DN försiktigt men upplysande om IT-fascismen

Horoskop för bloggens troligen första inlägg
som såg IT som fascismens senaste uttryck

I juni 2009 ironiserade jag milt över integritetsivrare på nätet som dem som har något att dölja. Inlägget taggades "it-fascism" men tydligen något senare, etiketten stämmer inte alls med innehållet! Slarv av mig, där.

http://siderisk.blogspot.se/2009/06/integritetsivrarnas-paranoia.html
 
Det första inlägg som börjar forma tanken om en framväxande it-fascism är från maj 2011 och fortsätter diskutera frågan om vad det kommunikations- och teknokratiska extremistlandet Sveriges girighetsdemon (Drakhuvudet, norra månnoden) egentligen sysslar med i vårt nationalhoroskops tredje hus (ett Merkuriushus) för kommunikationer: 

http://siderisk.blogspot.se/2011/05/it-demonangreppet-mot-det-svenska.html  

Det är det här inlägget jag nu på prov ritade en karta för. Horoskopet är övertydligt i sin förråande störning mellan Överheten (hus 10) och Kommunikationen (hus 3) och så Kräftan i öster som fokuspunkt, underdoggen som villigt betjänar kommunikationsprofitörerna då den fruktar svält och död. Kräftan indikerar också folkmassan som accepterar överhetens alla tilltag - se Överhetens Saturnus krama all psykisk substans ur Månen i ... 3e IT- och kommunikationshuset! Kartan är knivskarp och antyder att också ögonblicket bar på något pregnant... 

Efter maj 2011 kan man tänka sig att termen "it-fascism" snart dyker upp även i texterna.

Nu har det gått det "magiska" 7 år, dvs. formalisten Saturnus befinner har vridit sig och perspektivet ett kvarts varv och står i aktiverande störning med den punkt där Sideriska siktet befann sig runt 2011. Saturnus-i-Jungfrun här ovan har nu blivit Saturnus-i-Skytten och den här rörelsen upprepar faktiskt den "andens brutalisering" som varje möte mellan frihetens ELD och slaveriets och materialismens JORD indikerar. Här möts helt oförenliga världar och frågan är om människan ska hävda sin andliga autonomi från denna värld och dess härskare Djävulen eller om hon ska låta sig slaktas på lönsamhets altare - de många offrar sig för de fås abnorma vällevnad.

Särskilt DN har på sistone börjat uppvisa en skärpa och en samhällskritik som skiljer sig rejält från den blaskiga nivå den höll för några år sedan innan betalningsfunktionerna var på plats och intäkterna började rinna till.

DN är ett bra exempel på hur den som fruktar svält eller lever otryggt - som alla de hundratusentals svenskar som sitter fast i otrygga anställningar - inte kan producera kvalitetsresultat. Varhelst fruktan dominerar över tryggheten sjunker resultaten och kreativiteten lämnar byggnaden.

Nu är enskilda skribenter på DN så modiga att det visserligen inte adresserar närighetens monster direkt eftersom denna Styggelse är själva livsnerven i vår samhällstyp. Men nu skriver tidningen utförligt om ett av de allvarligaste problemen i vår tid - mobilen och övervakningskulturen. I den aktuella artikeln tangerar författaren t.o.m. frågan om medborgarlön.

Bara en reservation. I stycket som börjar med "Studier visar att..." kallar skribenten studiens rön "ett cirkelresonemang", vilket det givetvis inte är. Säg hellre att arbetsgivarens övervakning av de anställda är kontraproduktiv och ger mätbara effekter som arbetsgivaren sedan feltolkar. Cirkelresonemang är det bara när man utgår från det som skulle bevisas.

Skribenten noterar också den s.k. teknikdeterminismen "blir någonting tekniskt möjligt så kommer det att utföras [sic]. Som någonting ostoppbart ödesbestämt." Eftersom det här är DN går skribenten som katten kring het gröt och undviker ordet KAPITALISM, anledningen till att varje negativ sida av en möjlighet kommer att exploateras, kommersialiseras. 

Med en annan grundläggande trossats än "marknadens frihet", i ett annat civilisationssystem med annan typ av ekonomiskt resonemang, kan man mycket väl tänka sig någon form av "de vises råd" - censurbyrå om man så vill - som avgör om tillämpningarna är förenliga med mänsklighetens bästa.

Detta innebär förstås också en "Storebror", ett begrepp som mänskligheten aldrig kommer att kunna undvika eftersom det faktiskt existerar högre intelligenser i universum än den mänskligheten hittills och troligen så länge den finns kommer att uppvisa.

Trots sin svenska försiktighet gillar jag hur Kristofer Ahlström synliggör det förtryck IT-fascismen (it + kapitalism) utöver på dagens västerländska löneslavar. Samtidigt är det en deprimerande läsning eftersom den sociala kontrollen sitter som en smäck redan från skolåren och när Staten samtidigt hamrar in arbetslinjen och hotar ta stödåtgärder från den som inte står till förfogande till detta vidriga monster arbetsmarknaden, hur i hela friden ska mentalt friska människor då våga uppbåda modet till utbredda sociala protester mot denna rådande Ordnung?

Västvärlden idag har skapat perfekta förutsättningar för andra att manifestera vårt obehag inför vår kultur. Vi låter som vanligt andra göra skitgörat och i det här fallet stavas det terrorism och vansinnesdåd från "ensamma galningar". Vi har skapat en ond värld som de tigande massorna söker hålla utanför sina tankar (den nya, ynkliga opolitiska människan). Ideliga miljösmutsiga charterresor blir Systemets belöning till homo mediocrus för att de ryggradslösa accepterar att leva och tänka som råttor, matades efter x antal steg med små sockerbitar som belöning. 

Under tiden blir de rika allt rikare och de andra allt obetydligare... IT-fascisterna som jobbar med branschen är de allra uslaste av människor eftersom de är fursteslickare som vet att övervakning är entrébiljetten till ett privilegierat liv för egen del - de satsar på att bli de 10% av befolkningen som lever på de övriga 90 procenten.

Precis som den där britten som i att anspråkslöst förslag tyckte man kunde tillreda nyfödda och oönskade barn som föda för människorna, skulle man kanske anspråkslöst tipsa framtida terrorister om att välja sina offer med lite bättre urskillning. När förorten slutar bekriga varandra i parodiska gänguppgörelser och börjar fundera vem som gjort dem så små och korttänkta, då finns slutligen en chans att västvärlden höjer sig ur sin pågående självförnedring designad av den ena procenten och genomförd av de nästföljande nio.

Jag tyckte jag hittat ett ganska träffsäkert lookalike-par i vänstermannen Sven Wollter och en passionerad socialist på Jamaica, reggagesångaren Max Romeo. Men eftersom det flyter runt två födelseår för Romeo har jag avstått från att skriva något inlägg om den beslutsamma socialismens eventuella astrologiska signaturer (via dessa två ansikten). Däremot kan man alltid citera Romeos anspråkslösa förslag - en gräsrot från Tredje världen och hur han ser på mänsklighetens problem idag:

-Vi måste hitta ett serum som botar fattigdomen i världen.

-Vad skulle det botemedlet vara?

-Sänk lönerna för de rika. Kasta över lite åt vårt håll så vi åtminstone får en liten känning av det goda livet. Det tror jag skulle bidra till en bättre värld.

(Ur en kort och inte särskilt djuplodande intervju från 2013)

Max Romeos musik lät redan på 1960-talet mild och hymnlik - på Jamaica duggar kyrkorna tätt eftersom med de vita slavdrivarna det följde ett entourage av gudsmän som såg det som en helig plikt att "frälsa" dessa svarta djävlar. Men det betyder inte att Max Romeo är helt uddlös (som i det urvattnade förslaget här ovan). 1975 var han betydligt hårdare i låten "Warning Warning" som förklarade att blodiga huvuden kommer att rulla om inte de rika uppe i "Beverley Hills" tar ansvar för jämlikhet och rättvis fördelning. 

Albumet är idag en klassiker (har återutgivits under titeln "Open The Iron Gate") och förberedde vägen för hans crossover till de västerländska blekansiktena året därpå, albumet "War inna Babylon". Här fanns åter sånger som inte skulle sitta fel i en gudstjänst på söndagen. Ett tema var klassisk kristendom, låt vara småtramsigt i utförandet. I "Chase the Devil" föreslår sångaren att Satan ska jagas ut i yttre rymden där han kan pungslå någon annan ras än den svarta - de stora förlorarna under århundraden för den vita djävulens djupt rotade kontakt med Ondskan själv (materialismen).

Max Romeos födelsedata växlar mellan 22/11 1944 och 22/11 1947 - någonstans på vägen tycks någon ha hört/skrivit fel och sen gör desinformatören Internet resten. I båda fallen en trotsigt upprorisk Skorpion och båda datumen ger intressanta och ovanligt tydliga skorpioner, i första fallet en konjunktion mellan Solen och krigaren Mars och i det senare mellan Solen och prästen Jupiter. Hans musik låter som båda födelsedatumen! 

Året 1944 ger dock bättre kopplingar till dubbelgångaren Sven Wollter - båda har Jupiter i Jungfrun som en bas för bådas aktiva Skytt och sannolikt även båda med aktiverad Skorpion och aktiverad Stenbock - det senare ytterst intresserad av frågan vem som äger resurserna! 

Jag ritar därför upp 1944-kartan som ytterligare ett exempel på skärningen mellan Jungfrun (Jord) och den mer visionära och ambitiösa Eld-Skytten. Torftig materialism och den visionära gåvan åter i friktion med varandra.

Här är det Venus i Skytten som far illa (inte minst via kontakten med huvudkapade södra månnoden) sedan dess disponent Jupiter i Jungfru avslöjar en överklass (Jupiter) som beter sig som en småsnål och antisociala privatistisk Jungfru. Profitmotivet är uttalat när tillväxtens Jupiter står i Jord och i synnerhet Jungfrun som sår sina fält i avsikta att skörda mångdubbelt för sin egen del. 

Likgiltig inför privat ägande går Jesus i Nya testamentet över en åker och mumsar i sig lite av Jungfruns plantering - Jesus modersamfund esséerna hade redan lämnat primitivt individuellt ägande och levde på en högre evolutionsnivå än landet i övrigt. Detta sociala experiment i kommunism eller egendomsgemenskap måste ha fungerat bra eftersom rörelsen existerade i över 300 år. Västerlandets kapitalism kommer inte att klara sig så länge...

Placerar man den utagerande aktivisten Solen i Skorpionen i första huset passar det förstås utmärkt att ha Djävulens huvud (onda stjärnan Algol) som sparringpartner i hus 7. Det var tydligen sångarens producent Lee Perry som kläckte idén till låten "Chase the Devil" men Romeo tyckte den första idén var för bloddrypande och ändrade texten.

Eftersom redan 1944 är osäkert tjänar det inte mycket till att spekulera över huruvida psyket (Månen) i denna karta hunnit gå från Stenbocken till Vattenbärare - den folkliga planetens disponent (hungerns och underklassens Saturnus) är i vilket fall instängd i det onda 8e huset. Till all lycka är DESS disponent fri att i Romeos första hus för den utagerande människan med skorpionens vämjelse uttrycka all den förtrytelse som bor i världens alla utnyttjade människor. 1944-horoskopet känns faktiskt väldigt tajt, men se också ett tidigare inlägg som utgick från 1947. Det inlägget skrevs ett år innan uppgiften 1944 dök upp i en jamaicansk dagstidning.

Dödshoroskopet för Avicii

Stupade redan vid Saturnus första fullbordade varv
("trettioårskrisen") - sannolikt pga. Mars
födelseomständighet och natala Saturnus
järngrepp om förlossningens Jupiter...

Värdet av ett sådant här horoskop minskar när inte den kroppsliga ascendenten är känd. Den eller dess planetära härskare är garanterat involverad en dålig tid. 

Men t.o.m. när man ritar in Tim Berglings födelsepositioner i en naturlig zodiak och omger dem med dödsdagens transiter ser man hur hela himlen står i brand. Det är som om hans utmätta tid knäppte av här eftersom födelsehoroskopet så tydligt indikerar något mystiskt med tidens herre Saturnus i GRADEXAKT opposition till den lätta förlossningens Jupiter. 

Se sedan i det yttre transithoroskopet hur båda dessa "stora ödespenslar" aspekterar sina födelselägen.

Att födelsens Mars stark i Lejonet hugger mot livets utgång (Månen) i dödens tecken Skorpionen, ett Marstecken, kan mycket väl vara del i den komplexa totalbilden. Visserligen stod Mars på dödsagen återigen i ett Eldtecken men utan att aspektera sig själv i sitt natala läge. Däremot hakar transiterande Mars på Saturnus, och båda de naturliga illgörarna tillsammans är en kritisk tid. 

Flera prylar har gått sönder i mitt hem de senaste veckorna, bland annat ett en bara 3 veckor gammal elektronikpryl som jag verkligen trodde mer om. Bloggaren föddes ett år då Saturnus stod i Skytten och är således i allra högsta grad mottaglig för Saturnus (och olycksplaneten Mars) passage...

Till sist verkar det som att det återigen är den snabba Månen på himlen som fungerar som en slags sekundvisare. Utan att studera horoskop mer än då och då, har gång på gång Månen dykt upp som en slags sista "pricken över i" som preciserar vilket dygn under en kritisk period som slutet kan tänkas inträffa. 

Här hade Månen på eftermiddagen i Oman hunnit in i Tvillingarnas tecken och var som synes extremt intrasslad i Berglings medfödda Saturnus/Jupiter-oposition som just nu stod under press från Saturnus/Mars. Och så kommer Månen för "livets in- och utgång" och utsätter sig för härdsmältan mittöver i Skytten.

Jag har inte läst något av de översockrade hyllningarna till den avlidne, men dödsorsaken verkar ännu inte ha meddelats.

Apropå de senaste dagarnas hyckleri kan man påminna sig en tid då Avicii av och till bannades av samma medier som nu står på rad och tävlar i överord med regeringen Reinfeldt. Om någon minns gav den här regeringen datornissen från välbärgade Östermalm stora Kapitalistpriset för några år sedan för att han var nästan lika bra för Sveriges export som mördarfabrikerna Bofors och SAAB. Vad bryr sig regeringen om vad som tillverkas i Sverige och säljs utomlands så länge det ger pengar...

2015 fick Avicii skit för en brutal video, vilket naturligtvis påminner om hans hemska medfödda Mars i attack mot Skorpionpsyket:

Madonnas uttalande om dödsfallet var lika sjukt som hennes liv och karriär. Det var ett proffs på att vira toyboys runt fingret som uttalade sig om Avicii som om han bara var ett objekt för henne.

Nazisten Hans Asperger och den inre onda daimonen

Den osunde barnläkaren vid
cirka fyrtio (? - alla såg äldre ut förr!)

I samband med skandalnyheten om sexbunker-läkaren associerade jag 2016 till den nazistiska barnläkaren Hans Asperger (se inlägg), känd för att ha givit sitt namn till en psykisk åkomma. Antingen har DN plagierat mitt ämnesval eftersom Sideriska siktet t.o.m. serverade länken till den brittiska tidning som redan 2015 kallade Herwig Czechs forskning ny! Eller också har DN först nu hittat fram till den 2½ år gamla nyheten och skriver så talanglös journalistik att man glömmer göra nödvändiga ändringar i en nattstånden engelsk artikel i samband med sin rewrite. (Det kan för all del hända att denne Czech skrivit något nytt i ämnet...)

Oavsett vilket är det intressant med en ny titt på Asbergers födelsedag, särskilt som dagens första inlägg om dödsplaneten Saturnus i Olof Palmes första hus dyker upp även hos Aspberger om man i brist på känd födelsetid väljer en solascendent. Men Aspberger föddes med Solen i Vattenbäraren (förnuftet som bär den irrationella Vattensjälen och gör "människor av folk" om de bara har vett att välja intellektet framför den djuriska instinktens väg).

Visserligen är Stenbocken och Vattenbäraren udda tecken i det att Solen här passerar genom zoner där den tvingas agera utifrån en disponent (Saturnus) som är dess naturliga fiende (symbolerna betecknar bokstavligen liv och död). Man skulle kunna tänka sig att rationaliseringsexperter, såna som sparkar ut folk i kyla och depression för att företaget vill säkra sina vinster, skulle kunna höra hemma i något av de här tecknen...

(Jag har faktiskt ett anonymt fall av en högre mellanchef inom teknikbranschen som blivit avskedad gång på gång, men alltid kämpat sig tillbaka till samma bransch som så uppenbart rövknullat honom tillräckligt för tre livstider! Här står Solen i Vattenmannen i kritisk skärning med Månen i Skorpionen för det "grupputstötningssyndromet" - se senast inlägget Oxford om Luft och Vatten.)

Men när jag nu blickar på Aspbergers karta inser jag hur mycket mer begriplig den blir om man antar en födelse när olycksplaneten Mars sticker i offrens och martyrernas tecken Fiskarna. Det skulle genast puffa in psykiaterns komplicerade härva av planeter i hans eget 12e hus för "offer" (och kanske också egna inre demoner). Månen som relaterar till småbarn flyttar då upp till 10e huset för profession (han var barnläkare).

Inte minst intressant är den sataniskt dåliga omdömesförmågan i det tredje huset som har med intellektuell kapacitet att göra: Jupiter borde tyda på fromhet och ett välvilligt intellekt men enligt vår hypotetiska konstruktion landar nu tredjehusets ägare (Venus) i händerna på den onda daimonen (12e), en roll som här innehas av Liemannen (Saturnus)! 

När sedan Jupiter i 3e också äger tionde huset vari barndomens Måne befinner sig och samtidigt angrips av Satanshuvudet via stark konjunktion, då skulle åtminstone inte jag låta den här läkaren ställa någon diagnos på mitt barn!

Nu lär det inte gå att bevisa att Aspberger föddes under den i alla omständigheter olyckligt lottade Fiskascendenten (som det uppoffringens tecken det är har den ovanligt många planeter emot sig vid en förstahusplacering). Men håll med om att pusselbitarna plötsligt föll på plats närmast perfekt!



PS. Det kommer inte att saknas horoskop bland rätt normala människor där 12e huset är välfyllt. Den som har ett liknande horoskop behöver dock inte bli helt förförad! 

I det här hypotetiska horoskopet för Aspberger finns det synnerliga faktorer som faktiskt talar för att läkaren själv var den sjuke och hans "arbete" på barn ett sätt att försöka förstå sig själv. 

1/ Saturnus ÄR den onda daimonen och själv instängd i 12e för institutioner som sjukhus eller dårhus. Eftersom Saturnus står i härskarläge finns det ingen "andra åsikt", ingen disponent till planeten som ger den potentialen till självinsikt. 

2/ Dessutom är, som sagt, Solen i samma tecken som sin disponent och samtidiga ärkefiende, ett potentiellt problem som knappast blir mindre om huset är problematiskt!

Olof Palmes svärta förutspådd av den kinesiska astrologin

Den enda översättningen av
kinesiska systemet
HO LO LI SHU på engelska
från 1976. Totalt tre upplagor
under det följande årtiondet.
Nu är den glömd igen.

SvD gräver i arkiven och hittar ungdomsartiklar skrivna av Olof Palme. (Den lilla svenska Elitens vänskapskorruption - ingen kan väl ha missat att artisteri och annat skriver tycks gå från far till son, från mor till dotter som om ett närmast adligt privilegium?)

Eftersom Olof Palmes far dör när grabben är sju fick han en god man som sedermera, via sina försänkningar i tidningsvärlden, skaffade den tonåriga Olof en möjlighet att tjäna sina egna pengar. Det har skrivits biografier om Palme men jag får hålla mig till Wikipedia, enligt vilken Olof var trespråkig redan vid fyra års ålder. Så fungerade det bland "Sveriges 30 familjer" på den tiden - jämför mina funderingar över de tidiga och breda språkkunskaperna hos den 17e greven av Oxford (författare till verken som tillskrivs "Shakespeare").

Palmes horoskop har kommenterats tidigare, och har jag inte nämnt hans aggressiva Mars (vilket jag tror har gjorts), vore det en stor försumlighet. Återigen plats för jämförelser med Oxford som blev faderlös vid 12, en lika kritisk period vare sig det är sant eller ej att Englands konspiratoriska skattmästare Lord Burghley lät mörda grabbens farsa för att manövrera frågor om tronföljd och rikedomar på ett för honom gynnsamt sätt. (Han lyckades senare t.o.m. få drottning Elisabet att adla honom så att den politiskt bortspelade unge greven av Oxford tvingades in i ett konvenansäktenskap med Lord Burghelys dotter Anne, vid tiden knappt femton år gammal.)

Kan faderns tidiga död ha traumatiserat Olof Palme och gjort honom allmänt sned på livet, så att hans senare avsteg från sin "djupblå konservatism" också kan förklaras som ett patologiskt psykes önskan att vända sig mot allt och alla? 

Jo, jag minns intervjun där Palme skildrade ögonblicket då han insåg att socialism var den enda rätta vägen, hans uppvaknande under tågresa i Indien där han såg människor av högre kast bokstavligen TRAMPA på enkla folk som fick resa sittande eller liggande på golvet. Men detta kunde bara tjäna som ett uppvaknande om han inte redan var grundligt fostrad i den högsta kastens arroganta "över lagen"-beteende. Se nu hur avsaknaden av fadersgestalt och "det sociala utstötningssyndromet" kan samläsas till en historia:

Olof Palme föddes "dödsmärkt" - horoskopet är verkligen inte gynnsamt. Skorpionen är visserligen zodiakens hysteriska mingelvägrare, närapå i sig antisocial på en djup emotionell nivå. Som symbol för döden (för den biologiska Vattenbaserade organismen) kan det tyckas märkligt att dödens planetära representant Saturnus inte faller den förstahusplacerade Skorpionen i smaken, utan blir både en naturlig och också verksam illgörare. Men sådana är de hinduiska reglerna (jag har inte hunnit fram till logiken bakom just denna lärosats än). 

Den "dubbelt onda" Saturnus blir kort sagt en bångstyrig och troligen också i något avseende defekt Saturnus. Den sjuttonårige skribenten Palmes sågning av en teaterpjäs i SvD är ett exempel på Saturnus som Liemannen eller "Sågaren" och Skorpionens hat är här enormt eftersom dess härskare Mars positionerat sig i 6e olycks- och fiendehus i tecknet utan bromsar och självbehärskning, Väduren! (En annan parallell till den exceptionellt humörsvängande ädlingen Oxford som hade Väduren som sitt soltecken.)

Till skillnad från den populära Obama som också hade Saturnus stigande i öster, blir Palme en fruktad och hatad politiker efter sitt "klassförräderi". Här kan man minnas att Obama hade Saturnus fortifierad i sitt eget (negativt polariserade) härskartecken Stenbocken, för vilket den Stora Illgöraren åtminstone blir en "verksam välgörare" - dvs. den bör excellera i konsten att drag gränser och säga ifrån. Tyvärr är 1a huset en egocentrisk och otillräcklig position för en så här kraftfull "transpersonell" planet och det är bara att minnas tidiga foton på en gym-trimmad Obama med bar överkropp som han gärna såg spridas i världsmedierna. 

Senare fångades Obama på bild mitt i bestyren att ta egosjuka selfie-bilder med andra politiska högdjur MITT UNDER FIRANDET AV EN STÖRRE SAK. Detta påminner också om vilket haveri denna maktplanet kan bli när den förbinder sig med det futtiga 1a egohuset... 

Planeten är betydligt bättre placerad i sitt naturliga 10e makthus för att inte tala om det anti-personella 7e huset, där den når sin maximala världsliga styrka vid dagens slut och då visar sig som Döden. Bloggaren har Saturnus här och trivs verkligen i funderingar över hur västerlandets död kommer att se ut och hur den nya postkapitalistiska världsordningen kan komma att realiseras... System och ordningar sorterar distinkt under Saturnus!


Olof Palmes fadersplanet Saturnus är således en exceptionellt svag placering och vad än händer med hans far, så inverkar det på Palmes egen fysiska struktur (1a huset). När fadern dog tidigt i Olofs liv kan man av horoskopet ana att det var som ett fysiskt trauma som skakade om varenda cell i Olof-kroppen! Och redan här föds förmodligen det sociala särlingskap som "utstötnings-" eller "dissociationsfenomenet" mellan Vatten och Luft tecknar. Palme var född i en maximalt negativ tid (rakt in i den fördunklades svenska överklassen) där dödaren Saturnus inte bara är extremt starkt, märker ut hans egen fysiska kropp, utan också drabbar Solen-i-Stenbocken, den alternativa faderssymbolen. (Astrologins virrvarr av sammanblandade traditioner har alltid besvärat mig, men Solen är Fadern i bästa bemärkelse, vår egen andesjäl och unika identitet som i själv är en gnista av Gud, Fadern. 

Saturnus är snarare en lägre fader (med liten begynnelsebokstav), den negativa versionen som installerats i vår materiella värld som dörrvakt och allmän ordningshållare. En del har tur i livet och föds till en familj där båda nivåerna av fadersbegreppet hålls levande, men i Sverige saknas i allmänhet den här djupare fostran. Inte minst har årtionden av konspiration mellan överklassen och socialdemokratisk makthunger lett till att vi enbart har slavdrivaren Saturnus som fadersgestalt: vår plikt att arbeta som djur och sedan dö fattiga och utslitna medan dan högsta kasten kan lägga ännu en generations mervärde till sina rikedomar. En gång använde t.o.m. en arbetsförmedlare uttrycket "gör nu bara som Pappa Staten vill, och fyll i den här rapporten". Han beskrev perfekt tillståndet i detta land där Solen inte längre lyser och sekularismens onda religion tagits över och administreras av Sveriges ungdomliga och oerfarna Saturnus-i-Tvillingarna (se nationalhoroskopet).

Palmes Sol för hans högre inflytande från Fadern, är således starkt i fara. Inte bara är horoskopet så olyckligt konstruerat att hans egen identitetsmarkör Solen disponeras av sin planetära fiende som här dessutom är världsligt prominent (1a huset ett hörnhus), därtill kommer att Solen befinner sig i det ONDA 3e huset för falsk, lögnbenägen eller illvillig intellektualitet - här ytterligare en indikation (utöver den hemskt placerade Mars) om Palmes förmåga att fullständigt mörda opponenten med sin skarpa tanke och tunga - eller författarpenna!

Nu är visserligen 3e ett av upachaya-husen - en människa kan med träning och självdisciplin lära styra sin Merkurius i mer konstruktiv riktning så att kommunikationsförmågan blir rationell och saklig. Samtidigt vet alla att en slängig merkurial nivå har sina användningsområden. Vad bryr sig pöbeln om saklighet, de vill ha plakatpolitik och onyanserad populism!

Av den låga och korttänkta behovsnaturen är nämligen Månen, symbol för den enbart sinnliga människan, vilket är vad folk i stor grupp är - en enda stor blogg av reaktiv sinnlighet, fylld av kollektiva strömningar och begär. En ond Merkurius som t.ex. Fredrik Reinfeldts kan därför lyckas bättre än en god Merkurius i politiken... 

Platon visste detta och ville se ett råd av filosofer ovanför politikerna. Därför smutskastas ofta Platon idag och kallas irrelevant för moderna förhållanden av de djävlar som vet att hans råd är lika sant nu som då. Särskilt Sverige har genom att eliminera Fadern eller Solen lyckas skapa ett samhälle där politikerna direkt betjänar den lilla superrika Eliten, som tyvärr klassificeras som en OND om än framgångsrik Jupiter (den högsta kasten) i Sverigehoroskopet...

Intressant nog är denna ONDA Jupiter en VERKSAM VÄLGÖRARE för Palmes Skorpionascendent och i 4e huset för Hemmet (med modern/Venus) ser man en privilegierad gosse. Men likväl är horoskopet så förvridet att Döden (Saturnus) i 1a huset lamslår det komfortabla högreståndsliv som tecknas i 4e huset för Hemmet. Skorpionen och Vattenbäraren bildar som sagt "det sociala utstötningssyndromet" så att Olofs födelse bär på ominat att "din lycka kommer inte att bli varaktig". Sedan kommer naturligtvis "den sociala utstötningen" att slå till åtskilliga gånger i hans liv, inte minst då han blev klassförrädaren, och en sista gång när han gick och blev mördad - den ultimata "utmobbningen" ur ett givet socialt medlemskap.

Nej, ett sämre "ingångsvärde" än Palmes delade ascendenthärskare Mars och Saturnus samt hans ascendent- och fadershärskare Saturnus, får man leta efter! Och den astrologiska traditionen är inte ensam om att se detta.

*****

En obskyr kinesisk astrologiform som jag studerat men övergivit som alltför vag (eller för avancerad för min nivå), gav Palmes födelsetimma ominat SHIH, Generalen eller Härföraren. Symbolen kan också beskriva ett kollektiv (en här) med en ledare på marknivå, i nära kontakt med sitt folk - just som Palme i livet valde att gå ner på marknivå och klä sig enkelt. 

Tyvärr blev detta också hans död eftersom födelseominat SHIH (tredje paragrafen) säger att "kanhända bär hären en likpojke i generalens droska". Vid begravningar i det gamla Kina satte man en liten pojke att under begravningsakten symboliskt representera den avlidna fadern. Tanken var att den avlidna kunde meddela sig via den stillasittande pojken, som effektivt hade (och var förberedd på) att fungera som ett medium, en länk mellan den utgående generationen och den nu levande. Hur märkligt är inte detta födelseomen i Palmes fall - tog hans faders sjukliga livsöde över honom på det sätt en känslig psykologi kan få saker "på hjärnan"?

I en annan läsart anar man nästan en slarvig militärstrateg som stupar på fältet. Det har också föreslagits att "likpojken" (mediet) i generalens vagn är en hafsighet i ledarskapet som kommer att kosta hären dyrt - ungefär som när Palme i tv-intervju blamerar sig inför hela svenska folket genom att inte känna till priset på en liter mjölk. 

De kinesiska bildtecknen lånar sig till många uttydningar och det har också föreslagits att "likpojken" representerar nepotism, härens manskap är inte tillsatt utifrån faktiska meriter utan via vänskapskorruption - precis som Palmes liv under den "djupblå" högerperioden rullade igång!

Men...Palme föddes just i brytningen mellan en timma och nästa, och hans nästan jämnstarka sidoinflytande berättas om den mytologiska fågeln MING YI, en fågel som sänker sina vingar och går ner i mörkret och spelar skadad. Detta för att med framförhållning helt enkelt överleva en period under en synnerligen ond dynasti - här flyter den mytologiska fågeln samman med en antik tolkning som såg ett korrekt "Ming Yi"-beteende hos den postumt kungabetitlade Wu som anförde en liten vasallstat under den galet materialistiska och brutala siste kejsaren av Shang-dynastin, en period som troligen i mycket liknade den unga Olof Palmes tidiga liv i den korrupta svenska eliten.

Wu var lokal ledare för staten Chou, känd för sitt måttliga och moraliska leverne - fast det är förstås deras egen förskönande historieskrivning efter att hertigen av Chou knäckte det nu dekadenta Shang och grundade Chou-dynastin. Man kan notera att Palme symboliskt är född lite för tidigt för rollen som stor dynastigrundare! Han är den som lider och söker krångla sig ur dekadensen i en döende Överhet... Parallellerna med Palmes eget liv är slående!)

Hans kompletterande symbolik passar förträffligt för en som gör en klassresa nedåt ("sänker sina vingar") och likt "den vise mannen går tre dagar utan mat i sin dedikation till det som måste göras, men för det bara får onda ord av sin herre". Här förutspås ett livsöde som korrelerar till hatkampanjen mot Palme som orkestrerades av högern (och troligen mordet på honom också - även om den dödliga aspekten av livsödet bättre tycks tecknat genom symbolen SHIH)!

Sammantaget instämmer Mingdynastins HO LO LI SHU (floderna Ho och Lo:s rationella tal) i att Olof Palme föddes med extremt komplexa ingångsvärden. Båda hans födelsesymboler är dramatiska och udda!

Oxford om Luft och Vatten

Redan i manuset från 2011 till min lite spretiga summering i bokform av några teman som bloggen berört, intog diskussionen om Luft och Vatten eller den Rationella och den Irrationella Själen en särställning. Två hela kapitel ägnades ämnet och det figurerade även i diskussionen om dåvarande statsministern Reinfeldt.

Jag nämner detta eftersom jag vid omläsningen av biografin "Shakespeare's Lost Kingdom" av Charles Beauclerk hittar mängder av små detaljer som gick mig förbi vid första läsningen. Greven av Oxfords senaste biograf förutsätter djup förtrogenhet med Shakespeare-pjäserna och det är tröttande att läsa en text där man hela tiden måste rekonstruera en massa underförstådda fakta. Troligen fick jag nys om den amerikanska boken som kom ut 2010 genom någon annan text som förfäktar Oxford-teorin, och hittade en kvarvarande kopia i en engelsk bokhandel 2016. Läsningen resulterade genast i några inlägg på bloggen.

Nu stannar jag klarvaket vid följande stycke, som jag inte ens minns, troligen för att det refererar till ännu en Shakespeare-pjäs jag inte vet något om:

Därför att koordinaterna till Shakespeares konst ligger i hans undermedvetna och inte i handlingens eller karaktärsteckningarnas konsistens, engagerar han oss mer på djupet än någon annan författare. Av samma skäl är hans verk en gåva till skådespelare: allt som utspelar sig mellan raderna ger dem ett storligen expanderat rum att tolka och uttrycka.

Det objektiva korrelatet i Shakespeare, den medvetet hopkokade handlingen, intar en underordnad position till denna väldiga omedvetna intention som ytterst sett är remejken och hävdandet av författarens identitet. Det är den underliggande handlingen som formar den dolda, poetiska kronan. Som Richard II säger:

"Nu är denna gyllene krona som en djup brunn / Som äger två hinkar vilka fyller varandra, / Den tommare ständigt ("ever") dansande i luften, / Den andra nedåt, osedd, och full av vatten."

Samma dikotomisering hos "Shake-Speare" mellan Luft och Vatten som på den här bloggen. Elementen står inte opposit varandra i zodiaken, vilket man kunde tro vid en motsättning, utan i rät vinkel. 

I tjugoårsåldern hade jag en dröm där jag såg en änglakör med trumpeter stå på en bergstopp och i himlen speglades de i vriden vinkel. En långt mer litteraturkunnig bekant identifierade motivet från något klassiskt musikstycke jag glömt namnet på, men viktigare är att tanken är äldre än den västerländska konstmusiken. Här är en variant på Narcissus-motivet igen, så viktigt för mannen bakom "Shakespeare", greven av Oxford. Änglarna på bergstoppen är måhända bara speglingen, det är de himmelska förlagorna vridna 90° som avspeglas i den lägre världens vatten. Bergssymboliken tyder på att drömmaren står t.o.m. under det vattenhölje som själen Narcissus blickade ner och såg sin egen spegelbild i det Naturens VATTEN som sedan agerade som mellanhand och tvingade ner honom i den jordisk kropp.

Beauclerks kapitel om det enorma undermedvetna hos Oxford och hans kamp för att via pjäserna visa sin kungliga identitet (utan att väcka Elisabets vrede) lyfter perfekt fram den figur som Edward de Veres officiella födelsedatum tecknar. Den upphöjda Solen (identitetsmarkören) i linslusen Väduren men disponenten Mars tvingad till ett dolt liv i Månens skugga i Vattenbäraren = "Den Väldige" i det gamla Babylon. Oxfords omedvetna är alltså i själva verket den kosmiska rymden, elektrifierad av Mars men instängd i hans omedvetna begär, i Månen. Suggestiva placeringar!

Jag har aldrig sysslat med någon särskilt kreativt men ändå har bok efter bok i ämnet landat i min bokhylla, t.ex. den här jungianska studien i "Konsten och det Kreativa Omedvetna" inköpt den 11/2 1991 och läst åtminstone två gånger. Jag minns att jag var i NK mitt på dagen, där man reade ut lagret från bokhandeln East & West som gått i konkurs, och ett horoskop för tolvslaget (ända fram till 13.20) ger bloggarens egen Tvillingascendent och en fenomenal samling planeter inkluderande Solen i det 8e huset, ett hus som är ett av horoskopets flera "kanaler" för det omedvetna...
 
 

Som en märklig koincidens läser jag nu kung Richard II (=Oxford) tala om "dansaren i luften och den osedda vattennaturen" samma dag Solen passerar Vädurens sjätte grad, Oxfords soltecken, exakt 180° opposit min Våg-Sol i sjätte graden!

Vi är alla dansare i luften och det är de sju sfärerna som skriver den här berättelsen. Men eftersom ingen stämmer av sina tankar och handlingar med Världsalltet fortsätter folket odla inbilska fantasier om att de råder över sig själva. I själva verket är vi ägda.

The carnage that is Carnegie

Finansmänniskornas morgontidning SvD avlossar en helsida man måste inspektera innan man får gå vidare till den gamla "Ettan", den verkliga tidningen.

I linje med den kinesiska krigsfilosofens rekommendation att hålla vännerna nära men fienderna ännu närmare, läser jag igenom vad finanskapitalisten Carnegie nu har att säga. 

Det var tamejfan den sämsta corporate bullshit jag sett på år och dag

En liten fundering över texten är på sin plats.

Redan i rubriken ser man kapitalismen likt en cancer äta upp och förstöra begreppet "sustainability" - hållbarhet - som fram tills den här annonsen har syftat på  ekologiskt hållbara mänskliga beteenden eller produkter som inte tippar naturens känsliga balans över ända.

För den här investeringsbanken handlar det inte alls om miljön utan på inställsamt och genuint lögnaktigt sökta blidka de sosseaktiga tankemönster som t.o.m. en bank i Sverige måste anpassa sig till. Således försöker copywritern trycka rätt knappar genom att tala om statens skatteintäkter (glädjer Anderssonskan!) och "välfärd". Man blir spyfärdig redan här eftersom man vet exakt vad Eliten egentligen tycker om de gamla socialdemokratiska specialiteterna välfärd och jämlikhet. 

Nuförtiden ägnar sig alla åt överträdelser av just det påbud som på Moses lagtavlor förbjöd folk att "ta heliga kor (eller namn) med en klackspark". För blasfemi mot Moses lag gällde dödsstraff hos den grupp som fostrade Jesus, Dödahavsrullarnas författare esséersamfundet (ett tidigt och lyckosamt experiment i egendomsgemenskap, dvs. kommunism).

Men redan innan bankens text nått sitt brott mot Moses/Guds budord har man i öppningsanförandet lyckats med ett stycke historieförfalskning eller åtminstone vilseledande snuttifiering. Tanke och pengar ska tillsammans "genom historien" ha hållit ihop som "slitstarka byggare". Men så är det naturligtvis inte. Människan ser ibland tidevarv utan svarta får som roffar åt sig och ackumulerar rikedom vilken sedan rullas över till avkomman så att privilegierade dynastier uppstår. 

Människan har hunnit med flera samhällsformer och de mer lyckade byggde inte alls på ett frälse som hade till uppgift att bara berika sig och sedan nådigt pytsa ut till dem med starka tankar! Banken beskriver bara - och dessutom skönmålande - den sista och sorgliga delen av mänsklighetens fall från en tidigare "gyllene tidsålder".

Nu tror sig banken sitta säkert i sin oseriositet eftersom de med "tankar" i Sverige samtidigt saknar bildning och historisk medvetenhet. Det är nog lättare att ljuga folk fulla i Sverige än t.o.m. i många u-länder där folk kanhända inte har läst in sig på detaljerna men väl med egna ögon ser de stora dragen av de vita rovdjurens härjningar. Även enkelt folk ser, som någon sångare uttryckte saken, "Satans form".

Bankvärlden kan vara den lilla och onda svenska elit som åtminstone en bit in i 1900-talet behöll bildningen för sig själv, men lät sosseriets "må arbete vara svenskens religion" breda ut sig under årtionde efter årtionde tills folket inavlats till den grad att de inte efterfrågar något mer än en arbetsplats för att slippa få gå från hus och hem. 

Rovkapitalisten och staten har fullständigt förödmjukat detta folk, vilket inte minst visade sig i rapporten nyligen att svenskarna som slitit i hela sitt liv slutar som Skandinaviens fattigaste pensionärer och näranog Europas fattigaste åldringar. Mot detta faktum väger Anderssonskans bröstande sig över statens överflödande kassakistor lätt.

Annonsens slutknorr är ett under av obskurantism och otydliga bakåtsyftningar: "Tillsammans skapar de en rikedom, som är långt större än deras enskilda belöning".

Klicka upp bilden ovan till läsbarhet och reflektera över slutmeningen. Vilka syftar "de" på och "deras"? Det ser ut som meningen är en dimridå förutom att den söker bagatellisera rovkapitalisternas ohemula sätt att profitera på allt och allt. Vem tror uppriktigt att Carnegie sätter samhällsnyttan över deras egen belöning, dessa avgrundsdemoner som lever på att låta pengar tjäna in deras pengar och ytterligare fjärma Eliten från de värden som de redan med satanisk skenhelighet sökt visa sig angelägna om. 

Men den som läser noga ser att ordet svenskarna uppskattar mest, jämlikhet, inte finns med. Carnegie adresserar till höga politiker och räknenissar som Magdalena Andersson, sådana som älskar närheten till "förmögenheter" och "skatteintäkter". 

Annonsen är ett enda frieri till staten och man kan verkligen undra varför. Har inte redan sången skrivits om att staten och kapitalet sitter i samma båt? Vad är poängen med denna fursteslickande (från en furste till en annan!) och värdelösa copy?

Någon finanspolitiskt kunnig kanske se det yttersta syfte jag missar...



Tillägg

En principskiss iordningställd 2013 till något inlägg. De bruna husen är ARTHA-husen, resurshusen. Sanskritordet "artha" ses i engelskans "artisan", hantverkare (ålderdomligt: "konstfärdighet"). I takt med en allt mörkare och demonisk tidsanda har saker kommit att handla mer om pengar än det faktiska arbetet...

Skissen påminner om vad finansbanken ägnar sig åt i sin annons. Detta är materialismens låga värld, bara en fjärdedel av den fyrvåningsmodell som astrologin är medveten om och som goda samhällen i dess helhet söker representera. Sverige har ingenting annat än JORD för sin befolkning och så tankekraftens LUFT som Eliten behåller för sig själv.

Då jag noterade hur den sene nyplatoniska filosofen Proclus med sin hysteriskt systematiska inriktning föddes enbart under Jord och Luft och därmed perfekt passade in på bloggens rubrik "rationalismen", hade jag ännu inte upptäckt den store brittiske platonisten Thomas Taylors (1758-1835) kritik av Proclus elaborata taxonomier (väl jämförbara med Carl von Linnés futila försök att mäta och kontrollera via systematik enbart den låga materiella naturen). 

Taylor är återhållsam i sitt förord till Proclus diskussion av Platons teologi men man märker att han tycker Proclus rationalism är futtig jämfört med den väldige föregångaren... Men då är ändå Proclus hästlängder före den svenske teknokrat som nyligen förespråkade att man ska bygga Sverige utifrån lönsamhet för företagen och därmed ge dem rätten att sparka folk hur som helst. Det finns påfallande likheter mellan hans och Proclus horoskop, men jag kan inte tänka mig en lika fördelaktig ascendent för teknokraten som den Proclus föddes med...

De tre brunfärgade "resurshusen" är allt vad livet i Sverige handlar om, och i denna plan för att degradera den levande människan ingår 1/ Oxen - att betrakta alla medborgare som dragdjur och slitoxar 2/ Jungfrun - åkerbrukarna som födde idén om PROFIT och en skörd som ger mångfaldigt mer än mödan med att så. Här hittar vi låga avskum som tillämpar eller lovsjunger Carnegies affärsmodell. De ger ut lite och hoppas få så mycket mer tillbaka. Visst finansiering är alltid en risk, men de har säkert lärt sig att satsa på vinnande prostituerade.

Intressant med 3/ Stenbocken, resursernas härskare är att detta i vissa historiska skeden varit Staten och i andra den landägande Adeln. I kommunismens världsbild tillhör resurserna alla. Den hinduiska astrologin bygger på full medvetenhet om hela systemet och ser den oförlösta, materialistiska och helt världsliga människan som en litet och sorgligt avsnört missfoster, inte längre medlem av det mänskliga brödra- och systraskapet utan någon slags gnagare som ligger i för att samla så många ekollon i sitt eget bo som möjlighet. Man kan se med medlidande på dessa antisociala råttor (som likväl breder ut sig i samhället som en uniform brun massa i vår tid.). Men medlidandet kommer av sig när man inser hur de skadar hela mänskligheten i denna historiska fas då deras världsbild (ateistisk materialism och individualism) är dagordningen.

Men medan Oxens naturliga 2a hus är neutralt, Jungfruns 6e profitsökande indikerar olyckan som ligger i den individuella profitmentaliteten och inviterar "fiendskap" (t.ex mellan de som har och de som inte har), avviker intressant nog Stenbockens 10e hus en smula. Hinduerna kallar detta hus (och några till): UPACHAYA, ett livsområde som kan "förbättras". Underförtsått är materialismens kulmination i Stenbocken - den stora Ägaren - inte en fördelaktig avslutning på den lägsta av trianglarna, här finns mer att göra! 

Det är här kommunismen kommer in, där enskilt ägande har upphävts i en civilisation och ersatts av "allt gott åt alla" och en kreativt uppmuntrande frihet från den dödliga och sjukdomsalstrande konkurrensen och kapitalförstöringen som ligger i kapitalismens själva väsen. 

I ett framtida automatiserat nolltillväxtsamhälle återstår ännu en liten mängd uppgifter som ännu måste göras manuellt och dessa kan hela befolkningen turas om att utföra. I övrigt är var och en fri att inom ramen för den övergripande ekonomin odla sina egna kreativa särdrag. Fenomenala uppfinningar till människans bästa kommer att följa när västcivilisationen "förbättrat" sin ekonomiska grundplan eller helt rasat sönder i oförmågan att detronisera dagens finanshajar och rovkapitalister... Carnegie banks reklamtext är i själva verkar inte bara suspekt i sitt bakåtblickande utan snart också helt otidsenlig. Hela deras grundperspektiv motsvaras av astrologins Jordelementet och bara i det efterblivna Sverige skulle det ens vara någon idé att publicera denna smörja...

Teknokraten som talade innan han tänkte

Teknokrater ska man aldrig lyssna till, inte inom ramen för den kapitalistiska diskursen. Befriade man dem istället från tävlan och ävlan skulle de kunna producera mycket gott. För Människan istället för aktiernas Ägare.

Det enda de har att säga i dagsläget är att de vill ha rätten att sparka ut sina gamla anställda i samma ögonblick de lyckats rekrytera ny spetskompetens som de hoppas kunna suga ut ännu mervinst genom. Jag var med om det när IT-bubblan kraschade och arbetsgivaren fibblade med tågordningen (och lyckades rädda företaget undan konkurs i tre ynka månader ytterligare).

Senast ut på plan med denna satanisk onda själviskhet på företagsnivå är någon företrädare för teknokraterna. I SvD försöker han underminera lagen om anställningstrygghet genom att anföra det väl kända faktum att svenskarna blivit vansinnigt mycket dummare de senaste årtionde, dvs. högervridna och egocentriska. 

Att de socialistiska värderingarna försvagats sedan 1970-talet är dock inte något skäl att hävda att de inte längre är sanna eller representerar något gott för människorna, även om de senare idag är för läs- och därmed tankesvaga för att förstå sitt bästa.

(Se kommentar till den radikala rocksångerskan Grace Slicks fras angående socialismen, "it ain't what you want, but it's what you need".)

Sedan gör teknokraten ett rejält självmål. Hans tankar återknyter så tydligt till Sideriska siktets antika världsbild att det inte skulle förvåna om de formulerats i ett direkt motangrepp. Genom åren har ju makthavare och det kapitalistiska systemet som sådan fått en och annan syrlig kommentar på denna blogg...

Teknokraten kläcker ur sig detta:

I dag tror få att alla som driver företag är ondskan och illviljans lekmannapredikanter eller att socialism, kollektivt ägande och den allomfattande staten är lyckoriket på jorden. 

Den ontologiska ondskan tillskrevs förr materien som sådan. Det är först med "prylifieringen" eller människosjälens "förkroppsligande" som den dåliga sidan av Naturen gör sig gällande, den där kroppar börjar knuffas och söka stöta bort varandra för att själva placerar sig mer fördelaktigt i kampen om födan.

Över naturens onda sida står lyckligtvis Antropos fast rotad i himmelen, en ras av goda gudar med vilket här menas den verkliga mänskligheten. Ibland går människan knappt att skönja bland de förkroppsligade själarna - en del faller så djupt att de i princip lever sina liv i Inferno.

Strax efter klockan sex på morgonen faller min blick på denna artikel och jag tar tillfällets månplacering (enbart) som utgångspunkt för en liten diskussion. (Visserligen publiceras texten 21.00 föregående dag, men det som strax följer om den onda stjärnan Algol börjar gälla redan då, när begärets Måne står gradexakt med själviska Venus i slutet av Väduren.)
 
Det som visar sig där jag sitter med morgonkaffet är just ett infernohoroskop! En karta för någon som följer det egna begärets låga lustar och skiter i perifera ting saker som personalstämning, solidaritet mellan människor och allt sånt där som han dödförklarar som vänstervridet prat från 1970-talet. Texten andas ett genuint barn av ett genuint ont system. (När vi kommer till författarens eget horoskop kommer bilden att klarna.)

Med en solascendent och särskilt fokus på Månen ser man här den SATANISKA TYPEN i kombination med det primitivt egoistiska äganderättsbegäret. Denna onsdagsmorgon är medierna samtidigt överfulla av lystna förhoppningar om mer svensk vapenexport till Indien... Gissa om upplägget från teknokraterna är samordnat av intresseklubben!

Halshuggna Ketu i Stenbocken/10e huset.
Teknokratartikel:"staten inget lyckoriket på jorden"
Texten förespråkar egoismens Inferno...

Vissa kombinationer bådar riktigt illa i astrologin, som här, där den driftiga och agerande Solen i egoprincipens tecken Väduren används som ascendent för "handlingsmänniskan"  och Månen samtidigt befinner sig i intilliggande Oxen för föda, primitiv känsla av kroppslig mättnad men också ägandebegär (många av de faktorer som förklarar antikens lära om själens syndafall ner i materien).

Regelbundna läsare kan mycket väl ha sett byggbitarna individuellt diskuterade tidigare, inte minst 2a ekonomihuset som "Hades port" - träffsäkert förstärkt genom Satanshuvudet (stjärnan Algol) i en utdöd judisk astrologi som säkerligen hämtade sitt stoff direkt från de gamla kaldéerna (även kallade babylonierna på bloggen, även om det senare bara syftar på stadsstaten Babylon - stad och omgivningar).

Denna teknokratins onda dag uppvisar alltså i princip det värsta av alla världar på det begärsfyllda psykets nivå (Månen) och uppenbarligen räcker detta för att vanställa Solen i Väduren, som annars som enskild indikation får höga betyg i astrologin (Solen är upphöjd i Väduren, "Fadern ser sin avbild i Sonen" - kristendomens referens är här till Solens härskarläge i Lejonet - Fadern - och hur Faderns solljus förmedlas vidare till världen genom Sonen = avkomman/Väduren.)

Visserligen står Vädurens härskare i det bästa av hus, det 9e för religion men huset är inte är så friskt som man kunde önska sig eftersom den Stora Illgöraren (Saturnus) ansluter sig till den Lilla Illgöraren (Mars) för en perfekt bild av en teknokrati som den högsta gud man förmår tänka sig! Detta extrema ego skriver således helt i egen sak utan någon som helst verklig sanktion från "det gudomliga". 

Givet frågetecknen för 9e husets hälsotillstånd, blir det allt mer uppenbart att det låga sinnelaget (Månen, anfrätt av Satan/Åklagaren) helt förmörkar det här dygnets förmåga att om inte förstå så åtminstone uppskatta och följa de högre direktiv Mänskligheten har fått sig att förverkliga, när tillräckligt många vaknat upp ur materialismens grepp. 

Man kan betrakta kartan som en perfekt parallell till hans åsiktsstycke i SvD: här är Satans rört som söker korrumpera och underminera tidningens läsare genom att presentera Mörkret som Ljus.

Mytologin fungerar alldeles utmärkt in i denna dag och alla med något vett i knoppen förstår exakt vad myterna beskriver och hur väl de tecknar realiteter som var och en faktiskt kan upptäcka för sig själv, bara man vaknar upp ur slummern. Det dygn i vilket teknokratens argumentation publiceras bör producera en ovanligt talrik skörd av "Satans barn" (Knip ihop mödrar! Föd inte idag!), men som vanligt avgör den exakta födelsetimman. Mitt i den värsta tjocka kan en viss av de 12 ascendenterna plötsligt kasta om budskapen på himlen. 

Jag spekulerade nyligen att någon vänsterdebattör med ett starkt Satanshuvud representerar den bibliska och legitima varianten av Satan, den som bara PRÖVAR Job i hans rättfärdighet, en Satan som går Guds ärenden. 

I den här kartan antyds istället avskurenhet från Nåden, ett dygn som är  bortom räddning. Teknokratens uppmaning är sådant som hörs i Sverige, vars paradgren just är teknokrati; där befolkningen som i tomteverkstaden bygger bomber och stridsflygplan på löpande band och låter staten/tomten exportera Hades till de fattiga länderna i maskopi med den Store Satan, vår idol sedan år 1900 på grund av en viss oförmåga att periodiskt utvärdera våra liv och vilka länder vi bör reservera oss mot. 

Det är någon slags tjocka i den svenska nationalsjälen som gjort oss så här små, och teknokratens störning över segmentet Väduren/Oxen återkommer naturligtvis som en av Sverigehoroskopets viktigaste ingredienser (Månen disponerad av Mars med Mars anfäktad av Satans stjärna)!


PS. Än teknokraten själv då? En Solen-i-Vattenbärare förstås (av den oförlösta och problematiska årgången 1961 så materialismens Saturnus-i-Stenbocken höll frihetliga Jupiter gisslan) - samma soltecken Sverigehoroskopets. Dessa individer faller bara alltför lätt in i nationalhoroskopets problem, den svenska nationalsynden, och sällar sig till elitens lilla privilegierade grupp som styr och ställer med folk som det lyster dem. 

Helt klart skulle kartan för tidningsartikeln (eller rättare, mitt läsande av de första styckena i den) lika gärna kunna gällt lobbyisten själv - det han säger har tydlig avsändare i det brinnande Inferno! Han är själv skadad och önskar skada andra arbetande människor eftersom han listat ut hur man måste fursteslicka i Sverige för att komma någonvart. 

En viss vältalighet i argumentationen kan spåras till psyket i Väduren baserat på den järnsmedjans Mars som här fått lite luft under vingarna i intellektuella Tvillingarnas tecken. Men det är fortfarande en omoralisk och primitiv och egoistisk krigare!

Det utmärkande för kartan är hur Weihe gärna betraktar människor som råvaror att dumpa närhelst hårda tider hotar. Hans solära intelligens är degenererad eftersom disponenten Saturnus i just detta fall är representant för 12e huset - den onda daimonen som bringar världsliga förluster. Demonen håller välviljans planet gisslan så att vi får en verklig fan även i denna karta. Och den gisslanhållna Jupiter råkar vara 2a ekonomihusets ägare, där vi hittar mellanmänsklig vänlighet och solidaritet: Venus. Kärleksgudinnan har ingen chans i detta horoskop för systematisk skitstövelsmentalitet... 

Här är ju faktiskt Antropos - Människan (Vattenbäraren) - men han har blivit kidnappad av en mörk Skugga...

Den berömde brittiske 1900-talsastrologen Charles Carter kallade horoskop driva av en genomusel Saturnus för "de kriminella hjärnorna" de som tänker och planerar sin ondska. Gissa varför teknokraten söker avvisa den ontologiska ondskan i sin text - han representerar den ju själv. Att ha en solär intelligens som styrs inifrån 12e huset - men nu spekulerar jag bara - skulle kunna tyda på att hans närmast föregående liv var som slavdrivare och han har tagit med sig sitt onda förflutna in i sitt nya liv som svensk!


Tillägg. Bloggaren talade också innan han tänkte! Rubriken matchar inte innehållet, och skälet är att jag glömde korrigera "arbetsrubriceringen" innan jag publicerde. Ofta sätter jag en preliminär rubrik och avgör till sist om inspirationen ledde till något helt annat...

Ung Oxford hyllar Castaglione och hans skildring av den nobla människan

I tidiga 20-årsåldern författade Edward de Vere, den verkliga författaren bakom aliaset "Shake-Speare", förorden till engelska översättningar av två inflytelserika böcker från kontinenten. 

Astrologen och matematikern Girolamo Cardanos bok om att befria sig från den låga affektiva själsnivån bekostade han själv tryckningen av. Biografen Charles Beauclerk misstänker att det var adelsmannens eget knöliga livsöde - pressad av sin tids makthavare, inte minst sin intriganta styvfar, drottning Elisabets skattmästare - som gjorde att han själv kände ett extra behov av trösteorden i De Consolatione.

Beauclerk citerar stora stycken ur den andra bokens långa förord, skrivet på perfekt latin av den unge greven som redan 1571 var verksam som anonym pjäsförfattare. Skälet till att den nya engelska litteraturens mest okända förgrundsgestalt "beordrade" en bekant att översätta renässansmannen Castigliones furstespegel Il Libro del Cortegiano (The Courtier) var att greven av Oxford menade att engelsmännen behövde befria sig från sitt låga och vulgära språk, och de högre stånden borde tillägna sig det sydliga Europas kultur! Inte konstigt att Edward de Vere några år senare ger sig ner till södra Europa för att insupa renässansandan - en 15 månader lång "eriksgata" som gav honom stoff för ett helt liv av pjäsförfattande under pseudonymen "Shake-Speare"! 

Oxfords engelska var sprättig och märklig även med sin tids mått - han hittade ständigt på nya ord som ingen hört talas om och som ofta byggde på flerspråkliga associationer. Nyckel låg i att härleda ordet till grekiskan eller latinet. När jag läser Oxfords latin översatt tillbaka till modern engelska misstänker jag att översättaren snyggat till språket en hel del. Men det är också möjligt att Oxford, när han tänkte "latin", stramade upp sin bångstyriga Vädurssjäl så att den inte var fullt så yster då den brukade ett lärdomens språk. Jag känner samma press närhelst jag skriver en mening på engelska, och skulle vara urusel på gatuslang - sånt som den breda massan fångar upp genom dålig amerikansk tv-underhållning och sen betraktar sig som duktiga i språket.

Men så fascinerande är det att höra den 21-årige Oxford tänka på latin kring Castigliones ande, att jag måste återge det ena av Beauclerks citat:

I will say nothing of the fitness and the excellence with which [Castiglione] has depicted the beauty of chivalry in the noblest persons. Nor will I refer to the delineations in the case of those persons who cannot be courtiers, when he alludes to some notable defect or to some ridiculous character, or to some deformity of appearance. Whatever is heard in the mouths of men in casual talk and in society, whether apt and candid, or villainous and shameful, that he has set down in a so natural a manner that it seems to be acted before our very eyes.

Eller som "Shakespeare" i någon pjäs alluderar till en gammal grekisk tanke: "it takes one to know one", eller mer noggrant: man kan bara uppfatta det man redan bär inom sig som en realiserbar potential. Här ser man i Oxfords företal någon som redan är gripen av sceniska framställningar och fascineras av karaktärsskildringar. Inte undra på att greven var känd som Englands bästa astrolog, flyktigt nämnt i Shake-Speares Sonetts i orden "visst kanske jag besitter astronomi...". (Astronomi och astrologi var samma sak vid den här tiden.)

En intressant inblick i 1500-talets England översta klass får man också. Utseendefascismen är inget nytt för vår tid eller det faktum att alla människor i filmens värld är mycket vackrare än ett slumpmässigt utsnitt av lika människor från gatan. Oxford vittnar här om att positionerna som hovfolk var stängda för, begripligen, tölpar med outvecklad psykologi, men dessutom individer med kroppsliga deformiteter. Puckelryggar eller fula nunor störde förstås de privilegierades dröm om att befinna sig i en högre och perfekt värld...

*****

Baldassare Castiglione var en diplomat, militär och filosof. Efter att nyligen ha upptäckte den fascinerande kopplingen mellan Oxford och hans barndoms latinska favorit, Ovidius, kan de ju passa att studera horoskopet för någon han måste ha tagit djupa intryck av i tonårens andra hälft.

Eld/Jord i anspänning. "Egenmäktighet" eller
kraftfull "av egen makt"?

Att det här horoskopet tillhörde en yrkesmilitär stämmer väldigt väl. Här finns flera brytningar mellan Eld och Jord som skapar friktion och t.o.m. stridighet. Återigen en talande överlappning mellan Oxfords martiala VädursSol (härskare: Mars) och den italienska hovmannens Måne i samma tecken. För stridbarheten, missa inte att Månen direkt informeras av krigaren Mars i sin kanske starkaste och mest status- och maktjagande placering i Stenbocken. Solascendenten följer upp den indikationen genom att placera Stenbockens härskare i 10e makthuset!

Brittiske astrologen Charles Carter menade att det jag kallat den sataniska axeln (Oxen/Skorpionen) var en självefterlåten och sluggig influens som hest hotade individen själv genom materiell självefterlåtenhet som i samband med frosseri. Men hur ska man bedöma samma axeln när den ockuperar 12e och 6e husen, "världsliga förluster" och "olyckan/fienden" respektive? Jag kan bara tolka detta som att Castiglione förespråkade en stram och nobel livsstil där man just exakt bekämpar och fiendeförklarar låg materialistisk mentalitet, just den som Sveriges så excellerar i. 

För italienaren var det absolut inte tecken på högkultur att som svenskarna skriva flest kokböcker i världen per capita och sitta av hela sina liv på restaurang! Den här italienska mannen kämpade hård med sin italienska samtids snarlika förfallenhet: se hur olyckligt hans SolSkytt drabbas av axeln via soldisponenten Jupiter (välmåga och skörlevnad) men angripen av Djävulens stjärna Algol MEN som uttryck för fienden! Frågan är här hur stoisk och disciplinerad Castiglione själv var - den diaboliska fienden är ju basen för hans egen solära livskraft! Hade han ätstörningar??? 

Utifrån solascendenten är det uppenbart att det är den strama och asketiska Saturnus på topp som i hög grad beskriver hans oerhörda intresse av hur en nobel människa ska föra sig. Återigen baseras den nobla självbehärskningen på en avsky för djuriska och driftsstyrda simpla beteenden: Saturnus disponent står också i ett av de onda husen - den sataniska axelns andra, skorpioniska hälft.

Jämför italienarens negativa attityd till sin sataniska frossaraxel med den störda Blondinbellas välkomnande av det sataniska och degraderande inflytandet! Det säger sig själv att hon är moderat och marknadsliberalist med ett så orent blod som den himlen tecknar.

Det är riskabelt att kommentera husplaceringar utifrån en sol- eller månascendent, men helt klart passar ovanstående tolkning väl in på Castagliones solascendent - den sataniska drängiga axeln utan hyfs och maner är ett problem som den nobla människan måste söka höja sig över. Minns också hur en Shakespeare-sonett (citerad några gånger på bloggen) alluderar till den låghet, det sänke för sin själ författaren upplever Jord och Vatten vara, medan inspiration och lätthet kommer med Eld och Luft. 

Oxfords soltecken är Eld  och hans måntecken är Luft men han släpade på tunga "sänkare" i Jordelementet, och det var dessa materialistiska och positionsmedvetna placeringar som tilltalade honom i de unga tjugo när livet ännu lekte och han hade en romans med drottningen själv. Fåfäng, fåfäng Jord-materialism!  Bara kroppar (Jord) tar upp plats och kan alstra den otänkande människans besatthet av position i en hackordning! Ta bort Jordelementet eller det kroppsliga höljer ser man direkt vilka själar som är smutsiga eller rena!

Vid trettio eller senare skulle Oxford aldrig ha brytt sig om att introducera Castaglione för engelsk adel, han var alltför äventyrlig för att passa i Jord-stereotypins värld! Se vidare föregående inlägg om Jord-Solen Felix Herngren och hans skapande av en klichéartad svensk för masskonsumtion och nationell förgiftning.


PS. Jag kallar här Jordelementet för frambringaren av stereotypi trots att de duperade tror det är på den låga nivån "valfrihet" råder. Man kan visserligen likställa arketyperna "i himmelen" med stereotyper, men detta är inte tajt tänkande eftersom de senare innehållner låga och ofta nesliga omdömen om andras kroppsliga (Jord) företräden, typ "judenäsor" eller "tuttiga och korkade blondiner". 

Det är de kroppsfixerade som är skapelsens mest sorgliga figurer och ett horoskop som i huvudsak går i Jordbrunt kräver sannolikt ett ställningstagande i detta liv (tänk Jimmie Åkesson och hans extrema materialism). Som med Castagliones gyttjeaxel mellan två onda hus, kan "den villiga anden men det svaga köttet" ändå peka i riktning mot anden. Att det finns födelsehimlar som inte ens bjuder på den vaga indikationen påminner om att återfödelse ibland verkar vara närmast enbart ett led i själens återbetalning för gamla synder begångna av andra fysiska kroppar...



PS2. Vid någon tidpunkt i bloggens historia upptäckte jag att Oxford automatiskt verkade "aktiverades" runt tiden för Solens passage genom Väduren - hans sideriska födelsetecken. Det här året är inget undantag... Greps helt nyss av enorm lust att läsa om Beauclerks biografi bara ett par år efter första läsningen.