Våldsamma kosmiska urladdningar i spåren av Hollywoods Weinstein-skandal. Skiten rinner fram lite varstans... Som det ska vara när den bistra Saturnus står i förruttnelsens tecken Skorpionen samtidigt som det sjysta spelets tecken Vågen samlar kraft via Solens passage därigenom. Då tycks en del Vågar fara illa eftersom de haft vågskålarna i dålig balans till att börja med (se nyliga inläggen om mediekändisarna MT och FV).
Nu träder en fegis fram och "skäms" över att han lät Weinstein fixa honom en enorm karriär via filmen Pulp Fiction, trots att han i princip känt till promotorns problem hela tiden (AB). Det är Quentin Tarantino som gör den politiskt korrekta pudeln, trots att mannen uppenbarligen saknar normala känslor (man bygger inte en karriär på ultravåld och klichéer om man är normalt funtad).
Jag ser av en "avskrift av födelsecertifikatet" hos AstroDababank att Tarantino var ett adoptivbarn för vilket födelseklockslag saknades. Närmare en månascendent kommer man nog aldrig här. Och vem kan förneka talesättet att man blir alltmer av en typ med åren - den gänglige Tarantino - som alltid fick mig att tänka på Bondskurken med huggtänderna - börjar nu seriöst likna vår egen svårkaraktäriserade amöba till statsminister Stefan Löfven. Händelsevis också han en bortbyting! Det här låter oss misstänka att det är hemförhållandets Måne i "nystartens" Vädur i ömsesidig reception med Vädurshärskaren Mars usla position i hemmets, barndomens och avslutningens tecken Kräftan som ligger bakom adoptionsfenomenet!
Tesen om att ömsesidiga receptioner mellan Modern/Kräftan och Barnet/Väduren alltid ger adoptioner skulle visserligen inte hålla. Men i kombination med ytterligare kriser, som Tarantinos opposition mellan auktoritetens Saturnus och Hemmets tecken Kräftan, ökar sannolikheten genast för något lurt med föräldrarollsansvaret...
Denna formalistiska Saturnus (styvmor/styvfar - bara föräldrar till formen) är förstås också förklaringen till att hans groteska överkonsumtion av just "pulp fiction" - skräplitteratur - gjort honom till en mästare i klyschor. Som engelsmännen säger: "practice makes perfect". Varför är svenska språket så destruktivt? Här blev talesättet istället "övning ger färdighet", men det vansinnigt långt mellan att bara vara en habil hantverkare och en som fulländat sin konst! Det bor något svart och självförtryckande djupt i det svenska nationalpsyket och det läcker igenom på alla sätt, inte bara att vi själva producerar några sexister under pågående schweinsteinstorm!
Det är som det här landet bär på en djup och mörklagd dålig karma för något felsteg nationen en gång tog. Kanske hette nationen inte ens Sverige då - kanske vi var HitlerTyskland? Jag noterade i ett reklamklipp för ett danskt ölmärke att den kända dansken (ännu en Bondskurk för övrigt) använde ordet "nation" i bemärkelsen människorna - danskarna - som bor i landet. Om ett helt folk reinkarnerar i ett nytt land, då byts det landets nationalsjäl ut! Landbacken är helt enkelt ointressant, det viktiga är att själar - psyken - befolkar en trakt och bär med sig sina inre psykiska griller och egendomligheter! Med lite Kräfta eller Oxe i horoskopet uppstår den fixa föreställningen om "fosterland" var själen än befinner sig. Vi bär våra öden med oss. Omgivningen är bara en kulissvägg som själen projicerar omkring sig för att upptäcka vilka sjukligheter och talanger den bär på.
Negativitet till en liberal eller toköppen invandringspolitik kan förklaras på samma sätt: politiker som slaviskt följer den globala rovkapitalismen blandar "nationer" eller "folksjälar" - ett vansinnesexperiment med mindre den mottagande "nationen" eller "stammen" företrädesvis består av illuminerade och nobla själar. Och noblessen har det svenska Etablissemanget nogsamt sett till att dölja både för sig själva och för folket!
Så...varför teg då Tarantino under alla dessa år? En snabb återblick på Weinsteins horoskop ger en mycket trolig förklaring: båda männen är födda i Fiskstimmets tecken och de har med andra ord båda simmat i samma träsk. Först i och med skandalen ger Tarantino en EXTERN BILD som får honom att se i vilken låg dynga han rört sig genom hela sin karriär. Faktum är att den här slamkryparen perfekt beskrivs av oppositionen mellan Mars-Kräftan och Saturnus-Stenbocken som är en äregirig och maktlysten opposition och på det hela taget saknar den ärbarhet och förmåga att disciplinera sina simplare begär som en god Saturnus brukar kunna ge. I Tarantinos fall är oppositionen dessutom extrem eftersom månnoderna (uppgång och fall) är involverade.
Utifrån Tarantinos sinnelagsascendent (som har sina Löven-liknande problem med identitetsstörning och ett vekt ego som söker blåsa upp sig men likförbannat går exakt dit kapitalisterna säger åt honom att gå), landar filmskaparens massiva betoning på Fiskarna i 12e huset för "den onda daimonen" vilken här spelas av Jupiter i sitt negativa hemmaläge. Detta är en självdestruktiv indikation om hans solära livsväg och att jag gillat en eller två av hans filmer avslöjar hur även den bäste degraderas av ett liv i det degenererade västerlandet där alla moraliska värden är bakvända. Tarantinos självdestruktivitet ser man i hur han själv väljer att spela en karaktär i Django som sprängs i bitar - en rätt gruvlig scen! Varför inte betrakta den alltför impressionabla Fiskarna som att även Tarantino är ett av "Harvey Weinstein-offren"!!??
Man kan här också minnas Fiskarna som martyrens eller sanningsvittnets tecken. Men att "terrorister" faktiskt vittnar om något de tror på i sina självmordsattacker är inget det degenererade västerlandet nämner. Var och en sin vardag närmast. Vår kultur har istället satsat på att fullända hyckleri och dubbelmoral. Frågan är bara hur länge NATUREN kommer att låta en sådan böld till civilisation få fortsätta förgripa sig på planeten och dess själ...
Jag publicerar strax efter denna text horoskopen för Kinas ledare Xi, samt det för finansmannen George Soros - båda männen tecken i tiden på att en kort men förunderlig tid av västerländsk kapitalism nu närmar sig slutet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar