Bekämpa entreprenörerna! (Yuga-läran om närighetens era)

 
DN känner sig så säkra på infantiliseringen hos dess läsekrets att de försöker ta betalt för en artikel om en nisse med den föga Einstein-mässiga idén att tränga sig mellan landets hobbyfotografer och tjäna pengar på att gemene man lockas bli en penningjagande närig gris. Han ska bygga - halleluja! - ett webbgränssnitt som, mot en liten ersatt för var transaktion kan tänkas, tillhandahåller en marknadsplats för amatörfotografer.

Sån här andefattig dekadens kan bara förekomma i Stockholm och jag tvekar inte att välja en figur på hippa Söder i huvudstaden som matchar namn och ålder på entreprenörswannaben.

Drivkraften - Solen i Oxen - är pengar och materiell komfort. Att han valde fotografiska objekt plan för att försörja sig skulle - om det här är rätt horoskop - kunna förklaras med en födelse några timmar in på dygnet och ett sinnelag/Måne i visuell Eld. 

Den närige entreprenören är förstås en kombination av Oxens monetära hunger och zodiakens debutant Väduren - pionjären och entreprenören i ett nötskal.

Tre axlar, i Sattva, Rajas och Tamas.
Men vilken är det som dominerar?

Titta förresten på DN:s foto av människan (här beskuren). Patetiskt. Han anmodas sitta i profil som någon romersk imperator med armarna utbredda i soffan som en hitlersk härskarörn. 

"Exhibit två" för denna dag att vi har avdöda nazister från Andra världskriget som återfötts i Sverige i denna tid när vi ser landet sjunka ner mot lägre och simplare tankestrukturer än någonsin! (Bevisföremål ett var Stockholmsmoderaternas nolltolerans mot "dekadent konst".)

Sådana här människor ska inte uppmuntras i entreprenörskap. Inte om världen någonsin ska kunna nå nästa spelnivå. 

Jag kritiserade nyligen och i förbigående boken "The Yugas" på grundval av de tidiga kapitlen. Nu har jag läst halva och den bjuder faktiskt på ett hisnande om än helt spekulativt perspektiv av mänsklighetens ebb och flod i den gigantisk kosmisk cykel som enligt indiska mystikern Sri Yukteswar är 24.000 år lång. Vårdagjämningens precession anses i dag något längre, men det finns faktiskt ingen som vet om den är konstant över tid eller dagens siffra stämmer.

Enligt Yuga-läran i den här guruns version har mänskligheten just lämnat Kali yuga, den mest nattsvarta tiden i människosläktets cykliska existens och, passande nog från och med Upplysningen i väst anlöpt Svapara Yuga. Man kan just undra om den här gurun som levde i Indien sent 1800-tal under inflytande av brittiska kolonialister formulerade sin version av den kända yuga-läran under överdrivet inflytande av Europa? Han talar om "elektricitetens tidsålder" och hela Svapara Yuga låter lite väl likt den nya rusch av insikter och uppfinningar som mänskligheten producerade vid den tiden. Men vem vet? 

Ett är i vilket fall säkert - de fyra yugas i denna tappning är inte helt enkel att förena med doktrinen om "de platoniska månaderna". Det är sannolikt Sri Yukteswars version som förklarar de som hävdar att Vattumannens tidsålder började redan på 1800-talet och det fjantiga försöket att få DEN MODERNA SYMBOLENS två parallella vågrörelse att betyda "elektricitetens och energins tidsålder". Så här ljuger mänskligheten för sig själv som den värsta "1984" - man skriver om historien för att själv få stå i mitten. 

Det är ego-förvirringen som styr detta. Vattumannens äldsta kända namn är som bekant från astrologins vagga i Babylon: denna människovarelse kallades där Den Store och mitt förslag är att det är den indiska filosofins Purusha som tecknas. 

Purusha är Gud inkarnerad i kosmos som dess inre intelligens och väsen. Purusha kan jämföras med astrologins Saturnus, herre över den sjunde himmelen, bara att Purusha genomtränger alla världar och inte bara vår värld (vårt solsystem). Ett annat namn för Purusha är den grekiska filosofins Nous, det gudomliga intellektet. 

Det gör Saturnus - en mikrokosmisk instantiering i relation till hela universum - till en imponerande planet. Likväl är Saturnus sinnebilden för Döden för det råttartade livet på den här planeten. För, "Ingen kan se Mig och sedan leva vidare som om inget hade hänt." (fritt, Gud till Moses i Gamla testamentet).

Indisk astrologi menar att Saturnus essentiellt tillhör Luftelementet. Saturnus inre väsen ÄR Luft, vilket förstås på den här nivån är en metafor för ett medvetandetillstånd. Den sjunde himmelen TÄNKER hela den värld som existerar som lägre himlar inom den. Längst ner i badkaret skönjer vi ett svart hål: den sublunära sfären en svart klump av ren Ondska (Jordelementet) med ett regntungt hölje av Vatten runtomkring.

Så länge världen - och korrupta tidningen DN - fortsätter att söka sälja på unga läsare myter om den lyckade entreprenören - kommer världen att skakas i sin grund av själviskhet, av krig, mentala (månrelaterade) problem och naturkatastrofer. 

Vinstintresset måste kriminaliseras så att mänskligheten kan nå nästa spelnivå i denna lek.

Från boken "The Yugas" har jag tagit med mig insikten att de fyra tidsåldrarna faktiskt exakt motsvarar den här bloggens bruk av de fyra elementen som fyra världar - fyra skilda existenstillstånd. Jag har tidigare föreslagit att de fyra elementen är bakåtkompatibla. Vartefter själen anträder "Vägen upp" får den till att börja med distans till Jord, syndafallets identifikation med biologiska synsätt och vanföreställningen att man är en kropp (och inget därutöver).

Kali yuga = Jordelementet, den materiella mörklagda människan
Svapara yuga = Vattenelementet, den materiella men energiska människan
Treta yuga = Luftelementet, tankeformernas människa
Satya yuga = Eldelementet, rena eldväsen - gudar i knappt mänskliga kroppar!


Enligt Sri Yukteswars schema har mänskligheten ännu god tid på sig att förstöra världen, försjunken i en Jord/Vatten-slemmig och "sublunär" driftighet. Först med Luftelementets värld eller eon (spatiotemporal) kommer den värld som bloggen Sideriska siktet talar om. 

Det är med förfäran jag inser att det egna horoskopet, Luft i öster, Månen i Luft, Solen i Luft och sjunde himmelen (Saturnus) i Eld skildrar en själ som kommit från framtiden till denna tid och till landet Gud glömde! :-) Bäva månde de jordiska gudarna när förtruppernas tid är förbi och de himmelska härskarorna anländer.

Har Sri Yukteswar rätt i cykelläran, klingar förstås den fetmarkerade appellen tomt. Närigheten kommer ändå inte att kriminaliseras på flera tusen år! 

Det är därför jag under läsningen av "The Yugas" fått för mig att litteratur av den här typen bara låtsas tala om upplysning men egentligen tjänar den rådande maktordningen. Självhjälpsböcker är också Rovkapitalisternas sätt att vända folks intressen in mot sig själva, desarmera och stympa männskor så att de inte längre bryr sig om omvärlden. 

Så gör de onda, härskar genom att söndra ner på individnivå och göra alla till passiva navelskådare, som bäst bara intresserade av hur den egna fysiska kroppen "mäter".

De nazianstrukna moderaterna (dagens exempel)

Skriver DN: "Det var fel av Stockholms stad ("Stockholmsmoderaterna" på den här bloggen) att stoppa Riksteatern från att annonsera för konstprojektet Art of the Streets. Det slår Justitieombudsmannen fast." (Med viss tvekan även i SvD två dygn senare.)

Vem var det nu som på ett snarlikt sätt sökte stävja den dekadenta konsten som hotade nazirikets borgare som bara ville ha allt struket medhårs? Adolf Hitler förstås. 

