En recensent i SvD känner behovet att förneka varje som helst strukturellt problem i Sverige och väljer den trista språklärarens maktmedel för att klanka ner på en ny bok om rasistmördaren Peter Mangs av Mattias Gardell. Recensenten glömmer dock framlägga argument för att präktiga Sverige saknar den strukturella rasism som hon tycker Gardell själv skapat som bokens stomme. Hade hon förstått den högre logikens språk skulle blogginlägget "Mangs, alltför typiskt svensk", daterat 2012, kunna öppnat hennes slutna sinne. Nu kan hon bara sitta och ondgöra sig över att språket i Gardells bok skiftar stil för ofta för hennes smak.
Hon producerar borgerligt von Obenskap av simpel sort när hon namncheckar det senaste av de namn som då och då byts ut som synonym till den hårdkokta författarstilen. Min 50-talsgenerations namn var Mickey Spillane (men jag erkänner villigt att jag var klar med genren redan vid 15 och aldrig behövt en deckare sedan dess). Nu ska man tydligen svänga sig med namnet James Ellroy. Borgerliga kulturkonsumenter är torftiga människor, avstannade i sin mentala tillväxt!
Men stämmer det att Gardell försökt sig på det här maneret är han värd en liten känga. Svenskarna och deras förbannat kolsvarta fixering vid brott och straff! Vilket dunkelt och ogripbart folk detta är.
Återigen vill jag därför påpeka hur perfekt Peter Mangs på flera punkter nästan gradexakt lyfter fram den onda svenska vapentillverkaren, krigsprofitören och rasisten. (Och den deckarslukande SvD-skribenten.)
Saturnus ger oerhört anala människor och här, där Saturnus befinner sig i dåliga karmans åttonde korruptionshus, kan man inse att hans psyke (för det är ett månhoroskop vi får nöja oss med här), är fullständigt omedvetet om hur andligt begränsad han är som människa. Åttonde sektorn undandrar sig alltid medvetenheten och med en månkarta är det alltså psykets värsta blindfläck som innehåller en planet som stryper sin fiende, det fria uttryckets Sol, och som paradoxalt nog samtidigt har begränsaren Saturnus som sin herre!
(Som sagt, svenskarna, ett Vattuman-folk är svåra att begripa sig på eftersom deras soltecken behärskas av Solens nemesis, dödsbringaren Saturnus.)
Månen/psyket å sin sida lider av den klassiska labiliteten i sociala relationer som axeln mellan den egocentriska Väduren och den mer socialt kompetenta Vågskålarna antyder, särskilt här som det är en aggressiv själviskhet som bringar hans Våg-psyke i flammande obalans.
Här ser man kanske tydligast överlappningen med Sverigehoroskopet i den inre kretsen: svensken är en aggressionshämmad och tafatt natur till följd av att hans subjektiva och ogenomtänkta Vädurs-psyke baseras på en krigare som helt förstoppats i det åttonde huset för avföring och syndfulla ting som folksjälen är destinerad att eliminera i sin egen takt.
Mangs omedvetna åttondehus-Saturnus påverkar sedan den programmatiska eller konceptuella Solen i ledarskapshuset. Jo, ur månascendentens perspektiv ser sig Mangs som en stor strateg och krigare!
Det faktum att Mangs som störd känslomänniska matchar Sverigehoroskopets Vågascendent och att han som handlingsmänniska - Solen - matchar nationens eget hjärta och viljeliv, stärker ytterligare den tes som den eländiga recensenten i SvD inte har intelligens nog att ta in.
Att detta bitvis tämligen vidriga svenska horoskop har allt i världen att göra med oss som vapentillverkare - exportörer av död - säger sig självt. Den goda och toleranta svensken är bara en PR-myt som landet länge spritt. Att reklam har makt över människors sinnen visar dock det faktum att en del av folket faktiskt är gott och humant. Sveriges Vågascendent finner faktiskt stöd i en hygglig placering för Venus, i försiktiga och ekonomiskt planerande Stenbocken, så vi är inte till 100% givna åt Satan. Men säg till 90%.
