Översittaren Dawkins igen (biologi som pseudoreligion)

I Aftonbladet 091025 upprepar Fredrik Lindström mönstergillt min ståndpunkt i bl.a. detta astrologiska inlägg som ursprungligen publicerades den 16e september. Många andra har också på allmänna grunder redan sagt samma sak. Gott dock att en känd svensk tar sig för att lägga ut de populärpsykologiska förhållandena: många har glömt att de lever av samma tro som religiösa men som de själva "tror" sig ha vuxit ur. Homo religiosis - det finns ingen annan art än denna som vi alla tillhör.

*****

Richard Dawkins - ett liv spenderat i biologistisk hätskhet.
(Eller: Materialism förfular människan, andlighet förskönar.)

Jag upptäcker att en vass hjärna (nytt fönster) med en engelska på hög abstraktionsnivå tänkte till om Richard Dawkins psyke och horoskop bara en månad innan jag knackade ihop ett av bloggens tidigaste inlägg om densamme!

Bloggaren resonerar utifrån den västerländska tropiska zodiaken, men notera utifrån hans anmärkning om burkor och "self-undoing" att det istället är den sideriska zodiakens Sol/Ketu/Venus i Fiskarna - "the sign of self-undoing" - som närmast perfekt beskriver Dawkins uppbragthet över vad han menar vara religionens förtryck av kvinnor (Venus)!

Det är Dawkins Ketu ("dämparen") och Dawkins energi (Solen) som nervar upp sig över Fiskarnas brist på tydlig jag-identitet! Den tropiska zodiaken innehåller visserligen Månen och Merkurius i Fiskarna, men det budskapet säger i jämförelsen ingenting!

Den engelskspråkige bloggaren har i sak rätt, men man behöver egentligen inte astrologin för att inse problemet att det är Dawkins eget psykiska innehåll som spegelvänds utåt och blir en hatkampanj mot religionen.

Sedan kan man alltid resonera om vilken zodiak, den tropiska eller sideriska, som bäst illustrerar detta. I den tropiska zodiaken finns förvisso Månen i Fiskarna medan Solen står i egostarka Väduren - och visst kan man i dessa båda tecken tillsammans se ett fokus på "att vara eller inte vara".

Faktum är att detta är ett rätt typiskt utslag för födslar under den här perioden och ett sätt att förklara varför kriminaliteten når sin topp vid denna region i zodiaken. Den som misslyckas bli klar över den grundläggande gränsen mellan subjektivt jag och "gränslösheten" (Fiskarna), kommer tveklöst att överträda lagens råmärken - just som Richard Dawkins etiskt har gjort genom att karaktärisera religionen som bara en demonbesatt eller mycket illvillig människa skulle göra. (Han har valt ut enbart allt det dåliga och lämnar okommenterade religioner som genomgående är sublima: buddhismen, taoismen etc.) 

I mina ögon förklarar emellertid den sideriska zodiakens soltecken bättre fenomenet Dawkins i hans ömmande för dessa ansiktslösa kvinnor bakom slöjan. Och att Dawkins trots allt visar förmåga att ömma för något är enda anledningen att jag grönfärgat kombinationen Venus/Ketu/Solen (i turordning genom Fiskarna), trots att det är uppenbart att det finns vissa identitetsrelaterade problem här.

Dawkins frånstötande översittarmentalitet (egenmäktighetssyndromet) kvarstår oavsett vilken zodiak man använder. Notera den dubbelriktade pilen: ömsesidig reception! Egoprincipens herre Mars gästar Stenbocken medan maktfullkomlighetens princip Saturnus avlägger en visit hos den förra. Jag läser i detta fall den ömsesidiga receptionen som en högst negativ förstärkning av egenmäktigheten! Detta är då den arrogans som Richard Dawkins tillskriver religionerna och där han bekvämt själv spelar Fisk-martyren!

Han är fullständigt omedveten om att han själv agerar ut översittaren så det brakar om det! En man i total självlögn, totalt intellektuellt ohederlig och fullständigt omedveten om sig själv (Solen i Fiskarna!). Det säger något om den låga medvetenhetsnivån inom biologin om en sådan här man kan bli världsberömd. I mina ögon är det bara en Hitler.

I samband med egenmäktigheten (subjektivitet + maktanspråk) kan man återigen notera att Saturnus/Jupiter i Väduren ger den vassare beskrivningen av Dawkins problem med kvinnor som döljer sina huvuden.

Väduren symboliserar hela huvudet och framför allt personens identitet. I den tropiska zodiaken hamnar den här aningen besvärliga kombinationen av begränsning (Saturnus) och affirmation (Jupiter) i Oxen som i indisk astrologi visserligen associeras till huvudets framsida/ansiktet, ibland bara munnen, men likväl inte har den övergripande betydelsen av personlig identitet. Och det är religionens identitetshämmande roll Dawkins söker sätta åt.

Föga förstår Dawkins att det är hans egen oförmåga att hitta sin inre ande (Solen) givaren av sann identitetskänsla som ligger bakom dessa antireligiösa projektioner. Sannerligen, en människa blir med åren ful i alla bemärkelser av att ägna sig åt att förneka världarna bortom biologins lilla skyddade verkstad!

Ett perfekt horoskop för att påminna sig Jesus varning att vinna världen men förlora sin egen själ. Dawkins själ är i den tropiska zodiaken Månen i Vattumannen, och därmed "radiostyrd" från Saturnus som sida vid sida med filosofins Jupiter korrumperas av den Mars som från Stenbockens tecken predikar materialismen i dess yttersta och sista stadium: oandlighet som programmatisk "ism". 

Jag har börjat notera att Stenbocken och Fiskarna i samma horoskop verkar andligt handikappade, dvs stärker den inomvärldsliga böjelsen på ett sätt som är antagonistiskt gentemot formaliserad andlighet (religion).

Deras respektive härskare, Saturnus i sitt negativa läge och Jupiter i dess negativa läge påminner sannerligen om att vi här har en tydlig indikation om det Herakleitos kallade själens fall ner mot materialitet. Och fallet beror förstås på att själen likt Narcissus förälskat sig i den spegelbild av sig själv han ser i de övre vattnen som kapslar in den sublunära värld i vars mitt vi hittar planeten jorden - symbolen för det totala andliga utslocknandet efter själens fatala dödsstörtning ner mot, och identifikation med, sin egen reflex.

Detta är hela kristendomens budskap, fast det knappt finns en präst längre som kan redogöra för vad syndafallet är eftersom kristendomen söker vara uppdaterad och köper den alltigenom materialistiska världsbilden. Men själens fall ner i inkarnation blir bara underlig om man inte behåller den antika helhetsbilden. Även om världen inte fysiskt är uppbyggd som man trodde förr, har den nya "vetenskapliga" föreställningen (eller myten) kostat lika mycket som den vunnit i precision.

För nu saknas helt och håller förklaringar till vissa fenomen som man fordom inte hade några problem med. Telepati, minnen av tidigare liv och så vidare. Allt detta har plötsligt blivit oacceptabelt - inte för att människan nu vet mer, utan för att vi bytte till förklaringsmodeller som valt ett mindre "scope" eller omfång för sina utsagor om verkligheten. Det här förstår inte "scientister" av den pseudoreligiösa typen, för de är, förlåt mig, inte särskilt begåvade. De befinner sig i stadiet av identifikation med sina tankar och dogmer och har förlorat kontakt med det fria medvetandet. De har gjort sin livsinvestering, som Richard Dawkins gjorde och klarar inte längre att "tänka utanför lådan".

Tomas Tranströmer beskriver väl fallet ner i andligt mörker enligt den antika världsbilden i sin debut "17 dikter" från 1954:

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon.
Tingen flammar upp. Han förnimmer - i dallrande lärkans
position - de mäktiga trädrotssystemens
underjordiskt svängande lampor.

Dikten fortsätter ytterligare ett litet stycke men det är, som jag tolkat den, i de avslutande raderna Tranströmer vänder hela historien i oväntad riktning:

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.
Resenären står under trädet. Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud?
Tomas Tranströmer - Dikter 1954-1978, Bonniers

In the vital power of the human being that is ignited at birth there glows that remembered image.
Johannes Kepler, World Harmony (1619)

Säger Tranströmer (till skillnad mot Kepler) att vår ankomst till fysikaliteten är det andliga ljusets utslocknande? De flesta av oss glider handlöst in i den stora Satans händer och blir denna världens villiga tjänare under hela sitt liv utan att någonsin utveckla den ljusgloria som är syftet med den här plantskolan.

Biologin har skadat mänskligheten något oerhört, och frågan är om inte stafettpinnen tagits ifrån det darwinistiska väst. Historien om människan och vem hon egentligen är, väntar på nästa kvantsprång.

Jag tror det kommer att komma från Kina, en väldig ny vetenskaplig insikt som verifierar tidiga kinesiska modeller om att vi är andar på besök på planeten jorden, väsen i flera kroppsliga led och där det bortom den uppenbart fysiska människan det också finns en energikropp som var den som närmast gav upphov till vårt fysiska jag - en intuition som den kinesiska akupunkturen visar att de österländska tankarna om flera kroppar i samma kropp kan vara en mer fullständig bild än västerlänningarnas grottande efter små styrande bitar i materien.

(Fysikprofessorn Amit Goswami argumenterar i sin "Physics of the Soul", 2001, varför den gåtfulla "Tibetanska dödsboken" har rätt i sin femkroppslära.)

I samband med ufo-kontakter har också rapporterades om läkarintygade skador som spontanhelas¹, vilket understryker att det finns fler våningar i den här byggnaden än vår egen, och att det faktiskt går att utföra "mirakel" förutsatt att man står på den våning som ger rätt perspektiv på det rent materiella (se självbiografiskt inlägg om mitt möte med en äkta helare när jag var 20).

Nå, biologi är vad merparten av mänskligheten just nu är mogen att tala om och förhålla sig till. Synd bara att män som Richard Dawkins inte har intelligens nog att hålla sig inom sitt område utan tror att den biologiska föreställningen äger någon slags universell giltighet.

En värdefull och belysande studie av Dawkins angrepp på parapsykologin här.

_____

1. Se till exempel det väl belagda fallet med franske läkaren "dr X" (Jacques Vallee - Confrontations, 1990, s. 113), som skadades svårt vid 28 års ålder av en mina under strid i Algeriet men helades fullständigt 1968 i en närmast religiös ufo-upplevelse. Läsare av den här bloggen och min andra (Ockulta ögat) vet redan att Jacques Vallees egen kredibilitet är oklanderlig, även om jag driver lite med honom vid analysen av hans horoskop.

Generalknas på stjärnhimlen

Expressens berättelse om den småbarnsstora sextonåringen är, jämfört med artikeln på Wikipedia (eng.) nästan fånigt positivt vinklad. Naturligtvis kan man inte utesluta att i den härva av skadad biologisk funktionalitet det finns något som kan ge vetenskapliga insikter om "evig ungdom", men Wikipedia ger en nyktrare bild (nytt fönster). Ingenting verkar koordinerat i den här fysikens tillväxt. Hjärnan är alltjämt ett spädbarns, med intelligensen hos en knapp ettåring, medan benstomme har nått en tioårings stadium, fastän abnormt förkortad.

De vediska horoskopet kan inte i mina händer avslöja något, och inte enbart för att exakt födelsetid saknas, utan för att traditionell ayurvedisk medicin är ett märkligt ämne i sig och vars nära kopplingar till astrologin jag inte alls har någon inblick i. Likväl ritade jag en karta för dagen då Brooke Greenberg föddes bara för att se om alls något märkligt kunde skymtas.

På den här bloggen har så långt bara "underliga" himlar diskuterats i termer av psykologi och beteende. Men som djuppsykologen Carl Jung sade (och judarna samt även gamle Aristoteles menade): kroppen är vårt psykes "pricken över i", kroppen är objektifieringen av andesjälen.

Aristoteles vägrade följa sin lärare Platon hela vägen som den biolog han kom att bli. Han förnekade möjligheten av en Form utan en motsvarande fysisk kropp (och tillika möjligheten av en frisjäl) - samma tanke som vår moderna västerländska materialism som förklarar kroppens fakticitet med en mängd underliggande processer där de senare ersatt idén om en Form eller ett övergripande blueprint.

Biologen Rupert Sheldrake har dock förtjänstfullt försvarat Platon eftersom ingen i vår tid kan svara på hur ett organ vet hur det ska se ut och när det ska sluta växa till sig. Hos Platon fanns dessa "kartritningar" i en annan "dimension" än den fysiska verkligheten dagens jordråttor bökar i och söker alla förklaringar från.

Månen - barnets första, säg, tre år i modershägnet är drabbade. Månen och Mars kan indikera en hel mängd ting, men generellt tidiga år där olycksmomentet Mars tycks ha hängt tungt över barnets tidiga utveckling. Barnet föddes med felvinklade ben och opererades omgående. Mars är kirurgins planet.

Men den här himlen är mer komplicerad än så, för det är fullmåne, så Månen - symbol för kroppslig och allmän mognad och tillväxt - opponeras av sin egen disponent Merkurius, belägen i Skytten. Och som syns av kartan opponerar sig också Solen, symbol för intelligens och kraftfull aktivitet i livet opponerad med den redan olycksdrabbade Månen. Är det alltför djärvt att här se en livsväg där tillväxten från småbarnsstadium (Månen) till vuxen och aktiv (Solen) möter hinder? Fullmånen indikerar ofta livsvägar kantade av märkliga brott och snedsteg...

En kongenital fysisk skada indikeras säkerligen av störningar mot det stigande tecknet i öster, men vi saknar som sagt födelestid. Att, som indierna i nödfall gör, ta Månen (personlighet, sinne) som ställföreträdande ascendent ger oss emellertid just den panikkrisande bild vi just har skymtat!

Månen som indikation på den fysiska kroppen visar en "olyckskropp" (Mars) där själva symbolen för vuxenlivet (Solen) inte vill vara med, och där även kroppens disponent Merkurius hoppat ur och står utanför kroppen, förenad med Solen i bemärkelsen andesjäl. Nu är visserligen de involverade elementen Luft respektive Eld, vilka båda är positiva och befrämjar "utagerande" och manifestation. Vi ska strax återkomma till vad jag tror är en avgörande käpp i hjulet: en tvärlåsning mellan Eld och Jord - men minns att allt detta är väldigt hypotetiskt då tiden inte är känd.

*****

Med lite fantasi kan vi här se bilden av en som pga sitt karma från tidigare liv den här gången väljer att stå utanför sin egen fysiska kropp, yttermeravisso så eftersom kroppen inte utvecklas normalt och går att använda till något i den materialistiska delen av världen. Den andesjäl som motsvarar den här fysiska koordinatpunkten i tid och rum är "inte hemma", för dess lägre manifestationsformer har inte utvecklats.

Det finns ännu en intressant faktor här: den enormt starka ömsesidiga receptionen mellan två teckenhärskare som gått på visit i varandras tecken. Och det är viktiga härskare också: Solen i Skytten disponeras av expansionens (fysisk tillväxt!) Jupiter, och Jupiter står i Jungfrun. Jungfruns härskare Merkurius är å sin sida i Skytten och utsatt för både Solens brännande och onda inverkan och det degraderade Mars-psyket mittöver.

Märk också att den här ömsesidiga receptionen tvingar samman två element som är respektive det mest nobla och det mest basala. Eld korrumperas och "släpps inte fram" i sitt rena tillstånd vid direkta konflikter med det tröga och oformliga Jordelementet. I senantik världsbild är "Urmateria" så trög att Platons Former inte längre kan tränga in och aktualisera något vettigt.

"Urmaterian" saknar all positiv potential att bli något. Urmaterian kan sägas vara det Yttre Mörkret (se två separata astro-filosoferande artiklar i nytt fönster). Jord bland de fyra elementen är nu inte "Urmaterian", men väl en metafor för det passiva grundsubstrat som Elden - en metafor för Formen - söker in-formera och bibringa en yttre gestalt.

Som ett av den antika världsbildens fyra element är Jordelementet det mest motspänstiga - det är "hit ner" de högre formativa impulserna från den gudomliga verkligheten till sist når sitt somatiska stadium. Den som inte fattat vinken på högre nivåer, får till sist en handikappad kropp för att på ett mer "handgripligt" sätt lära sig den livsprincip man i ett tidigare liv förbrutit sig mot.

Jag tror du som läsare inser att detta är meta-fysika resonemang - går du till din genomsnittliga sekulära ateist har dessa helt slutat tänka på livet i termer av en underliggande mening. Men detta är en unik "black-out" i världshistorien och aldrig mer kommer mänskligheten att falla så här lågt i förståelse...

I termer av "brutal materia" (Jord) som hindrar den andliga impulsen (Eld) från att genomföra sitt projekt ända ut i den materiella slutprodukten (människokroppen), se också horoskopet för svårt handikappade astrofysikern Stephen Hawking. Här har vi födelsetid och vet att han föddes med en Skyttkropp (ascendent) vilket åter sätter expansionens (tillväxtens) planet Jupiter i försätet. Och återigen befinner sig Jupiter i ett Jordtecken - kroppens (ascendentens) disponent är fullständigt trög jämfört med den äkta Eld-ande (Solen) som innebor i den! Ringer det en klocka här?

Dessa är dock bara anekdotiska iakttagelser, och jag har aldrig kommit på tanken att i stor skala undersöka den hypotes som ligger halvt uttalad i dessa rader.

*****

En närmare granskning av himlen visar alltså, att det kanske är lika bra att kroppen Greenberg alls inte utvecklades, för det skulle som skulle ha kommit ut om bärredskapet fungerade, var något man i antiken skulle ha kallat en demon eller en ond andesjäl. Min gissning är att detta var en bestialisk människa en gång, och som nu via en helt oanvändbar kropp lär sig något om hjälplöshet och kärlek från människor som bryr sig och försöker hjälpa till. Jag spekulerar i den här riktningen pga. mängden av otjänliga indikationer - betydligt värre än hos t.ex. Stephen Hawking.

Den korrupta andesjälen registrerar likväl detta fysiska liv via de svaga kognitiva kapaciteter som ändå innebor i denna havererade Merkurius (kroppens ställföreträdande signifikator i vårt hypotetiska horoskop med Månen som substitut-ascendent).

Allt detta var mycket spekulativa tankar, men hel i linje med Galenos och de senantika platonska filosoferna. Hos Plotinos t.ex., sägs andesjälen "fälla ut" sig själv i "hypostaser" - lägre uttryck på lägre nivåer av verklighet. Det "systemfel" som kroppen Brooke Greenberg uppvisar är ett systemfel som också finns högre upp i den hierarki av medvetandenivåer som ligger bortom vår fysiska värld.

Men låt Expressen, i dess oförmåga att identifiera tragik ens när den skriker en i ansiktet, tomprata om lösningen på "den eviga ungdomens gåta". Det går att anlägga betydligt intressantare aspekter på ämnet. Men jo, de har en liten poäng ändå, för Månen i Tvillingarna symboliserar just ett "evigt ungt sinne"! Tvillingarna är det diskursiva intellektets tecken (Merkurius), och dess uppstart brukar ju läggas någon gång vid fem år.

Så "turbulensskaparen" Mars har ju ändå tjänat ett syfte - att flytta fokus mot frågan om "ung och vital" - tydligen det arketypiska motiv som har skribenten i sitt våld såsom ett komplex.

En annan sak är att alla de problem jag identifierat på himmelen faktiskt utspelar sig i zodiaktecken av medvetandets och medvetandegörandets guna eller kvalitet Sattva. (Kallade "rörliga" tecken i västastrologin.) Det har en symbolisk signifikans på både gott och ont: ont för att hjärnan stannat av så tidigt i tillväxten och gott av sagda anledning: dessa fall stimulerar till ökad förståelse, både hos omvärlden och den andesjäl som i just detta liv spelar rollen av den förbannade som dömts till ett jordeliv i exil.