Det skulle vara intressant att ställa horoskop för dem som kämpade mot dekadent konst och dekadenta undermänniskor i moderatstyrda Stockholm för några år sedan. Men namnen på dessa kommunpolitiker ligger förstås begravda långt ner i något arkiv. Inte värt besväret att gräva upp skit. 

Istället kan man titta på moderaterna Fredrik och Filippa Reinfeldts lilla smygnasse en gång till - mannen som hotade landstingsanställda om de röstade på socialdemokratin - och för detta bisarra tilltag använde Filippas och Landstingets eget brevpapper.

Vem tror han att han är?

Aftonbladets länk till artikeln om tv:s egen privatspanare Hasse Aro fungerar f.n. inte. Men jag förmodar att rubriken syftar på att tiotusen gråterskor (tv-recensenter) inte lamenterat Aro när han nu slutar med programmet "Efterlyst" efter många - kanske för många? - år.

"Otack är världens lön" - men vad gick Aro och inbillade sig egentligen? Att han var någon slags idol? Tänkte han inte ens på vad det var för slags program han ledde? Kolsvart elände? Är det något att sörja när en man som man kommit att associera med totalt Mörker tackar för sig?

Ja, vi kan nu officiellt knyta Hasse Aro till tre av de verkliga mörkermän som från högerpolitiken förstört Sverige under de senaste åren. Programledaren har en lika massiv tonvikt på dårskapens och mörkrets kvalitet Tamas guna som någonsin den fejkkristna Hägglund, mannen som förstörde apotekstjänsten, finansministern Borg och hans knähund "Stridshingsten". 

Hasse Aro har nu visserligen inte ett storkors i sagda kvalitet men i samband med hans gebit - att studera det värsta i människan - notera hur åtminstone båda moderaterna har en vidrig syn på människan, en mörk åsikt om att svensken är en passiv bidragstagare och möjligen att människan i stort är ett ont kreatur. Men en kort blick varslar direkt om att vi har en rejält mollstämd pessimist här:

Inte minst kan man peka på Döden själv bland planeterna - Saturnus - som det här året befinner sig i dödens kalla Vatten - Skorpionen - och hur den lägger en blöt kall filt över livsglädjens Lejon! Det betyder i sin tur att sjunde himmelen (Saturnus) har angivit Formen - själens form - så att den fullmåne som sedan vidtar längre in i vårt lilla kosmiska ägg - betonar Månen på den dominanta Solens bekostnad. Inte konstigt att Aro så länge jag kan minnas honom sett pompöst avmätt ut. 

Britterna har ett ord för människor som är födda med det saturniska missnöjet mejslat i ansiktet: "divine discontent". Ja, Solen i härskarläge i Lejonet som en gud bland människor men med svårmodets Saturnus tungt över sig: Aro kanske har upplevt sig som en gud bland lågt avskum. Och nu förstår han inte varför ingen bryr sig när retirerar. Han levde i mörker och drar sig nu tillbaka till mörker, så vad annat kan det bli än likgiltighet?

Spinndoktorernas rådliga positionsmarkering åt Löfven

Dagens politiska ledare i AB kritiserade socialdemokratin och påminde om att dess nya partiordförande för inte så länge sedan inte trodde någon riktigt visste vad som var höger och vänster längre. För det fick han kritik. 

Jag tror en partiledare har ett alldeles för fullbokat dagschema för att sitta ner och skriva en ideologisk replik, så man kan säkerligen anta att Stefan Löfven inte alls sagt det han som som undertecknare av. Det är en spökskrivare som fått uppgiften att säga vad Löfven, givet hans officiella historia och värderingar, skulle ha sagt i den här situationen (AB 2  - läs texten, den låter inte ens som Löfven tänker och talar!)

Det är en bra positionsmarkering, men jag påminns om att jag fick ta till en lite djupare analys för att hitta fördelarna med Löfvens horoskop framför Reinfeldts - båda männen är ju födde i den nutritiva principens tecken Kräftan, där livets mening ibland just bara handlar om att mätta magen. Det är också smart att "Löfven" talar om utbildning efter att Reinfeldt i förra veckans "psykologitimma" avslöjade hur extremt outvecklad han är när det gäller visioner om människan, livet och politiken.

Det är först när jag läser avrundningen av "Löfvens" debattinlägg jag blir lite fundersam.

"Det är inte ödet eller marknaden som styr samhället – det är vi själva som väljer väg. Den nuvarande regeringen har ägnat åtta år åt att sänka skatten och har knappt lagt en krona eller timme på att stärka Sveriges sammanhållning."

Är det verkligen ledarskribenten Karin Petterssons inlägg spökskrivaren svarar på? Pettersson inte ens knystar om något ödet, men det gjorde den här bloggen i sin spin-off på ledarkrönikan! Det kan vara så att fru Fortuna - det nyckfulla ödet till skillnad från Ananké, den naturlagsdikterade nödvändigheten - är en tacksamt populistisk figur att använda. I så fall är spökskrivaren bara typisk för den andliga korruption som utmärker varje parti som enbart talar materialism utan att grunda den i en genuin världsbild. 

En genuin världsbild som överensstämmer med universums eget slutmål kräver nämligen socialiseringen av hela jordklotet - allt för att kunna avlasta den enskilde de förgrovande begär och en "vill ha"-mentalitet som håller arten nere och gör att den ser så genant ut för ett opartiskt och klarsynt öga. Djur förklädda till människor.

Det är ändå intressant att spökskrivaren ställer Fru Fortuna mot Marknaden, eftersom detta egentligen inte är två skilda ting utan en och samma sak. Titta på alla Hollywood-filmer om de vettlösa börsaktörerna - vad styr Marknaden om inte Fortuna?

Astrologiskt skulle man kunna likna Marknaden vid "sensationalismens syndrom" - en människa bunden vid ibland helt tanklös sinneskonsumtion. Motiverad bara för motivationens skull! Eld & Vattenkriget ger en hungrande och livfull typ som passar perfekt in på börsstojet.

Vad sägs t.ex. om den här himmelen för lördagen den 23 augusti i år (och även söndagen den 24) - är inte detta ett stilprov på den omättliga närigheten, en människa i ledande position (Solen i härskarläge i Lejonet) som drivs av den irrationella eller vegetativa själens ständiga behov av "bränslepåfyllning"?

Med båda lycksökarna Venus och Jupiter i Kräftan har vi en sådan orientering mot behag, njutning och komfort för människor i chefsposition (Lejonet) att man mycket väl kan räkna med något infamt utspel från Svenskt Näringsliv den här helgen. Eller någon annan som vill ha stora och rikliga privilegier till minimal ansträngning.

Det här skulle också kunna vara ett perfekt börsklipparhoroskop eftersom det femte huset är Solens - seendets eller spekulationens hus - och har lätta vinsters Jupiter som sin hussignifikator (bhava karaka). Handelsmannen Merkurius här passar också väl i femte sektorn (som är ett allmänt lyckobådande område), men Lejonet ger en tonvikt på beslutsfattare på hög nivå snarare än på de "day traders" som har ansvar för söka förmera en viss summa pengar åt sina uppdragsgivare.

Spekulation och chanstagande ligger under obotliga optimisten Jupiter, som alltså har mycket med femte husets lek och nöjen att göra. Yuppies och andra typer av stekare leker bara så de är i princip okorrigerbara - de kommer att få smaka fattigdom i ett kommande jordeliv istället och vakna upp till Saturnus ansvarskänsla.

De här dygnen passerar den begärsfulla Månen sitt kanske mest lidelsefulla tecken, hemmatecknet, och här ligger redan välståndsskaparna Venus och klipparens Jupiter.

Men det finns också mothugg här. krigaren Mars och gränsdragaren Saturnus har slagit sig samman och söker via Saturnus kontrollerande trekvartsvarv skapa en mental form för det slippriga och ha-begärande Vattentecknet. Det är som upplagt för något större debattinlägg i frågor om människor med överdrivna anspråk på vad livet ska servera dem!

Eftersom planeterna skiftar roller som "verksamma väl- eller illgörare" för varje nytt zodiaktecken som stiger i öster på varje plats på Jorden är det överdrivet att försöka ringa in en tid och plats och säga att där hör vi den onda och överprivilegierade människan upphäva sin falska röst medan på ett annat ställe någon tillväxtkritisk röst pläderar för att tygla dem som har tappat kontrollen över sina behov.

Dumsvenskens sossehat

Den politiska ledarskribenten Karin Magnusson sammanfattar i Aftonbladet förra centerledaren Maud Olofssons memoarer med den infantila titeln "Jag är den jag är" - en allusion till bibelstället där Gud uppenbarar sig för Moses och talar genom en brinnande buske (elden som en utmärkt akustisk ledare).

Magnusson råkar välja några huvudpoänger som finner sin rungande astrologiska bekräftelse om man tar den lågutbildade Maud Olofssons hat mot den "grå sossefilten" och personifierar den i partiledaren Göran Persson. 

Att sammanfatta ett helt parti i dess ledare är legitimt och bloggen har tidigare påpekat att Fredrik Reinfeldt är personligen ansvarig för det som hänt Sverige under de senaste sju åren på samma sätt som Benito Mussolini, som förde Italien i krig tillsammans med Adolf Hitler, och där folket med rätta avrättade diktatorn och hängde honom upp och ned till alltjämt jubel. 

2 x Solen i Kräftan - litenhetens tyranni

 
Reinfeldt som öppnade alla spjäll för marknadskapitalismen är inte oförtjänt av ett liknande slut. Det vill säga, i svensk konfliktskygg tradition rösta bort Alliansen med en jordskredsseger för Oppositionen i september 2014.

Allt klarnar om man tar "sossepampen" Göran Persson som Maud Olofsson hela värld, hennes början och hennes eget - och Centerns - slut, och placerar kvinnans födelsehoroskop runt omkring Perssons. (Den förre s-ledaren har en något så när säker födelsetid men där jag, som vanligt inte kan påminna mig källan.)

Göran Persson har både astrologins lilla och stora välgörare stigande i öster, Venus och Jupiter, och den senare är hemma i sitt positiva härskarläge i Skytten, den universella godheten och viljan att ge allt gott till alla (social demokrati!). Det är så mycket information redan här att vi skulle kunna stanna. När expansiva Jupiter dessutom står i ego-huset är det förstås lätt hänt att mindre kraftfulla själar upplever att någon annans "filt" breder ut sig över deras värld... Persson var en imposant figur!

Men sosseledaren avföll som bekant blev kapitalismens bästa vän efter sin politiska gärning, och det är alltid svårt att avgöra om den stora och lätta framgångens Jupiter håller andlig höjd eller är (eller degenererar till) en simpel riskkapitalist, en klippare och chanstagare. Jag trodde Göran Persson när han indignerades över de växande klyftornas Sverige där vissa åter fått svårt att bekosta lagningen av trasiga tänder medan andra, företrädesvis i Stockholm, fylkades till dussintals privata kliniker för att kosmetiskt bleka sina tänder för att bättre matcha sina nya fina designkläder.

Jag har sagt det förr, kanske var den här skivan från slutet av The Soundtrack Of Our Lives bana den ultimata sarkasmen - två lyckade moderater på skivomslaget, men egentligen döda varelser, bara materiella processer och "ingen hemma"...

Vad som hände med Persson när han skulle bygga sig en egen gård och som konsult började kapitalisera - grovt! - på sin politiska erfarenhet, det förstår man bättre genom den egenmäktiga och förråande tendens som uppstår när Eld och Jord tvingas samman. Här bildas egenmäktigheten (eller "av egen kraft"-syndromet) genom en slitsam (ett ord han gärna använde - politiken var slitsam) kombination av de ömsesidiga fienderna Livet och Döden, Solen och Saturnus. 

Spänningen mellan Eldens vision och Jordelementets begränsade möjligheter är extrem pga. den ömsesidiga receptionen och dramat utspelar sig mellan Perssons privata ekonomihus och hans samvete (9e). Jag är rädd att samma materiella orättfärdighet man berättade att han bevittnade som liten var den väg han själv valt för sina senare yrkesår, en slags omedveten glidning mot korruption. "Another one bites the dust" - Stenbocken, ett jordigt resurstecken i 2a resurshuset ger en ofattbar materialism där man tydligt ser arbetarklassen eller de som inget har, men med en järnvilja att lyckas med det materiella projektet.

Denna basala position för Solen toppade sedan Göran Persson med två lyckobringare stigande i öster. Han var utvald för sin framgång och måste ha gjort något väldigt gott i ett tidigare liv för att dra den här vinstlotten. Huruvida hans senare yrkesår helt nollställer den goda karman, kommer väl aldrig någon att få veta. Det kommer inte att finnas en levande människa kvar på Jorden den dag Perssons själ återföds att jämföra det nya barnets tendenser med den historiske sosseledaren ur det förgångna. 

Reggaelegenden Bunny Wailer grundade Bob Marley & The Wailers - även om det inte låter så av skivbolagets friserade gruppnamn - och var uppenbarligen utöver musiken även filosofiskt lagd och en anhängare av själavandringsläran. På sin solodebut (efter avhoppet från The Wailers i protest över vad England - Babylon - skivbolaget - sökte göra med gruppen) sjöng han i "Reincarnated Souls" att "blott de skiftande namnen (på de jordiska värdkropparna) skyddar de oskuldsfulla".  

"The innocent" är förstås hans synonym till "själen", kanske också en allusion till det afrikanska folket som grymt fördes i slaveri av den vite mannen. Det är samma onda vinstmentalitet som Reinfeldt och Alliansen in i denna dag representerar, en tankens ohyra som eftervärlden kommer att döma sina förfäder hårt för.

Karin Pettersson tycker sig se att Maud Olofssons involverade sig i en personlig hatkamp mot dödsfienden Göran Persson slash den kvävande sossfilten och på så vis krattade manegen för sju onda år av Fredrik Reinfeldt. Priset var otroligt högt: hon tog kål på sitt eget parti. 

Och titta på Perssons horoskop igen: postulerar vi Skyttens tecken som alltings utgångspunkt, den livsbejakande och expansiva sidan av livet, då kommer någon att få stryka på foten. Den som måste dö - i åttonde dödshuset - är Maud Olofssons, Fredrik Reinfeldts och nu också Stefan "ingen vet väl vad som är höger och vänster" Löfvens Sol i Kräftan. Du kan inte samtidigt representera en universell välvilja och sitta och tjyvhålla på din egen futtiga lilla säkerhet och värna enbart det privata. 

Alla zodiakprinciper har sin harmoniserande motpol, men alla zodiakens stationer är inte lika utvecklade. Skyttens strävan mot universella godhet och universellt överflöd kommer naturligtvis alla till del, men hur skulle den typiska Kräftan, vars värld stannar vid den egna ytterdörren, ens i princip kunna sätta sig in i en så stor vision som Skyttens? Det var därför Sol-Kräftan Reinfeldt varnade sina partikamrater på kongressen: "Visioner är farligt"

Ett annat exempel på ojämlikheten i zodiaken är Vågen och dess motpol Väduren. Vågen förstår mer än Väduren eftersom den verkar född med vetenskapen att det finns mer än ett ego i världen att tillgodose behoven hos. Det innebär naturligtvis inte som Vädursegot Hitler fick för sig att vissa inte skulle ha något existensberättigande. Också Väduren har fredade zoner här i världen. Idrottsanläggningar för den ystra baggen att individuellt prestera i, är en sådan typisk skyddad verkstad. Det är ingen slump att folkpartisten Jan Björklund (Vädur) förefaller leva i en egen politisk fantasivärld, där han kör sig helt egna race.

Maud Olofssons patetiskt betitlade självbiografi är faktiskt en smart allusion till just Väduren som ego-principen. "Jag är den jag är" säger Gud till Moses ur den brinnande busken - Gud använder sin egen Existens som argument för att han finns till! Olofsson är inte lika sublim men hon har sinnelaget (Månen) i Väduren. I kampen mot den personifierade socialdemokratins vision om allt gott till alla (eller det som återstår av den verkliga socialismens betydligt tydligare front mot profitörer), blir dock Olofsson bara ett gällt skrikande djur som söker värna Kräftans rätt att inte tänka varken stort eller särskilt rätt. Hon vill bara ha sin fredade zon och var inte född att i grunden kunna förstå vad socialism är för något. Hon var alltför upptagen av sina privata demoner.

Lustigt nog har både Persson och Olofsson ömsesidiga receptioner av högsta dignitet. Persson den strävsamt arbetande Solen och formgivaren Saturnus i hård spänning - han gillade säkert att bygga på sitt landsbygdsslott, (Elden kan läsas som motorisk ansträngning och Jordelementet är alltid materialism eller motståndet allt kroppsligt bjuder den levande andesjälen/Solen.)

Maud Olofssons ömsesidiga reception är än större än mellan Solen (livsuppdraget i största allmänhet) och Solens härskare. Där "sossepampen" hade en förbittrad kamp med den ekonomiska verkligheten (minns Perssons andra ekonomihus), där ägnar sig centerkvinnan åt en livslängd av halvpsykotiska fantasier. Här är Solen, som idealt står för oerhörd intelligens behärskad av Månen, som är en lägre "förnuftsprincip"  (precis som hos den egendomliga Fredrik Reinfeldt). Den ömsesidiga receptionen hos Olofsson ligger istället på barndoms- eller hemmets sida - Månen. 

Detta hem i Vädurens tecken disponeras av en skräckslagen och fallen Mars i protektionismens och hemmets tecken Kräftan, som om varje hem som linslusigt likt en Vädur öppnar sina dörrar för att vädra ut, omedelbart utsätts för hot från en farlig omvärld. Olofssons karta tecknar tamejfan inavel! Människor som lever inneslutna utan att någonsin pröva att se på livet ur annat än det invanda perspektivet, utan att någonsin fråga sig vad det är för sjuka attityder de har till den stora omvärlden. 

Att sedan karriär-Solen minglar med hemplanetens disponent Mars innebär att Olofssons privata och trångt egocentriska Vädursperspektiv involveras i en furiös och indignerade kamp mot väderkvarnarna ute i världen och ger en komplett livsväg (Månen ---> Solen) i ett ytterst begränsat särintresses perspektiv, det är bara allt för uppenbart. Och allt för att socialdemokraterna i det partiets begynnelse var så veka att de lät den jordägande adeln och industrimagnaterna behålla alla sina privilegier. 

Och se nu hur illa det nu gått i Sverige när dessa i sin tur gjorde en "klassresa" (mot helvetet) och sålde ut till de multinationella företagen - den globala rovkapitalismen: vi har fått en obildad mobb av rika odjur med tvivelaktiga utbildningar som styr landet. Titta på bankcheferna - är de mer än giriga djur under en fernissa av moderiktiga kläder. Girigheten, det är allmänt känt nu, är det som håller på att föröda mänskligheten. 

Se även planeternas koppling till de sju dödssynderna från 2010. Tankarna stämmer fortfarande bra - även om flera av synderna kretsar kring egocentriska överdrifter. Månen (Kräftan) som avund, t.ex. Planeten har ju också en tradition som begärsfull, men kanske borde bloggen ha använd ordet "avundsjuk" under de gångna åren. För Månen som begär kan ju vara den otänkande och primitiva människans sätt att känna avund på de lysande Solarnas framgångar. Månen, som Kräftans härskare, blir då ett "monkey see, monkey do"-beteende. Den enkla folkmassan (också Månen!) försöker så gott de kan imitera den klart lysande överheten (Solen). 

Det är därför 1974 års nationalhoroskop - från Sverige under dess sista år av "mogen" socialdemokrati" - faktiskt kan läsas som en skrämmande verklighet där vi har en liten klick av mycket rika och privilegierade personer (Solen/Jupiter i femte lyckosamma huset) och därutöver en stor ansiktslös massa av materialistiska och lågutbildade byfånar (Månen i egocentriska Väduren baserad på Mars i materialistiska Oxe). Sådan herre, sådan slav. 

Se SvD om hur den svenska malmbrytningen som gav oss vapenindustrialister, vilka i sin tur kan kopplas samman med nationalhoroskopets kommunikationsproblem mellan Sol och Måne - en slags hycklande dubbelnaturs inbillade godhet medan det själviska pengabegäret äter upp det svenska folket inifrån.

Socialdemokratins svek på det ideologiska planet - nu senast via Löfvens sorgliga försök till förbrödrande mörkläggning av den onda och den goda världen i "ingen vet vem vd som är höger och vänster", visar att begåvat folk  med rätta drar sig mot Vänsterpartiet. De kommer att få min röst i år, för första gången sedan jag fick rösträtt. Under en socialdemokrati som jagat pengar och prylar har folket fördummats, och när sedan högern släppte in vinstmotivet i skolan gick det fullständigt åt helvete.

Inget av detta kommer Stefan Löfven att kunna hantera trots att Oppositionen går mot en jordskredsseger i årets val. Han är nämligen också Sol-Kräfta och Mån-Vädur, likt Maud Olofsson. Båda är personliga och kan i den meningen upplevas som äkta. Men "Jag är den jag är" syftar här inte på kontakt med den gudomliga essensen som samtidigt är kärnan i vår inneboende Intelligens. Här syftar jagiskheten bara på den yttre personen, som per definition är ett enda horribelt särintresse som står mellan mänskligheten och den goda framtid som finns utlovad för den som ser och förstår.

Det är alltid lika fascinerande att söka förstå den mer personliga Månen och hur den ibland ger upp och lydigt tjänar Solen och en större sanning. Jonas Sjöstedt är ett exempel där jag tidigare förundrat noterat en Måne i vinstintressets Jungfrun men som likväl fogar sig i vänsterledarens större och noblare Sol-Skytt. Maud Olofsson och Stefan Löfven är inte i närheten av den klarsynen, Månen i Väduren och Solen i Kräftan innebär att de som helhet verkar under lidandets eller passionens kvalitet (Rajas guna) där Jonas Sjöstedt istället hade både Sol och Måne under medvetenhetens kvalitet Sattva guna. I just dessa fall märks verkligen "kalibern" på deras materiella vävnad - för minns hur den indiska verklighetsberättelsen menar att materia och mentalitet båda tillverkas av samma fiber. I den meningen skulle man kunna använda astrologin felaktigt - vilket jag ibland i polemiskt syfte gör - som en gradering av klass A, klass B och klass C-människor. 

Och det är nästan omöjligt att motstå frestelsen när man upptäcker att Mörkrets och dårskapens kvalitet dominerar stort hos borgarna Göran Hägglund, som såldes ut svenskarnas apotek till vinstintresset, Anders Borg, som redan på 90-talet varnade för smärtan som skulle följa om han fick möjlighet att krossa den allmänna välfärden i Sverige, och så Reinfeldt och hans pladder om det sovande välfärdsfolket.

I en enkel schematisering påminner de tre materiella kvaliteterna om ungdomens skolexperiment där man introducerade ett ämne i ett vattenglas och där vattnet efter en stund skiktade sig och gav olika nivåer med olika bärighet. Även i kinesisk filosofi menade man att mörkret sjönk nedåt medan ljus strävade uppåt - och i det vakuum som uppstår däremellan finner man människans värld - lidelsens och lidandets värld. I denna zon där inspiration och korttänkthet alternerar befinner sig folkliga "spån" som Maud Olofsson och Stefan Löfven. Hyggligt folk men inget att skriva hem om, och absolut inget att välja till sina politiska representanter. 

Folk i passionens våld kan inte se nyktert när Satan kommer upp ur Mörkret och viftar med stora valörer på sedlarna... Det gör Göran Perssons avfall så mycket mer tragiskt, för han föddes ju med det sattviska löftets stjärna i öster - den goda och "vill alla väl" Jupiter. Men hans Sol verkade genom Stenbockens typ av passion och i ekonomihusets låga region. Och han skor sig nu elegant som näringslivets konsult. 

Möjligen ser man i Perssons horoskop socialdemokratins inneboende begränsning. Den föddes på 1800-talet i en period när västvärlden störtdök ner i ren materialism och det är därför den inte räcker som ideologi för att styra ett land och än mindre världen. Men mänskligheten verkar ännu för omogen för att kunna förstå sina verkliga behov. 

Behoven skiftar för övrigt beroende från land till land. Men tänk om väst slutade suga ut världens övriga befolkning och istället på något årtionde byggde upp materiell jämlikhet på den här planeten. Vilka sjumilasteg dessa lortfattiga byar och klaner som nu angriper varandra i länder man knappt vet något om, vilka sjumilasteg de skulle kunna ta i riktning mot människoblivandet. Bill Gates, världens rikaste man, har fattat att t.ex. Afrika behöver hjälp. I Sverige har vi 10% smygrasister eller fler, som inte tänkt en enda intelligent tanke i hela sitt liv. Inte konstigt att vi väljer oss så mediokra politiker med en så anti-intellektuell historia som landet Sverige har. 

PS. Mötte ett nytt ord häromdagen: afrofobi. Varje svensk som odlar afrofoba tankar trots att de gillar soulmusik kommer att förpassas ner till någon fattig klan i Afrika i sitt nästa liv och få tungan avskuren i någon stamkonflikt. Föga kommer den lemlästade att förstå varifrån det skitödet kom. Kanske en på tiotusen i någon märklig nattdröm tycker sig minnas ett helt annat liv - i en vit människas kropp.


Signerat (i andanom)
Albrekt av Bayern,
regeringschef sent 1400-tal

Hoffman, den karaktärslösa karaktärsskådespelaren

Märkligt hur en karaktärsskådespelare med förmågan att fulländat spela vidrigt slemmiga figurer själv har så dålig karaktär att han dukar under för droger och saknar kraften att rensa upp sitt eget träsk. Jag noterade Hoffman för första gången i en av Matt Damons tidiga filmer, där det är dött lopp i fråga om vem som gör den mest obehagliga karaktären!

Som vanligt när Solen står i Kräftan eller något av de andra två Vattentecknen kan man alltid anföra elementets djupa olycka, dess inre kyla och ständiga behov att få sig näring tillförd utifrån. Hoffmans överdos säger något om Sol-Kräftan Reinfeldts alla övertramp och felaktiga beslut - till enorm skada för Sverige. Och tyvärr kommer Sol-Kräftan Stefan Löfven, mannen som inte tror någon längre vet skillnaden på höger och vänster - uppenbarligen inte att ha en bättre ideologisk kompass. 

Sveriges enda hopp är att tillräckligt många ser att, tragiskt nog, bara Vänster- och Miljöpartiet har insikt om att världen måste byta spår och att inget händer om inte folk väljer en politik som söker desarmera Rovkapitalismen som håller världen i sitt strupgrepp och utmnar den. Tänk Annika "Fallskärm" Falkengren och du har en bild på hur de ser ut som begår Dödssynder i vår tid. De ser ut som vanligt folk, men de drivs av något annat, något lägre.

Falkengrens Måne i Kräftan tillsammans med girighetens demon Drakhuvudet påminner också om att Vattenelementet representerar den Vegetativa Själen - den fallna lägre Natur som ropar i ångest på värme och liv från sin Herre och Gud. Det här är astrologins Lejon och dess härskare Solen kommer in i spelet.

Philip Seymour Hoffman hade en gnutta värmande Eld i sitt horoskop men inte på långa vägar nog för att uppväga problemen med Vattnets och Luftens dissociation. Här är då ett Oscarbelönat horoskop som dels bekräftar att skådespelare verkar kunna förena de svårförenliga elementen - de förmår översätta en skriptad roll (Luft) till en emotionellt (Vatten) övertygande gestaltning - man att han privat ändå inte fick någon ordning på den här diskrepansen inom sin natur.

Eftersom födelsetiden är okänd kommer hans Oscarsutmärkelse till hjälp - hur passande om han föddes en bit in på dygnet så att psyket (Månen) hunnit in i Vattumannen och gärna en födelse lite senare på dagen så att kungavärdighetens Regulus i dramatikern Lejonet kan bestråla hans sinnelag. Jag tror han var älskad av folket (Månen) för sina rollgestalter (Venus opposit Månen). Så skicklig var han i mina ögon att jag fått jobba hårt på att inte fatta personlig ovilja mot människan pga. hans otroligt övertygande studier i mänsklig slemmighet!

Men då var det hans maskerade heroinmissbruk som slutade i en överdos (ev. orent knark). Den här kartan visar inte bara en utan två "dissociationer" där Luft och Vatten bryts mot varandra, där intellekt och ett väsensskild instinktsliv lever i sitt eviga mörker i sin hunger (där är roten till de sjukliga "drivkrafter" Reinfeldt söker tvinga fram ur sjuka och arbetslösa - hans egen med Hoffman snarlika "dissociation" genom en Sol i Vatten-Kräftan baserad på en Måne i Luft-Vågen).

Det slår mig också att Hoffmans horoskop tillhör samma år som ett av de två anonyma horoskop jag har där personerna sökt begå självmord utan att lyckas. I ena fallet halshuggningens södra månnod exakt på en Kräftascendent och i det andra fallet just en födelse 1967 som nästan perfekt upprepar Hoffmans Draksvans med våldets Mars på den egna Vågascendenten. Det kan inte tolkas som annat än självhat, vilket jag misstänker gällde även för Hoffman och även, fast utan Draksvansen, för Fredrik Reinfeldt med en "dubbelt ond" Mars i sitt första egohus. 

Allra minst måste Mars i första ge ett missnöje och en otålighet över sig själv där Venus skulle ha givit lugn och fördragsamhet. I fallet Hoffman vet man förstås inte var någonstans i horoskopet Olyckan och Halshuggningen befinner sig. En sannolik månascendent i Vattumannen är ändå bara ett fattigt substitut för ett verkligt födelseklockslag.

*****

Sedan "reggaekungen" Bob Marley dött behövde musikbranschen snabbt en ersättare för att hålla genrens säljsiffror på topp. Sångaren Dennis Brown korades snabbt och på oklara grunder till "reggaens kronprins". Det fick han vara i några år medan han sjöng och lovprisade Gud och kärleken och levde ett hemligt dubbelliv som heroinmissbrukare. Kroppen gav upp när han var 42. Så här såg Dennis Browns horoskop ut:

 
Jag ser av datorfilens datum att jag inte tittat på det här horoskopet sedan jag köpte min senaste dator, och det var 2006 och innan jag upptäckte den sideriska zodiaken. Det är därför med viss förvåning man här hittar en garanterad psykplacering i Vattumannen och återigen en Saturnus som sjunkit ner till Vattenelementet.

Här syns samma "dissociationstendens" som hos skådespelare Hoffman. Men Dennis Brown sjön med extrem energi (och han hade en fantastisk varm röst). Här ser man den starka Mars i Väduren ta i så den nästan spricker för att hetta upp det iskalla och dödliga Skorpion-Vattnet.

Att spela religiös rastafari-anhängare på ytan och samtidigt ha fallit i beroendeförhållande till Babylons dåliga droger - jag tycker man kan se paralleller mellan Brown "reggaeprinsen" och Hoffman "kungen bland skådespelare".

Annu en skrupulös moderat med nazivibbar!

Stockholmsmoderaterna -
den banala ondskan är
både medel och mål

Man tror ju ingen är så dum att han eller hon gör sig på försöket att upprepa hamburgerkedjan Max hotbrev till sina anställda. Men med moderaterna gäller inga normala lagar och här kommer valledaren Kristoffer Tamsons och använder Filippas - ja hon! - officiella Landstingsbrevpapper för en varning att rösta på socialdemokraterna riktad till unga människor inom den kommunala omsorgen (AB, SvD, DN)

Hur är det möjligt att sjunka så lågt i intelligens? Att Reinfeldt inte kan rekrytera dugligt folk, har alla insett och om inte Huvudet har något huvud, hur mycket grumligare måste det inte bli längre ner i hierarkierna!

Här har Djävulen - eller hur nu den onda stjärnan Algol bäst kan beskrivas - kopplat ett tydligt grepp om Jupiter som kan symbolisera allt mellan den onda Storfinansen (vårdvinster!) till upplysta gurus som har andlig rikedom att förmedla.

Som om inte det räckte är moderatfanskapet född i Syndarens tecken Skorpionen och med månascendent spärras denna Skorpion in i korruptionens åttonde sektor och bildar med den förstörda Jupiter en "satanisk axel". Eller Pytons hatiska axel som jag upptäckte att den benämndes i antiken. (Inga upptäckter man tror man kommit på tycks nya - allt har varit känt någonstans eller någon gång!)

Vid ett tillfälle provade jag att tolka Sverigehoroskopet med just den här månascendenten i Väduren och naturligtvis blir då Jupiter, anfäktelsen från onda Algol till trots en verksam välgörare. Men det är bara i subjektets egen inre föreställning! 

Lägg därtill att Väduren redan från början representerar jagets subjektiva horisont och man inser att alla astrologiska regler måste användas med förstånd! Denne moderat saknar helt vett och hans dysfunktionella känsla för att sätta gränser avslöjar vilken låg jubelidiot han är. Hotet och buffelfasonerna kommer, vill jag påstå, från den sataniska axeln där Skorpionen är känd för att helt ha tappat den sociala elegans som utmärkte föregående Vågen. 

Och Oxen är så omedgörlig och fundamentalistisk som bara ett tecken kan vara i djupaste mörker, innan Tvillingarna eller den intellektuella principen når planeten Jorden. Faktum är att Oxen ÄR symbolen för planeten Jorden, i antiken smart illustrerad som "Dödsrikets port". Det är på den här planeten de fallna själarna helt somnar in och beter sig som lägre stående varelser, vilket den här moderaten, med sin Satan och Storfinansen som frestande Lögnare vid Dödsrikets port (hus 2) omvittnar.



PS. För moderaternas koppling till nazismen, sök på bloggen. Här finns både saklig argumentation för parallellism men även spekulativa funderingar huruvida Andra världskrigets tyska krigsoffer efter några årtionden i Helvetet nu återfödds till Jorden och då till en lämplig låg plats: Sverige visade sig vara ett land med "vibbar" som perfekt matchade en kodum tysk befolkning som hejade på Hitler. Det skulle kunna vara som på fotot ovan en kodum före detta naziborgare ser ut i sitt nästföljande liv. All skönhet har lämnats utanför den individuella (och kollektiva) karman eftersom själen i det förgångna så totalt vänt sig bort från den objektiva goda och sanna vägen.

Varför sålde Dan Brown så kopiöst mycket böcker?

En recensent på imdb.com (en av nästan 2.000 röster om filmatiseringen av Da Vinci-koden) känner sig hågad att ge sin förklaring till varför Dan Brown sålde så mycket böcker:

"Trots den fenomenala kommersiella succén - man är  frestad att tala om en framgång utan motstycke - förmedlar Dan Brown knappast några rysningar som författare. Hans rollfigurer är nästan utan undantag tråkiga och två-dimensionella och dialogen, när han inte är överdrivet explicit där han dräller ut förklaringar, låter som den kunde ha skrivits av en förstaårsstudent i en skrivarutbildning. Men den odiskutabla talang Brown faktiskt har är en förmåga att knyta samman en befängt komplicerad väv av koder och ledtrådar till en vindtät väggbonad - och får alltihop att verka övertygande."

Utan att fördjupa sig överdrivet i den storsäljande författarens horoskop tror jag att den perceptiva recensentens omdöme täcks in av dels soltecknet Tvillingarna och dels den "sataniska axeln" som ger oinspirerad lergröt eller i bästa fall naturlyrik. Men koppla nu detta till den faktafixerade och strikt logiska Tvillingarna - hur roligt blir det? 

Att södra månnoden (Draksvansen) indikerar något huvudlöst, något som saknar verkligt direktiv, bidrar kanhända till bristen på verklig nerv i det Dan Brown skriver. Jag läste inte Da Vinci-koden men filmatiseringen var nog det värsta sömnpiller jag sett på många år.

Satans representant i en glömd version av antik astrologi, den onda stjärnan Algol, tycks fungera bra med omoralens Mars. Onda typer båda två. Jag har sett hypermaterialistiska och svårt kalkylerande människor födas med den här kombinationen, skådespelare av sämsta sort och alltid med ett öga på förtjänsten. 

Det var troligen den här kombinationen som gjorde Mona Sahlin så mäkta impopulär hos svenska folket - hos henne stod dessutom Djävulen och Otyget Mars på nästan gradexakt rät linje. Ja ja, den Tobleroneaffären. Tänk att Djävulen kan lyckas i sitt uppsåt och förgöra dem Gud inte älskar med så löjligt små summor.

Dan Browns fallna sinnelag i Skorpionen kan mycket väl befinna sig i exakt opposition med Mars vilket påminner om att Vatten och Jord bildar en så trögflytande lera att Mars sällan är någon verkligt våldsam typ. Jämför Blondinbella (adhd och sjuklig hypermaterliast) - "den sataniska axeln" ger påfallande ofta en horribel dragning mot enbart det världsligt goda. 

Man kan jämföra Dan Browns Saturnus i hemmaläge i den planerande och metodiska Vattumannen med samma placering hos pedofili-anklagade Woody Allen och fundera över varför Allen är en så livfull dramatiker och Brown så eländigt tråkig. Båda männen drabbas av Saturnus raionalisering av Skorpionen vilket hos Dan Brown naturligtvis visade sig på det mest infantila sättet: visst var Jesus tillknullad som vilket barn som helst, och nu ska vi följa hans blod genom århundradena. Den sataniska principen vävs in här och söker döda mirakler genom att ge en trist naturalistisk ersättning.

Men Woody Allen hade ingen satanisk axel och hän var likväl ateist. Vad beträffar förmågan till drama och nerv, tror jag helt enkelt Woody Allens energiska Sol i Skorpionen mår sämre av att drabbas av en andliga Luft-Saturnus försök till kontroll. När sedan Allens Sol också är härskare över Lejonascendenten, då trängs den dramatiska Solen fram och får högsta prioritet. Dan Browns mer instinktiva Måne i sitt fallna läge i Skorpionen har inte samma energi som Solen och därför uteblir nerven i hans författarskap. Typiskt nog saknas hans födelsetid på nätet, trots berömmelsen. En fadd människa, en andlig imposion. 

Det är synd att Nobelkommittén bara delat ut litteraturpris under ett drygt århundrade, för hade underlaget varit (betydligt) större kunde man ha prövat denna ganska komplexa hypotes som involverar både elementen och två planeter där den ena anses ha sin svagaste placering i Skorpionen för mentalisering.

Tillägg.

Månen är lite av ett mysterium eftersom den naturligt härskar i Kräftan som inte heller är ett mentalt tecken. Likväl anser indisk astrologi att Månen är en mental eller tänkande planet (mer så i vissa tecken) medan den indiska filosofin menar att månen är luftplanet - en subtil rymdliknande Luft - vars innevånare "nätt och jämnt" kan iakttas av jordmänniskor (jag utgår från att detta syftar på andevärlden, där antika traditioner gärna såg jordbundna själar fast i ett mycket litet kretslopp - jorden och månen tur och retur, om och om igen ). 

