Föregående inlägg om den brittiske tokliberalen följs upp av en inhemsk dito.
Efter första stycket är jag redo att geniförklara Linda Nordlund för sitt raljanta utfall mot svensk egoism i SvD och skriva ett (tendentiöst) hyllningshoroskop. Men så läser jag vidare i det korta åsiktsstycket och noterar den fanatiska hatiskheten mot kollektiva lösningar, och hinder för marknadsmässiga hyror som gynnar enbart de rika. Hon gör det virrpanniga försöket att smutskasta Hyresgästföreningen genom en generande non sequitur:
"Att dagens system inte fungerar torde vara uppenbart: fler står i Stockholms bostadskö, än vad det finns medlemmar i Hyresgästföreningen i hela landet."
Så här låter i allmänhet obegåvade räknenissar på högerkanten - de ställer inkommensurata uppgifter mot varandra och söker framstå som intellektuella och smarta, fast det är vansinne som kommer över deras läppar.
Så snart jag räknat ut horoskopet ser jag var skon klämmer för den arma Linda, här finns konflikter på himlen sju resor värre än de besläktade signaturer som bäst förklarade Fredrik Reinfeldts besinningslösa hat mot det samfällda (kollektiva):
Sinnelagsascendenen är mycket osäker eftersom en födelse före lunch skulle ge Månen i Lejonet. Men det mesta talar för privategoism - Jungfrun som ser om sitt hus och ängslas över det kollektivas tendens att snuva de enskilda som inte bryr sig om skillnaden mellan en god och en ond övergripande plan.
Det är också en psykascendent i Jungfrun som kopplar till Reinfeldts eländiga 6e hus för fiender och olyckor. Att som Jungfrun ha hela folkets - kollektivets - Vattuman som en "olycka" eller sin fiende, säger en del om hur pressat detta zodiaktecken är. Om vi antar Jungfrun i första huset så angrips Linda Nordlund som synes av en sjukligt hatisk Mars - en fiende som paradoxalt nog visar sig vara hon själv i hennes djupaste och andligaste upprinnelse. Mars är nämligen disponent till hennes Sol (andesjäl) i den avståndstagande Skorpionen. Och här har vi dessutom en ömsesidig reception mellan Vattumannens och Skorpionens härskare så att det mest hatiska av alla signaturer tonar fram: den sociala mobbaren eller utstötaren.
Efter att ha skrattat gott åt Lindas inledning där hon verkligen träffar mitt i prick när det gäller den svenska själviskheten och tendensen att roffa åt sig längsmed de få kanaler som nu står till buds för medelmåttor utan nobel ideologi, visar det sig att Linda själv ingår i denna grupp. Det är pga. denna plågsamma dissociation mellan intellektuell Luft och attitydlåst Vatten som hon inte hör sig själv eller förstår vem hon är. Och så får man ännu en havererad version av den av naturen liberala (frihetliga) Vågen (Libra) - precis som i föregående inlägg!
Jag slutar här, men man skulle kunna fortsätta summera stolpskotten på himlen: Solen i ospontant umgänge med sin ömsesidiga fiende Saturnus eller kombinationen av Jungfru och Skorpion som ofta nog ger extrem själviskhet och ett ogenomtänkt kapitalismkramande. (Se hur profittecknet Jungfrun placeras i 11e idealhuset när den intensifierade dödsskräcken/terrorns och därmed självbevarelsedriftens Skorpion ockuperar första jag-sektorn. Hur extrem denna ensamvarg som bara slåss för sig själv blir, avgörs förstås av planeternas positioner men grunddragen kan skönjas via zodiaktecknen.)
Skulle händelsevid Linda Nordlund vara född med Månen i Lejonet uppstår en annan och i princip lika problematisk kombination eftersom hon då i sinnet DRAMATISERAR den inherenta låsningen som Lejonhärskaren Solen har där den delar tecken med sin fiende Saturnus.
Och även vid en Lejon-Måne återfinns direkt under detta soli-lunära drama den sociopatiska hatiskheten mot det kollektiva... Föddes det något enda barn detta dygn som förmådde öppna sig för den stora och goda ideologin som är människans ultimata destination: Vattumannen eller Kristusanden? Eller var det här en byk fallna djävulssjälar som tog mänsklig kropp för att fortsätta sprida den sekulära individualismens gift?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar