Horoskopet är nämligen närmast perfekt, obeslöjat och med en smärtsamt ren upplevelse av den verkliga verkligheten, bortom egocentriska särintressen. Givet att väst bygger på en enda gigantisk självlögn och dubbel bokföring - medierna lider med Paris och saknar den oskuldsfulla tidens champagne och lustfylldhet samtidigt som man "glömmer" det koloniala krigarlandet Frankrike - givet denna dubbla bokföring skulle man mycket väl kunna peka på al-Zarqawi som västerlandets baneman, strategen som fann vägen till fiendens veka liv. Jag har aldrig sett en starkare krigsherre, och tro mig, jag har levt flera liv och känner forna slagfält välla upp i själen inför denna åsyn:
Sinnelagskartan är i det här fallet fullt tillräcklig eftersom det inte finns några andra problem med Månen än dess ambition. Men t.o.m. demonen Rahu (en naturlig illgörare) måste betraktas som en verksam välgörare - den skördar framgång - i så måtto man minns att Väduren är krigets tecken, pionjärens tecken eller kanske nationsgrundarens tecken.
Dessutom har bloggens test av andliga filosofer visat hur Månen i Väduren tycks mer hörsam för "högre budskap" än andra zodiaktecken. Detta är väl att hålla i minnet eftersom jordanierns soltecken Vågen å andra sidan är det tecken som utmärkt sig i bloggens specialstudium av ateister! (Anar vi något av Napoleanis tal om "gåtfullhet" här? Det är en paradoxal fullmåne och extrem eftersom månnodsaxen är involverad.)
Varför den här ambitionen hos det Rahu-påverkade sinnet är en god ambition, beror naturligtvis på att Väduren i sitt naturliga första hus, har sin härskare Mars med sig som en verksam välgörare. Det onda kriget - smärtan - är här inte ett självändamål utan tjänar en högre (och god) sak.
Hur god? Mars är extraordinärt stark i konungens tecken Lejonet och givet månascendenten hamnar varje zodiaktecken "rätt", invid sina naturliga hus. Det är därför inget annat än en krigarkonung som tecknas av Mars i Lejonet i härskarens och tursamhetens naturliga femte hus.
Samtidigt är mannens Sol "fallen" i Vågen och världsligt på väg ner i väster, där solen dör i slutet av varje dag. Givet att detta är psykets eller sinnets horoskop ser vi en stor konung beredd att dö i strid. USA dödade honom vid en missilattack i närheten av Baghdad den 7 juni 2006, 14.15 då de naturliga illgörarna Mars och Saturnus båda i transit passerade just över al-Zarqawis natala välgörare Jupiter i det skyddade hemmets fjärde hus.
Eftersom hans natala Saturnus stod i martyriets eller offrets tolfte hus och Mars i Kräftan signifierar "krigarens fall" måste tidpunkten sägas väldigt passande, ur astrologiskt perspektiv. Notabelt är att Månen, symbol för livets avslutning, denna tidiga eftermiddag just nått Vågens tecken, där jordanierns "fallna" Sol (försvagade livskraft) befann sig. Vi ser redan här samma fenomen som i gårdagens studie av transiterna då Charlie Sheen fick sitt HIV-besked: tunga placeringar börjar torna upp sig!
Jag lämnar detta sidospår halvt outforskat eftersom det som fångade intresset var det generellt starka födelsehoroskopet. Det är några ingredienser ytterligare som måste kommenteras.
En är förstås att Solen, fastän inte själv stark i Vågens tecken utan bara så stark som kooperationen med omvärlden medger, är en av förstahus-Vädurens planetära vänner. (Jämför "debutanten" Väduren med Fiskarna i första, som "ger upp världen" och som har flest planeter mot sig av alla tolv tecken som ascendenttecken.)
