Medan världen funderar om äktheten i det fotograferade blixtnedslaget i Peterskyrkan timmarna efter att påven meddelat sin stundande abdikering, kan man ju fundera över om verkligheten alltid överträffar dikten.
Är det kanske så att inspirerade diktare till att börja med nuddar vid en högre verklighet där Platons idéer eller Former i evighet vistas?
Hur nära kommer inte den eventuella tilldragelsen i Rom det gamla Tarot-motivet Tornet, i vilket ljungelden tveklöst markerar Guds flammande vrede!
Till och med
detroniseringen av två alltför högt uppsatta maktmänniskor (läs: påven)
finns indikerade, för det är ju inte Tornet i sig som misshagar Gud, utan det människor med makt gör mot
sina medmänniskor. Se bara Fredrik Reinfeldt och hans mannar, djupt
förskansade inne i Torn Rosenbad.
Jag ville tro på fotot men tänkte först blixten var manipulerad. Folk av idag ljuger och fuskar sig genom hela sina liv. Kom och gå på Stockholms gator och insup den livslögn kungliga huvudstaden svept in sig i under borgerligt styre.
Här har det oviktiga blivit livsavgörande och medmänsklighet ett ord man inte gärna använder sig av. Här ska var och en vara lönsam och bära sin egen kostnad. När Filippa Reinfeldt snålat skiten ur den allmänna sjukvården (för att de privata alternativen ska te sig mer lockande) skyller hon från sig.
Jag vet inte från vilken nivå i helvetet de här människorna och deras idéer kommer ifrån, men i Stockholm har de slagit rot. "Capital of Scandinavia" som man säger här, helt ur fas med verkligheten.
Normalt religionsfientliga DN om blixten efter AB:s maner. DN: har uppgifter som får mig att tro blixten är äkta och då har vi den fantastiska turordningen att, 1/ inspirerade siare skapar Tarot-korten och lyckas djupfrysa ett antal evigt giltiga sanningar "uppe i" Formernas värld (utanför tid och rum) 2/ naturen - här nere i tid och rum - plockar ner ett av de arketypiskt signfikanta motiven.
Återstår för oss "moderna människor" att fundera över vad detta omen söker säga. För är blixten äkta, är det verkligen ett sammanträffande som är häpnadsväckande!
| Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont: T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester? Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver." Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta." Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning." | Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c) JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga): "Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss." (Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice) Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller. |
tisdag 12 februari 2013
Popmusik speglar liberalismens haveri
"Hela världen håller på att bli galen", skrålade glamrockarna Slade hösten 1972 – här på en gratis flexidisc som aptitretare på förestående albumet ”Slayed?”.
Så ”tongue-in-cheek” – arbetarklassrockarna frågade sin publik om de fått tinnitus än eller om de klarade ännu en dos av Englands mest högljudda band.
Långt innan astrologin, Platon och ett kriminellt sent uppvaknande till samvete och politisk klarsyn var bloggaren som vilken ung popkonsument som helst. Min historia börjar väl vid Slade någonstans (några föregående år med Svensktoppen döljs skämmigt från resumén). Än idag kommer periodiska återfall där jag undersöker någon gammal artist som missats eller som jag misstänker borde få en chans till.
Jag kom att tänka på Slades låttitel när jag såg att lilla företaget Better Records i USA fått fingrarna på en begagnad brittisk vinylimport av Elvis Costellos andra (och extremt aggressiva) album, ”This Year’s Model”. Året var 1978, precis den tid när punk ynglat av sig den mer melodiska genren power-pop.
Läs själv på Better Records och se om du lyckas involvera dig så till den grad i den här plattans rent ljudmässiga företräden att du är beredd att hosta upp 350 fucking dollars för LP:n!
Kapitalismen har verkligen gjort sjuka girigbukar av var man. Fredrik Reinfeldts vision har gått i uppfyllelse. Var och en sin egen profitskaparmaskin – och svält åt de sjuka och arbetslösa. Sieg Heil!
Säljaren noterar att det var fyra år sedan han senast lade beslag (säkert på eBay) på en lika bra kopia (läs välvårdad, icke-repad). Jag ser hans ”affärsmodell” – hela poängen är att sabla ner på så många kopior som möjligt och haussa JUST HANS SÄLJEXEMPLAR.
Bland mina initialt ratade artister som fick "andra chansen" fanns just Elvis Costello. I en köplista från eBay står att året var 2006 när jag köpte en ”This Year’s Model” för 5 pund, gissningsvis 70 kronor (pundet var lite dyrare då). Skivomslaget var så nära nyskick man kunde få det, och vinylen med.
Tidiga matriser A3//B1 som graverats av numera hajpade "Pecko" (även känd under graversignaturen "Porky"). Det är lite som om diamantslipare plötsligt skulle bli idoler! Men det finns pengar att tjäna genom att lyfta fram det som en gång var en hederlig yrkesman som bara gjorde sitt dagliga jobb i skivindustrin. Skivsamlandet skiljer sig inte nämnvärt från vilken reklam i brevlådan. Någon pekar och ropar "ditåt!" och dårarna springer alla åt samma håll.
Men 350 fucking dollars! Även med litet fraktpålägg för importen till USA förefaller mig värdestegringen på 6-7 år så bisarr att man riktigt anar hela västerländska samhällets stundande sammanbrott. För det är inte bara EN bubbla vi tittar på här, en it- eller fastighetsbubbla, utan en Snikenhetens och Girighetens Allomfattande Bubbla som tycks förvränga förståndet på var och varannan människa!
Medan svensson ännu är djupt inne i vansinnet börjar ekonomerna själva vakna och fatta Monstret som liberalismen har frammanat. SvD/Näringsliv sammanfattade Status Sverige perfekt häromdagen genom att effektfullt ställa landets tvåflaggskepp Vattenfall och TeliaSonera sida vid sida.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tva-svenska-jattar-har-kort-ner-i-diket_7904316.svd
Med den texten såg man med en svindlande känsla rakt ner i Avgrunden eller Dödsriket: den världsbild sittande regering predikar lockar fram det sämsta i människan och har givit fri lejd åt andra som redan blivit de sämsta av människor.
Hur kunde det bli så här? Avgrundsdjup Obildning i landet Sverige. Svensson kan inte stava längre än till p-e-n-g-a-r. Från Europas fattigaste land i slutet av 1800-talet (enligt Stefan Löfven hos Skavlan) och via en tid av välståndsfördelning, har svensken ännu inte nåtts av konsten att tänka stort OCH rätt.
Svenskt Näringsliv hånade öppet människans högsta fakultet genom att kalla högskoleämnet filosofi ”olönsamt”. Krämare är samhällets drägg, och de skäms inte för det heller.
Det är samma grupp människor som i något värre än djurisk girighet rusat i höjden när det gäller sina egna löner under just de år när den havererade liberalismen blivit till en aldrig ifrågasatt grundplan för de obildades tankemönster.
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/tva-svenska-jattar-har-kort-ner-i-diket_7904316.svd
(S)-mannen Löfven avslöjar hur patetiskt den nyfattiga människan tänker eftersom man någonstans vet att han av alla varelser BORDE försvara den lilla människan från profitinstinktens härjningar på sjukhus. Men hallå - s-o-c-i-a-l d-e-m-o-k-r-a-t-i var ordet. I sin oförmåga att säga nej till vårdvinster visade han sig lika kräkframkallande som Filippa Reinfeldt som nu totalt skyller ifrån sig på sjukhusen för att Stockholm knappt längre klarar av alla vinterinfluensor.
Sannerligen, prissättningen i USA av en Englandspressad gammal LP-skiva av Elvis Costello är inte en ”isolerad företeelse” (vilket Fredrik Reinfeldt kallar allt som skulle kunna kasta skuggor över den ideologi han verkar för). Redan den romerska filosofen Plotinus visste att alla varelser ”sitter i allt detta tillsammans” och stoikerna utvecklade samma tanke om den kosmiska böljegången som ett nät. Det som händer en, återverkar på alla andra. Gäller alla verklighetsnivåer! Det börjar gå allt häftigare dyningar genom samhällsväven när överheten tangerar total galenskap.
I den romerska provinsen Syrien hade en vid tiden okänd tänkare vid namn Jesus redan tagit samma insikt ett steg längre: ”Det du gör mot en av mina minsta, det gör du mot mig”. Jesus måste ha rest till Indien (som alla bildade människor gjorde på den tiden), för det är inget annat än gärningar och deras konsekvenser (KARMA) han talar om!
Alltså: en LP-skiva från en ung och protesterande Elvis Costello till samman man, nu lönnfet och bekväm i amerikanska tv-soffor är bara en analogi eller parallell till prisutvecklingen på hans grammofonskivor.
Vi kan lämna cd-formatet helt utanför. Som en skapelse av den näriga kapitalismen för att tvinga folk att köpa sin favoritmusik en gång till kommer cd-skivorna aldrig att få någon samlarstatus. De är bara markörer för liberalismens härjningar över världen.
Man kan notera hur cd-skivan introduceras just i början av detta historiska lågvattenmärke, den marknadsliberala perioden. Ingen vill längre ta i cd-skivorna eftersom de representerar allt det sämsta med de gångna tjugo åren, en tid som mänskligheten nu vänder sig från, med början hos ekonomerna själva, vilka äntligen tycks ha sett och förstått hur girighetens mekanismer verkar inifrån bankväsendets innersta hjärta.
I nästa historiska kapitel: islamskt bankväsende blir paradigm för nästa västerlandet. Dvs. det blir förbjudet att profitera på pengar. Inte konstigt att invandrarhat växer som en cancer i Sverige, det land som är kanske mest fixerat vid pengar i västvärlden.
*****
Se även horoskopet för Nya Moderaterna. Dess första hus med den extrema fixeringen vid "välstånd men bara för mig" äcklar mig faktiskt och jag förstår varför den mer filosofiska indiska astrologin etiketterade Jungfruns princip som zodiaken arketypiska Fiende.
Egennyttan är det som skadar livet på jorden mest. Jag har tidigare skrivit om hur märkligt väl denna symbol för den jordbrukande mänskligheten koinciderar med vad forskningen menar var jordbrukets inbrott och hur detta skedde just under Jungfruns "platoniska månad" i "storåret"! Är mänsklighetens irrfärder designade "från ovan"? Jag tror det.
Labels:
politik,
popkultur,
åsikternas domän
måndag 11 februari 2013
SvD visar prov på stingslig brutalitet
Oj, vad SvD:s förre chefredaktör Mats Svegfors rörde om i getingboet! SvD:s två högsta höns går upp i maximalt aggressoläge och fräser ur sig ett arrogant genmäle. Typiskt nog är tryckfelsnisse är framme i den för tidningen så prestigeladdade frågan, den om dagspressens ständigt sjunkande kvalitet.
Repliknivån bekräftar hur illa det är ställt med Tidningssverige idag. En ond demon har tagit kontroll över det svenska medielandskapet och kommer inte att släppa taget förrän 2020. Vilken ökenvandring med ett pack tokggalna mediechefer, dags- såväl som kvällspress... Penningen är allt de tänker på.
Chefredaktör Lena K Samuelsson och chefen för digitala medier, Fredric Karén, möts tydligt på en astrologisk nivå: Jordelementet eller den plats där man främst tänka materialistiskt. Jord är "resursernas" eller pengarnas element.
Genom att placera båda figurerna i den naturliga zodiaken, med chefredaktör Samuelsson i den inre kretsen, framtonar en tydlig bild.
Vad dessa två gjorde i sin artikel var mer ett försök att ta all heder och ära av Svegfors för att SvD var inne i en ekonomiskt svår tid då han lämnade chefskapet, inte att i sak besvara hans kritik. Till skillnad från i hatdebatten tar alla läsarkommentarer Svegfors parti och har hjärtligt roligt åt de båda chefernas klavertramp.
Samuelsson som arketyp eller "typ" betraktad, är som synes en ren maktmänniska och en ovanligt brutal sådan också. Solen med Mars i Stenbocken faller i den naturliga zodiaken i tionde huset för absolut makt. Det är något mycket otrevligt i tonläget i den här repliken men man ska inte vara helt säker på att det bara är Samuelsson som ligger bakom det arroganta maktspråket. Nog för att hennes Måne i Jungfrun kan vara oerhört elak.
Digitalchefen Karén är möjligen än mer brutal, med Solen i det tecken som helt identifierar sig med materien, övertaggad av "horbocksproblematiken" (Mars och Venus för ett excessivt libido och troligen en materialistisk besatthet som skulle vara oändligt intressant för psykologin att studera närmare). Inte minst iögonenfallande är att pengarnas planet står i direkt förbund med Djävulen, som den lokaliserats i stjärnan Algol av den gamla judiska och sedan arabiska astrologin.
I den naturliga zodiaken får Djävulens position i Oxens början en djupare innebörd för det andra huset betitlades av den hellenistiska astrologin som dörren till de dödas rike. Man behöver bara återkalla hur antikens filosofi såg på materialisterna som andligt döda varelse - de facto invånare i dödsriket - för att förstå varför judisk astrologi som den praktiserades bland asketerna i Dödahavsområdet likställde pengar med Djävulen, som sannolikt är den teutoniska "denna världens herre" som dödahavssektsanhängaren Jesus varnade för.
Dagens SvD, den låga och profitjagande styrs alltså av två totala materialister - typiska för det bildningsförakt som Svenskt Näringsliv spydde ur sig 2011 när de började ventilera åsikter om vad ungdomen ska eller inte ska studera på universitetet.
Digitalchefen i synnerhet upprepar med sin Måne i Väduren disponerad från Mars i Oxen den lägsta och mest drängiga i den svenska folksjälen - precis det här konflikterade och aggressiva sinnelaget ligger i botten på Sveriges nationalhoroskop. Det finns därför god anledning att misstänka att det är Karén som står för den påfallande tölpaktiga tonen i texten. Vi pratar nu om en själ på nivå med Christer Pettersson fast bemedlad och bosatt i en moderatblå och privilegierad stockholmsförort.
Se även: Horoskopet för Mats Svegfors
Se även: Horoskopet för begreppet "tredje statsmakten" första gången i trycket.
Repliknivån bekräftar hur illa det är ställt med Tidningssverige idag. En ond demon har tagit kontroll över det svenska medielandskapet och kommer inte att släppa taget förrän 2020. Vilken ökenvandring med ett pack tokggalna mediechefer, dags- såväl som kvällspress... Penningen är allt de tänker på.
Chefredaktör Lena K Samuelsson och chefen för digitala medier, Fredric Karén, möts tydligt på en astrologisk nivå: Jordelementet eller den plats där man främst tänka materialistiskt. Jord är "resursernas" eller pengarnas element.
Genom att placera båda figurerna i den naturliga zodiaken, med chefredaktör Samuelsson i den inre kretsen, framtonar en tydlig bild.
Vad dessa två gjorde i sin artikel var mer ett försök att ta all heder och ära av Svegfors för att SvD var inne i en ekonomiskt svår tid då han lämnade chefskapet, inte att i sak besvara hans kritik. Till skillnad från i hatdebatten tar alla läsarkommentarer Svegfors parti och har hjärtligt roligt åt de båda chefernas klavertramp.
Samuelsson som arketyp eller "typ" betraktad, är som synes en ren maktmänniska och en ovanligt brutal sådan också. Solen med Mars i Stenbocken faller i den naturliga zodiaken i tionde huset för absolut makt. Det är något mycket otrevligt i tonläget i den här repliken men man ska inte vara helt säker på att det bara är Samuelsson som ligger bakom det arroganta maktspråket. Nog för att hennes Måne i Jungfrun kan vara oerhört elak.
Digitalchefen Karén är möjligen än mer brutal, med Solen i det tecken som helt identifierar sig med materien, övertaggad av "horbocksproblematiken" (Mars och Venus för ett excessivt libido och troligen en materialistisk besatthet som skulle vara oändligt intressant för psykologin att studera närmare). Inte minst iögonenfallande är att pengarnas planet står i direkt förbund med Djävulen, som den lokaliserats i stjärnan Algol av den gamla judiska och sedan arabiska astrologin.
I den naturliga zodiaken får Djävulens position i Oxens början en djupare innebörd för det andra huset betitlades av den hellenistiska astrologin som dörren till de dödas rike. Man behöver bara återkalla hur antikens filosofi såg på materialisterna som andligt döda varelse - de facto invånare i dödsriket - för att förstå varför judisk astrologi som den praktiserades bland asketerna i Dödahavsområdet likställde pengar med Djävulen, som sannolikt är den teutoniska "denna världens herre" som dödahavssektsanhängaren Jesus varnade för.
Dagens SvD, den låga och profitjagande styrs alltså av två totala materialister - typiska för det bildningsförakt som Svenskt Näringsliv spydde ur sig 2011 när de började ventilera åsikter om vad ungdomen ska eller inte ska studera på universitetet.
Digitalchefen i synnerhet upprepar med sin Måne i Väduren disponerad från Mars i Oxen den lägsta och mest drängiga i den svenska folksjälen - precis det här konflikterade och aggressiva sinnelaget ligger i botten på Sveriges nationalhoroskop. Det finns därför god anledning att misstänka att det är Karén som står för den påfallande tölpaktiga tonen i texten. Vi pratar nu om en själ på nivå med Christer Pettersson fast bemedlad och bosatt i en moderatblå och privilegierad stockholmsförort.
*****
Se även: Horoskopet för Mats Svegfors
Se även: Horoskopet för begreppet "tredje statsmakten" första gången i trycket.
Leende män som säljer skit
Jag skrattade till åt en vass amerikan som på filmdatabasen IMDB dömde ut ännu en av de värdelösa filmer Kate Hudson är så bra på att tacka ja till (okej, jag tycker kvinnan bakom rollerna verkar outhärdlig - efter 3-4 rollfigurer anar man VEM det är som använder sig själv eller delar av sig själv i de olika rollerna).
Den vasse amerikanen riktade dock udden mot hennes manlige motspelare Matthew McConaughey i skattletardramat Fools Gold, och sade:
Filmens största problem är förvirringen. Trots att den har två ledande skådespelare där den ena är notoriskt känd för att göra skräpfilmer säljbara (det är du, Matt!), kan varken fröken Hudson eller herr McConaughey rädda en film som inte vet om den ska vara en komedi eller actionrulle.
Inför de här orden flashar Postkodmiljonärens sliskigt leende Rickard Sjöbergs ansikte till. En association till en annan som illustrerar hur hor för pengarna får all yrkesstolthet att vika hädan (Sjöberg var faktiskt utbildad journalist en gång, om någon nu kan tro det).
Finns det någon spännande minsta gemensam nämnare mellan dem? Det första jag upptäcker,
Rickard Sjöberg är född lite tidigare 1969 och jag tror bestämt att "Postkodmiljonären" var hans "livs roll" - det var detta hans horoskop pekade honom mot. Se bara:
Det är nymåne i Kräftans tecken, där det ombytliga och flyktiga sinnet (Månen) mer än i något annat tecken illustrerar Fru Fortuna. Kräftan söker trygghet men blir aldrig trygg. Därför bor det en vettlös materialism i det här tecknet. En annan trivial lekledare för dem som fixerat sig på pengar var Harald Treutiger, väl inte Kräfta men istället stark betoning på pengarnas tecken Oxen.
Det är Jordtecknen som alla representerar olika tagningar på pengar. Oxen identifierar sig med det materiella, Jungfrun söker med flit förmera sin åkers lönsamhet och Stenbocken slutligen är staten som kräver in tionde (eller mer) för att kontrollera och omfördela de materiella resurserna för helhetens bästa.
I en mer sinister version är Stenbocken den makthungriga kapitalisten, en Joakim von Anka, som bara för egen del söker vinna kontroll över så mycket resurser som möjligt. Ingvar Kamprad har en kraftfull portion Stenbock i sitt horoskop och illustrerar väl den här lägre typen.
Varför inte Kamprad blev rättrådig politiker och arbetade för allas väl, beror troligen på att han har en stark privategoistisk Jungfru i horoskopet. Ett sant företagsamt tecken, men utan någon utvecklad ansvarskänsla för annat än sina egna göranden.
Det är notabelt att Rickard Sjöberg som umgås med "lätt vunna miljoner" som yrke har lätta pengars Jupiter i just den profithungriga Jungfrun. Jag har inte sagt något tidigare här på bloggen, men jag har inte blivit imponerad av Jupiter i Jungfrun så här långt. När man rasar igenom mängder av horoskop tar man notis och lagrar trender i bakhuvudet. I fråga om Jupiter i Jungfrun har jag inte hittat något fall där den här planeten tycks ha bidragit till remarkabel ärbarhet.
Kan det vara Jupiter i Jungfrun som gav associationen till svensken från den smörige amerikanen vars ständiga tandkrämsleende hjälper till att sälja den sämsta film till en omdömeslös kvinnlig biopublik?
![]() |
| Samma sol- och måntecken som Julia Roberts, en annan talanglös men monetärt framgångsrik skådespelare |
Här har vi ascendenttecknet - pengarnas tecken Oxen - och nu hettar det verkligen till. Hypotesen om Jupiter kan stämma för det här är inget annat än en manhoras horoskop. Oxens härskare är Venus men den är inte bara en fallen kvinna i Jungfruns tecken (en kvinna som sålt sig till dem med pengar) utan när Oxen stiger i öster förvandlas den naturligt välvilliga Venus till en verksam problemhärd! Som om inte detta räckte står också den fallna och verksamt onda Venus i ett av de onda husen, det sjätte.
OCH...den minglar med lätta pengars Jupiter! Var har vi sett det här pinsamt materialistiska och simpla beskedet tidigare? Jo, i Nya Moderaternas horoskop, där lätta pengar och den fallna Venus horande stiger i det egocentriska första huset!
Med tanke på att Matthew McConaughey är född i Vågens tecken, ett lättsamt och associativt tecken men Solen är fallen och svag här och Venus också är fallen och svag, inser man snabbt att han knappast spelar några tunga machohjältar. Han är en prydlig och välkammad svärmorsdröm på bioduken, även när han, som i Fools Gold, är en frisksportartyp, en dykare.
För amerikanen är således lätta pengars Jupiter horoskopets viktigaste planet, ascendenthärskaren står nästan gradexakt kopplad till den, och dessutom i det lekfulla femte huset. McConaughey, i de få filmer med honom jag genomlidigt är verkligen den enkla och okomplicerade glada skiten vilket ligger väl i linje med Jordelementets totala dominans pga. stortrigonen och Mån-Lejonets dragning mot drama.
Här är dramasinnet tillsammans med den halshuggande södra månnoden - någon Oscar för mäktiga rollprestationer lär han aldrig ro hem. Betyder Månen med Draksvansen i dramatecknet att han tar lätt på sina rollprestationer? Att han är rätt likgiltig för den bransch han valt? Ja, misstanken om att han är en manhora, lik en moderat som bara lever för att tjäna pengar på det han gör - vad han än gör - leder till den slutsatsen.
Jordelementet stabiliserar och det är inte svårt att se varför filmbranschen och Matthew McConaughey gillar varandra. En robust man som enkla kvinnor gillar att se på vita duken och som inte har något emot Hollywoods massindustri och skräpfilmer - han älskar ju pengar över allt annat på denna jord.
Att hans Venus på alla sätt är en så eländig planet kanske blir begripligt om man besinnar att han är Våg, ett Lufttecken där Venus representerar den ideala kärleken och de högre konsterna. Men den här skådisen släpar professionen i smutsen genom att bara se till lönsamheten i rollinsatserna. Stellan Skarsgård verkar ha samma krassa syn på skådespeleri som ett kneg som ger cash, inget annat.
Labels:
Kräftan,
materialism,
Matthew McConaughey,
Rickard Sjöberg,
Vågen
Godnatt, regeringen Reinfeldt
![]() |
| SvD 130211 |
Verkligheten har nu kommit ikapp regeringen Reinfeldt, och SvD/Näringslivs undersökningar av regeringens oförmåga tycks vänsterradikal bara för att vi nästan glömt bort hur korrekt och god undersökande journalistisk ser ut.
Reinfeldt och hans hopplöst pk finansminister Borg har verkligen inte haft någon koll på hur skutan drivit - och då hjälper det inte med pr-byråer som skriver manus som upprepar ordet "ansvar" intill leda.
Det är rätt meningslöst att hänvisa tillbaka till den här bloggens vindlande färd och försök att förstå sig på den indiska läran om planetära cykler. Men det enkla och populistiska öppningsanförandet om "Sverige under en ond demon 2002-2020" håller streck.
En rekapitulation gjordes den 1 augusti förra året i Regeringen Reinfeldts kollektivhat & kostnadschocken. Notera mot slutet vilken sub-subcykel vi nu befinner oss i, då både Teliaaffären och Vattenfallditot briserar! Liemannen Saturnus som i nationalhoroskopet äger femte spekulationshuset och står i nionde huset för utlandet! Det summerar väl eliten (Sveriges Sol/Jupiter i 5e huset) som var ute i vida världen för att göra sig en förmögenhet (på folkets bekostnad, visade det sig).
Men på ett översiktligt plan behöver man bara påminna sig att det tredje horoskophuset (i fokus under hela perioden 2002-2020) inte bara täcker in kommunikation, medier eller, å andra sidan, sång och dans (enligt indisk tradition), utan naturligtvis har en koppling till Merkurius som merkantilisten. Tredje huset är affärsmännens hus.
Sveriges sjuka och förvridna perspektiv under en hel generation handlar inte bara om chefredaktörer som tror de är politiska agendasättare och rabiat vanartiga it-nissar eller it-system som fyrkantigt sållar bort arbetssökande så att arbetsgivaren sedan kan klaga på kompetensbrist i landet och hämta låglönearbetare på annat håll.
Den onda demonen under denna period syns kanske allra bäst hos arbetsgivarna - "merkantilerna". Marknadsliberalismen flyttade omärkligt fram sina positioner under många år och förgiftade inte minst socialdemokratin, så att vi nu har en löjeväckande Löfven i spetsen för ett parti som inte ens vågar trotsa kapitalet när det - i privat regi förstås - börjar vanvårda dem som byggde samhället.
I inlägget om spel- och dobbelsvensken finns en viktig nyckel till vad SvD idag så skrämmande tydligt visar genom att ställa dessa två svenska flaggskepp sida vid sida, Telia och Vattenfall, och visa att det är KRÄMAREN som är spritt språngande galen i detta land. Exakt den mentalitet som regeringen Reinfeldt dyrkar - och Peter Wolodarskis chefredaktör på DN bidrar till genom sitt Palme- och socialisthat.
Tack och lov att SvD har en smula heder, fastän en högertidning. Varje vettig människa borde skifta sin lojalitet och läsa den tidningen istället för livsstilsmagasinet DN.
Medieauktoriteten Mats Svegfors, en sann konung
Fd chefredaktören på SvD Mats Svegfors, påvisade genom att helt enkelt räkna ord hur svensk dagstidningsjournalistisk har degenererat sedan 1990-talet. DN, i högsta grad del i denna svenska fördumningsprocess, gick på ledarsidan till yvigt och illa genomtänkt försvar, vilket för mig bara bekräftar att "gammal är äldst".
Så varför inte titta på horoskopet för föregående generations svenska chefredaktör. Redan när jag var i tjugoårsåldern och politiskt omedveten, upplevde jag SvD som en betydligt intressantare tidning än DN. Där fanns det verkligt intressanta materialet "under strecket", mycket om människan och hennes psykologin - ljusår över den pinsamma ekonomism som väller ut över surfaren som tar sig till SvD:s nätupplaga av idag, i tron om att hitta något som verkligen tilltalar människan inom oss och inte bara det yttre näriga djuret.
För vad är pengar annat än en markör för tillgången på föda? Mentalitet på djurets basala nivå hur mycket vi än klär upp vårt ätande i snygg restaurangmiljö - matmomssänkt av en regering som inte ens kan stava till ordet kulltur!
Svegfors horoskop är ganska lugnt jämför med de hysteriska konflikthoroskop som brukar resultera när man hämtar inspiration från skandalrubrikerna. Det finns ingen anledning att extra kolorera ett enda tecken till följd av aggressiva planetära aspekter. Ingen dissociation mellan Luft och Vatten eller den yviga och substanslösa Eld/Vatten-konflikten som sågs hos DN:s nyutnämnde chefredaktör Wolodarski.
Svegfors har förvisso Solen i Eld och Månen i Vatten, men utan att de direkt påverkar varandra och driver upp ett övertryck (som alltid skadar kvaliteten förutom kanske på en teaterscen där het galla kommer till sin rätt).
Tvärtom tycks Vattenelementet fungera utmärkt som en egen domän med sanningsvittnets Fiskarna som emblem för sinnelagets Måne. Än viktigare är att också Fiskarnas härskare Jupiter befinner sig i Vatten, nu Skorpionen. "Still waters run deep" finns inte som svenskt talesätt ("lugna vatten går på djupet"?) men det är just detta som är Skorpionens bästa sida. (Dess patologiska sida har vi sett nog av genom bloggens studier av kriminalitet.)
Vi får alltså en sattvisk (kunskapssökande) Måne i ett sattviskt tecken som vilar på en grund (Jupiter) i ett mörkt, tamasiskt tecken. Hur djupt förmår dessa fiskar simma, hur djupt kan de gräva?
DN:s Wolodarski är ytligare än ytlig, och åsynen av Svegfors karta gör mig övertygad om att det var han som sökte bemöta förre SvD-mannens kritik. Svegfors har ett emotionellt djupt och sanningssökande horoskop - just en indikation om den typ av journalistisk som den galna kvartalskapitalismen inte längre har fördragsamhet med.
Svegfors har passande nog chefstecknet Lejonet som sitt soltecken, men eftersom den här Solen vilar tryggt i sitt härskarläge påverkar den inte på något sätt undersåtarnas (Månen) arbete på att fördjupa sig. För den gode chefen Svegfors fick journalisterna gräva tills de hittade guld!
Om Solen i Lejonet inte fungerar väl med övriga horoskopet får man ofta en problematisk och dominant personlighet, en "pain in the ass", både med ledarskapsposition men nästan ännu värre om vederbörande saknar makt. Då tär Lejonets symbol ännu värre i det inre och kräver bittert sitt.
Minns journalisten och Sol-Lejonet Elisabet Höglunds dramadrottningsutspel i medierna och förnärmade svada när hon blev för gammal för åldersfascistiska SVT (en institution som efter borgarnas maktövertagande likt under Franska revolutionen högg huvudena av mängder av gamla trotjänare och förmodade vänstersympatisörer).
Svegfors Sol i Lejonet är dock problematisk! Jag vill inte ens tänka på de strider om auktoriteten han verkar ha haft med sin far eller vilka andra maktkamper han utkämpat. Herre på täppan-planeten Saturnus är ju Solens fiende (och vice versa) och i Lejonets tecken skärps maktkampen! Det är notabelt att Svegfors såg till att få in sin artikel i DN snarare än i sin egen forna tidning! Muckar han gräl, den rackarn? Jag kan tro det. Om Solen i Lejonet är en dominant men ändå fördragsam ledare som inspirerar undersåtarna introducerar Saturnus något hårdare och mer fordrande i naturen (och ledarskapsstilen).
Hur fungerar nu detta när också kungavärdighetens stjärna Regulus är djupt involverad i den här ledaren som håller andra kort? Bloggen har bara uppmärksammat några få fall där den stora illgärningsmannen Saturnus ställer sig i vägen för Regulus och så att säga annekterar dess välsignelser och sedan använder kungligheten på sitt eget, föga kungliga sätt. Saturnus är materialismens och Joakim von Anka-principen: en som söker lägga tillgångar på hög - MAKTEN som kommer av innehav av materiella resurser. ("The Earth is the Lord and the fulfillment thereof" - knäck den om du kan.) Se bara Svenskt Näringslivs horoskop - där Saturnus och Satan kombineras i makthavarens tionde hus, så förstår du!
Svegfors kontrasterar dock mot Svenskt Näringsliv eftersom han har den goda Regulus med Saturnus istället för lobbyrörelsens kapitalistplanet med den onda stjärnan Algol. Står Svegfors då för den goda kapitalismen, den som behåller något av de fördemokratiska feodala härskarens visserligen absoluta makt men ändå välvilja och omsorg om sina undersåtar? Ja! Om inte fan gått och blivit religiös på gamla dar, är det här en bra indikation på en "gammelmoderat", en sådan från tiden före marknadsliberalismens och ekonomisternas (Reinfeldt) förråande och nedbrytande av vår västerländska civilisation.
Med en så förtätad och svårtydd serie budskap i Lejonet får man tillgripa den indiska astrologins spelregler: den längst komna planeten i ett tecken leder de andra och den planet som har nordligaste latitud vinner "det planetära krig" som uppstår om båda planeterna ockuperar samma grad i zodiaken. (Med andra ord, indisk astrologi tillgriper "hierarkisk höjd" som en tolkningsprincip när planeterna går i jämnbredd!)
Den senare metoden behövs inte, för himlakropparna ligger går på led, om än mycket nära varandra: Saturnus (4), Regulus (6) och Solen (7).
Välsignande Regulus bryter alltså upp snåla och snäva Saturnus försök att kväsa Solens generositet! Strängt tolkat är detta alltså den perfekta Regulus/Sol-konjunktionen snarare än den motsägelsefulla Regulus/Saturnus-konjunktionen. Men Solen lämnar i sin tur Regulus löfte om att bli kung och livskraften eller livsuppdraget följer den planet som hunnit längst i Lejonet: journalistikens Merkurius. Du ser bilden av en medial ledargestalt, eller en ledande kommunikatör, eller hur?
Detta är ett MYCKET BRA horoskop, en indikation om en lucka i tiden med stora privilegier och reserverad för nobla själar. Amerikanska hypnoterapeuten Michael Newton resonerade kring framgången med sin första bok om sina hypnosexperiment, "Journey of Souls" om skillnaden i klientel som han sedan upplevde i sin praktik.
Efter årtionden med svårt prövade människor (och många ekon från ytterst bekymmersamma tidigare liv) kom nu "lyxturisterna" och ville bli behandlade. Genast höjdes kvaliteten markant på hypnosregressionerna. Bokens framgångar hade attraherat ett mer litterärt klientel, med bättre uttrycksförmögenheter.
Hans sista årtionde av kartläggningar av livet på "andra sidan" via hypnotiserade klienter gjord enorma framsteg eftersom han nu hade mognare själar att arbeta med. Via dessa tusentals regressionsexperiment framtonade en bild Newton inte tidigare kommit åt: själar som inte är tillbaka på jorden pga. svåra karmiska härvor utan själar som är närapå fria från materialismens träck, själar som är här med remarkabelt subtila livsuppgifter, själar som bara återvänder till den mänskliga formen för "finjusteringar". Grovjobbet har de redan klarat av i tidigare liv. Mats Svegfors är tveklöst en sådan själ.
Så varför inte titta på horoskopet för föregående generations svenska chefredaktör. Redan när jag var i tjugoårsåldern och politiskt omedveten, upplevde jag SvD som en betydligt intressantare tidning än DN. Där fanns det verkligt intressanta materialet "under strecket", mycket om människan och hennes psykologin - ljusår över den pinsamma ekonomism som väller ut över surfaren som tar sig till SvD:s nätupplaga av idag, i tron om att hitta något som verkligen tilltalar människan inom oss och inte bara det yttre näriga djuret.
För vad är pengar annat än en markör för tillgången på föda? Mentalitet på djurets basala nivå hur mycket vi än klär upp vårt ätande i snygg restaurangmiljö - matmomssänkt av en regering som inte ens kan stava till ordet kulltur!
Svegfors horoskop är ganska lugnt jämför med de hysteriska konflikthoroskop som brukar resultera när man hämtar inspiration från skandalrubrikerna. Det finns ingen anledning att extra kolorera ett enda tecken till följd av aggressiva planetära aspekter. Ingen dissociation mellan Luft och Vatten eller den yviga och substanslösa Eld/Vatten-konflikten som sågs hos DN:s nyutnämnde chefredaktör Wolodarski.
Svegfors har förvisso Solen i Eld och Månen i Vatten, men utan att de direkt påverkar varandra och driver upp ett övertryck (som alltid skadar kvaliteten förutom kanske på en teaterscen där het galla kommer till sin rätt).
Tvärtom tycks Vattenelementet fungera utmärkt som en egen domän med sanningsvittnets Fiskarna som emblem för sinnelagets Måne. Än viktigare är att också Fiskarnas härskare Jupiter befinner sig i Vatten, nu Skorpionen. "Still waters run deep" finns inte som svenskt talesätt ("lugna vatten går på djupet"?) men det är just detta som är Skorpionens bästa sida. (Dess patologiska sida har vi sett nog av genom bloggens studier av kriminalitet.)
Vi får alltså en sattvisk (kunskapssökande) Måne i ett sattviskt tecken som vilar på en grund (Jupiter) i ett mörkt, tamasiskt tecken. Hur djupt förmår dessa fiskar simma, hur djupt kan de gräva?
DN:s Wolodarski är ytligare än ytlig, och åsynen av Svegfors karta gör mig övertygad om att det var han som sökte bemöta förre SvD-mannens kritik. Svegfors har ett emotionellt djupt och sanningssökande horoskop - just en indikation om den typ av journalistisk som den galna kvartalskapitalismen inte längre har fördragsamhet med.
Svegfors har passande nog chefstecknet Lejonet som sitt soltecken, men eftersom den här Solen vilar tryggt i sitt härskarläge påverkar den inte på något sätt undersåtarnas (Månen) arbete på att fördjupa sig. För den gode chefen Svegfors fick journalisterna gräva tills de hittade guld!
Om Solen i Lejonet inte fungerar väl med övriga horoskopet får man ofta en problematisk och dominant personlighet, en "pain in the ass", både med ledarskapsposition men nästan ännu värre om vederbörande saknar makt. Då tär Lejonets symbol ännu värre i det inre och kräver bittert sitt.
Minns journalisten och Sol-Lejonet Elisabet Höglunds dramadrottningsutspel i medierna och förnärmade svada när hon blev för gammal för åldersfascistiska SVT (en institution som efter borgarnas maktövertagande likt under Franska revolutionen högg huvudena av mängder av gamla trotjänare och förmodade vänstersympatisörer).
Svegfors Sol i Lejonet är dock problematisk! Jag vill inte ens tänka på de strider om auktoriteten han verkar ha haft med sin far eller vilka andra maktkamper han utkämpat. Herre på täppan-planeten Saturnus är ju Solens fiende (och vice versa) och i Lejonets tecken skärps maktkampen! Det är notabelt att Svegfors såg till att få in sin artikel i DN snarare än i sin egen forna tidning! Muckar han gräl, den rackarn? Jag kan tro det. Om Solen i Lejonet är en dominant men ändå fördragsam ledare som inspirerar undersåtarna introducerar Saturnus något hårdare och mer fordrande i naturen (och ledarskapsstilen).
Hur fungerar nu detta när också kungavärdighetens stjärna Regulus är djupt involverad i den här ledaren som håller andra kort? Bloggen har bara uppmärksammat några få fall där den stora illgärningsmannen Saturnus ställer sig i vägen för Regulus och så att säga annekterar dess välsignelser och sedan använder kungligheten på sitt eget, föga kungliga sätt. Saturnus är materialismens och Joakim von Anka-principen: en som söker lägga tillgångar på hög - MAKTEN som kommer av innehav av materiella resurser. ("The Earth is the Lord and the fulfillment thereof" - knäck den om du kan.) Se bara Svenskt Näringslivs horoskop - där Saturnus och Satan kombineras i makthavarens tionde hus, så förstår du!
Svegfors kontrasterar dock mot Svenskt Näringsliv eftersom han har den goda Regulus med Saturnus istället för lobbyrörelsens kapitalistplanet med den onda stjärnan Algol. Står Svegfors då för den goda kapitalismen, den som behåller något av de fördemokratiska feodala härskarens visserligen absoluta makt men ändå välvilja och omsorg om sina undersåtar? Ja! Om inte fan gått och blivit religiös på gamla dar, är det här en bra indikation på en "gammelmoderat", en sådan från tiden före marknadsliberalismens och ekonomisternas (Reinfeldt) förråande och nedbrytande av vår västerländska civilisation.
Med en så förtätad och svårtydd serie budskap i Lejonet får man tillgripa den indiska astrologins spelregler: den längst komna planeten i ett tecken leder de andra och den planet som har nordligaste latitud vinner "det planetära krig" som uppstår om båda planeterna ockuperar samma grad i zodiaken. (Med andra ord, indisk astrologi tillgriper "hierarkisk höjd" som en tolkningsprincip när planeterna går i jämnbredd!)
Den senare metoden behövs inte, för himlakropparna ligger går på led, om än mycket nära varandra: Saturnus (4), Regulus (6) och Solen (7).
Välsignande Regulus bryter alltså upp snåla och snäva Saturnus försök att kväsa Solens generositet! Strängt tolkat är detta alltså den perfekta Regulus/Sol-konjunktionen snarare än den motsägelsefulla Regulus/Saturnus-konjunktionen. Men Solen lämnar i sin tur Regulus löfte om att bli kung och livskraften eller livsuppdraget följer den planet som hunnit längst i Lejonet: journalistikens Merkurius. Du ser bilden av en medial ledargestalt, eller en ledande kommunikatör, eller hur?
Detta är ett MYCKET BRA horoskop, en indikation om en lucka i tiden med stora privilegier och reserverad för nobla själar. Amerikanska hypnoterapeuten Michael Newton resonerade kring framgången med sin första bok om sina hypnosexperiment, "Journey of Souls" om skillnaden i klientel som han sedan upplevde i sin praktik.
Efter årtionden med svårt prövade människor (och många ekon från ytterst bekymmersamma tidigare liv) kom nu "lyxturisterna" och ville bli behandlade. Genast höjdes kvaliteten markant på hypnosregressionerna. Bokens framgångar hade attraherat ett mer litterärt klientel, med bättre uttrycksförmögenheter.
Hans sista årtionde av kartläggningar av livet på "andra sidan" via hypnotiserade klienter gjord enorma framsteg eftersom han nu hade mognare själar att arbeta med. Via dessa tusentals regressionsexperiment framtonade en bild Newton inte tidigare kommit åt: själar som inte är tillbaka på jorden pga. svåra karmiska härvor utan själar som är närapå fria från materialismens träck, själar som är här med remarkabelt subtila livsuppgifter, själar som bara återvänder till den mänskliga formen för "finjusteringar". Grovjobbet har de redan klarat av i tidigare liv. Mats Svegfors är tveklöst en sådan själ.
Labels:
Lejonet,
Mats Svegfors,
Regulus och Solen
DN svamlar till sitt försvar
Medieauktoriteten Mats Svegfors ministudie av dagstidningarnas fördumning över tid, upprör Dagens Nyheters ledarredaktion. Av försvarstalets lättviktighet utgår jag från att det är nyutnämnde chefredaktör Wolodarski själv som hållit i pennan, en ung, modern och ambitiös tidningsman och fullståndigt försvuren högermyten att mångfald ger bättre kvalitet.
Som om någon missat hur det rikare utbudet - inte minst på nätet - motsvarar en total urartning och konstnadskaparjakt. Nätet i stort ser ut som svenska tidningar: alla kopierar samma material. Självständigt tänkande och skriftställande måste man leta efter. Att tidningar är stora är själva skälet till att de har ett ansvar för inte bara nyhetsförmedling utan också folkbildning och det är bildningsdelen DN i t.ex. högre grad än SvD sviker genom sitt förytligande och ökade fokus på Stockholms livsstilsfixering (DN har producerat några praktkalkoner och snackisar på senare år, särskilt på avdelningen hem och livsstil).
Allt i denna valfrihetens sköna nya värld är snuttifierat pga. kvartalskapitalismens första bud: kapa kostnader och öka ägarnas vinst. Det indignerade försvarstalet mot en konservativ (viljan att bevara goda värden) Svegfors märks inte minst när den anonyma ledarkrönikören (Wolodarski?) målar upp ett scenario av ett Skitsverige av vänstertyp där överheten bara gav undersåtarna tre radiokanaler som pressade på folket den officiella versionen av nyheterna.
Men det finns anledning att ge upp ledarkrönikan som en hopplöst tendentiös smörja redan i dess inledning. Ledarskribent röjer urartning och anser sig stå höjd över sina läsare. Han tror att "många" känner igen sig i Svegfors beskrivning, "inte minst i Melodifestivaltider".
Här anammar Wolodarski (?) samma föraktfulla attityd till sina läsare som Aftonbladet, som högt uppe på nätupplagans förstasida har en rubrik och en skärmmeter längre ner erbjuder ett quizz som frågar om man minns vad man skrev helt nyss!
DN betraktar läsaren som en hönshjärna och jubelidiot som just nu bara har Melodifestivalen i huvudet och inte kan justera för detta faktum när han läser Svegfors. Insidiöst och illvilligt är bara förnamnet.
Mark Twain-citatet är fyndigt - men bara om man är ytlig intill förbannelse. För åter: vem tror i sin vildaste fantasi att dagens journalister får tid att skriva om och förtäta materialet så att en kort artikel t.o.m. innehåller mer näring än ett långt och fluffigt utkast? Ingen. DN är desperata, de vet att deras journalistisk är skit pga. ägarens krav på avkastning på investerat kapital. Ensidigt profitdrivna verksamheter har aldrig producerat god kvalitet, det krävs ett eller flera mått av idealitet också.
Mot Svegfors miniundersökning anför DN:s ledarskribent en medieprofessors konstaterande, att hårda nyheter alltjämt dominerar över "human interest"-typen av material. Tala om att rigga en halmdocka. Det var inte detta Svegfors konstaterade utan att text fått ge vika för en kader photoshoppande webdesigners som fyller tidningen med simpelt bildmaterial vilket tränger ut den djuplodande och informativa texten.
DN har blivit en pekbok för småskolebarn - något som även Horace Engdahl påpekade i Skavlan efter ett år i Tyskland med tyska tidningar som andades bildning och ambitionen att förmedla kunskap. Men det tar tid att källgranska och arbeta igenom ett material med den ambitionsnivån och de pengarna får inte DN från ägaren. De får nöja sig med billig och snabb åsiktsjournalistik.
Till sist säger DN (Wolodarski?) också att den gamla onda tidens journalistik "kunde vara underdånig mot makten". Tillåt mig skratta. Varför har Dagens Nyheter nästan helt eliminerat Twinglys blogglänksystem om inte för att dra sitt strå till stacken för en borgerlig valseger 2014. DN är helt enkelt inte betjänt av en bloggosfär som överhuvudtaget producerar bättre och argument mot högerpolitiken än tidningen själv via vinklade rubriker och texter lyckas övertyga läsarna om förträffligheten i sakernas tillstånd. Till skillnad från likaledes borgerliga SvD tycks DN vara regeringens egen megafon.
(Dess schizoida natur är dock påfallande, för DN har också kommit med några spektakulära avslöjanden om de missförhållanden som vinstjakten i det nya Högersverige skapat. Den privata vanvården av äldre, inte minst.)
Jag undrar fortfarande över varför den här bloggen så snabbt svartlistades hos DN efter att den börjat diskutera politikers karaktärskvaliteter för det uppdrag de fått av folket. Det visade sig nämligen vara ett vingligt och mediokert sällskap som tagit plats i regeringskansliet.
Se även: Peter Wolodarskis horoskop - f.n. två inlägg. I det äldsta av dessa, från december 2011, hajar jag till över ett tillägg på slutet:
Som om någon missat hur det rikare utbudet - inte minst på nätet - motsvarar en total urartning och konstnadskaparjakt. Nätet i stort ser ut som svenska tidningar: alla kopierar samma material. Självständigt tänkande och skriftställande måste man leta efter. Att tidningar är stora är själva skälet till att de har ett ansvar för inte bara nyhetsförmedling utan också folkbildning och det är bildningsdelen DN i t.ex. högre grad än SvD sviker genom sitt förytligande och ökade fokus på Stockholms livsstilsfixering (DN har producerat några praktkalkoner och snackisar på senare år, särskilt på avdelningen hem och livsstil).
Allt i denna valfrihetens sköna nya värld är snuttifierat pga. kvartalskapitalismens första bud: kapa kostnader och öka ägarnas vinst. Det indignerade försvarstalet mot en konservativ (viljan att bevara goda värden) Svegfors märks inte minst när den anonyma ledarkrönikören (Wolodarski?) målar upp ett scenario av ett Skitsverige av vänstertyp där överheten bara gav undersåtarna tre radiokanaler som pressade på folket den officiella versionen av nyheterna.
Men det finns anledning att ge upp ledarkrönikan som en hopplöst tendentiös smörja redan i dess inledning. Ledarskribent röjer urartning och anser sig stå höjd över sina läsare. Han tror att "många" känner igen sig i Svegfors beskrivning, "inte minst i Melodifestivaltider".
Här anammar Wolodarski (?) samma föraktfulla attityd till sina läsare som Aftonbladet, som högt uppe på nätupplagans förstasida har en rubrik och en skärmmeter längre ner erbjuder ett quizz som frågar om man minns vad man skrev helt nyss!
DN betraktar läsaren som en hönshjärna och jubelidiot som just nu bara har Melodifestivalen i huvudet och inte kan justera för detta faktum när han läser Svegfors. Insidiöst och illvilligt är bara förnamnet.
Mark Twain-citatet är fyndigt - men bara om man är ytlig intill förbannelse. För åter: vem tror i sin vildaste fantasi att dagens journalister får tid att skriva om och förtäta materialet så att en kort artikel t.o.m. innehåller mer näring än ett långt och fluffigt utkast? Ingen. DN är desperata, de vet att deras journalistisk är skit pga. ägarens krav på avkastning på investerat kapital. Ensidigt profitdrivna verksamheter har aldrig producerat god kvalitet, det krävs ett eller flera mått av idealitet också.
Mot Svegfors miniundersökning anför DN:s ledarskribent en medieprofessors konstaterande, att hårda nyheter alltjämt dominerar över "human interest"-typen av material. Tala om att rigga en halmdocka. Det var inte detta Svegfors konstaterade utan att text fått ge vika för en kader photoshoppande webdesigners som fyller tidningen med simpelt bildmaterial vilket tränger ut den djuplodande och informativa texten.
DN har blivit en pekbok för småskolebarn - något som även Horace Engdahl påpekade i Skavlan efter ett år i Tyskland med tyska tidningar som andades bildning och ambitionen att förmedla kunskap. Men det tar tid att källgranska och arbeta igenom ett material med den ambitionsnivån och de pengarna får inte DN från ägaren. De får nöja sig med billig och snabb åsiktsjournalistik.
Till sist säger DN (Wolodarski?) också att den gamla onda tidens journalistik "kunde vara underdånig mot makten". Tillåt mig skratta. Varför har Dagens Nyheter nästan helt eliminerat Twinglys blogglänksystem om inte för att dra sitt strå till stacken för en borgerlig valseger 2014. DN är helt enkelt inte betjänt av en bloggosfär som överhuvudtaget producerar bättre och argument mot högerpolitiken än tidningen själv via vinklade rubriker och texter lyckas övertyga läsarna om förträffligheten i sakernas tillstånd. Till skillnad från likaledes borgerliga SvD tycks DN vara regeringens egen megafon.
(Dess schizoida natur är dock påfallande, för DN har också kommit med några spektakulära avslöjanden om de missförhållanden som vinstjakten i det nya Högersverige skapat. Den privata vanvården av äldre, inte minst.)
Jag undrar fortfarande över varför den här bloggen så snabbt svartlistades hos DN efter att den börjat diskutera politikers karaktärskvaliteter för det uppdrag de fått av folket. Det visade sig nämligen vara ett vingligt och mediokert sällskap som tagit plats i regeringskansliet.
Se även: Peter Wolodarskis horoskop - f.n. två inlägg. I det äldsta av dessa, från december 2011, hajar jag till över ett tillägg på slutet:
Hur remarkabelt likt Wolodarskis horoskop är DN:s chefredaktör Gunilla Herlitz! Vad ska vi göra av den kopplingen?
Ja, nu vet vi. Wolodarskis substanlösa sensationslisthoroskop passade som hand i handske för ledarskap för ett Stockholm som helt kollapsat in i självtjänandets livslögn.
Mats Svegfors horoskop har inte figurerat på bloggen, men han är en uppenbart omdömesgill person. Här följer därför, som en fristående fortsättning, hans märkligt klara födelsehimmel.
Mats Svegfors horoskop har inte figurerat på bloggen, men han är en uppenbart omdömesgill person. Här följer därför, som en fristående fortsättning, hans märkligt klara födelsehimmel.
Labels:
medier
söndag 10 februari 2013
The Look
Tänk om Expressens bildhanterare låtit bli att förstöra rugbyspelarens kommentar genom att splittra fokus på två rubriker! För det är ju en sanslöst cool kommentar britten avlossar!
Labels:
åsikternas domän
Lars Bern, taktfull Humanist
Jag hinner inte mer än lamentera
soltecknet Vågens benägenhet till ateism i föregående inlägg förrän jag
får syn på en klok och välskriven Newsmill-artikel om
näthatet mot kvinnor som helt liknar min egen syn på saken.
Författaren Lars Bern i sin tur håller med debattören Oscar Swartz (som bloggen haft roligt åt i ett annat ämne). Swartz menar att näthatet egentligen uttrycker svenskarnas ökande känsla av maktlöshet inför en intellektuell elit som isolerat sig från folket och lagt sig i säng med Pengarna (i sänghalmen med Pengarna var mitt tillägg, men Bern är själv inne på det genom att ifrågasätta jobbet den tredje statsmakten gör).
Och så upptäcker jag att den vänlige ingenjören och företagsledaren Lars Bern är före detta medlem i ateistsekten Humanisterna och dessutom född i det till ateism benägna Vågens tecken. Det kan man kalla en jungiansk synkronicitet.
Men det kommer mening ur allt - utom för nihilisten som ingen mening alls ser i något. Exempel: Fredrik Reinfeldts schablonsvar där allt som misshagar honom eller har ofördelaktiga implikationer för hans politik är "isolerade händelser". Så tänker en människa som är rädd för att ta i sanningen och släppa in sammanhangen. Ja, "visioner är farliga", som samma politiker sade, för visionen som förnimmer bilder utsätter sig för levande energier som kan förändra människan och öppna upp perspektiv.
Meningen i detta fall förefaller vara Lars Bern som perfekt exempel på en inomvärldslig typ av Våg som likväl tack vare Jungfruns detaljfixering producerar bra vetenskap och bra ingenjörskonst. Och horoskopet överensstämmer därmed in i detalj med bloggens tidiga schablon, "rationalism" som jag definierade som Luft eller intellektualitet som uteslutande sätts i den praktiska nyttans tjänst (Jordelementet).
Den som läser hans resonliga välskrivna inlägg (där bara ordet "voice" känns som omotiverad anglicism) hör tydligt hur Solen i Vågen alltid drar mot jämnmod och balanserade utsagor, även där dess disponent Venus står fallen i Jungfrun och enbart ser till det praktiska eller nyttoaspekten.
Med färgsättningen på kartan här ovan är det knappast en slump att man hittar honom som en engagerad miljöaktivist och då språkrör för den sida som via mätmetoder (Jungfrun, fena på att dissekera och mäta allt) förnekar människans skadliga miljöpåverkan (Jungfrun, fena på att hårklyva för att sedan kunna förneka eller åtminstone kritisera). Han har förstås ett helt yrkesverksamt ingenjörsliv bakom sig och sitter i styrelsen för ett företag knutet till bilindustrin... Men jag talar här enbart om samtalstonen i hans artikel vilket också är hans ämne.
Nu är det här ett problemhoroskop eftersom sinnelaget går från Vattumannen till Fiskarna tidigt på eftermiddagen. Men läs Newsmill-artikeln och notera hur sista meningen är ett klagorop eller ett ynkligt litet kvidande, ett sånt som en fullständigt maktlös människa skulle upphäva. Och vilken är symbolen för samhällets förlorare i zodiaken om inte Fiskarnas tecken? Hans sista mening låter exakt som en Fisk skulle låta!
Ett annat tecken som känner ständig press är Vattentecknet Kräftan och här har vi alltså Jupiter i Vatten som bas eller disponent för en hypotetisk Måne i Fiskarna. Lyckans Jupiter upphöjd i Kräftan som bas för det strömmande Vattnet i Fiskarna. Naturligtvis ser inte en sådan människa några som helst tecken på föroreningar - själva den irrationella själen är godmodig och söker se den rosenröda sidan av allt.
Den här "städade" versionen av Vattenelementet leder till en intressant fråga: huruvida ingenjörens intellektuella Sol i Luft (hans enda placering i Luft) faktiskt är lurad av sitt eget sinne att konstruera luftslott, som fastän jupiteriska och belevade (varken Fiskarna eller Kräftan är några värstingar) likväl skönmålar tillvaron för att gynna den egna sekten. Jupiter i Kräftan är förvisso "upphöjd" i tecknet, men antyder framgång för den egna sidan, en part i målet, etc. Kräftan är ett av de minst objektiva tecknen.
Jag har tidigare också föreslagit att Jupiters förmåga att bringa expansion och tillväxt också kan skapa extremt ömhudade naturer, och skulle Månen stå i Fiskarna och ha Jupiter som sin dolda herre, förstår man mer än väl varför han tycker ordval och tonläge ända upp på regeringsnivå är smärtsamt och dåligt.
Om Jungfrun är kritisk så är Vattenelementet symbol för rent lidande. På den här himmelen dominerar Jord och Vatten så till den milda grad att hans medlemskap i ateistsekten Humanisterna blir högst begriplig. Som jag skrev i föregående inlägg: Jord och Vatten ignorerar abstrakta frågor (religion/filosofi etc) om de inte kastas på dem.
Den mot materialism disponerade svarar då genom att som t.ex. Jungfrun, analysera och göra hackmat av religionen i linje med sina egna begreppskategorier eller kritisera den för bruk och värderingar som inte liknar det som profitens princip själv verkar för. Men naturligtvis har andliga principer inget med banal materiell vinning att göra! Jord och Vatten kommer aldrig att ärva Himmelriket eftersom de, tagna separat, båda är världstillvända.
En stor själ, en mahatma, skulle förvisso kunna födas under Jord och Vatten i syfte att reformera t.ex. ägarförhållanden i en orättfärdig kultur som den västerländska.
Författaren Lars Bern i sin tur håller med debattören Oscar Swartz (som bloggen haft roligt åt i ett annat ämne). Swartz menar att näthatet egentligen uttrycker svenskarnas ökande känsla av maktlöshet inför en intellektuell elit som isolerat sig från folket och lagt sig i säng med Pengarna (i sänghalmen med Pengarna var mitt tillägg, men Bern är själv inne på det genom att ifrågasätta jobbet den tredje statsmakten gör).
Och så upptäcker jag att den vänlige ingenjören och företagsledaren Lars Bern är före detta medlem i ateistsekten Humanisterna och dessutom född i det till ateism benägna Vågens tecken. Det kan man kalla en jungiansk synkronicitet.
Men det kommer mening ur allt - utom för nihilisten som ingen mening alls ser i något. Exempel: Fredrik Reinfeldts schablonsvar där allt som misshagar honom eller har ofördelaktiga implikationer för hans politik är "isolerade händelser". Så tänker en människa som är rädd för att ta i sanningen och släppa in sammanhangen. Ja, "visioner är farliga", som samma politiker sade, för visionen som förnimmer bilder utsätter sig för levande energier som kan förändra människan och öppna upp perspektiv.
Meningen i detta fall förefaller vara Lars Bern som perfekt exempel på en inomvärldslig typ av Våg som likväl tack vare Jungfruns detaljfixering producerar bra vetenskap och bra ingenjörskonst. Och horoskopet överensstämmer därmed in i detalj med bloggens tidiga schablon, "rationalism" som jag definierade som Luft eller intellektualitet som uteslutande sätts i den praktiska nyttans tjänst (Jordelementet).
Den som läser hans resonliga välskrivna inlägg (där bara ordet "voice" känns som omotiverad anglicism) hör tydligt hur Solen i Vågen alltid drar mot jämnmod och balanserade utsagor, även där dess disponent Venus står fallen i Jungfrun och enbart ser till det praktiska eller nyttoaspekten.
Med färgsättningen på kartan här ovan är det knappast en slump att man hittar honom som en engagerad miljöaktivist och då språkrör för den sida som via mätmetoder (Jungfrun, fena på att dissekera och mäta allt) förnekar människans skadliga miljöpåverkan (Jungfrun, fena på att hårklyva för att sedan kunna förneka eller åtminstone kritisera). Han har förstås ett helt yrkesverksamt ingenjörsliv bakom sig och sitter i styrelsen för ett företag knutet till bilindustrin... Men jag talar här enbart om samtalstonen i hans artikel vilket också är hans ämne.
Nu är det här ett problemhoroskop eftersom sinnelaget går från Vattumannen till Fiskarna tidigt på eftermiddagen. Men läs Newsmill-artikeln och notera hur sista meningen är ett klagorop eller ett ynkligt litet kvidande, ett sånt som en fullständigt maktlös människa skulle upphäva. Och vilken är symbolen för samhällets förlorare i zodiaken om inte Fiskarnas tecken? Hans sista mening låter exakt som en Fisk skulle låta!
Ett annat tecken som känner ständig press är Vattentecknet Kräftan och här har vi alltså Jupiter i Vatten som bas eller disponent för en hypotetisk Måne i Fiskarna. Lyckans Jupiter upphöjd i Kräftan som bas för det strömmande Vattnet i Fiskarna. Naturligtvis ser inte en sådan människa några som helst tecken på föroreningar - själva den irrationella själen är godmodig och söker se den rosenröda sidan av allt.
Den här "städade" versionen av Vattenelementet leder till en intressant fråga: huruvida ingenjörens intellektuella Sol i Luft (hans enda placering i Luft) faktiskt är lurad av sitt eget sinne att konstruera luftslott, som fastän jupiteriska och belevade (varken Fiskarna eller Kräftan är några värstingar) likväl skönmålar tillvaron för att gynna den egna sekten. Jupiter i Kräftan är förvisso "upphöjd" i tecknet, men antyder framgång för den egna sidan, en part i målet, etc. Kräftan är ett av de minst objektiva tecknen.
Jag har tidigare också föreslagit att Jupiters förmåga att bringa expansion och tillväxt också kan skapa extremt ömhudade naturer, och skulle Månen stå i Fiskarna och ha Jupiter som sin dolda herre, förstår man mer än väl varför han tycker ordval och tonläge ända upp på regeringsnivå är smärtsamt och dåligt.
Om Jungfrun är kritisk så är Vattenelementet symbol för rent lidande. På den här himmelen dominerar Jord och Vatten så till den milda grad att hans medlemskap i ateistsekten Humanisterna blir högst begriplig. Som jag skrev i föregående inlägg: Jord och Vatten ignorerar abstrakta frågor (religion/filosofi etc) om de inte kastas på dem.
Den mot materialism disponerade svarar då genom att som t.ex. Jungfrun, analysera och göra hackmat av religionen i linje med sina egna begreppskategorier eller kritisera den för bruk och värderingar som inte liknar det som profitens princip själv verkar för. Men naturligtvis har andliga principer inget med banal materiell vinning att göra! Jord och Vatten kommer aldrig att ärva Himmelriket eftersom de, tagna separat, båda är världstillvända.
En stor själ, en mahatma, skulle förvisso kunna födas under Jord och Vatten i syfte att reformera t.ex. ägarförhållanden i en orättfärdig kultur som den västerländska.
Labels:
Lars Bern,
rationalism,
Vågen
De fattiga och de rika
Jag har 3 virtuella spelpjäser. Jag vill flytta dem från röda till blå lådan. (Gå från sann levd andlighet till materialism, ateism eller den intellektuelles pseudotillvaro).
Eftersom det är virtuella spelpjäser förblir de ursprungliga 3 i röda lådan och 3 nya uppstår i den blå lådan. Nu är det verklig match – lika många i varje lag. Levande livet mot idéerna om detsamma.
Att de är virtuella gör det möjligt att upprepa manövern om och om igen - jämför upphovsrättsdebaclet kring piratkopiering av digitalt lagrad information.
Men jag vill inte att det blir fler bollar i den blå lådan. Då skulle den isande blå materialismen, luftslottskonstruktörerna eller de mediokra moderaterna rent numerärt kunna köra över den röda lådan, så att vi kanske glömde att den ens existerade.
Märk väl att vi inte ens talar om livet i Vatten eller Jord här. På dessa mer handgripliga regioner ägnar man sig inte ens åt abstrakta frågor med mindre det kört ihop sig rejält i det vardagliga och man tvingas byta plattform.
I databranschen ser allt krångligt ut som så enkelt görs i verkliga livet (förutsätt att det kan göras). Som i exemplet här nedan kan en spärr se ut, som först kontrollerar att den blå lådan inte redan fått sin tilldelade kvot av tre spelpjäser från den gudomliga röda världens representation (röda lådan eller Eld).
Det är ju från den gudomliga världen de ursprungliga Spelarna kommer och som i inträdet till vårt universum genast kan sägas hölja sig i röda kroppar av Eld. De blå är sekundära, ibland sekunda och korrupta kopior av de ursprungliga varelserna. Det är bättre att tänka rätt än fel. Den som tänker rätt kan i sin tanke famna hur Eld informerar hela ens väsen, och Elden, antikens noblaste element, lämnar sömlöst över till den andliga naturen (som intressant nog också representeras av Luft). Elden, Solen eller den levande själen kan välja att vända sig åt två håll.
Kopieringen av virtuella spelare och spärren som hindrar blå lådan att växa sig mer talrik är steget just efter elementär databasprogrammering. Inget märkvärdigt. Termen ”SpelarKategori” syftar här på en lista som parar Spelarens ID-nummer med ID-numret för antingen kategorin RödLåda eller BlåLåda. Ord som "INSERT" är som det låter, "INFOGA" i listan (om villkoren si-och-så är uppfyllda):
INSERT INTO SpelarKategori (KategoriID,SpelarID)
SELECT RödLådaID,SpelarID FROM SpelarKategori
WHERE SpelarKategori.KategoriID=RödLådaID AND SpelarKategori.SpelarID NOT IN (SELECT SpelarKategori.SpelarID FROM SpelarKategori WHERE SpelarKategori.KategoriID=RödLådaID)
Logiska operationer, menar en del, är bara människans abstraktion av verkliga livet. Andra säger att logiken eller förnuftet är en inneboende egenskap i naturen. Tillvaron är inte meningslöst kaos som bara råkat klumpa ihop sig till en ordnad värld, ordningen är ett uttryck för att allt det här var intelligent till att börja med. Färdplanen är lagd redan innan "evolutionen" tar sin början.
Materialisterna hävdar, jag vet inte om de egentligen tänkt igenom det här, att, givet en tillräckligt stor superdator skulle de i princip kunna beräkna hela universums utveckling. Vi lever i ett deterministiskt system, styrt av logiska eller för förnuftet åtkomliga lagar. De ser bara döda och själlösa orsakskedjor som går som vågor genom tid och rum. De vet ingenting om övervåningen, varifrån både den röda lådans Spelare och dess kopior i den blå Lådan kommer.
Varför mitt eget soltecken Vågen, som tillhör Luftelementet, utmärkte sig så skamligt i testet av flera hundra ateisthoroskop beror troligen på att luftmänniskan tenderar att uppfatta sitt eget tänkande som det högsta möjliga tänkandet.
Det västerländska intellektets fader, Platon, hånade med rätta sofisten (retorikern, den politiska skitsnackaren) Protagoras som påstod att ”människan är alltings mått”. Protagoras förespråkade den sunkiga värderelativism som vi hör hos den blå lådans svenska företrädare Fredrik Reinfeldt i dennes falska och baksluga försök att behålla makten över folkets sinnen.
Protagoras har naturligtvis rätt, men bara på sin nivå av verklighet. Hans ord klingar sant enbart för de egocentriska kollapser till individer som inte förmår höja tanken bortom det mänskliga, och ur det gudomliga perspektivet se vad som utgör det mänskliga.
Till och med när humanister postulerar oförytterliga mänskliga rättigheter använder de såldes den gudomliga, högre utblickspunkten för att se och förstå dilemmat med att vara människa. De ser med och ÄR Solen själv. Det är bara det att de inte har begåvning eller ärlighet nog att erkänna att intelligens inte kommer ur geggan uppe i kraniet utan är tillvarons själva essens.
Hur kunde då Fredrik Reinfeldt kalla svenskarna det "sovande folket" 1993? Han talade om något helt annat, om det socialrealistiska perspektivet - Jord & Vatten - där folk går in i slentrian och (enligt Reinfeldt) hellre ligger på soffan och går på bidrag än är en lönsam Spelare.
Reinfeldts djupt störda horoskop har diskuterats så många gånger att den astrologiska förklaringen till hans inre demoner inte behöver dras på nytt. Men en viktig nyckel är förstås att han ser på livet genom Jungfruns tecken i öster: profittecknet som uppenbarligen bara kan tänka i antingen/eller-kategorier: Är du lönsam eller en belastning, lille vän?
"Är du inte lönsam lovar jag att nästan svälta ihjäl dig den dag jag kommer till makten. För från min Ledande Princips perspektiv är du inget värd för sådana som mig, vi etniska och framgångsrika svenskar."
Så röstade svenskarna fram en kallsinnig räknenisse till sin folkledare. Att detta kunde ske tyder på att vi nu är nere på så låga intelligensnivåer att t.o.m. den enkla databasinstruktionen här ovan ter sig som rena Einstein. Eller att förmågan att skapa enkla instruktioner kombineras med en rutten egoism och noll intresse för livet utanför den egna lådan.
Jag finner det fascinerande att Reinfeldt så ofta talat om särintressen, han som verkligen inte bryr sig om något annat än sitt eget fortsatta maktinnehav. Han är Sveriges i särklass fulaste särintresse, han och de som köpt (eller till och med ÄR) Nya Moderaterna för att driva Deras politik.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)