Uppenbarligen är den astronomiska månen (med gement "m") föremål för vitt skilda tankar. I den indiska astrologin, åter, syns inga spår av Luftelementet, Månens kvalitet är Sattva och förknippas därför med medvetenhet eller förnuft, men dess essentiella element är Vatten - den astrologiska Månen härskar också över vatten, blod och allt flytande. 

Månen har alltså en viss spännvidd, både den strikt vegetativa själen och högre förnuftsrelaterade kvaliteter kan tecknas av den astrologiska Månen. Eftersom alla människor tänker (i varierande grad) är det uppenbart att t.ex. en Måne i Jord inte berövar människan hennes medvetande. Elementet som huserar en planet kanske bäst kan beskrivas som en disposition eller en intresseinriktning. Astrologin är i en del fall frustrerande eftersom allt just bara är omen om "tendenser". Ett horoskop kan vara så vagt att i princip allting motsägs av något annat. I det fallet handlar det förmodligen antingen om en rätt slätstruken människa eller en ovanligt bred all-konstnär!

Dan Browns Måne med en disponent (Mars) som lagt sig i Jord blir per definition en "stick in the mud"-typ av personlighet, lugn men troligen tämligen flegmatisk. Älskar sina rutiner och inte mycket för äventyr. Därför blir även hans litterära äventyr sömnpiller.

Äkta kulturarbetare inbäddad som kulturchef?

Jag har till och från läst en krönika av SvD:s kulturchef Daniel Sandström och uppskattat hans klara tanke och den totala avsaknad av murket borgerlig marknadsdyrkan som utmärker de oläsbara ledarkolumnerna i samma tidning. Det är uppenbart att kultur- och litteraturvetare är vävda av ett annat material.

Men först nu, med Sandströms iakttagelser apropå SVT:s trivialiserande psykologisittningar med partiledarna motiverades jag att söka upp hans horoskop. 

Det måste antingen vara ett objektivt överlägset horoskop jämfört med de smutsiga marknadsaktörerna eller åtminstone ett horoskop som matchar den här bloggarens egen tematik - i linje med att "lika barn leka bäst" eller den klassiska grekiska tanken att du kan varken se eller uppfatta det du inte redan har åtminstone ett frö av inom dig själv.

Resultatet av Wikipedias födelsedagsuppgift är över all förväntan! Detta var en gynnsam tid för ett självförverkligande som inte bara handlade om materiell ackumulation!

En månascendent (Chandra lagna) ger häpnadsväckande nog
båda de naturliga välgörarna Jupiter och Venus till dharma-planeter.
Av dessa är Venus verksamt ond, men turligen kontrollerad
av Jupiters här ofattbara godhet.
Dessa är astrologiska turer en bit bortom nybörjarnivån
men logiken finns redovisad på den här bloggen.

Skulle man enbart granska Sol och Måne finge vi "egenmäktighetssyndromet"  - framträdande Eld och Jord i samma horoskop - eller i godartade fall, "av egen kraft".

Och givet att detta bara är ett sinnelagshoroskop med Månen som förstahusmarkör tycks onekligen det livfulla Vädurssinnet redan från unga år föreställt sig ett materiellt lyckosamt strebrande upp mot tionde makthusets karriärhöjd. När man börjar titta på människor i chefsposition är det förunderligt hur väl Chandra lagna-horoskopet stämmer - ofta härbärgerar den begärsfulla Månen en dröm om ära och makt! 

I de fall där inte psykets fantasier realiserats i verkliga livet, kan man med all säkerhet i den fysiska ascendenten (lagna) söka definitiva hinder i tionde huset eller i dess tillfälliga härskare. Återkommande läsare vet hur ofattbart komplex denna lära var en gång i tiden, då när intelligentian tog astrologin på allvar och marknadsfolket var den rättmätiga underklassen. Deras orientering mot döda ting avslöjade deras själs status - åtminstone i detta liv.

Men det är inte drömmen om karriärklättring jag fastnar för här, utan en platonisk triangel i Eld som är minst lika imponerande som partiledaren Jonas Sjöstedts. Den här kulturchefen verkar veta vad Livet handlar om! Se många tidigare inlägg om den Stora Välgöraren som i sitt nobla tillstånd representerar allmän välfärd, "allt gott åt alla", och bara i ogynnsamma fall degenererar till en rovkapitalist, en klippare, en som jagar snabba och lätta pengar.

Väduren i första huset garanterar att den essentiella välgöraren Jupiter under de här två dygnen, åtminstone i den sublunära mentaliseringen upplevs som en verksam välgörare, vilket öppnar för planetens högre domäner. Den förutsättningslösa grundforskaren, filosofen och naturligtvis kultur- och litteraturvetaren. Saturnus armod och materialism måste övervinnas förrän själen kan förstå vari Jupiters verkliga rikedomar består. Jupiter i dess sanna läge beskrivs väl i indisk filosofi som Guds bekymmerslösa lek (lila) och har porträtterats genom koherden Krishna som spontant spelar sin flöjt och människor följer honom i dans och uppsluppenhet. 

Den blåaktiga figuren Krishna är nära knuten med sångens och dansens tecken Tvillingarna (blå Luft) i dess konstellation med det högsta och renaste  medvetandet. Jag menar att vi i axeln Skytten/Guru eller Gud och Tvillingarna har den arketypiska avataren - även om filmregissören James Cameron vände färgerna fel när han lät den kattlika urbefolkningen få blå hy i filmen Avatar. Att han vände färgerna fel skulle kunna förklaras med att hans horoskop drar mot det sublunära (miljövårdande) Vattenelementet och han därför inte korrekt kunde hantera avatar-begreppets verkliga innebörd. När Hollywood tar tag i teman och viktiga tankar trasas de alltid sönder och korrumperas i jakten på färggrann underhållning för sinnena.

Vi kan utelämna sinnets jakt på att "av egen makt" nå världslig position eftersom här finns så mycket starkare och rikare budskap. Jag tror vi har en inbäddad sanningsröst av filosofisk typ på SvD, som annars är marknadsliberalismen och Ägandet försvuret!

Det är passande att Daniel Sandström, nu chef för den enda svenska dagstidning som tar kulturen på allvar, tog sin akademiska examen som litteraturvetare. För i väst är det Shakespeare som står i centrum för detta ämne och alla begåvade människors kandidat till mannen bakom pjäserna, Edward de Vere, 17e greven av Oxford, uppvisar samma kreativa kombination av Väduren och Vattumannen som Sandström. 

Också Shakespeare häcklade på sin tid förljugenhet och mätte kungar mot en objektiv moralisk värdeskala. Sandström tycker för sin del sig se SVT producera ett falskt och trygghetsingjutande porträtt av politikerna och avslöjar sig därmed vara en man av Shakespeares kaliber.

För snart fem år sedan, innan jag kartlagt flera tusen celebriteter, uttryckte jag en tanke om att Vattumannen - av Luft och Saturnus-konceptionell - borde vara det ideala författartecknet. När sedan tiden kom att titta på de Nobelprisbelönade författarnas horoskop, infriades delvis den här hypotesen och på ett spektakulärt märkligt sätt. Av rönet tycktes Livet självt verka via tes och antites (vilket en och annan genom tiderna tänks sig). 

Men tecknet Vattumannen har också en baksida, en konstruktör av rigida luftslott och ideologier alternativt ofria sinnen som fastnat i en ideologi av något slag. Se föregående inlägg och notera gruppen Gustaf Reinfeldt, Elvis Presley och huvudfiguren Woody Allen.

Jämfört med den här trälbundna trion har litteraturvetaren Sandström en befriande tryckventil i en Saturnus på glid, inte lika stursk och självsäker som en Saturnus i hemmaläge i Vattumannen, utan snarare redo att ompröva allt tack vare den variabla Fiskarna. Det här ger visserligen en liten dissociation eller pikant brytning Vattumannens ideologi kanske inte är exakt vad den utger sig för att vara. 

Jag har tidigare noterat att konstnärssjälar förefaller kunna utnyttja ett liv i gränslandet mellan Luft och Vatten på ett annat sätt än de som i sina liv förfaller till falskskyltare, lögnare och desinformatörer. Konstnären har rätt att manipulera perspektiven, det är faktiskt hans skyldighet! Ur det här perspektivet är Saturnus hemma i Vattumannen bara en trist kartritare, med uppgift att konstruera ett partiprogram eller formulera en samhällssyn. 

Vattumannen som Luft ÄR människornas domän, så det samhälleliga perspektivet är aldrig långt borta - för metafysik och de stora frågorna, se istället Skytten som redan passerat den materialistiska karriärhöjden och nu är fri att tänka större men - precis som i Platons "Staten" bistår Stenbocken/politikerna med vishet. 

Faktum är att det är Skyttens Jupiter som UPPFYLLER Saturnus gränsdragningar och därmed i princip redan är fria. En befriad själ kan mörda utan att ådra sig negativt karma, säger den österländska filosofin lite tillspetsat. Men en sådan här Guru/Jupiter väljer ändå i Platons statsmannalära att bistå de stackars människor som ännu sitter fast i det världsliga ekorrhjulet. Detta gillar nu inte Svenskt Näringsliv som sökt smutskasta och döda ut högskoleämnet filosofi! Landet huserar brottslingar på hög nivå och andra delar av Sandströms tidning har sin lojalitet med den gruppen.

Vad som gör det här horoskopet så ofattbart gynnsamt är, tror jag, att Saturnus i Fiskarna inte tar översittarnas parti. Även om sinnet drömmer drömmen om en Sol i maktens säte, vittnar Stenbocks-Solens disponent Saturnus i sitt beroende av sin disponents karaktär om en direkt koppling till den goda versionen av Guru/Jupiter. Denna både essentiellt och verksamt goda planet står dessutom på hyggligt rät linje med ännu en välgörande influens: den persiska kungamakaren Regulus, den viktigaste av det senbabyloniska rikets fyra viktigaste fixstjärnor. (När man talar om persiska stjärntydare är det egentligen tvåflodslandets astrologer som åsyftas, men efter 500-talet inlemmat i ett storpersiskt välde.)

Men med fokus på kungavärdiga Lejonet, tillstöter ännu ett egenmäktighetssyndrom, en skärande friktion mellan Jord och Eld, mellan krass verklighet och upplyst och upplysande vision - Lejonets härskare Solen står ju i Stenbocken. Jag är imponerad av den talang varmed Daniel Sandström lyckas skriva från SvD:s sidor och ändå vädja till människans bättre och mindre näriga och till marknaden förlorade sidor! Om inte annat innebär hans kulturchefskap en pedagogisk välgärning i det svenska ökenlandskapet. Men det är kanske en from förhoppning att sådana här krönikor ska bli lästa av mer än ett fåtal.

Astrologi: pedofili, Woody Allen & styvdottern

Man kan inte förutspå fäders incestuösa närmanden mot sina barn i varje enskilt fall som uppvisar nedanstående problem med gränsdragaren Saturnus. Men nog är det intressant att se hur både utpekade pedofilen Woody Allen och hans styvdotter Dylan Farrow har samma typ av överspänt förhållande till gränsdragningarnas planet! (DN, SvD)

Det är i den indiska astrologin, där planeter aldrig ser sig om utan bara blickar framåt i zodiaken, som Åldermannen ensam kan kasta sin fastnaglande blick trekvartsvarv framåt. Och oturligen för Dylan Farrow föddes hon med den "styvmoderliga" eller "styvfaderliga" Saturnus med ett iskallt, mörkt och skorpionisk-sexuellt kladdgrepp mot hennes livsälskande Lejon, hennes sinnelag och hennes feminina köns signifikator Venus. 

Hade inte Allen gjort något är sannolikheten stor att den här kvinnan ändå hade uppfunnit någon hemsk figur som åsamkat henne hämningar och problem i detta liv. Det var nämligen förutbestämt - skrivet i stjärnorna - redan från hennes födelse. Tacksamt nog gled en faktisk styvfader in och tog denna otacksamma roll.

Den ateistiska Woody Allen - förnekare av en moral förankrad i universums egen struktur [se not] - har naturligtvis den sociala utstötningens signatur skriven via sin störda Gränsdragare. Vattumannen för folkets tankemönster och så en Skorpion som hukar under sin sten och inte vill delta! Woody Allens normplanet (Saturnus) är kopplad till hans eget sinnelag (Månen) så att han faktiskt tror att hans egna tankar är den absoluta lagen.

Woody Allen var lika illa lottad som styvdottern, men här aspekterar således normplaneten Saturnus sexualitetens Skorpion: Vattumannens Luftelement lägger en efterrationaliserande och omskrivande struktur över den simpla döds- och könsdriftens Skorpion. Det är också denna ateistens och syndarens neuros som är kärnan i nära nog varje film Allen gjort under sin karriär. 

När vi skrattar gott åt Allens falska och ryggradslösa figur och ständiga verbala undanflykter ("dissociation", Luft/Vatten) skrattar vi egentligen åt de demoraliserade och livsodugliga borgerskapet i deras andliga förfall och vidriga dyrkan av sina egna tankefoster. I det här fallet kan man ge Saturnus hemma i härskarläge i Vattumannen en stor roll: Allen gestaltar i egen person sin samtids störda mentalitet och ideologi, särskilt i relation till Skorpionen (döden, sexualiteten, vanföreställningen om att människan enbart är en biologisk kreation).

Även om vi skrattar nu, kommer eftervärlden överhuvudtaget inte att kunna förstå Woody Allens filmkonst. Allt man kommer att se är en patologiskt sjuk människa och via hans filmer en sekulär kultur som verkligen stängt sig inne i navelskådande utan något intresse för världens framtid. 

Vattumannen är ibland distinkt suboptimal och leder till att människan gör sig själv till alltings mått på ett sätt för krymper henne i universums ögon. Vi talar om det sekulära samhället, den sekulära humanismen eller i värsta fall bara helt godtyckliga små världar att spärra in sig i.

Jämför med broilerpolitikern Gustaf Reinfeldt här och, i jämförelse med det nyttiga verktyget Elvis Presley, här, och besinna hur patriarkens eller faderskapets Saturnus - Fredrik Reinfeldt - måste ha skadat hans förmåga att förstå att det finns en större värld utanför hans fiktiva moderata luftslott!

I samband med Elvis glömde jag påpeka hur osjälvständig Elvis var, hur han lät en Saturnus-patriark - "överste Parker" styra in hans filmkarriär i en serie av värdelös, kommersiell smörja.

Jämför sinnelaget ockuperat av en förtryckande och dominant Saturnus i den ideologiskt "absoluta" Luftvarelsen Vattumannen i samtliga tre fall, Woody Allen, Elvis Presley och Gustaf Reinfeldt! 

Det kanske krävdes att Bill Gates blev världens rikaste för att hans globala ansvarskänsla skulle vakna. Om det är så saker fungerar, är mänskligheten dödsdömd. De själar som föll ner i Djurets värld klarade i allmänhet inte att återigen höja sig till den genuina Människans värld. Att Antropos - Vattumannen - figurerar i ett horoskop, är ingen garanti för att man förstår andens väsen, det är Woody Allen, trots hans underhållande sarkasm, ett bra prov på.

***** 

Se även för närvarande tre tidigare inlägg om Woody Allens horoskop.

En vecka senare, efter Woody Allens genmäle på anklagelserna, gjorde jag en ny analys av Mia Farrows horoskop.

_____
Not 1. Om astrologin nu pekar ut andligt förfall i ett födelsehoroskop, var tar då den mänskliga värdigheten och valfriheten vägen? Vad spelar det då för roll om moralen är kosmiskt förankrad - om det var "Djävulen som fick mig att göra det"? En bra fråga för en läsekrets i ett annat land än det som vände Gud och filosofin ryggen för att kunna shoppa loss istället.