USA som världens tvåa eller ännu lägre skulle innebära slutet på den era när de stora grabbarna hotade varandra med kärnvapen - maktspel på sandlådenivån fast med mänskligheten som gisslan. Detta vet USA om, landet som utifrån så träffsäkert beskrivits som den Store Satan - trots att det nominellt är en kristen nation. Och vad kristendomens "skapare" Jesus ansåg om "denna världens herre" (Satan!) borde det alltjämt finnas några få historiker som minns, trots att historielöshet är ett av Satans verktyg för att vampyriskt suga livet ur människorna.
Vampyrens, likt Satans, problem är att den inte lever och bara kan parasitera på människans olika själsled, främst det psykiska och genom detta också få en indirekt förnimmelse av materien - en synonym till Satan själv. Materien är för alla lärda män av betydelse - förutom senantike filosofen Proclus - det Godas, dvs. det immateriellas antites. Ett aldrig så vitalt intellekt har en obegriplig förmåga att stanna av och fördummas i samma ögonblick det hänger sig åt materia och i synnerhet i frågan om hur man ska profitera på det materiella. Men detta är nu inte astrologins tagning på Merkurius!
Ibland har det tyckts mig som ett skämt att antikens astrologer placerade Merkurius (intellektets) "upphöjelse" i Jordtecknet Jungfrun när det individuella intellektet så uppenbart passar bättre under sitt positivt polariserade härskartecken Tvillingarna (Luft). Men vid ett närmare studium av vad som egentligen hände med Platons filosofiska idealism under de följande 700 åren står det snart klart att hans lärjunge Aristoteles idéer blandades in i platonismen så att västerlänningen till sist hamnade i ren materialism som inte ens längre har kvar Den Ene som en simpel potential till världsalltet. Satanister i vår tid har eliminerat Den Ene genom att byta ut Gud mot "Big Bang" som en inomkosmisk faktor, om man så vill - allt för att slippa tänka på att varje skapelse rimligen måste ha en skapare.
Dagens materialism ser fulländningen som ett hägrande mål som kräver att individerna grottar ned sig allt djupare i materiens minsta beståndsdelar, splittrar upp den och kommersialiserar och skapar vinst på allt man kan göra med en subatomisk partikel.
Denna dyrkan av konsten att utnyttja Jordelementet och se den praktiska slugheten som intellektets högsta form, som "det himmelska intellektets" självrealisation först i kontakten med materia, stinker av Aristoteles och tycks vara förklaringen till att det astrologiska schemat givit Merkurius dess "upphöjelse" i Jungfruns tecken (det bisarra undantaget i systemet då Merkurius dessutom är härskare över detta negativt polariserade tecken). Det förtjänar att påpekas att doktrinen om planeternas upphöjelse förlorar sig i historiens dunkel och det finns inte längre någon teori om varför t.ex. Mars skulle vara upphöjd i Stenbocken och fallen i motsatta Kräftan.
Men systemet med upphöjelser och fall tycks ha existerat redan i Babylon och jag har tidigare spekulerat att just som Venus "faller" i Jungfrun när hon dras ner i materialism via Underjordens härskare Hades som våldför sig på henne. Jungfrun i Babylon kallades "Plogfåran" och indikerar hur profitören skär i "virgin soil" - ditintills obrukad natur i syfte att monetarisera naturen och berika sig på den. När således Venus/Afrodite dras ner i dödsriket (materialismens domän), måste Ängeln också nedstiga för att rädda själen och ängeln eller budbäraren är förstås Merkurius. I denna vilja att nedstiga (hinduiska sanskritordet avatar betyder en som stiger ned), att offra sig för andra i underjordens klor ligger Merkurius särskilda nobless just i Jungfruns tecken, ett tecken som i antiken kopplades till dem som drabbats av olyckan.
Med olycka menas förstås den lilla illgöraren Mars som hinduerna mycket typiskt klistrat fast vid Jungfruns naturliga 6e hus (i underjorden, just under solnedgången i väster/7e huset). Varför vissa planeter placeras som bhava karakas (hussignifikatorer) sägs vara för att de uppvisar "likheter" med huset i fråga. Mars påminner således om Jungfrun i någon mån, men som järnets planet ser man distinkt kopplingen mellan plogen av järn som gör åverkan på den jungfrueliga marken och faktiskt skapar Plogfåran/Jungfruns tema, där dessförinnan bara obruten mark fanns.
Jag tror det finns goda möjligheter att rekonstruera den babyloniska världsbilden genom att granska det näraliggande Indiens astrologi. Rimligen kan inte indierna fått all astrologi via grekerna som en del inbillat sig. Om babylonierna "missionerade" (vilket de bevisligen gjorde via kulturutbyten) lär inflytandet ha gått både åt väst och öst, även om bara den babyloniske astrologen Berossos är känd för att ha skapat en susning i den grekiska delen av världen. Om det finns spår i hinduiska texter av babyloniskt inflytande väntar det alltjämt på upptäckt. Svårtydda astrologiska kompendier var inte det europeiska översättare inriktade sig på under 1800-talet och tidigt 1900-tal när hinduismen var "het"...
I de myter babylonierna ärvde är det lustigt nog Persefone/Venus som under namnet Inanna släpps ur underjorden enbart om någon annan ersätter henne. Det blir fåraherden Dumuzi som drabbas och nedgraderas trots att "fåraherde" uppenbarligen syftar den flock/det folk en konung vallar och en konung har inte i underjorden göra. Merkurius är intellektet som gör människan till mer än ett djur och dess upphöjelse i Jungfrun påminner i den meningen om hur kungar ikläder sig enkla kläder och likt Fantomen "går på stadens gator som en vanlig man". Hinduismens avatarer är gudomliga själar som går ner ett pinnhåll eller två i den kosmiska strukturen för att därifrån kunna "upphöja" massorna eller upplysa deras intellekt.
Jungfrun, behärskad av Merkurius, är känt för sin klara och skarpa tanke ("plogfåran", återigen, tyder på något vasst som skär igenom den tjocka jorden). Det är ett av de kunskapsorienterade tecknen, men dess kunskapsinsamlande börjar på Jordelementets nivå och fångas i vår tid ofta upp av den rådande materialismen så att kunskapen bara rör det fysiska substratet istället för att använda skärpan till att genomskåda materialisternas mytiska världsbild.
Merkurius upphöjelse i Jungfrun skulle således i äldre tid ha kunnat uppfattas som att tecknet härbärgerar en "dold gud" eller den noetiska (intellektuella) principen nedstigen till Jordelementets verklighetsnivå, vars mörka makt den skingrar genom sin tankeskärpa. Konungsligt! Detta blir då också det gudomliga intellektets "upphöjelse" eller "aktualisering". Kanske redan babylonierna hade en "aristotelisk" syn och fokuserade denna materiella värld som "himmelrikets" förverkligande eller aktualisering. Det vill säga, raka motsatsen till vad Platon senare menade: att denna världen inte alls var fulländningen utan att potentialens förverkligande kommer först när själen riktar sig bort från det materiella och återfinner sin ursprungliga och högre intellektuella natur (matematikern som verkar helt i den osynliga världen av pur rationalitet har av tradition varit svaga för Platons verklighetsbild).
Som en åkerbrukande kultur med avancerade bevattningssystem och kommunikationsvägar bestående av kanaler som förband Eufrates och Tigris, skulle man lätt kunna föreställa sig Jungfrun som Babylons eget tecken. Bevarande lertavlor visar också ett extremt profitorienterat folk, merparten av funna texter handlar om vardagliga saker som inventeringar av resurser, hur mycket av det eller det, och så många åsnor i stallet. Kanske ska man se Merkurius "upphöjelse" som astrologins sammanblandning av flera motiv: aktualiseringen av den himmelska potentialen måste ske i dödens underjord, dvs i vår värld. Avatartänkandet, att en "konung" går ner under sin värdighet för att "upphöja" de som fallit utan att märka att de sover, är för övrigt också en tanke som Nya testamentet tillskriver Jesus.
Vad jag kan minnas talade han enligt författaren till Johannesevangeliet om möjligheten att i "upphöjelse kunna dra andra till sig". Det är uppfattas i dag som att han förutser sin egen död och som "uppstigen" drar de troende med sig. Men jag tror man måste räkna med att Jesus doktrin mötte så primitiva åhörare i ett land utan filosofi att kristendomen är ett gigantiskt missförstånd av väldigt mycket av det han nu lärde ut. En fjäder blir lätt till en höna, eller något helt annat om man inte vet på vilken fågel fjädern ursprungligen satt. Jesus många "förlorade år" efter tolv, varom Nya testamentet inget har att säga, tillbringades säkerligen i utlandet, i studier av främmande läror. Redan i hans första tal (i en synagoga) rapporterar Markus evangelium att folket häpnade över de läror han predikade - de hade aldrig hört något liknande tidigare.
Det är nog ingen extrem gissning att Jesus reste till Indien och kom tillbaka med hinduistisk anstrykning och troligen lärde sig förstå det judiska messiasskap (smord till konung) en del tillskrev honom i termer av den hinduiska avatarläran. Han spiritualiserade alltså förväntningarna på sig att vara en kommande makthavare i ett Palestina efter upproret mot den tidens USA-imperialist, romarriket, och såg sig själv snarast i termer av en lärare (rabbin) eller en merkurisk kunskapsförmedlare. För, som Platon redan hade sagt: det är intellektet eller den Rationella Själen som upphöjer människan från sin fallna nivå som driftstyrt djur och återställer hennes gudomliga status.
*****
I dessa västkapitalismens sista fyra-fem årtionden knäböjer således den högervridna regeringen Löfven inför den Store Satan och köper Patriot-vapen till överpris från USA hellre än representera ett land som tänker längre, tänker på morgondagens värld. Men vem är egentligen förvånad? Sverigehoroskopet är ju djupt infekterat av en - tydligen - oerhört effektiv störning mot krigsplaneten Mars från just den stjärna judarna var först med att knyta till Satan, även om dess namn Algol även om dess latiniserade namn kommer från arabernas Ra'as al-Ghul, "Demonens huvud".
Hur overklig den Store Satan egentligen är och hur patetiska svenskar är som ens orkar ta landets hot på allvar, framgår av engelska språket där låneordet "ghoul" betyder just spöke eller vålnad - en alltigenom insubstantiell varelse men med makten att mind-fucka veklingar.
*****
Inte helt ovidkommande... Bloggaren föddes med tröghetens Saturnus i 270 graders vinkel mot hungerdemonen Rahu i Jungfrun vilket antyder "gammal historia" med detta tecken och att Ödet blockerat Jungfrun från att visa sin hungriga sida denna gång.
Med bloggens allmänt antikapitalistiska hållning verkar enda förklaringen till en sådan horoskopsignal vara att den här bloggaren i ett tidigare liv själv varit en girig profitör och bara långsamt (Saturnus) i detta liv närmar sig frågan...
Det är också en skrämmande tanke att bloggaren själv i ett annat liv varit en Hades (Saturnus) som vid dagens slut (väster/7e huset) spärrat in Jungfrun ett harem (tillslutna 4e huset för skyddade miljöer) och noga vaktat på döttrars/kvinnors oskuld! Jag har alltid haft en besynnerlig dragning till och förståelse av "hederskulturer" vilka den dekadenta västerlänningen i sin prostitution och självförnedring bara kan hata, begripligt genom mediernas rapportering av ärbarhetskulturernas dekadenta och urspårade uttryck, men lika mycket för att västerlänningarna någonstans i djupet av sina egna själar hatar sig själva för vad de kom att bli under kapitalismens deformerande inverkan.
Vad bloggarens karta faktiskt också visar är en vägran, baserad på Saturnus som ägaren till det 9e huset för "universell dharma" (i mänsklighetens, Vattenbärarens tecken) att bygga sig ett Jungfru-egoistiskt privat hem via girighetens demon Rahu - på det som den fragmenterade individen gör i en förfallen kultur som överbetonar individualiteten. Ur Vattenbäraren eller det gudomliga Nous, Intellektets perspektiv är Jungfrun alltid Underjorden eller dödsriket - Jungfrun infaller i det åttonde steget från Vattenbäraren och motsvarar därför universalitetens intellektets död och "syndafall" ner i materialistisk individualism. Tänk att en enda (men viktig) planetställning kan förklara så mycket av bloggens innehåll!
Detta faktum, att Rahu i Jungfrun kontrolleras av Tidens och Ödets herre Saturnus (sammanlänkad med universums öde), visar hur lite uppskattning bloggaren kan uppvisa för den anda som USA-horoskopets 11e idealhus omvittnar: en dubbelt ond Saturnus i Jungfrun. Ond självisk individualism är beredd att mörda och döda ursprungsbefolkningar eller hela andra länder för att enkom för egen del lycka berika sig på jordens resurser och behålla makten (Saturnus) över världen. Jo, USA är faktiskt den Store Satan, det är inte bara något som ett par galna araber hittat på. Alla ser detta utom den svenska regeringen som verkar ha lite mycket framtidskoll som kvartalskapitalismen. Och det beror förstås på att Löfven helt går på order från männen med Pengarna, den arma lusen.
*****
Se även taggarna Algol (empiri) och Algol (i källorna).
Upptäckte till sist att jag redan brottats med fenomenet Merkurius upphöjelse i två tidigare inlägg, taggade på det sättet. Nå, det här inlägget innehåller åtminstone ett par nya vinklingar... Att återvända till ett tema om och om igen och bearbeta det är ju själens sätt att "patologisera" tills den fått frågan helt klar för sig...
1 kommentar:
Börjar mer och mer att komma in i de intrikata historiska kombinationerna och hur astrologin bör ha utvecklats eller rättare sagt bollats mellan kulturer under årtusenden. Kanske är den vediska och hinduiska källan den grundläggande, enligt Ajit Vadakayil skapade kolonisatörer en helt egen omskrivning av historia som bättre passade kyrkans och profitörernas materiella världssyn. Bokbränning är ju heller ingen ny företeelse. http://ajitvadakayil.blogspot.in
Skicka en kommentar