attraherat de "bästa själarna" för sin sak och den saken kan bäst beskrivas med antikens sarkastiska omdöme: kroppen är en grav inom vilken de sovande eller döda tror att lever. Det vi kallar döden är i själva verket platsen för det verkliga livet. 

Det fysiska liv som stannat vid sinnesretningar och tomprat om vad som syns, känns och luktar är inget liv alls. Skollokalen Jorden rymmer allt från avatarer medvetna om sin natur sill själar som helt förblindade lever ut upplevelsen av att vara en amöba eller schimpans.

Den lokala födelseplatsens östra horisont är väl det närmaste astrologin kommer att beskriva den återfödda själen som den själv är, vare sig den väljer en schimpans eller en människas kropp. De tolv husen visar hur den återfödda människan relaterar till olika livsområden, vissa mer perifera till den själv.

Ta de tre "jordiga" resurshusen till exempel. På ett elementärt plan är andra resurshuset den föda som det brinnande första jag-huset kräver för att kunna fortsätta. Å andra sidan är föda (eller dess representation, "pengar") inget som tillhör själens innersta väsen eftersom själen är komplett i sig själv.

Samtidigt visade föregående test att t.o.m. andra huset tycks ha en subtil psykologisk innebörd, "Hades portar" eller vägen "ut ur dödsriket" och in i en ny fysisk kropp är samtidigt vägen in i den jordiska människans andligt sovande tillstånd.

Herakleitos, 6e årh fvt, sade att "vägen upp är densamma som vägen ned" - man kan misstänka att han var medveten om att zodiaktecknen kunde ses ur två perspektiv, ur den supralunära själens perspektiv eller "under vattenytan", ur det sublunära perspektivet, där jordelivets fysiska egenheter dominerar och många misstar instinkt för att vara förnuft. Den som begår detta misstag börjar rationalisera och uppföra luftslott över vad som den förgängliga irrationella själen.

Se detta inlägg som noterar att både Carl von Linné och den berömda zoologen och författaren till "Den nakna apan", Desmond Morris, föddes då fixeringens Saturnus stod i den sexuella instinktens tecken Skorpionen.

(Se även bloggens diskussioner om hungrande Kräftan och intresset för att göra vinst på människans vårdbehov. När den här typen ser någon i behov, tänker han/hon alltså direkt på hur hon själv kan slå mynt på den andres lidande. Sådan är den "brutala naturen" som ateisten tror Människans väsende är en del av.)

Att det andra huset i så hög grad befolkas av intelligensens planet Solen eller allvetenhetens Jupiter hos Nobelpristagare kan tolkas som att att dessa själar bevarat mycket av själens sanna natur (ren intelligens eller kognitiv kapacitet) när den träder upp ur dödsriket. Nobelpristagare står nära det vi andra kallar "det undermedvetna". Dessa är kanhända lite luddiga resonemang som spinner på gamla symboliska valörer.

Men vad då om zodiaktecknen i öster när storligen firade Nobelprisvinnare föds? Vad kan denna celebra lilla samling avslöja om zodiaken? Jo, detta:

Tecken	103 Nobelpris- tagares ascendenter
♈	7
♉	6
♊	15
♋	7
♌	12
♍	12
♎	15
♏	12
♐	10
♑	3
♒	4
♓	3
Snitt:	8,6
Signifik. rel. snitt (±50%):	<=4,3 e. >=12,9

Så få som 103 mätpunkter kan ge överdramatiska svängningar, men omvandlar man den här enkla tabellen till en graf är det ändå ett smått uppseendeväckande ointresse i zodiakens avslutande kvartal av att tillföra världen ny stor litteratur eller vetenskapligt kunnande. Mer logiskt är de två spjutspetsarna Tvillingarna och Vågen, båda intellektuella Lufttecken. Här finns naturligtvis både vilja och kapacitet att berika människan med nya tillbyggnader på den mänskliga särartens (andliga) luftslott !!!