*****
Allt detta var bara gammal skåpmat (och vem vet om inte Mattias Gardell hämtat inspiration från inlägget från 2012). Mer intressant är nu att lista ut SvD-skribentens egna blindfläckar. På Birthday.se hittas bara två med namnet men textens arrogans matchar perfekt en dryg skåning - det finns en född på 80-talet inte så förfärligt långt från Peter Mangs stråk.
Vi har att göra med en 35-årig kvinna vars text uttrycker en rätt låg intelligens och givet den här bestämningen kan man plötsligt börja undra om SvD publicerat en text av en rasist. Det skulle förklara mycket!
Misstankarna blir inte mindre av att hitta den klassiska signaturen för låga kreatur, den sörjiga och materialistiska gegga som Jord och Vatten utan något som helst förlösande budskapet från kognitionens högre höjder....
I avsaknad på varje koppling till den supralunära och rena intellektsvärlden (Luft och Eld) faller blicken misstänksamt på kvinnans psyke (Månen) som från och med lunch och fram till dygnets slut går in i direkt kontakt med Ondskans stjärna Algol, den som bidrar till den rasistiska svensken.
Förstagångsläsaren kan förstås inte se och uppfatta vad regelbundna läsare nu är i position att se om denna distinkta och mycket typiska födelsehimmel. Hela bloggen är helt nedlusad av den här horoskoptypen i samband med främlingsfientlighet eller direkt rasism.
Men i synnerhet axeln mellan Jungfrun och Fiskarna har förts på tal fler gånger än jag orkar räkna samman, och i den korta "subgeneration" som har Saturnus och Jupiter hopfösta i Jordtecken har då och då pekats ut som speciellt problematiska. Här ligger kvinnans sorgliga skolfrökenmentalitet, Saturnus vägrar släppa Jupiters höjd fri och hon framstår bara som en krystad och stillös snobbist. Snacka om att kasta sten i glashus. (Det var här jag letade efter foto på människan och upptäckte hur stelt hon poserar med cigg i hand på var och varannan bild.)
Men för den återkommande bloggläsaren torde saken vara närmast bevisad, hon läser Mattias Gardell och skriver högdraget inifrån samma blindfläck som gör den svenska nationalsjälen till en så olustig upplevelse för alla dem som fötts här men vaknat upp ur den förljugna nationella självbilden. Här har SvD släppt in en praktfull främlingshatare att recensera en bok. Av politiska skäl så klart.
Vad denna blogg avslöjat om "svenskheten" via stringenta analyser av horoskop (av alla ting!) kommer inte att få något erkännande inom den närmaste tiden. Bloggaren får hoppas att hans iakttagelser hittas i framtiden så att han kan vid sin nästa återfödelse kan le åt en senare tids hyllningar, precis som han idag ler åt sina månghundraåriga fotavtryck från senast han hade möjligheten att rasa av sig. Ingen nämnd, ingen glömd.
PS. Horoskopet är ett lysande exempel på hur planeternas disponenter helt kan kasta om den grundläggande berättelsen. Recensentens soltecken Fiskarna är normalt behagligt och älskvärt, men här ställer sig Solens disponent Jupiter istället i kritiska och fordrande Jungfrun och formligen mosas av den dödsbringande och helt skoningslösa Saturnus.
Man skulle kunna tänka sig att just den här signaturen kunde indikera "tidsluckor" reserverade för återvändande tyska nazister från Andra världskriget. Det är bloggens spekulativa tes att dessa särskilt söker sig till sina drömmars ariska land, befriat från "underlägsna folkslag". Och som själen drömmer, så blir det ofta i nästa liv! (Hänsyn förstås taget till karmas lagar som reglerar många ting.)
