Svenskättlingen. geniet - och dåren - Robert Pirsig

I en kort blänkare meddelar DN att författaren och filosofen Robert M. Pirsig dött. Hans "Zen and the Art of Motorcycle Maintenance" är en av de ambitiösa romaner jag försökte läsa flera gånger i tjugoårsåldern utan att komma igenom.

Utifrån den hinduiska läran om människans planetära "livscykler" (dasha/-s) är det inte svårt att se hur vissa liv levs i otakt i förhållande till ett samhällets kvävande massproduktion av arbetshjon. Undertecknad nådde sin mest expansiva cykel först i 40-årsåldern så en trög och reflekterande berättarstil på komplex engelska vid 20 var en tid ur led! 

Merkurius var händelsevis också min ascendenthärskare Merkurius cykel, så det var kanske inget abrupt uppvaknande för kunskapsivern, nyfikenheten har alltid kommit och gått, men det tog verkligen lång tid innan den österländska zodiaken ansåg mig vara mogen att få höra om dess existens... Den kom via nattliga drömmar och berättade om att en tydligare berättelse stod till buds.

Vid den ålder bloggaren blev mentalt rebootad hade den svenskättade Pirsig redan hunnit gå från ett barngeni med en IQ på 170 till att diagnosticeras med schizofreni och djup depression. Uppgiften är från Wikipedia som också i följande anekdot antyder den gamla klyschan att geni och dårskap gränsar till varandra. Det kan vara sinnessjukdomen som anas redan hos den unge Pirsig, den excellenta intelligensen gör att han ser för mycket, mer är vad det västerländska samhällets mytologi om att vetenskapen är sanningen, klarar att stå emot.

Under sitt biokemiska laboratoriearbete, blev Pirsig storligen bekymrad över att det fanns mer än en fungerande hypotes som förklarade ett givet fenomen och att antalet hypoteser faktiskt tycktes obegränsade. Han kunde inte hitta något sätt att reducera mängden hypoteser och blev perplex över hypotesalstrandes roll och källa i vetenskaplig praxis. Detta ledde till Pirsigs formulering av en tidigare inte artikulerad begränsning i vetenskapen själv, vilket var något av en uppenbarelse för honom. Frågeställningen distraherade honom till den grad att han tappade intresse för sina studier…

Pirsigs insikt gör trovärdig tanken att den mobbande svenska scientiströrelsen Vetenskap och Folkbildning inte är något annat än de härskandes propagandaverktyg (se en aktuell och intressant diskussion och många läsarkommentarer om VoF och medicinföretagen på NewsVoice.se).

Pirsig tycks bara ha förekommit flyktigt en gång på bloggen, i inlägget "När Jord söker utsläcka Eld" (2010). Den här friktionsfyllda kombinationen av element har sedan fått flera benämningar, "diktatorskomplexet", "egenmäktighet" (av egen kraft) och "andens brutalisering" (i både passiv och aktiv mening).

Solascendent i brist på födelsetid (han föddes dock av en svensk mor i fattigsvenskarnas egen delstat Minnesota, så bristen på födelsedata är kanske inte förvånande - det var knappast ett latinskt eller skolastiskt arv med modersmjölken även om hans tyska far var juridiklärare). Med tanke på att Solen är källan till vår kognitiva kapacitet, vår "råa intelligens", passar det dessutom bra att göra ett fattigmanshoroskop med Solen som ascendent. 

I just det här fallet ger redan studiet av de tre kvaliteterna full utdelning på frågan varför Pirsig såg för mycket och misslyckades reducera mängden hypoteser, sin påstått höga intelligens till trots. Det här ser lekande lätt ut men är faktiskt astrologi på högre nivå än man kan tro, minns talesättet "det enkla är det geniala"...

För Pirsigs kliniska depression, se inte minst
Saturnus strypgrepp på Solen...

Solen i härskarläge i Lejonet är en gynnsam början för en studie av kognitiv förmåga men ändå klassas Lejonet som ett av de ignoranta och mörklagda tecknen (Tamas guna). Djurens konung må vara en dominant i djurriket men att bara leva för att dominera är kanske ändå inte den slutgiltiga lärdomen... Se på världens ledare som rätt ömkliga varelser som bara genomgår ett av själens tolv herakleiska stordåd på vägen till gudomlighet. 

Herkules är förstås Solen själv, symbolen för den individuella andesjälen som gästar världen. Kopplingen till en personlig kropp är uppenbar i indisk astrologi eftersom 1a huset (ascendenthuset) har Solen som sin hussignifikator. Samma tanke återkommer i den naturliga zodiaken som länkar Väduren till 1a huset och i detta zodiaktecken anses Solen "upphöjd". Eller som den tidiga kristendomen formulerade denna hemlighet: "Fadern förhärligar sig i Sonen".

Solens stordåd i Lejonet är således att betvinga sin simpla animaliska sida och jag har ofta noterat hur det sideriska Lejonet ofta illustreras av människor en bit på den här resan. Gång på gång möter man passionerade människor, sexmissbrukare eller ofria och besatta naturer som likafullt utstrålar nobless och godhet. För självinsikt är det viktigt att bollplanket Månen står i konstruktivt förhållande till Solen. 

Jag har t.ex. kartan för en lysande artist vars Sol-Lejon har en Måne hotande nära att helt tappa sin artistiska och kreativa responsivitet i Vågen, Månen står och vacklar på kanten till bråddjupet Skorpionen. Individen har en extrem fruktan i sinnesdjupet och synes alltid vackla mellan Vågens väna och förbindliga natur och Skorpionens tendens att dra sig tillbaka och vaka över sin integritet. Undertecknad som social Våg fann den här människans transportsträcka till vänskap den längsta jag någonsin stött på, men en väg värd att framhärda på. Eftersom både Lejon och Skorpion är tamasiska (attitydlåsta) kan den högfärdiga och lättstötta sidan bli rejält märkbar i personligheten. Skorpion-Månen UTGÅR från att den är felfördelad och Solen i stolta Lejonet dramatiserar sedan denna negativa grundattityd.

Robert Pirsig har det just inte mycket lättare eftersom inte heller hans Måne är något vidare bollplank för Solen i Lejonet. Månen, sinnet eller psyket sägs stadigt som en klippa i Oxen. Man kan från låg svensk horisont erinra sig politikern Mona Sahlin som också hon hade aggressionens Mars tillsammans med Månen i Oxen. T.o.m. då hon var upprörd agerade och talade hon som ur trögflytande sirap! Affekten satte sig i halsen och hon blev högröd i området runt hals och bringa - exakt som man kan räkna med givet Oxens "herravälde" över mun och svalg/hals. Mars i Oxen står opposit sitt negativa härskartecken Skorpionen och anses en svag position för självhävdelse. Den kan t.o.m. som i Sahlins fall urarta till en omoralisk "fixare och trixare" för ekonomisk vinning.

Men det är Månens disponent Venus som är det intressanta för frågan om Pirsigs hyperintelligens och schizofrena oförmåga att komma förbi västvetenskapens allt annat än objektiva natur. Det är ju så att även vetenskapen är en godtycklig Berättelse om tingen. Dess anspråk på att ha hittat en valid sanning via experimentens repeterbarhet skulle lika gärna kunna läsas som en dåre drabbad av en hang-up, en tvångsmässighet som bara vill se samma film om och om igen istället för att låta sin levande ande, sitt medvetande, flyta vidare och göra nya upplevelser.

Pirsigs horoskop illustrerar perfekt den här bloggens misstro mot ett av de fyra ljusbringande eller medvetandegörande tecknen (Sattva guna). Jungfrun konstitueras nämligen också av Jordelementet och att rikta Ljuset mot Jord är som att be om Pirsigs förvirring. Jordelementets herre Djävulen producerar nämligen bara mer och mer detaljer "ur tomma intet" ju längre och ihärdigare Ljuset söker gå till botten med materiens natur. Den som går materialistens väg till det ultimata har i egen person gestaltat själens syndafall och kommer till sist att stå inför Djävulen själv, den sista gestaltade Formen innan "det Yttre Mörkret" tar vid (urmaterian, per definition inkapabel till befrielse).

Det är Jungfruns förkärlek för gränslösa mängder detaljer som bäst förklarar Pirsigs schizofreni och upptäckt av de till synes oändligt många hypoteser som alla kunde förklara Djävulens eget favoritämne: biokemin! Solen håller ihop och ser Berättelsen, när Solen saknas och Jungfrun tar över, blir det som i Pirsigs fall - det låga praktiska intellektet skenar och tappar bort sig i "mångfald och valfrihet" (borgerlighetens dilemma, för övrigt).

Det står allt klarare att Pirsig var tysk-svensk i sitt påbrå, för är det något denna själstyp ägnar sig åt, så är det att gräva sig ner i mineral och vattenriket i syfte att spela en halvgud. Se den onda läkemedelsindustrin och Vetenskap och Folkbildnings oupphörliga krig mot alla andra vägar till helande än kemisternas! 

I Pirsigs horoskop står psykets disponent Venus ytterligt illa till i relation till hans egen andesjäl (Solen) och dess naturliga, kognitiva kapacitet eftersom angränsande tecken anses helt blinda i förhållande till varandra. I den gamla västerländska traditionen  kunde nämligen inga planeter aspektera (kasta sin blick) mot intilliggande 30-graderssegment. Hinduisk astrologi har en möjligen besläktad lära om att ett planeter i båda de intilliggande tecknen belägrar det tecken som hamnat i kläm och hindrar det. Dock inget sagt om huruvida den lägrade "ser" sina belägrare, men dessa aspekter, detta seende är i vilket fall bara en metafor och ett verktyg för astrologen att fatta ett beslut om horoskopet.