Solen i Vågen står tillsammans med Venus, normalt sett stark i sitt eget positiva tecken men här "bränd" och renderad överflödig. Detta är en paradox ytterligare, att Solen bränner sin egen disponent, den tvåsamma och harmoniska Venus! Helt klart har horoskopet ny ännu tydligare börjat luta mot sin Vädurssida och krigarkonungen i femte ledarskapshuset.
Krigaren Mars "ägs" av Solen och man skulle kunna tro att en Sol som gör sig av med sin disponent blir en obalanserad vettvilling (vågskålar helt ostämda). Men som indisk astrologi uppger är de bara i YTTRE HANDLING den venusianska valören blir en icke-faktor, på individens insida finns den alltjämt kvar och äger den strategiska Vågens fulla förmåga. Venus är t.ex. oerhört viktig för schackspelare som mentalt kan arbeta med många tänkbara scenarier. Den brända Venus indikerar dock att detta är en mycket atypisk Våg, särskilt som den martiala Månen har ett så fenomenalt stöd i sin disponent.
Givet bloggens tal om den supralunära (gudomliga) sfären där ren kognition (Eld) och förfinad Luft-tanke regerar utan att besväras av hänsyn till affekt eller materialistiska sidoblickar, inser vi nu att vi har en skrämmande intelligent strateg framför oss. Men också en potentiell "extremist" (bloggaren har känt sig nödsakad att sticka in detta tillkortakommande då och då för att inte låta som om han satt och lovprisade sina egna dominanta element överhövan) - i synnerhet här då vi här hittar äregiriga Rahu i en huvudroll. Det förefaller sant att al-Zarqawi aldrig var bin Ladins man: han närde egna planer på eget framtida ledarskap!
Sedan inträffar det ovanliga att också Vatten-elementet signalerar stor framgång eftersom Väduren i första har den stora välgöraren Jupiter med sig som sin planetära vän och hjälpare. I detta heliga krig upplever mannen således på den psykiska (Månen) nivån att han har Gud med sig. Och för vilken sak? Jo, för att hjälpa och gynna sitt folk! Den stora välgöraren är här verksamt välgörande i tecknet för sin "upphöjelse" och det har alltid varit härskarnas främsta plikt att sörja för den ansiktslösa stora massans välbefinnande. Att studera västerländska politikers sataniska horoskop efter att ha sett ett sanktionerade ledarhoroskop som detta låter sig inte göras. Inte märkligt att hans testamente blivit ett realiserande av en korruptionsbefriad stat i det elände USA lämnade Irak i. (Västmedierna skriver naturligtvis enbart om de invånare i detta område som var sekulariserade och fasar för den nya regimen medan de med sina läppar falskt underkastar sig den nya ordningen.)
Allt är nu inte frid och fröjd i jordanierns gudomligt sanktionerade stora Vatten-triangel, men det är viktigt att minnas att det är Guds planet Jupiter som börjar bygga denna triangel för folkets väl. Vad som sedan händer är, som synes, att logikens Merkurius hittar andras rikedomar och döden (8e huset) vilka Islamiska staten båda använt sig av under uppbyggnadsfasen. Jupiter välsignar och stöttar också via sin långa aspekt dödens herre Saturnus som i tolfte offerhuset tydligt för tankarna till självmord för den goda saken - martyrer och självmordsbombare. (Dödens Saturnus är visserligen raka motsatsen till vad den nyetablerade Väduren anser gott och således en både naturlig och verksam illgörare, men eftersom den samtidigt är tolfte husets karaka - signifikator - säger indisk astrologi att den hämmar offerhusets förmåga att slå igenom. Manfallet under al-Zarqawis ledning är hanterbart och överskuggar inte det större målet.
Jag behöver väl inte upprepa att detta inte är den absoluta sanningen om krigaren och hans 39-åriga liv. Chandra lagna-horoskopet når inte ända ner till den inkarnerade människa utan beskriver det kollektiva Psyket, ett för människan transpersonellt väsen som vistas med gudarna och har en existens och en delaktig i den stora Vägen som västerländska ateister inte ens vill föreställa sig eftersom de inte tror planeterna är besjälade och medvetna. Men i så måtto som man kan tänka sig en slags planetär driftighet så är det helt klart att Jorden ville ha en man i just det här området att göra precis det han gjorde. Sällan ser man ett horoskop som är så "homefree" och genomlyst. Mannens uppsåt var absolut rent. Men det handlar alltså om ett krig och ingenting annat, ett totalkrig med alla medel mot det västerland som skadat Levanten och dess folk länge nog.
Det är typiskt att allt detta verkligen spricker nu, med Saturnus i passage genom Skorpionen. Hämmaren och hejdaren aspekterar Jupiter i Lejonet och ifrågasätter världens ledare (Lejonet). Bara Döden fungerar mot temporalitetens herrar när de inte längre ser till folkens väl utan bara till sina egna rikedomar. Detta ÄR kapitalismens död, jag blir mer och mer övertygad om det efter att ha studerat al-Zarqawis fullständigt ärliga känsla av välvilja till folkets väl (Jupiter upphöjd i Kräftan, både essentiell och naturlig välgörare och i det fjärde huset för folkets inre välmående.)
Naivt tror jag en ärlig ursäkt för det helvete vi givit dem i 200 år skulle kunna bli början på en ny världsordning. Övriga världen är INTE en visthusbod som Väst kan gå och snatta ur efter sitt gottfinnande! (Dick Cheney, Blackwater och profitörerna under Irak-kriget.) Men med en värld de facto styrd av multinationella bolag och en president Hollande som vrålar "krig!" ser det ut som om väst inte kommer att kunna presentera den syndabekännelse som är vad Islamiska staten vill höra.
När Jupiter lämnar Lejonet och kommer ur Saturnus grepp, då kanske den här internationella låsningen släpper? Frågan är bara vad Jupiters ingress i Jungfrun den 12/8 2016, säger:
Är det så att världens ledare nu förlorar det skydd Jupiter ändå kunnat ge dem och istället lyser över Jungfrun - trälen och den lilla människan - så att det är nästa sommar hela helvetet brakar lös? Om man ser horoskopet som en "naturlig zodiak" (enbart med fokus på zodiakens idéer) är JUPITERS FÖRFLYTTNING inte trevlig ur Lejonets perspektiv eftersom den här Skorpionen är en distinkt dödens Skorpion. Jupiter finns inte längre kvar hos härskarna med dess förmåga att skönmåla bilden. (Jupiter är en närmast hopplöst optimistisk planet - jfr professor Pangloss i boken Candide, figuren satiriserar Leibnitz tanke om "den bästa av alla möjliga världar", läste jag någonstans.)
I den mörka åttonde sektorn samlas nu båda de naturliga illgörarna och Månen är också fallen och instängd i hatiskhetens tecken. Den kan mycket väl indikera ett kollektivt psyke som manifesterar den av anden oförlösta låga Naturen ur dess värsta sida. (Minns hur den "fallna" Månen i Skorpionen år statistisk överrepresentation i horoskop för mördare.) Här är då kartan för en perfekt "hämndängel".
Samtidigt vittnar dygnet för Jupiters, beskyddarens, ingress om att det är Solen i Kräftan som ska åtnjuta favör. Det är spotlight på det egna folkets Kräfta och inte på Lejonet/ledarna. Är det så att denna karta över den goda lyckans Jupiter antyder att de globala ledarna står inför ett dråpslag någon gång nästa sommar? Då har astrologin subtilt tecknat (med inte så lite input från den rådande historiska situationen) den tidsram Väst har på sig att bekänna sina synder och sin vurpade världsbild.
Givet hur djupt rotad sekularismen är, kan man misstänka att den här avrundningen bara är en from men djupt orealistisk förhoppning...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar