Den nyckfulla posören Jack White

Jag fick ett horn i sidan till den slemme posören Jack White redan genom att "fel" person sökte frälsa mig för White Stripes. Genom att budbärarens hela (och breda) musikaliska universum var en stilstudie i politisk korrekthet. Allt kunde härledas tillbaka till musikjournalistik som redan givit artisten eller skivan tummen upp. Ingenting, så vitt jag kunde bedöma, var frukten av privata efterforskningar och upptäckter. Inte en femkrona riskerad på något oprövat i en fyndback. "Visa mig dina vänner och jag ska berätta vem du är."

I min skivhylla varvas till exempel "blunda-och-peka"-plattor - rena chanstagningar - med "säkra" titlar. Jag lyssnar aldrig på ljudklipp på nätet men det har blivit en sport att utifrån olika ledtrådar pussla ihop en mental konception av hur artisten kan tänkas låta och sedan köpa skivan för att kontrollera (och i bästa fall få en god musikalisk upplevelse). Ja, bloggaren har både Sol och Måne och ascendent i Luft, så jag säger inte att metoden passar alla.

Jack White i White Stripes var trygg. Rött och vitt på omslagen. Förskoleenkel estetik, lättbeskrivlig, slamrande musik. Där stannade mina intryck det tills jag häromåret upptäckte att den här ytans förpackare inte var schyst mot sina fans. 

Som många artister med pretentioner har han en förkärlek för att ge ut viss musik på vinylskivor mycket små upplagor. Dyrgripar för unga fans som vårdar dessa exklusiva tingen som en del av deras egobygge. "Jag ÄGER något som inte varje människa äger." Det här är naturligtvis en sjuk och bakvänd mognadsprocess, men det är så västerlandet bygger upp sina blivande löneslavar. Köpt identitet via konsumtion med "premiummodellen" som morot för de dummaste laståsnorna.

För några år sedan upptäckte Jack White om de här små produktserierna, som såldes direkt till de lokala anhängare från skivbolagets fysiska adress i någon amerikansk stad, att flera kopior av samma skiva köptes upp av en och samma person och sedan dök upp som auktionsobjekt på eBay. Med rejäla prisökningar som följd!

En artist som verkligen vill ge sina fans något unikt hade nu kunnat göra något smart för att knäcka den näriga spekulerarens schema, t.ex. bannlysa honom från skivbolagets factory outlet. Eller, som i princip ALLA andra artister, skapa en webbsajt där fansen kan förhandsbeställa ett exemplar enligt "först till kvarn"-principen.

Men så tänkte inte Jack White. Han såg istället ett smart trick han inte tidigare själv tänkt på: varför sälja en skiva till fast pris om man kan tjäna tio gånger mer på varje exemplar genom att auktionera ut dem, nu när det egna varumärket tydligen var så hett. Kort och gott, White började själv auktionera ut sina "limiterade" skivsläpp på eBay. Han var inte bara musiker, utan tyvärr också krämare och egoist av sämsta sort. Och alla unga fans som inte hade feta plånböcker blev plötsligt utan skivor. Jack White hade fattat hajpen om sig själv och korade sig själv nu "premiumprodukt".

*****

Musikerns horoskop visade sig problematiskt eftersom klockslag saknas och sinnelagets Måne - det närmaste man har i att gå efter - byter tecken strax efter lunch, amerikansk tid.

Men så publicerar SvD ännu en av den inställsamma och lismande journalistkårens positiva recensioner av White (bit inte den hand som föder dig - Jack White är en av skivindustrins säkra säljare). Och redan i första meningen kommer ett tips om hur hans sinnelag kan vara författat:

Om du pratar för mycket kan den här mannen avlida. Så står det på en av tröjorna som Jack White – gitarristen från Detroit...

Lite googling visar att hans skivbolag alltjämt använder citatet, som ursprungligen användes under Andra världskriget exakt som svenskarna nötte in orderna att, "En svensk tiger" - allt för att skydda sitt eget folk i krigstid.

Men ursprunget kände jag ännu inte till när jag beslöt mig för att Jack White måste vara född efter halvtvå, då Månen bryter sig loss från Solen i Tvillingarna (nymåne) och når Kräftans tecken.

Jag har i bekantskapskretsen haft två Månen i Kräftan som varit notoriskt ouppmärksamma och respektlösa för när andra människor har ordet. En kunde aldrig undertrycka gäspningar när han själv reducerades till lyssnare istället för centralfigur och den andre var ännu värre, tittade bort och släppte hela den interpersonella scenen när han tappade "intresset" för resonemanget. 

Inte alla har haft tidigare jordeliv i artistokratin, men den som haft det kommer alltid att vara lite annorlunda när han/hon i ett senare århundrade återvänder och då återtar sin plats i folkvimlet - lärdomen i det där enstaka blåblodiga livet nu assimilerat. (Själen förlorar aldrig sina erfarenheter, och man kan förmoda att den är fullt medveten om ALLA sina liv i tillståndet mellan jordeliven.) 

Men återvändandet till folkdjupet för en som provat överklassens alla maner och etikettsregler är förenat med viss plåga, för ett folkdjup är per definition en massa av osammanhängande människor utan nämnvärd inre disciplin, utan känslan av ansvar inför den sociala scen man bygger med de involverade parterna. 

Den här drivande mentaliteten som Platon och de antika tänkarna kopplade till månens obeständighet ger oss pöbel i ett nötskal, och har har kodifierats i astrologin. Inte för inte står Kräftan och dess härskare Månen med dess humörstyrda och nyckfulla skiftningar i kontrast med Stenbocken, tecknet för sociala koder. Månen varierar i sin typ av nyckfullhet beroende på elementen. 

Av Jack Whites två möjliga månplaceringarna skulle den i Tvillingarna, i Luft, ge en flyktighet i tanken och en svårförutsagd natur. Att detta stämmer på musikern beror förstås på att både Solen och Merkurius stor i det mest kvicksilvriga av alla tecken. I Kräftan skulle Månen uppvisa en helt annan typ av obeständighet.

Så skivbolaget (som jag misstänker är identiskt med Jack White själv, som på sin senaste skiva kallar sig Jack White den tredje, i en viss parallell till bolaget Third Man Records), har valt en devis som verkligen stämmer på Kräftans tecken. "Skydda sina egna" (krigstid eller ej). Jack White skyddade inte bara sina egna intressen när han överlistade skivuppköparen, men visade också prov på Vattenelementets närighet.

Även om Månen i Fiskarna och inte i Kräftan visade sig markant bland näriga och rikedomesfixerade vd-typer, vidhåller jag att det är Kräftan som är den ändlösa hungerns rot, Det kalla Vattenelementet i passionens (rajas) grepp. 

SvD-artikeln innehåller också uppgiften att Jack White nu turnerar med en kompband enbart bestående av kvinnor. Under sin senaste amerikanska turné reste han narcissistiskt runt med två kompband, män i det ena och (dessa?) kvinnor i det andra. Jack Whites NYCK avgjorde vilka han ville spela med en given kväll. 

Det här för naturligtvis tankarna till en medeltida despot av sämsta märke, ett självupptagen envåldshärskare som i bästa fall får dö en naturlig död men lika troligt har ett bondeuppror på halsen inom några år. Det är ett tecken på att White tappat greppet och försvunnit bort i någon diva-fantasi, förutom att DUBBLA uppsättningar kompmusiker påminner om det duala soltecknet Tvillingarna.

Samtidigt rimmar hela idén om att dagens känsla avgör bandet mycket bättre med Månen i den ständigt fabulerande och humörskiftande Kräftan än den alltjämt slipade Tvillingarna.

Och som sagt, uppmärksamhetens räckvid när Månen står i lidelsens Vatten är horribel för de som sätter värde i att verkligen kommunicera strukturerat i ett ämne. Sagda Mån-Kräftor (båda män, båda med akademisk examen) kunde plötsligt släppa ett pågående ämne mitt i en mening, och typ peka som en tvååring på något annat som istället registrerats av deras sinnen. 

Den här svagsintheten, som det faktiskt handlar om (Månen som ett läckande såll), gjorde att de aldrig vann min fulla respekt. Det skulle förvåna dem att höra, eftersom de själva lever inuti den här blindfläcken som också Jack White tycks befinna sig inom.

*****

Genom horoskopet kan man också gräva fram en historia om Jack White och hans fantasier om att vara en kung och t.o.m. om att vara ensam profitör på sin musik. Venus och Regulus, men också Draksvansen och Algol och de turer som uppstår i Oxen genom "halshuggna draksvansen". 

Ett annat skäl att förmoda Månen i girigt Vatten snarare än i intellektuell Luft är att han inte av egen kräfta lyckades tänka ut eBay-tricket utan bara likt Vatten kopierade en annan människas förslagenhet. Tvillingarna har via Merkurius kopplingar till handelsmannamentalitet, men uppenbarligen är Månen i Vatten så antiintellektuell (jämför Mån-Fisken Immanuel Kants "kritik av det rena förnuftet") att stundens ingivelse ("manligt eller kvinnligt band ikväll") förtar förmågan till strategiskt tänkande.

Genom att anta Månen i passionerat Vatten får vi också den omoraliska och djupt själviska drivkraften från Mars i eldiga Väduren (samma som hos kungasmädaren och myntförfalskaren). Det förklarar varför SvD och andra tidningar beskriver Jack White som en så energisk uppenbarelse på scen. Också hoppjerkan och studsmattan Madonna har Mars i Väduren nu i attack mot Solen i Kräftan. Och hennes scenshower är också en krafturladdning på hög nivå. Vi talar här om ett "astro-psykologiskt" komplex som matchar en liten förskoleunge. Det är lätt att med astrologin se vilka som behåller mer av barnet in i vuxen ålder.