Hinduisk astrologi har också flexibiliteten att man kan överföra resonemang om husens inbördes relationer på hela horoskopet. Ta Pirsigs psyke (Månen) med dess bisarra överdrifter där Rahu förstärker, Mars disdorderar och Venus konjunkt Merkurius söker pumpa in ljus i detta mörka psykiska substrat. 

Hur lyckosamt hade det inte varit om detta Jungfruns ständiga arbete på att borra sig allt djupare ner i materien bara för att upptäcka att förklaringsmöjligheterna i Ljuset TAR ALDRIG SLUT så länge man studerar JORD vars passiva karaktärslöshet är dess själva essens. Men i förhållande till detta envetna arbete på att söka belysa JORD, hamnar Pirsigs egen andesjäl och unika essens (Solen) i ett 12e husförhållande till den som står och gräver i jorden! Jungfruns idoga arbete är särskilt skadligt om Solen står i Lejonet i ett "förlustläge" (12e relativt observationspunkten Jungfrun som ett 1a hus).

Vi har därför inte bara en Sol och Måne som vägrar spela bordtennis och bolla till varandra utan också en psykdisponent vars själva ansträngning att förstå tar död på källan till all förståelse, andeväsendet/Solen! 

Utifrån detta resonemang klarar de varför den svenska och med VoF besläktade satanistsekten Humanisterna har den ordförande de har. (En man som började sin karriär med halvdana svenska handböcker om datorer och hur man sköter varjehanda programvara till dem.) Christer Sturmark har samma problem som den begåvade och ändå så korkade svenskättlingen Pirsig: Solen i Lejonet och inte bara psykdisponenten i Jungfrun utan psyket/Månen själv! 

Sturmark och hans korrupta version av Humanisterna illustrerar den dåliga sortens populism eftersom han uppenbarligen själv agerar utifrån sitt enkla och sanningssökande sinnelag, vilket dock som vi sett fjärmar sig från verkligheten och går ner i dödens Jord ju mer den anstränger sig för att hitta sanningen på "vetenskapligt sätt". 

I det här 1a-till-12e-husförhållandet ser man även hur folkmassan (Månen) i undersåtens eller slavens tecken Jungfrun ALDRIG KAN FÖRSTÅ sin herre (Solen i Lejonet) och därför är mer än villig att offra honom. Eftersom Sturmark är bigott ateist ser vi av horoskopet att han aldrig lyckats ta sin Sol i Lejonet i anspråk utan har stannat av på sin skuggsida (Månen), i ett lågt och enkelt medvetandetillstånd (vilket också kan anas av hans usla språkhantering - på senare år maskerad bara genom att han numera skriver sina religionshatiska debattartiklar i grupp).

Pirsig nådde uppenbarligen lite längre än Humanisternas ordförande eftersom boken Zen (på de cirka 100 sidor jag som bäst orkade läsa)  klargör skillnaden mellan två mentaliteter som jag tror man idag kan fatta som dels den fruktlösa scientism som omhuldas av Humanisterna och det fattiga och av vetenskapsmyten ockuperade Sverige, och den mentalitet - "den romantiska" vill jag minnas att Pirsig kallade den - som för tankarna till latinska länder, till katolicismen, och en levande människotyp som garanterat inte har några problem med vare sig ämnet religion eller sin själs existens.

Med solascendenten och en studie av inteligens blir femte huset från Solen/1a av betydelse. Hos Pirsig hittar vi Jupiter som tillfällig härskare - enormt gynnsamt eftersom Jupiter (naturligtvis) är en verksam välgörare för ett första hus i Lejonet (och här råintelligensens Sol). Att sedan Jupiter står i 9e huset (för vilken den också är signifikator) och fortsatt i Eld gör horoskopet till en häpnadsväckande uppvisning i klarsyn och intelligens. Men även här fläckas budskapet av det mörker som den passionerade Väduren med Jupiter lånar sig till - illustrerat av svärtan i det orange Rajas-tecknet. Det är förstås Mars olyckliga belägenhet i mörk OCH Jord-baserad Oxe som vanställer intelligensen. Även här kommer kunskapen om att mannen var schizofren som en befriande förklaring inför kartans märkliga dubbelnatur: så ljus och samtidigt så becksvart!

Och med alla dessa turer har analysen av Pirsigs solära karta knappt börjat! Jag hoppar här t.ex. över den viktiga ömsesidga opposition psyket mottar från Saturnus i Skorpionen (en delmängd av Mörkrets kvalitet som bloggen döpt till "den sataniska axeln") och i vilken även Skorpionens härskare Mars ingår. En becksvart opposition som tenderar mot implosion. Samma Saturnus kastar  även sin långa 270-gradersblick och söker reducera Solens lyskraft! Horoskopet tecknar sannerligen hög intelligens med Solen och Jupiter i aspekt och samtidigt djupaste mörker och ångest.

Kanske tiden anlänt för en idéroman
av mest trögflytande, tamasisk sort?