Stor konst/Den onda ängelns hus

SvD har i dag en utmärkt artikel om "gåtan" Bob Dylan. Så väl det slumpar sig att haka på med en nyligen färdigställd astrologisk analys av Gene Clarks mörka demoner!

Clark var ett underskattat musikaliskt geni vars första grupp The Byrds fick Dylans godkännande - Byrds och engelska Manfred Mann var de två grupper som förmådde göra pur pop av hans material. Så menade den just avhoppade folksångaren Dylan runt 1965-66. I själva verket var det Gene Clark som förblev den amerikanska folktraditionen trogen livet igenom.

Gene Clark (1944-1991) - grundare av
det legendariska rockbandet The Byrds.

Sektorn just över födelseortens östra horisontlinje, horoskopets tolfte hus, tros ha fått namnet "den onda daimonens (eller ängelns) hus" under senantiken för att jordklotets atmosfär suddar till objekt som ligger nära horisonten. Alldeles bortsett från sådana försök att ge astrologin "rationella" förklaringar haglar det av fall som visar att "uppoffringens" eller "inspärrningens" sektor verkligen är en märklig region i horoskopet.

På den här bloggen har vi sett den i fall av kidnappning och i samband med David Lettermans hemliga kärleksnäste, och allra senast i horoskopet för Svenska kyrkans ja till homosexuella äktenskap (där det som offrades i tolfte var det fruktsamma partnerskapet till förmån för sterila homoäktenskap).

Efter att ha gjort det horoskopet började jag av någon anledning att läsa om initiativtagaren till folkrockgruppen The Byrds som debuterade maximalt 1965 med sin första listetta, den klassiska tolkningen av Dylans "Mr. Tambourine Man".

Gene Clark drog inte jämnt med den knepige gitarristen Roger McGuinn och fungerade ännu sämre med den dominante David Crosby i gruppen - Crosby och McGuinn mer eller mindre mobbade ut Gene Clark i sin "tjejpakt" som lämnade den stora stjärnan utanför. (Crosbys Sol-Kräfta hittade sin naturliga partner i McGuinns Mån-Kräfta - Kräftan står för feminin "bonding"!)

Efter två år hade han lämnat gruppen, men ett skäl som ofta brukar nämnas var hans hemska flygskräck som ledde honom in i alkoholism och sedermera också drogmissbruk. Han dog bara 46 år gammal efter att ha opererat bort stora delar av magsäck och andra inälvor pga svåra magsår. Samtidigt har han ett odiskutabelt kultrykte i USA och hyllas som en av de bästa låtskrivare som landet haft.

Han var många gånger formidabelt svårmodig musikaliskt och benägen till djupa och sökande texter som ofta hade mycket filosofiskt innehåll. Bara skivtiteln "White Light" säger något om att det här inte var vår tids banala och menlösa Idol. Han höll sig i huvudsak inom genren countryrock hela sitt korta liv.

Den onda daimonens hus lever ett herrans liv på den här himmelen och givet att en av dess innebörder är långvård, sjukhusvistelser eller andra inspärrningar, förvånar det inte. Inte bara var han inlagd för avgiftning utan de omfattande kirurgiska ingreppen mot slutet av hans liv rimmar också väl med detta hus.

Vad gäller de svåra magsåren saknar det förstås inte sin poäng att Månen (magsäcken) anses debil i Skorpionens tecken och att det just är dödens eller bortdöendets zodiaktecken som befinner sig i detta hus som markerar avskildhet från det ordinära livet! Skorpionens härskare Mars är dessutom hemma vilket ger en naturlig introvert.

Tänk på att Skorpionen symboliserar bitter galla, avund och allsköns osunda känslolägen vilka pga tecknets fixerade natur aldrig ventileras ut! Åtminstone jag tycker mig i denna Mars i Skorpionen se den giftgadd som invärtes frätte sönder inte bara låtskrivarens och sångarens sinne utan också hans inre organ. Här finns alla de viktiga fysiologiska planeterna samlade Månen och Skorpionen tecknar tillsammans mage och tarmar. Och tolfte är förstås "den onda ängelns" hus som förstör normal lycka. Horoskopet visar verkligen en som samlar på sig gifter.

Vad jag förstår var denne Clark en extrem ensamvarg och det formligen gnistrar sammanbiten och mörk Skorpion om honom på många foton, trots att ascendenten är Skytten och dessutom krönt av den goda och förbindliga Venus. Se för övrigt hur konstnärskapets och musikens Venus stiger i öster men hålls bunden av Saturnus - den formsäkra men depressive - i väster. Elementen är Eld och Luft så det är dock en kreativ och skapande spänning mellan skönhet och form/stil. Stora konstnärer verkar många gånger notoriskt olyckliga - det är kanske dessa känslor de omvandlar till sin konst!

Vad som gör hans stigande Venus till mer än en "pretty boy" - för lång och stilig var han verkligen - är dels denna kreativa spänning mot Saturnus och dels Jupiters välsignelse av Venus från ovan. Men Jupiter befinner sig i 29°58' av Lejonet och är en riktig problemplanet här, för det är nästan omöjligt att säga hur den beter sig. Ska den klassas som en placering i noll grader Jungfrun, eller är den, som jag missstänker, i inre kramp då den visserligen nominellt är en expansiv eldplanet i ett Eldtecken men också lever ett dubbelliv via en introvert och noggrann sida (Jungfrun)?

Som ett sista led i bedömningen av en planet har indisk astrologi också idén om planetens levnadsbana. Så här i den trettionde graden av ett positivt polariserat tecken (eller första graden i ett negativt tecken) anses planeten "död" - ja en planet genomlever "en uppgång och ett fall" i fem stadier om sex grader vardera. Den här Jupiters framgång är därför en smula prekär ut eftersom den just hamnat i den svåra övergången mellan Eld och det mer restriktiva Jordelementet.

Gene Clark har också kallats ett kriminellt förbisett geni och hans skivor efter tiden med The Byrds sålde uselt. Under perioder var han så under isen att hans material inte ens gavs ut i USA utan bara tittade fram på udda skivmärken i Europa. Hans karriär kantades av aborterade projekt (eller kollapsade bubblor).

Allt detta stämmer ganska väl med den här osäkra placeringen för framgångsplaneten Jupiter som visserligen står och nuddar vid tionde huset för ära och status - genombrottet med Byrds - men där han "valde" bort framgången, eller kanske inte pallade trycket. Ja, ska denna Jupiter anses kopplad till det stora scen-Lejonet eller till den dolda "bakom-ridåerna"-Jungfrun?

Precis som den skicklige matematikern och semiotikern Charles Sanders Peirce (tidigare granskad på bloggen) fick Gene Clarke först postumt sitt erkännande (Jupiter = berömmelse). Men i det här horoskopet kan vi tydligt koppla Jungfrun (som skyggar scenerna) till tionde officiella huset - kanhända ett hus där detta tecken känner sig obekvämt i. Men märk att Gene Clarkes problem med offentligheten kanske mer har med andra ställen i horoskopet att göra...

Att den restriktiva och svårmodiga Saturnus också koppar ett grepp om Jupiter underlättar inte heller! Med expansionens Jupiter och kontraktionens Saturnus kan man få en obeslutsam natur: "Should I stay or should I go?" Kroniskt vankelmod tycks vara en viktig sida i den här personligheten. Men minns då att han faktiskt var en legend redan i ungdomen och en Jupiter i tionde huset, där jag ändå vill se lyckoplaneten, går inte att bortse från! Den har närmast maximal "världslig" kraft om vi tänker oss att den hör ihop med tionde huset. Bara en planet som stiger i öster, som hans konstnärliga Venus, är kraftfullare.

Att mannen mitt i sina filosofiska grubbel verkar ha haft någon av en freudiansk dödsdrift, antyds inte av Skorpionen i sig, men väl i de komplikationer detta mörka tecken skapar på just denna himmel. Solen och Mars tecknar en förhöjd intelligens av ett djupt och inåtvänt sätt som kanske bäst ska kallas "emotionell IQ" - och det är detta som syns i all den beundran som nu för tiden omger hans namn.

Men inte bara är psyket klassas som svagt när Månen står i Skorpionen, detta är också ett fall av nymåne, där Månen anses vara en "bränd planet". Förmågan att ta ett steg bakåt och reflektera över sin livssituation kan vara hämmad. Solen - den aktiva och viljemässiga - tar över, och här är den, som sagt, rejält självdestruktiv i ett hus som tycks destruktivt så att individen söker sig bort från livet eller förstör för sig själv - i de fall där det inte representerar offerroller av olika slag. Och givet Skorpionens "fixerade" natur tycks Gene Clark inte ha kunnat hejda sitt destruktiva drogberoende utan fick lägga in sig för avgiftning. Den brända Månen hade även i normala fall haft svårt att se vart den aktiva Solen var på väg, men här råder mängder av samtidiga varningstecken.

Men Mars involverar också Solen när den kastar sitt långa "onda öga" mot Saturnus i sjunde huset för partners. "I'll probably feel a whole lot better when you're gone", hördes Gene Clarkes text och melodi på The Byrds debutalbum. "Gone" - lämnat scenen - så typiskt både Skorpionen och tolftehuset som båda tenderar att undanröja personer.

Det här är en mycket komplicerad kombination av tre planeter där Sol/Mars-Skorpionens introverta natur inte kan hindra att Saturnus likväl är en fiende till eldplaneternas "fria uttryck". Det finns, som jag, sagt något djupt betryckt över hans musik, eftersom Vatten och Luft tvingas samman här misstänker jag den här aspekten för att vara roten till hans alkoholism och drogmissbruk. Jag menar, den börjar i huset för ting man gör till sitt eget förfång, och involverar också det sjunde relationshuset. Clark tycks ha haft notoriskt instabila relationer med många människor. Saturnus tillsammans med hungriga och svårtyglade Rahu i sjunde partnerhuset är ännu en sån där aspekt som bara är konstig!

Och att alla dessa kopplingar mellan Skorpionen och Tvillingarna är "dödsaspekter" förefaller rätt uppenbart. Eftersom Tvillingarna också är ett merkurialt resetecken kan man kanske våga koppla den paralyserande flygskräcken hit, som möjligen var skälet att han till och börja med började bedöva sig för att palla alla resor med The Byrds. Horoskopet innehåller således en variant av dissociationssyndromet, där den irrationella känslan (Vatten) får mentaliseringen (Luft) att gå överstyr eller fyllas av mörka döds- och ångestkänslor. Vilket plågat horoskop detta är, när man tittar lite bakom den snygga Venus-fasaden!

Den här bilden fram mot slutet av hans 46 år korta liv säger en hel del. Jag har aldrig sett en sådan saturnisk sammanbitenhet på foto! Och dock är detta inte ondska, för en stigande Venus med stöd från Jupiter (även om den senare hålls i ett hårt grepp av Saturnus) lyfter den här människan skyhögt över alla de skräpkaraktärer jag släpat in från tidningarna i bloggen.

Clark har i många år varit en artist från förr som jag gillat. Jag har köpt nästan alla hans skivor. Men jag visste faktiskt inte att han mådde så dåligt (troligen i hela sitt liv) förrän jag nyss började titta på nätet efter fakta om hans liv. En del betvivlar astrologin, och det skulle man kunna göra om det inte var så att planeterna så ofta och så intensivt tydligt visar när något är snett, som det ändå måste sägas ha varit här...

http://en.wikipedia.org/wiki/Gene_Clark



Not. Ursprungligen uppgav jag, felaktigt, att "Mr. Tambourine Man" var gruppens enda listetta, men de upprepade den bedriften med "Turn! Turn! Turn!", släppt som en julsingel 1965.

En liten sprätt (dandyism)

(Obs, långt inlägg - cirka 9 A4-sidor)

Sprätten Beau Brummell (1778-1840)

Som en lustig spin-off på Kyrkomötets "ja" till homosexuella äktenskap nyligen knäppte jag på morgonradion och hamnade mitt i Susanne Ljungs STIL, en långkörare helt dedicerad till den yttre människan och dennas plats i den skiftande tidsandan.

Jag har hört ett fåtal program genom åren och tyckt mig ana att den ytliga människans försök att besvärja Tidens Obönhörlighet (Kronos/Saturnus leder oss kontinuerligt mot vår död) består i att identifiera sig med denna mörka kraft i ett magiskt försök att "stoppa tåget". Förklädd i ytans estetik hittar vi därför Saturnus under beteckningen "klassisk stil", dvs ett visst modeuttryck som "frös fast" och slutade förvandlas och vilket dess förespråkare sedan transporterar genom tiden som en relik att fetischistiskt avguda och i sin egen person imitera.

Morgonens program gav sorgliga inblickar i den homosexuella mannens "frusna" världsbild - för jag har börjat inse att homosexualitet är oförmågan att förlika sig med den man är, en slags "långsinthet" handikappar psyket hos den homosexuella och ur själavandringsperspektivet är det hans/hennes egen historia (från ett tidigare) liv som alltjämt leder just under den jagmedvetna gränslinjen och påverkar vakenjagets dispositioner.

Det här skulle, menar jag, lätt kunna fixas till med hypnoterapi, men istället har den del av världen som inte tror det existerar några objektiva spelregler för livets medvetna del (dvs hela den sekulära världen) valt att låta allt passera så länge det inte är till skada mot någon annan. (Tyvärr har jag läst att det är oproportionerligt mycket våld mellan homosexuella, men sedan när var den sekulära människan något annat än en hycklande dubbelnatur?)

I radioprogrammet talade någon svensk bloggare talade om stil som en medfödd karaktärsegenskap i kontrast till modet, som just bara är växlingar över tid. Det mesta jag hörde var bara dravel, men just detta uttalande anknyter till vårt ämne Saturnus. Våra planeter är i allra högsta grad medfödda, och Saturnus som gränsdragaren står närmare till tygets skärning och våra kroppars former, än någon annan.

Vidare berättades i radion om en fetischistklubb i New York som dyrkar flanelltyg (dags mynta ett astrologiskt "snuttefiltssyndrom"?), och dessförinnan hade talats om upphovsmannen till hela denna falska livshållning där psyket fixeras och förnekas att mogna och på djupet delta i sin livsupplevelse här och nu - dandyismens portalfigur Beau Brummell i tidiga 1800-talets London. Brummell var den ursprungliga lilla homosexuella sprätten.

Radioprogrammet Stil har visserligen prisbelönats för sitt sätt att placera mode i ett vidare idéhistoriskt och historiskt sammanhang, men förvånansvärt mycket av det som sades om Beau Brummell kan inhämtas enbart i artikeln (nytt fönster) om honom på engelska Wikipedia.

Lustigt nog nämnde programmet Stil inte med ett ord att Brummell var homosexuell, att han hånade blivande engelska kungen för att vara ett fetto och att han flydde landet efter att ha skuldsatt sig upp över öronen och dog sinnessjuk av syfilis efter alltför mycket homosex. Den historiska kontexten hade kanske gjort att den här typen av "stil" (medfödd eller ej) förlorat tjusningen för radiolyssnarna!

Jag hänvisar till Wikipedia-artikeln och ska nu bara peka ut några intressanta detaljer i hans horoskop vilka bekräftar det som framkom i dialog med en kommentatör till inlägget om horoskopet för kyrkans homoäktenskap.

Jag har ofta problem med min "pedagogiska färgsättning" av de här små kartillustrationerna. Vad t.ex. göra av Beau Brummells trippel i den enkla och rättframma sensualismens tecken Oxen?

Solen och Mars har båda en eldig natur och är därför planetära vänner, men här befinner de sig i ett Jordtecken, vilket ofta brukar degradera alla inblandade parter. Elden "betingas" till enbart materiella eller praktiska hänsyn ("Jord") och förlorar intresse eller t.o.m. kapacitet för "rent andeskådande". Istället får vi människor som bara brinner för det fysiska.

Wikipedia nämner här också Brummells stora arv tidigt i livet, vilket likväl bara satte igång begärets eldar än mer, så att han invecklade sig i härvor som syftade till att göra "lätta pengar" - notera att hans soltecken Oxen har Venus som härskare. I sin enklaste och mest fysiska tagning representerar hon pengar, vilka är en slags förkortning för "njutning" och "välbefinnande".

Solen och Mars är dessutom båda klassificerade som "onda" i indisk astrologi (Mars som "naturligt ond", Solen mer ett besvär de tider den gassar som starkast). I detta sällskap påverkas det känsliga och avläsande kvicksilvret Merkurius som direkt antar de kvaliteter den kommer i beröring med.

Merkurius är ju förmedlaren och kommunikatören och kan därför inte vara bunden till några moralregler eller andra scheman. Som grekiske Hermes kan den t.o.m. färdas ner i dödsriket och mingla på de villkor som gäller där! (Och i själens värld råder inte vakenjagets distinkt logiska tankestrukturer utan verkligheten tycks mer likna nattens associativa drömmar...)

Filmen X-Men (2000), som introducerade några populära seriefigurer, innehåller en perfekt variant på Merkurius. Det är Mystique, med blå kropp i sitt naturliga tillstånd (Merkurius härskar i det blå Lufttecknet Tvillingarna). Men Mystique har kapaciteten att anta skepnaden av vadhelst dess könsneutrala förlaga Hermes sätter sig in i. Det historielösa trendordet idag är "shape-shifter". Men minns Hermes barn i mytologin- hermafroditen, den tvåkönade! Där är grunden till Merkurius ovanliga fingerfärdighet (på alla plan).

Rebbecca Romijn som Mystique.
Bildkälla: IMDB

Horoskoptolkning är intuition, vilket är en kognitiv fakultet i sin egen rätt. Den väntar på sin upptäckt bortom vanlig logik och bondförnuft. Historien har inneburit en språklig förvirring, särskilt sedan ateism och materialism började blanda bort korten för att det skulle verka som om vi inte har någon annan värld att välja på än detta materiella jordklot. "Och håll dig där lille vän, för se hur död och ogästvänlig rymden är. Någon gud finns inte någonstans, så håll dig bara jord-verklig och njut dina sinnen. Allt annat än dumprat."

Innan Satans röst började viska genom stora delar av mänskligheten kallades den intellektuella eller begreppsliga världen av eviga Idéer (eller Former) för Intuitionens värld (eller dimension). Men inte intuition som någon dunkel maggropskänsla utan som ett rent, klärvoajant andeskådande. Att intuitionen degraderas till kroppsliga känsloförnimmelser har att göra med Satans storskaliga maktövertagande de senaste få hundra åren. Vi kallar det "upplysning", men det är en enda stor chimär!

Få individer genom historien har haft en öppen kontakt direkt med sitt intuitiva högre sinne, men Plotinus, den stora platoniske filosofen på 200-talet, sades ofta ha "ryckts hän" och likt en gudamänniska ha kontemplerat livets större sammanhang. Astrologiskt är det Jupiter (Zeus eller Guru), "högre medvetande", som motsvarar den här förmågan till direkt icke-logiskt andeskådande av de stora sammanhangen som aldrig det sönderhackande, kritiska intellektet kan se.

*****

Kanske använder jag denna högre intuition (eller också spekulerar jag bara, men notera att "spek" är en ordrot som ytterst också har med synförmåga att göra! Sicket spektakel!) när jag helt sonika beslutar mig för den avhuggna draksvansen Ketu (södra månnoden) är boven till mycket ont här. Se hur ovanligt många aspekter som kontaktar Ketu i Skytten, givet det sparsmakade vediska aspektschemat.

Det är Mars som drar in den straffade demonens lägre kroppshalva i berättelsen via sin 210-gradersapsekt. Och här involveras nu både Solen (som skänker sin vilja till vadhelst den finner sig i för sammanhang) och Merkurius (som är en hal ål, som vi sett).

Ett horoskop utan klockslag är ingen ersättning för ett med känd födelsetid, men redan i kombinationen av fyra himlakroppar (Ketu är en "virtuell", matematisk entitet), tycker jag mig se en total moralisk härdsmälta. Den straffade avhuggna drakkroppen/svansen (demonens huvud är Rahu) symboliserar via Skytten (avlägsna platser, utlandsresor) den sista flykten till Frankrike från skulderna i England.

Notera här då att 210-gradersaspekten (åtta tecken), som enbart Mars kan skapa, har samma symboliska implikation som zodiakens åttonde tecken Skorpionen: synd, skulder, degradation och den biologiska kroppens förruttnelse. Se hur alla moment är för handen: ett manligt könsorgan bortruttnande i syfilis, flykten från hemlandets monetära skulder och slutligen då sinnessjukdomen vid livets slut.

Nog ska vi söka roten till mycket ont i den kroppsliga kärlekens tecken Oxen och den här kombinationen av Solen + Mars med ombytliga Merkurius. En dandy är med andra ord en bög som går från man till man och stoppar in sitt kön i den andres anus eller upplåter sitt eget avloppsrör för dylik aktivitet. Det enda som saknas här är en aktiv Skorpion (kön och anus), men vi har tecknets representant härskaren Mars på plats, plus dess skorpionklingande "åtta-aspekt" mot den avhuggna svansen (den ruttnande penisen?).

Jag ska villigt erkänna min fascination för ämnet "snask och död". Jag är hetero i det här livet, men jag har fragmentariska minnen av ett annat liv (och med detta menar jag i en annan tid och kropp) där jag var en svår syndare själv! Den här bloggens för Sverige unika försök att systematiskt demonstrera hur astrologin inte alls är någon menlös och ytlig angelägenhet för veckotidningarna utan ursprungligen var "filosofi i praktiken", kan ses som mitt personliga försök att till sist "bränna karma" och få detta tidigare liv ut ur mitt eget psykiska system. Om någon får nya infallsvinklar på sitt eget horoskop eller liv, så mycket bättre!

Det ser alltså illa ut i sensualistiska och njutningssökande Oxens tecken. Enbart de tre planeterna hade inte varit tillräcklig grund för att säga något säkert (jag har t.ex. samma tre planeter, fast i Vågen) - det är "dödsaspekten" till en ytterligare planet som blir mer än man kan blunda för.

*****

Men det här är långt ifrån allt som finns att säga om den här omoraliske homosexuella sprätten. För granska nu disponenten till det här "ombytliga" (Merkurius) och könsorgansfixerade (Mars) stycket till mullrande kreatur (Sol-Oxen är en stark men oerhört fixerad natur som är lika svår att få att tänka om som för en oceanångare att ändra kurs på ett kick). Oxens härskare Venus har tagit ett, som det visar sig, fatalt ytterligare steg bortom sitt härskarläge och står i den sexuellt diffusa Tvillingarnas tecken.

Den som läste min ministudie av ascendenttecknet hos cirka 40 homosexuella människor kanske minns att bara två tecken stod ut från mängden: rumphålets Skorpion och som god tvåa, Tvillingarna! Nu är vi här igen, genom att ha Venus i Tvillingarna, disponerad av Merkurius, medan Merkurius "våldtas" av könsorganets Mars i Oxen. Horoskopet innehåller alltså den ultimat starka aspekten "ömsesidig reception" (eller "ömsesidigt mottagande") vilket nära binder samman dessa två tecken och de företeelser som de representerar. Givet fakta om Beau Brummell ser vi hur väl detta stämmer: han tycks ha ägnat sig åt ohederliga "trick för att fixa sin ekonomi" och det här är direkt Merkurius som "den ohederliga handelsmannen", den falska bilhandlaren, etc. Tvillingarna som pratmakare men ibland distinkt falsk sådan! Oxen å sin sida tycks i det här horoskopet vara "bara" pengar och sensuell komfort.

Att Brummell kom att bli något av en modeikon är den fullständigt förytligade och självförljugna människans sätt att blicka tillbaka på den här historiska figuren. Sanningen om honom är, som vi redan anat, att det var en ömklig figur fastän med betydande inflytande över sin tids sociala innekretsar (redan innekretsen höjer varningsflagg för dekadens!).

Han synes ha varit fullständigt förslavad under sin basala animala drift. Oxens tecken är sinnlig kärlek, men här finns sekundära indikationer på att den var korrumperad - Mars och Ketu bekräftad av den tydliga förekomsten av Venus i dubbelbottnade Tvillingarna. En Venus, noterar vän av ordning, som i sig är belägrad av hungerns (ibland den vettlösa girighetens) demon Rahu!

*****

Men det finns en sak kvar att säga, och det är här återkopplingen till tidigare inlägg kommer in. Så mycket skit har Månen i Skorpionen visat sig vara inblandad i via den här bloggens stickprov hämtade från skandalskriverier i nättidningarna, att man skulle kunna vara frestad att spekulera i en födelse 18.00 eller senare i London. Dygnets sex sista timmar har nämligen psykplaneten i debilt läge i Skorpionen. Och det är inte omöjligt att det är en exakt fullmånefödelse, vilket skulle aktivera "den sataniska axeln" för dem som enbart lever för sina kroppar och sinnen.

Men! Samma historia berättas faktiskt (fast på ett lite annorlunda sätt) under de föregående tre fjärdedelarna av detta dygn, och jag menar att den här historien, om Månen i Vågen, passar omständigheterna mycket bättre. För ett sinnelag i Vågen ger en mental knyck åt hans sinnelag, och han var uppenbart lagd åt socialt minglande, precis som Vågen (i högre grad än soltecknet Oxen eller måntecknet Skorpionen) är!

Det är också i Luftecknet Vågen som Oxens identifiering med sinnlighet och sinnesintryck (oralitet, smeka, ta eller smaka på) - allt detta frossande i världens goda - lyfts upp ett snäpp och blir till den estetiska människan. Hon som gör sig mentala föreställningar om vilka av Oxens alla njutningar hon ska "esteticera" och formulera som de mest "kultiverade" eller "konstfulla"!

Och nu kommer finalen: Kultivation handlar alltid om att stoppa tiden och börja mejsla fram en form ur ett "stillastående" material. Och det är Saturnus som är den materialistiska formförlänaren, här "upphöjd" i Vågen (för ett väl utvecklat öga för stil eller form) och med all säkerhet i kombination med psyket eller sinnelaget (Månen).

Kombinationen Måne och Saturnus, som jag kommenterade här i ett betydligt noblare sammanhang än det om självupptagna sprättar och deras klädfasoner, ger med största säkerhet en överseriös natur som tar sig själv på alltför stort allvar. (Se tidigare länk om homoäktenskapet där just Saturnus besynnerliga förmåga att krama livet och glädjen ur allt och bara göra det till plikt, till en "formfråga" - moder Teresa led tydligen av samma "tvång" som världen utövade sedan den tagit kontroll över hennes själ.)

Faktum är att psyket övermannat av Saturnus betyder "människa av värld", en situation där yttre normer och former ätit sig hela vägen in i sinnets skrymslen så att det inte längre finns något ledigt utrymme för egen reflektion och fantasi. Här är man identifierad med "objektiva modeller" och så är den konservativa grundtypen född, den som i termer av mode blir en som slaviskt hyllar och för egen del söker förverkliga en "klassisk stil", en hållbar stil (som magiskt står emot Tidens tand). Att denna ofta är enkel och betonar rena drag, är så totalt Saturnus, som obönhörligt trimmar och beskär tills den likt en stenhuggare frilagt en form ut graniten.

Men som jag sade om det tragiska horoskopet då kyrkan sade ja till äktenskap för enkönade par: Saturnus saknar själ och liv - världen som värld är steril och kan inte fortplanta sig. Bara fallna människor som valt världen och sålt sin själ (Månen + Saturnus) skulle ens komma på tanken att leva ett pseudoliv genom en "objektiv ikon". Här är homosexualitetens innersta kärna: de är slavar under en gammal form som de släpat med sig in i ett nytt jordeliv!

*****

Tillägg - noterat under dagen. I en underrubrik i AB säger Katrin Zytomierska om sin pågående graviditet: "Jag blir nog den som slår barnen" - och en relationsexpert rasar (AB 2). Inte omöjligt! Under den här kvinnans feminina Måne i Vågen har barnet bara en isdrottnings kyla att förvänta sig - sinnelagets disponent Venus tar oss direkt till samma akuta kombination av Venus och frigida Saturnus som kunde ses på himlen då Svenska kyrkan sade ja till det sterila homoäktenskapet. Kärlek som ren "formfråga". (Zytomierska har dock sin kombination i utagerande Lejonet snarare än "hålla det för sig själv" Jungfrun - därför hörs hennes alla grodor i det öppna!)

Se också AB "Kultur" som försvarar RFSU:s moderna roll som spridare av budskapet till unga att analsex är normalt (gaylobbyism).

*****

Efterord.

Undertecknad har sin Måne i direkt opposition till Saturnus! Jag har i ett helt liv, med början kort innan jag fyllde ett år då jag under 7-8 månader hade ett "stand-in" moderskap delat på två andra kvinnor, bearbetat frågan om vad som är psykets frihet kontra ett psyke bojat under en auktoritativ och normerande form (Saturnus). Månen står i 1a jag-huset och Saturnus i 7e huset för "den andre". Den här axeln skapar medvetenhet om gränserna för det egna jaget relativt partnern.

Det är uppenbart att oppositionen Månen/Saturnus kan återföras på den helt känslobaserade period då känslan av säkerhet (Månen) "utmanades" av Saturnus som "Terminator", gränsdragare och kapitelindelare. Det vill säga, vilken "form" har den här "objektiva" auktoriteten (föräldrafiguren) som jag upplever vara den som ger mig trygghet?

Månen i första ego-huset, utmanad av gränsdragaren Saturnus, kom ovanligt tidigt (eller åtminstone bryskt) att separera mig från symbiosen med modern ("bokslut") och bli medveten om att modersfigurer är något föränderligt, att de kan bytas ut men att deras funktion som tillhandhållare av näring är densamma!

Jag kan livligt förstå att en sådan här opposition skulle kunna vara förödande om den inte fallit i den anpassliga och kunskapsorienterade gunan eller kvaliteten Sattva. Något för vidare astrologisk forskning? Vilka klarar ett paradigmskifte och vilka lämnas traumatiserade kvar? Redan den här bloggen testar läsaren! Vem fixar att glömma sin gamla identifikation med ett visst av de 12 tecknen!

(Från den dagen, misstänker jag, var det kört med fast relationer, likt dandyn upptäckte jag att om en försvinner finns det nya modersfigurer och ambitionen att jobba för enskilda förhållanden försvann eftersom historien så långt visat att "nästa mamma" gjorde jobbet lika bra om inte t.o.m. bättre!)

Senare i livet kommer en sådan opposition att fortsätta verka, så att Månen månatligen gör ett varv och hinner placera sig i alla tänkbara faser i förhållande till den "stillastående" Saturnus - till objektiva sakfakta. Mitt psyke har varvat Saturnus så många gånger under detta liv! Och med Månens rörelse följer också, kanske tack vare viljan till kunskap (Sattva) en ständigt pågående assimilation av näring (eller "former") och en gradvis uppbyggnad av själen (Månen). När jag upptäckte djuppsykologen James Hillman för bara några år sedan och hans devis "soul making" - "att bygga själ" (hellre än kropp) - fattade jag precis vad han menade!

Den största tillväxten, inte bara för själen, utan också för själens högsta nivåer - de som tangerar evigheten - har ämnet astrologi bjudit på, precis som Platon säger i Timaeus.

Rasism i astrologin: ett brittiskt fall

Ett snabbt stickprov på Nick Griffin, en engelsk nationalistisk politiker med tydligt rasistiska drag. Inte bara får jag kalla kårar av hans döda och hängande vänsteröga, det ser verkligen ut som man fångar samma fula fiskar varje gång man på måfå plockar en "buse" ur mediebruset!

Här har vi återigen dragit upp en best med det sociala utstötningssyndromet, som vi nu är så vana att upptäcka hos mobbare och rasister!

Givet nio planetära positioner (förutom ascendenten) att fördela på tolv tecken är förstås inte helt unikt när en eller flera himlakroppar råkar placera sig i Skorpionen och Vattumannen, men jag tycker mig märka att alla dessa underliga människor av bl.a. invandrarfientligt slag som passerat revy under bloggens alla granskningar har viktiga planeter i något av dessa tecken, det är Solen eller Månen, eller i en del fall olycksbringaren Mars.

Och apropå hans "onda öga" hittar vi själens indikator Månen debil i Skorpionen, vars natur under stress är att vara hatisk och giftig. Och dess disponent står ytterligt illa placerad mittemot i Oxen, så att vi också här har "den sataniska axeln" utöver den generella mobbingtendens som kommer av att hans vilja - Solen - trycker på temat Vattumannen, dvs en folkgrupp. Jag tror hans väldigt osymmetriska ögon - och olika uttryck i ögonen - kan återföras på att Solen och Månen överhuvutaget inte samarbetar på ett vettigt sätt på denna himmel!

När Sol och Måne så hopplöst faller i två element som inte låter sig förenas, Luft och Vatten, då vet vi nästan säkert att vi har att göra med någon som ljuger eller vinklar sanningen. Dissociation är ibland en psykisk störning, men i andra sammanhang är det individen själv som mörkar och snedvinklar pga sitt eget underliggande mörker.

"Vad vi ser här är en fabulerande konspirationsteoretiker och det brittiska folket kommer inte vilja ha något med honom att göra, sade justitieminister Jack Straw." (SvD)

Detta psyke (Månen) med en direkt attack från onda Mars är inte trevligt att skåda! Och den annars så goda Jupiter invid Månen kan under Mars perverterande inverkan faktiskt vara inblandad i att göra honom inte bara till en jävel utan en enorm jävel! Själv tror han sig förstås hysa helt normala åsikter.

Mannen lever på en bondgård med fru och barn, så ett totalt monster kan han ju inte vara. Månen är som sagt stärkt av den i sig välvilliga Jupiter (fast Jupiter i Skorpionen tenderar att förstärka förmågan till negativ defensivitet). Denna mycket djupgående och fixerade känslomässiga sida binder sig samman med Venus i upphöjt läge i det lite avsides Fiskarnas tecken.

Eftersom Månen kan indikera hustrun i en mans horoskop ser vi hur perfekt den här "gröna" (okejade) aspekten matchar hustrun, som är sjuksköterska, och alltså värnar det biologiska livet (som Vattnet har en så tydlig koppling med). Det arbetet fångas kanhända också upp av att Mars i Oxen (som opponerar sig mot "hustrusymbolen" Månen) står för störd fysisk jämvikt (eller turbulens inom det nationella territoriet). Fanns inte kroppsliga störningar skulle heller inte några sjuksköterskor behövas!

Men uppenbarligen har den här aspekten också en rent ut sagt ondare sida, och det är den här sataniska illviljan mot allt som man upplever stör lugn och ro på de egna markerna (Oxen).

Koppla nu ihop dessa antydningar med det sociala utstötningssyndromet så är det inte så svårt att se en konservativ människa ur stånd att anpassa sig till verkligheten. Himlen visar stora problem i de fixerade och ibland förskräckligt oupplysta Tamas-tecknen, och en av dissociationens effekter är att splittra av det onda från sig själv och bara se det hos andra. Vi har sett precis de här budskapen hos andra rasistiska politiker.

Vattumannen är ett formidabelt politikertecken eftersom det står för sammansatta tankar eller konceptioner, dvs en åskådning, ideologi eller mental modell. Men en sund ideologi förutsätter att inte Luftelementet är alltför svårt skadat. Det här horoskopet är - som man ser av att bara titta på de rödfärgade störningarna - en bedrövelse.

Sensmoral: Den som är snäll mot de utsatta slipper återfödas som en djävul under liknande stjärnor!

DN, SvD.


Jämför Nick Griffin med horoskopen för:

Carina Herrstedt (Sverigedemokraterna) - utstötningssyndromet
Pia Kjaersgaard (Dansk Folkeparti) - utstötningssyndromet
Siv Jensen (Framstegspartiet) - det sataniska syndromet -
och Jimme Åkesson (Sverigedemokraterna) - ett svårt egenmäktighetssyndrom i kombination med "horbockssyndromet" (som här tycks skapa ideologiska excesser).
Usama bin Ladin - utstötningssyndromet

Och det var bara några som jag på rak hand minns från den senaste månaden eller så.

Ja, och så Sveriges egen upptäcktsresande rasist Sven Hedin inte att förglömma!

Men minns att dessa syndrom inte alltid tar sig exakt samma uttryck! Många hanterar dem väl. Det intressanta är att de så tydligt finns förhanden var gång man kollar in någon som pressen presenterar som en skitstövel!

Krigaren Mars, järnarbetare och ilsk

Michael Moore är aktuell med en ny biofilm. SvD kommenterar, Expressen är inte så förtjust, och SvD återkommer med raljant recension. I själva verket visar den astrologiska analysen av Moore på en betydligt mer djupgående komplexitet än SvD-recensentens simplitiska polariseringar av typen, "är då det vi ser på Kuba att föredra"? Detta är inte ett inlägg för människor låsta i den flata politiska mentaliteten, astrologin öppnar upp för andra perspektiv.

NK: Det finns en föreställning om att girighet eller korruption innebär en avvikelse från kapitalismens logik, snarare än [att de är] systemets själva drivkraft och nav. Jag tänker på den underbara sekvensen i filmen med de där korrumperade domarna i Pennsylvania som skickar ungdomar till privata fängelser och får mutpengar i utbyte. Folk säger: ”Det där är inte kapitalism. Det är korruption.”

MM: Människor vill tro att det inte är det ekonomiska systemet som ligger till grund för de här sakerna – att det bara handlar om några ruttna ägg. Faktum är att kapitalismen innebär en legalisering av denna girighet. Det finns mörka drag i den mänskliga naturen, och girighet är ett sådant drag. Om man inte försöker införa restriktioner som begränsar det som kommer från den mörka sidan kommer den i stället att utvecklas bortom all kontroll. Kapitalismen begränsar inte vår girighet – den uppmuntrar och belönar den.

Ur Aftonbladet, ett samtal mellan Naomi Klein och filmaren och samhällskritikern Michael Moore

Moore gör ett mycket korrekt konstaterande om människans mörker, samtidigt som hans eget horoskop visar hur långt släktet har kvar! Stridspitten i Moore känner vi genast igen på ett psyke (Månen) tillsammans med Mars. Piratpartiets Falkvinge är en annan med samma kombination som upplever sig kallad att utkämpa ett heligt krig. I Skyttens tecken antyds här också någon form av filosofiskt motiverat heligt krig.

(Anm. 091030. Inlägget skrevs och publicerades en vecka innan SvD:s recension som innehöll denna belysande faktabit: "Som gosse ville lille Michael, för övrigt, bli just präst för att lindra lidandet för samhällets olycksbarn; nu förbättrar han världen med sina filmer istället.")

Att Moores ärende den här gången ("skrota kapitalismen") är god och mänsklighetens enda väg på sikt, förhindrar inte att dessa lunatiska (måndrivna) krigare ibland beter sig rent osmakligt. Jag minns hur han mer eller mindre trakasserade den pensionerade skådisen och ordföranden för vapenförbundet, Charles Heston, utanför hans eget hem. Det var en oerhört olustig scen i den annars angelägna filmen "Bowling for Columbine" om vapenfixeringen i den amerikanska folksjälen.

Låt oss granska kartan med det begränsade subset av den kompletta indiska astrologin som den här bloggen utnyttjar tillsammans med - naturligtvis - den sideriska zodiaken.

• Solen är upphöjd i Vädurens tecken. Det positiva Mars-tecknet är krigiskt och kapabelt att sätta ner foten!

• Saturnus är upphöjd i opposita Vågens tecken. Självutnämnd och autokratisk världshärskare, men via sitt upphöjda läge faktiskt genuint rättrådig.

De här två kropparna är antitetiska, ja varandras direkta fiender. Solens oändliga energi begränsas av Saturnus som hävdar att snäva gränser ger bättre utdelning än solens naturliga energislöseri... Jag har markerat oppositionslinjen med grön färg, men det är uppenbart att här finns mängder med friktion och motsättningar! Väduren är dock ett egocentriskt tecken medan Saturnus i Vågen demonstrerar en vilja till rättvis fördelning.

Solen i 10:e makt- och karriärhuset visar att Moore var förutbestämd att lyckas bli en NÅGON om han lade manken till. Och hans karriär är "karmiskt" styrd av oppositionen till Saturnus, arbetarklassens och nödtorftens planet i indisk astrologi.

Men som Moores kritiker inte försitter en chans att nämna, reser han runt världen och predikar men uttrycker själv beteenden som för tankarna till en stormrik kapitalist. Han har skaffat sig en svindyr investeringsbostad i New York och en kroppsvikt som enbart för tankarna till en frossare av livets goda. En väldigt udda mix av attribut har vuxit fram, givet hans vänsteråsikter.

Hans osunda matvanor syns verkligen i horoskopet, tack vare känd födelsetid som ger oss planeternas placering i husen. Månen med hetsiga Mars plus girighetens Rahu i sjätte huset för hälsa, ser ju till alarmerande ut som en tvångsneurotisk impulsätare!

Och det tar inte slut där, hela detta komplex bestrålas via opposition av Jupiter, vällevnadsplaneten, som när den kommit ur styr indikerar en av dödssynderna, frosseri. Jupiter ligger därtill i 12:e huset som i väst kallats sektorn för "saker du gör till ditt eget förfång" - jämför tv-mannen David Letterman som nyligen kom ut med sina upprepade sexaffärer med kvinnor på kontoret. Hans 12:e hus är fullproppat!

Varför då pedagogiskt grönfärga Jupiter i 12:e (i kombination med avmätthetens Ketu, draksvansen)? Jo, för att detta budskap också kan läsas som att framgång ligger i avståndstagandet från "denna världens goda". Detta är då det budskap Moore predikar men åtminstone inte vid matbordet förmår praktisera för egen del!

Jupiter kastar också en välsignande 120-graderaspekt mot den upphöjda Saturnus i Vågen, vilket understryker att han verkligen är en människa som tror på sin ideologi om att "less is more". Kronos/Saturnus äter sina barn i den grekisk-romerska myten, fast inte av hunger utan av oginhet och ovilja att abdikera. (Till sist tar Zeus/Jupiter över från den gamle härskaren.)

• Merkurius i Fiskarna anses som en debil placering.

Hans ilska transponeras med lätthet över till kommunikationen, Månen/Mars och Merkurius är till att börja med inga vänner i det indiska schemat med härskare, vänner och fiender, och när det av ilska och girighet infekterade psyket kastar Mars 90-gradersvinkel som träffar en försvagad logik (Merkurius), sker det i detta fall mellan Eld och Vatten så att grytan ständigt är nära att koka över! Här finns alltså i kommunikativa frågor "sensationalistsyndromet" som representerar känslomässiga excesser.

Om jag inte minns fel, har Moore flera gånger beslagits med lögn eller felaktigheter i sina presentationer. Det är just vad man kan räkna med hos de ovarsamma jupiteriska tecknen (Jupiter står för frimodighet och viljan att chansa - funkar det så funkar det, det är hos Saturnus vi hittar definitionsdillet och ambitionen till saklighet).

I det här sammanhanget ska man heller inte missa att disponenten till såväl Moores eldfängda sinnelag och hans kommunikationsgåvor är Jupiter, och den står i Luftelementet och i 12:e huset för "saker man gör som skadar en själv". Här vill jag påminna (som i fallet Lady Gaga) att Tvillingarnas Luft och Fiskarnas Vatten kan leda till paradoxala självmotsägelser, och det är nog detta vi ser hos Moore. Han lever ett dubbelliv, om man ser till mängden av de duala tecknen som är aktiva på denna himmel! Tvillingarna, Skytten och Fiskarna håller på inte mindre än 6 av 9 planeter (jag räknar Rahu och Ketu som planeter).

Och som för att trassla till hela sörja av motsägelsefullheter, representerar ju de rörliga tecknen (som de duala tillhör) Sattva guna, godhetens eller kunskapens kvalitet. Och nog har Moore en nästan förtärande sanningslidelse alltså, trots att han slarvat med fakta och drar snett i sina överdrifter. Visst kan man kalla detta en eldsjäls horoskop, med såväl Solen som Månen i Eld, men precis allting är tamejfan i turbulent rörelse här!

Jag tror hans liv kommer att bli klart förkortat pga den allmänna ostyrighet som syns, och Solen opponerad av gränsdragaren och liemannen Saturnus är bara ett av flera dödstecken här. Men det är en seriös gren av astrologin jag inte vill gå ytterligare in på här.

Jag upplever Moore som en sorglig senare dagars representant för den lilla människa som far illa av ett suboptimalt för att inte säga värdelöst system (kapitalistisk marknadsekonomi). Hans horoskop är en bild av sjuka själar som tar strid när de inte kan falla längre ner i helvetet på jorden men samtidigt är så obalanserade pga sin egen ensidiga materialism att korruptionen tränger in i deras livsstil så fort de får den minsta framgång. Moore börjar mer och mer påminna om en gammal smällfet svensk sossepamp, priset för att bara bygga sin filosofi på en materialistisk livsfilosofi.

Att döma av helvetet i Skyttens tecken och de motstridiga buden kring Jupiter i 12:e tror jag aldrig Moore ens har funderat över de "stora frågorna" (Skytten, Jupiter, 9:e: religion & filosofi). Här är en Kräftascendent - maggropens tecken - som har fullt upp med att försvara sin och andras rätt att äta sig mätta (och mer därtill).

Saturnus i 4:e huset för det privata, visar hur "världen" ätit upp allt hans själsdjup. Mannen har en närmast psykotisk platt bild av tillvaron. Allt handlar enbart om objektiva, mätbara frågor - fördelningsfrågor. Jag har mött fler med Saturnus i 4:e och det är ofta tråkigheter i barndomen med den här placeringen, och påfallande ofta en mental orörlighet - 4:e matchar ju Månen och sinnet som den generella inre teaterscen där vi laborerar med våra intryck.

Jag skulle vilja gå så långt som att säga att Saturnus i 4:e kan antyda den sataniska principen, så även här bekräftas att Moore är "bara inomvärldslighet" och att hans antikapitalistiska agenda sker på fel grund. Det enda han vill är att ändra fördelningen av materia, inte hjälpa andra att se igenom själva åskådningsformen!

Men minns då att just denna Saturnus är "upphöjd", och i någon mån förklarar varför så mycket av det Moore säger känns riktigt. Men det är också härifrån, från Saturnus Censurmyndighet inne i det privata själsdjupet, vi hör Moore säga, "Om man inte försöker införa restriktioner som begränsar det som kommer från den mörka sidan kommer den i stället att utvecklas bortom all kontroll." Ruskigt att han upplever sig ha en sån demon (fast han projicerar den på andra, på systemet...)

*****

De första kristna hatade pengar, men till skillnad från Michael Moore visste de att själen korrumperas av materialistiska betraktelsesätt. Att döma av kämpaglade Moores horoskop är hans korståg mot kapitalismen enbart baserat på en materialistisk grundsyn. Hat och rättspatos bildar här en kuriös blandning, och jag faller tillbaka på min minnesbild av hur otäck han var mot Charles Heston, fastän jag sannerligen inte är för den amerikanska vapenfetischismen (ett uttryck för en grundläggande fruktan för livet).

Likväl är det kanske sådana här samhällsförbättrarna måste vara, när en civilisation, som väst, fallit tillräckligt lågt ner i barbari och ointelligens. Då kallas materialister som via själva materien sett att saker gått snett fram och får göra grovjobbet. Världssjälen hittar alltid att sätt att kommunicera sig!

Det viktigaste att ta med sig från den här omöjligt röriga födelsehimlen är kanske det Michael Moore själv säger, i AB-artikelns sista mening: "Jag tycker om lärare." Vad heter Jupiter på sanskrit? Jo, guru, läraren. Och det är Jupiter som, diskret från 12e huset för världsliga prövningar, faktiskt är en av den här himmelens dominanter, fastän så dold bakom skrik och gap och omåttlighet!

Tack och lov för att jag inte gör horoskop mot betalning och fick det här fallet på mitt bord. Det hade inte varit lätt att tolka, om inte individens historia redan funnits tillgänglig!

Som en sista tanke hittade jag ett citat, ett dilemma, av den kände kinesiska mystikern Chuang Tzü (300-talet fvt) som väl summerar Moores paradoxala natur:

Great truths do not take hold of the hearts of the masses. And now, as all the world is in error, how shall I, thought I know the true path, how shall I guide?

If I know that I cannot succeed and yet try to force success, this would be another source of error. Better then to desist and strive no more. But if I do not strive, who will?

Citerat i Aldous Huxley - The Perennial Philosophy (1945)

Stjärnorna om kärlekens seger

Helle Kleins blogg med täta uppdateringar och minutangivelser gav en så perfekt tid för Kyrkomötets "ja" till homoäktenskap man någonsin kan önska sig. Vi kan därför ställa ett mundant horoskop för att se vad det egentligen är Kyrkan sagt ja till. Ett ja till kärleken, säger en tidningsrubrik. Men är det verkligen så?

Från 10.36 på morgonen och fram till minuterna då homoäktenskapet röstades igenom befann sig den syndfulla egocentreringens tecken Skorpionen i stigande över Uppsalas östra horisont.

Som om inte det räckte medföljde också psykets indikator Månen, vilken hålls för att vara "debil" i samma tecken. Detta är en distinkt indikation om vad som röstades fram: ett slag slogs för den syndfulla lägre människonaturen, den "blott själsliga" individen som kristendomen brukat kalla det.

Detta är då en praktfull påminnelse om kristendomens grundtes om att sexualitet i grunden är roten till synd och död. Fast tanken är långt äldre än kristendomen, den finns i alla kulturer från det att man besinnat det elementära sambandet mellan sexuell reproduktion och död.

Som om inte detta dystra omen om den fallna och syndiga mänskligheten räckte, ligger dessutom tecknet för den naturliga kärleken mellan man och kvinna, Vågen, inspärrat i den onda demonens 12e hus för "ting man gör till sitt eget förfång" och Solen är därtill "debil" i Vågen. Här är alltså naturens egen regel satt ur spel!

Det hör också till den astrologi som gör anspråk på att tala om både himmelska och jordiska ting att notera att Solen, i kontrast till Månen, representerar människans andliga väsensled. Det sätt varpå denna för ögat osynliga essens - hennes verkliga jag - sätts på undantag i detta ögonblick är sorgesamt att skåda.

Hånet understryks dubbelt då den köttsliga lustans Mars (i Kräftan) attackerar anden (Solen) eller andemeningen bakom partnerskap (Vågen) på ett negativt sätt. Jag tror med stor säkerhet vi ser störningen hos den homosexuelle i dessa indikationer: här berättas om de andevarelser som inte klarat av att acceptera sin biologiska natur: Mars i Kräftan kan läsas som "störningar i det biologiska substratet" eller hatiskhet mot sin själsliga natur. Notera att det degraderade sinnelaget (Månen i Skorpionen) har denna illgärningsman som sin disponent!

Vidare leder den omöjliga mixen av Vatten i attack mot Luft till "kognitiva dissonanser": i homosexualitet förmår inte individen acceptera sig själv i sin kroppsliga roll, förmår inte axla partnerskapet (Vågen) som det var tänkt, mellan man och kvinna. Därför "offrar" Svenska kyrkan Vågen i fängelsehålans 12e hus!

Kort repetition. De fyra lidelsefulla Rajas-tecknen Väduren, Kräftan, Vågen och Stenbocken indikerar barnet (Väduren) som resulterar ur sammankomsten i partnerskap (Vågen) mellan en kvinna (Kräfta) och en man (Stenbocken). Dessa fyra faktorer är placerade i korsform i zodiaken för att understryka mekanismerna för mänskligt liv och människans fortplantning via det helgade äktenskapet (Vågen).

Av det vi sett hittills är således både Sol och Måne, symbolerna för man och kvinna om man läser dem ur socialt perspektiv, "utslagna". Detta är ett tecken på en djup störning i det institutionaliserade samhället och även hos berörda individer. Till för inte så länge sedan ansågs homosexualitet vara en sjukdom, och ovanstående horoskop visar att det som nu röstats igenom alltjämt är en styggelse för det medvetna och moraliska universum. Horoskopet sjukförklarar med andra ord Svenska kyrkan f.o.m. detta ögonblick, den har offrat det som kan kallas balansen mellan Yin och Yang och valt en annan väg.

Solen är här debil och den princip (Vågen) den normalt borde betona är instängd i den onda andens hus. Antikens astrologer fruktade den 12e sektorn och bloggen har visat gott om prov på den omoral som kan följa - se inte minst David Lettermans hemliga affärer och hans tydliga tolftehusnatur! Här tycks det inte handla om omoral så mycket som att en princip offras, principen om fruktsamhet.

Men det tar inte slut här. För om inte redan bilden av det traditionella partnerskapet fängslats i 12e sektorn, står även Solens disponent Venus (kärlek/partnerskap) "debil". Detta inträffar i Jungfruns tecken och givet en sådan disponent har vi således den mest odugliga typen av Våg ur flera perspektiv.

Och det blir värre, för Venus står tillsammans med den helt sterila Saturnus vilket här kan läsas som "ofruktsamt partnerskap". Och bara ordet "enkönat äktenskap" visar hur fasansfullt väl astrologin följer och kommenterar världens gång. Här förverkade den Svenska Kyrkan sin rätt att representera den Högre Ordningen som vill liv och mer liv.

Horoskopet beskriver tveklöst en död typ av äktenskap i termer av naturens gång (Månen stigande i öster i bortruttnandets och avartens tecken). Vi möter precis samma typer av indikationer på flera olika sätt i detta horoskop för för astrologin är detta ett tecken på att man är något centralt på spåren.

Intressant nog betecknar Venus och Saturnus i 11e huset att denna sterilitet har upphöjts till ett ideal! Jupiter representerar Lagen, och dess välsignande 240-gradersaspekt mot den här i grunden förstörda Venus indikerar "lagstiftandet" för homoäktenskap.

Möjligen kan man säga att Jupiter kommer till lindring för den dystra berättelsen i den kroppsliga renhetens tecken Jungfrun. (Horoskopet är så fysiskt på ett problematiskt vis. Här finns ingen andlighet alls! Mars i biologistiska Kräftan i nionde för högre medvetenhet är ett rent hån mot vad detta "höga" hus för andlighet kan representera.)

Jag råkade faktiskt (oavsiktligt) förekomma det kyrkobeslut alla visste skulle komma och beräknade bara häromdagen RFSU-ordförandens horoskop (nytt fönster). Där konstaterade jag att också hans horoskop indikerade denna indikation om sterilt partnerskap (Venus + Saturnus). Och nu dyker indikationen om en substanslös och falsk allians ännu en gång upp.

En seger för kärleken? Ja, det skulle vara den platoniska kärleken då, men faktum kvarstår att horoskopet tecknar Svenska Kyrkans avfall från allt kristendomen står för. Den är nu ett värderelativistiskt projekt och som vilken sekulär institution som helst. Människorna må profaneras och förlora all insikt i tillvaron, men stjärnorna - ett Guds verktyg för att ge människorna tecken enligt Bibeln - fortsätter att skriva sina domsord på himlarna, dag ut och dag in.

Men minns att detta var ett s.k. "mundant" eller världsligt horoskop. Dess uppgift är bara att beskriva kvaliteten eller tendensen i det som pågår vid tillfället. I en viss typ av sataniskt bakvänd kultur kan säkerligen horoskopet beskriva ett triumfatoriskt ögonblick, men detta kräver också att man på orwellskt nyspråk ändrar samtliga tecken på skyn och ger dem nya innebörder så att t.ex. "steril kärlek" (Saturnus + Venus) blir "optimal kärlek" eller "jämlik kärlek". Eller vad nu Svenska kyrkan tänker sig uppnå...

Sök även bland blogginlägg som nämner reinkarnation här och på Ockulta ögat för en annan bild av de intrapsykiska störningar som ovanstående himmel berättar om på ett betydelseplan.

*****

Kombinationen mellan Saturnus och Venus är intressant eftersom den förra obönhörligt drar allt mot sig själv. Saturnus kan t.ex. vara en avgörande faktor i djupt odemokratiska horoskop, den tenderar mot diktatur eller enmansvälde. Hur illa Venus fungerar i ett sådant läge, behöver ingen fundera över.

Faktum är att jag tror vi är berättigade att läsa kombinationen som "enkönat partnerskap". (Den skicklige astrologen Charles Carter såg i den här kombinationen människor som var kallade att leva bortom den normala kärlekens hägn. Jag har inte kollat moder Theresas horoskop, men det var den typen av självförsakelse Carter avsåg, och det skulle inte förvåna om hon hade någon snarlik indikation.)

Ur ett annat perspektiv är Saturnus planeten helt utan själsdjup, dess uppgift ligger inte där utan den har med strikt objektiva realiteter att göra. Kärleken har här så till den milda grad låsts upp vid externaliteter att den bara är en formfråga!

Det går att meditera mycket över horoskopets många absurt svaga punkter, och inse att ingen kärlek alls bor i detta ögonblick - däremot kan betraktaren gripas av medlidande inför den totala oförmåga till fullgånget människovardande som tecknas i skyn då kyrkan valde att låta dessa de svagaste delta i samma formella akt som dem för vilken äktenskapet var menat.


DN, SvD, AB

Myndighet = Stenbock / Sexköp = Skorpion

När SvD sätter ingressen om att regeringen vill se Gotlands tidigare landshövding utreda myndigheters riktlinjer kring sexköp, lyckas de helt oavsiktligt träffa båda Samuelssons dominanta stjärntecken! Så väl illustrerar detta astrologins eller rättare sagt de fördolda arketypernas sätt att ge sig tillkänna i vår fenomenvärld att jag måste puffa för det tidigare inlägg jag skrev om henne i augusti.

Bloggens trogna läsare är vid det här laget bekanta med det fascinerande men ibland väldigt mörka Skorpionens tecken och dess kopplingar till samhällets undersida. Och att Stenbocken för evigt klättrar det där myndiga världsberget varifrån den kan få vara med och utöva makt, är också astrologisk standardkunskap. Dessa två symboler som så dominerar Samuelssons födelsehimmel har i det nya uppdraget manifesterat sina allra mest primära denotationer!

Min spådom: Platons formlära kommer snart att åter hedras. Biologin kommer att passera sin hang-up på Aristoteles och människan få sin unika individuella Form åter - den andemänniska Plotinus hävdade gentemot Aristoteles överdrivna biologiserande och som Kyrkan villigt snodde åt sig för att ha någon historia värd namnet att berätta, utöver den om den korsfästa judiske mannen!

Landshövdingens fatala jord och vatten