Det är sådana här fantastiska bekräftelser på den antika världsbilden med dess förrädiskt enkla tankekategorier som kan kan skriva hela bokkapitel om, men jag lämnar det fascinerande fyndet till var och ens kontemplation!

Kanske kan man våga spekulera i varför inte Vattumannen, det tredje Lufttecknet, förefaller prestera något. Men det är ju elementärt min käre Watson, detta är kunskapens förrådsbod, summan av alla tänkbara luftslott och partsinlagor! Tvillingarna är den silvervingade som hämtar ur denna förrådsbod och det är på Vågens skålar nya tankar avstäms mot varandra och harmonieras så att "kunskap" resulterar. Vattumannen behöver aldrig ens stiga fram.

Vattumannen är "konstanten" i Luftelementet och den reservoar varur kunskapssökande Tvillingarna och mentalt avvägande och utvärderande Vågen hämtar sitt stoff.

Det är möjligt att granntecknen Stenbockens och Fiskarnas påvra förmåga att nå världsklass har att göra med att de också kollapsat innanför grafens röda ring som markerar signifikant underrepresentation. Man påminns här om att Vattumannen faktiskt tillhör kvaliteten Tamas, ett "mörker" som undandrar sig direkt observation i vår värld, som är en passionerad, fradgande följd av att Yin och Yang eller Tamas och Sattva bryts mot varandra ur varje upptänkligt perspektiv.

*****

Vattumannen är själva sinnebilden för Människan (med stort M), den kosmiska varelsen Purusha i indisk filosofi som motsvarar kristendomens "Kristus". Inte heller här går IDÉN Människa direkt att skåda och zodiaktecknet som beskriver summan av alla abstrakta idéer är själv en abstraktion. I vår värld kan bara en idé åt gången presenteras och hyllas med ett Nobelpris. Det är en tröstlös cirkus utan slut.

Vattumannen eller Kristus är förverkligad när han/den/hon blivit "allt i alla" enligt den judiske mystikern Paulus i Nya testamentet. Kristendomen tappade bort den här esoteriska läran nästan omgående och har sedan dess varit en framgångsrik men djupt korrupt religion vad gäller dess kosmologi och soteriologi. (Soteriologi = läran om frälsningsprocessen.)

Utvikning. Kristendomen ville snart ha makt i vida världen och dumpade läran om själens långa väg hem genom många återfödelser. Istället presenterade tidiga PR-män en ny och mer lättsåld modell: snabbkaffe! "Tro på Jesus så behöver du inte göra något jobb själv."

Jesus yngre bror Jakob dundrade i sitt brev i Nya testamentet mot dessa villolärare som sökte minimera det klassiska judiska förhållningssättet: en föreställning (tro) måste avspeglas i individens handlande. Lite som dagens andefattiga empirister som inte tror på något förrän det bevisats genom de fem sinnena.

Man skulle kunna beskriva judendomen som en form av karma yoga, eller som Jordelementet rätt och slätt - att via konkret handling öva upp sensitiviteten för sin gudomliga natur.

De som gör detta på intellektets nivå - Luftelementet - är jnani yogins, "sammanbinder sig med vetandets domän" som just är Vattumannen eller Purusha. Aposteln Paulus med sitt mystika "Kristus allt i alla", tycks ha varit en mer mental eller "luftig" typ än de första judekristna, som inte ville följa honom i hans internationella, platonska typ av tänkande. Han "marknadsanpassade" i själva verket läran hos Ljusets barn (esséerna), vilka också Jesus tillhört) för en större publik.

Det är pga. förvirringen ingen längre förstår NÄR Jesus väntas komma tillbaka till världen. Svaret är: Jesus kommer aldrig mer att komma tillbaka. Däremot kan vi motse ett storskaligt mänskligt uppvaknande i Vattumannens tidsålder, en glansperiod i mänsklighetens cykliska evolution.

Tydligen kommer den perioden också att innebära ett minskat bemödande om att vinna sig Nobelpris. Denna nya och redan idag gryende mänsklighet har slutat bete sig som barn, de mäter och väger inte längre tillvaron för att påvisa något på bekostnad av något annat.

Den gryende mänskligheten är mogen att härbärgera ALLA tankesystem i sitt inre. Så blir det till slut på religionskrig och jorden rensar sig från alla patetiska ateister och främlingshatare. Vattumannen, tycks det mer och mer, är KONSTANTVÄRDET, själva planriktningen för den kompletta människan som inom sig rymmer alla små variationer på tema.

Judarna - kanske redan Paulus - kallade denna människa Adam Kadmon, och det gamla Babylonien var namnet på Vattumannens tecken "Den Väldiga". Med träget sökande kan man googla fram gamla inlägg på bloggen som diskuterar Vattumannen som det kosmiska rummet och diskuterar symbolen med krukan/urnan som Vattumannen håller i.

*****

Ju mer förtrogen med zodiaken man blivit, desto mindre förvånande är det att de två Lufttecknen Tvillingarna och Vågen utmärker sig för en intellektuell skärpa som förlänar dem Nobelpris. Tvillingarna tillhör ljusets och kunskapsförmedlandets kvalitet Sattva. Vågen tillhör Rajas eller passionen och då passion på Luftnivån!

Vattumannens Luft är mörklagd eller tamasisk - väntande på att bli exponerad i ljuset och genomlevd eller erfaren. I en dröm jag hade runt 20 vandrade jag i ett gigantiskt slott med tallösa rum. Jag mötte några inneboende och frågade efter slottets ytterväggar och fick till svar att ingen någonsin hittat ut. Slottet självt föreföll växa ju mer de inneboende rörde sig genom det! Se slottet som Människan, som Vattumannens kropp - eller möjligen krukan som Bäraren håller i.

I filmen "Men in Black" är det en katt som i sitt halsband (fiffigt döpt till Orions bälte) bär på en liten kula som innehåller en hel galax. Det var därför inte alla indiska tänkarskolor accepterade Gautama Buddhas påstående att man kunde bryta kretsloppet i förtid. Vi är Konungens gäster i detta slott intill evigheten och Konungen själv är förstås Bäraren av denna bubbla fabricerat vara.

Invånarna är lite olika, en del är stela som pinnar, andra vandrar runt i slottet och aktualiserar "mörk materia" - aktualiserar det som tidigare bara var en latent möjlighet, en potential till kunskap. Slottet byggs på än mer. Vi kan likna de som rör sig i slottet vid den flyfotade ängeln Merkurius, som i sitt Lufttillstånd men inte Jordtillstånd (Jungfrun) tycks kapabel att vinna sig många Nobelpris för nya rapporter om sällsamma ting.

Den antika bilden på bilden överst håller fint, oberoende av "moderniseringar". Våra tankar kan inte tänka sig saker så mycket annorlunda än så här, vilket gör så kallade förnuftsdyrkare rätt patetiska när de attackerar astrologins världsbild bara för att sedan producera en annan myt baserad på samma tankens grundprinciper.

*****

Notera dock att fyra "Nobelpris i fred" råkade komma med bland de 103, och av dem var det två ascendenter i Vågen och en i Tvillingarna. Även dem förutan kvarstår dessa två Lufttecken som de mest Nobelprisbenägna, och jag måste fråga mig själv, som har Tvillingarna som ascendent- och måntecken och Vågen som soltecken om också jag är omedvetet driven av "stjärnorna" som troligen först i världen tagit tag i Nobelpristagarna i tanken om att denna grupp av förtätad intelligens borde vara intressant att studera astrologiskt.

Kemipristagarna återstår, och hittar jag några med födelsetid i den gruppen ska det bli intressant att se om den lilla extra skaran stämmer in i samma melodi som den här gruppen nynnar på. 

När jag tog mig knappa två dagar för att beräkna alla medicinpristagare, noterade jag hur AstroDatabank tappat sugen. Nästan alla kända ascendenter tillhörde tidiga pristagare. De senaste årtiondenas medicinare hade nästan inga kända födelsetider, och de få som fanns var typiskt nog fransmän. Varför franska astrologer tycks vara mer alerta än några andra beror säkert på att det landet producerat två matematiker som båda arbetat systematiskt med astrologin och uppenbarligen givit den viss kredd. I kolsvarta Sverige, ett Vattumanland, råder totalt mörker, och det är upp till ljusbringarna att visa svensken hur landet verkligen ligger.

*****

En intrikat sak är att indisk astrologi och filosofi använder Purusha och Buddhi synonymt. Buddhi är också namnet på Merkurius, intellektets eller budbärarens planet, vilket inte rimmar särskilt bra med tanken på Purusha som något slags immobilt rumsligt substrat som fyller hela världsalltet.

Som jag förstått det representerar Buddhi en högre princip än Vattumannens tecken. Tecknet, vilket stämmer väl med den flinka Merkurius som i sitt positiva Lufttillstånd inte är bunden till någon plats (till skillnad från den jordbundna Merkurius som i Jungfrun istället skördar markens frukter).

Men ser man t.ex. avataren Krishna (komplett med luftblå kropp i ikonografin) som en nedstigen manifestation eller konkretisering av Purusha, klarnar det. Vattumannens härskare Saturnus är Fadern i nordindisk astrologi, och Merkurius som associerar till barn eller pojkar skulle kunna vara Fader-Son-förhållandet i Luftelementet.

En snarlik berättelse utvecklas ju i Eld, mellan Solen i härskarläge i Lejonet och Solens upphöjelse i avkommans tecken Väduren ("Fadern förhärligar sig i sin Son"). Som tidigare noterat verkar den indiska schematiken halta lite för den "gudomliga familjen" har Jupiter som tredje ben, och Jupiter är inte en eldplanet utan beskrivs tillhöra Eterelementet. "Sonens" moder är således den grundeter som ligger under hela den fenomenvärld som de fyra elementen mellan sig bygger upp och bryter ner.

"Sonen" är ett barn av Akasha av det kosmiska rummet inne i Vattumannens krus. Nu har vi seglat långt från den enkla studien av 103 pristagares ascendenttecken i försöken att förstå varför inte Vattumannens tecken vinner några priser, och faktum är att jag tidigare begrundat problemet i zodiaken, att det tredje och avslutande Lufttecknet Vattumannen med dess tydliga koppling till det kosmiska rummet (rymden) direkt utlöser tankar på Jupiter, den expansiva etern som fyller hela det kosmiska rym som en tänkt "Super-Saturnus" dragit upp redan på ritbordsstadiet.

(Ja, tankens kategorier tenderar att upprepa sig som Mandelbrots repetitiva mönster i naturen - "vår" Saturnus, den sjunde kretsen i vårt system, har naturligtvis en "Super-Saturnus" bortom sig, VÅR tanke om ett ändligt universum med en krukas ytterväggar...)

De positiva elementen och Eld och Luft har i eteriska Jupiter således en brygga som förbinder dem. I tanken kan Jupiter ses verka både i Luftelementets domän, som innehållet i den mörka luftens eller rymdens Saturnus ("den svarta solen" i antikt språkbruk) och som en del av den närmast gudomliga "Eld-trilogin".

Fadern Saturnus och sonen Merkurius skulle kunna utgöra Luftelementets analogi till Eldelementets Fader-Sol, Son (Solen upphöjd i Mars tecken) och Modern (Jupiter eller Guds shakti eller aktiva energi).

Men vem är Modern i Luftelementet? Det är förstås Luft-Venus som är det tredje benet i den här Fader-Moder-Son-triaden. Varför de första kristna valde att plocka bort modern och ersätta med Anden eller Hjälparen eller Tröstaren (Parakletos) (Wikipedia, StudyLight) måste väl tillskrivas romersk patriarkalism.

Men det är uppenbart att en "tröstare" påminner mycket om den i alla astrologiska traditioner feminina Venus och den traditionella feminina rollen som en uppmuntrande moder/kvinna. (Notabelt är att "parakletos" är ett maskulint substantiv, som för att understryka hur effektivt de "feminina" dragen i den ursprungliga judiska kristendomen eliminerades - spår av dessa kan anas i den enligt Rom kätterska riktning som kom att kallas gnosticism - grupperna som menade sig inte bara tro utan också veta.)

Det är också när Anden sänker sig över Jesus lärjungar vid pingst som alla, var och en på sitt språk, hör budskapet. Anden liknas vid eldslågor och då är vi tillbaka vid Jupiter som Eter eller Akasha, universums dolda men verksamma kraft. Det är Modern som styr allt från bakom ridåerna. Och eftersom Eter inte själv tillhör det manifesta rummer (eller tiden) finns samma information tillgänglig överallt och i alla tider! Inte konstigt att hjälparen övervinner alla språkproblem! Faktum är att Venus i Luftelementet bara är en väldigt liten aspekt av det osedda större scenariot.

Venus som "kopplerskan" eller "hallicken" möjliggör ett samband, dialog eller utbyte mellan två omaka parter, och ur det perspektivet är "påannonsören" Merkurius/Tvillingarna för övrigt  bara halva historien, en envägskommunikation från gudarna till människorna. Vågen och Venus visar den adaptiva mottagaren som tillägnar sig Buddhi-Merkurius budskap.

Det går inte att förneka det starka draget av himmelsblå Venus (Vågen) i de indiska legenderna om den blå avataren Krishna. Sensuellt språk används genomgående, och namnet betyder "den tilldragande". Den själv oerhört feminint porträtterade Krishna har "andlig sex" med horder av "koherdinnor". Krishna är den ultimata kopplerskan som via religion ("att oka samman") hjälper folk att återfinna sin förlorade högre andliga natur.

I indisk astrologi tillhör Venus kvaliteten Rajas, passion eller lidelse - Venus i Luftelementet kanske skulle kunna beskrivas som platonisk kärlek. Efter att ha upptäckt den äldre sideriska zodiaken företog jag mig att lista mitt livs kärlekar och trodde knappt mina ögon inför den konsekvens varmed jag misslyckats hitta en partner i mitt liv. Alla "stora kärlekar" stannade av vid platoniska förhållanden och de motsvarades alla av ascendenter i Vågen (matchande den egna Solen i Vågen).

Det går därför utifrån astrologisk doktrin, berikad med den filosofi och kosmologi varur den föddes förstå varför också Vågens tecken utmärker sig i Nobelprissammanhang. Som en ren bieffekt råkar Vågen sprätta ur sig fragment av insikter som anses värdefulla nog att Nobelprisbelönas. Vågen stigande i öster har här berättat hur fenomenal den är på att sammanbinda faktabitar och synliggöra en helhet för tanken!

(För det kan väl aldrig vara Alfred Nobels egen Sol i Vågen - hans andliga närvaro i priset - som spökar?)

På djupet, lär sig den observante, är det egentligen det stora Svaret, Gud, den harmoniska helheten, som forskarna söker via Vågens intellektuella avstämningar. Tänk Krishnas flöjtspel och en melodi av toner i harmonisk samexistens inom ramen för Kompositionen.

Att sedan Vågen tydligt framtonar som en ateist måste väl tillskrivas vår förmörkade tid. Vågens symbol är så att säga halvt utslagen och fungerar bara på det rent vågräta (sociala) planet, och som intellektets interna avvägande av pusselbitar inom ett snävt definierat område.

Dagens vetenskap är materialistisk och det är denna utgångspunkt som så att säga smutsar våra fynd på denna blogg. Mänskligheten i stort (och därmed även zodiaktecknen) är för närvarande skadad och i slutet av en kaotisk period (Fiskarnas tidsålder) av sin långa historia. Om bara 100 år kommer det mänskliga intellektet att upplevas mycket fräschare än nu.