Vi vet att mutation, selektion och ärftlighet...styr livets utveckling, men det West pekar på är att biologin existerar i ett newtonskt universum.
Så här märkligt uttalar sig vad man kunde tro är en biologist i SvD, dvs. en modern materialist som i förväg uteslutit den antika filosofins ståndpunkt, att det är intelligens som ger upphov till eller är identiskt med livet självt. Det visar sig i själva verket vara en informatiker, en som studerar informationsflöden, en apart grupp som har sitt sätt att tala om de gudomliga naturlagarna fast låtsas som de inte gör det.
Det säger sig självt att biologins eventuella egna lagar inte, som informatikern säger, kan sträcka sig upp i världsrymdens livlösa domän. Det handlar istället om att - precis som tänkarna i Platons tradition hävdade - högre verklighetsplan fortplantar sig ner i lägre och skänker dessa något av sin form. Artikelförfattaren rehabiliterar sig en aning lite längre ner i texten där han i tron att vi alltjämt lever i ett newtonskt universum frågar sig hur makrokosmos påverkar biologins värld men sedan övergår till att tala om "skaloberoende regelbundenheter" - ett hopplöst märkvärdigt sätt att tala om Platons Former eller reglerande grundlagar, vilka bloggen krafsade ytligt på i inlägget om Gränsen och Det Obegränsade.
Gränsen bestämmer skalan (jordisk manifestation eller himmelsk, personlig, individuell eller universell dvs. änglalik). Det innebär att Gränsen själv måste befinna sig bortom det uppmätta, dvs. den är en metafysisk grundprincip. Bloggen har ofta diskuterat vårt kosmos oansenliga återsken av Gränsen genom planeten Saturnus, känd som gränsdragare för allt som tar form i naturen men en planet som också symboliserar både Gränsen själv och hela den Intellektuella dimensionen, i icke-spatial mening. I nyplatonismen är det först materien som resulterar i spatialitet. Därför avhandlar astrologin egentligen två helt olika saker, när den nämner Saturnus, härskare över Jordelementet (Stenbocken) resp. Saturnus, härskare över Luftelementet (Den Väldige alias Vattumannen).
Det som existerar som ren förlaga och utan magnitud "därovan" - en andevarelse, ängel eller naturlag om man så vill - blir "härnedan" en mindre perfekt kopia. Varje levande människa på jorden lever ett dubbelliv, dels här i kontakt med sin materiella kropp och dels som en odödlig varelse eftersom själen visserligen fallit i synd och beblandat sig med materien (i Sverige är det officiell religion att bara bejaka människans fallna halva), men själen har också sin "rot" i Världssjälen och, än bättre, kopplingar högre upp i hierarkin. Allt levande (och dött) är en återspegling av de eviga Formera i Intellektets domän.
Det är i själva verket Naturens dåliga återspegling av det gudomliga Intellektet som gör att människan i sin fåfänga tror sig ha en fri vilja. Den fria viljan är en anomali som bottnar i den materiella tillvarons inherenta defektivitet. Levande varelser på högre verklighetsnivå har ingen fri vilja i vår mening (jfr. Bibeln om änglarna), men det betyder inte att de är robotar eller zombies. De är bara fria från materiens ideliga kollapser (materia är 100% negativitet och vägran att hörsamma verklighetens tilltal). Dessa höga andar äger därmed en konstans i sin medvetenhet som människobarnen sällan uppnår annat än glimtvis, under riktigt bra dagar. Se den suggestiva antydan i föregående inlägg om Albert Einsteins fascinerande balanserande mellan Natur och Övernatur eller Intellekt.
Väldigt långt ner i skapelseordningen, magnituder under Einsteins ande, hittar man till slut dessa myror till biologer och evolutionsanhängare som kryper runt enbart i Naturen, en verklighetsnivå som ytterst ofullständigt, men dock, pekar tillbaka mot sin högre bestämmelse.
Men sen handlar det förstås om att vilja se och förstå, och det kan man inte beskylla den kapitalistiska och förhärskande grenen av materialismen för... Därför läser man vetenskapliga texter i SvD och än mer i DN på egen risk. Chansen att bli desinformerad är överhängande. Den aktuella SvD-artikeln är dock intressant, om man bortser från hela resonemangets grundföreställning, uttryckt i meningar som: "vi bör förvänta oss att fysiken [gr: physis, Naturen] också skapar mönster och samband i ekonomi och sociologi".
Det här är särskilt suggestivt ur astrologisk synvinkel: "West kallar dessa modeller [underlag för teoretiserande] ”grovkorniga” och betonar att det finns betydande värde i att studera problem som inte leder till precisa svar, utan i stället ger en uppfattning om stora samband." Nog låter det i mina öron som astrologi, i dess fullt utvecklade form. Men nej, det är en teknokrat vi hör, en som ännu inte vuxit sig större än mätbarhetens domän.
*****
Jämför Einstein-horoskopets häpnadsväckande relation mellan Saturnus, skalans herre och Jupiter, uppfyllelsen därav med nedanstående horoskop för en småföretagare som stretat på år efter år utan att lyckats expandera. Det senaste jag hörde var att människan överväger att lägga ner småföretagandet och söka anställning hos en större aktör i samma bransch. Detta apropå SvD-artikelns påpekande att stora företag i genomsnitt överlever 150 år, längre än det lilla företaget, och frågan om det finns något mer att finna ut om stabiliteten och varaktigheten i större system vilket skulle gagna strävan hos dem som söker skapa mer "hållbara" samhällen.
(Detta buzzword - "hållbar" - irriterar mig redan. Det är mycket lätt att vända västerlandets självmordskurs: en nyinrättad världsregering utfärdar globalt undantagstillstånd, beslagtar via kontroll över banksfären den rikaste procentens alla tillgångar, kriminaliserar vinst på människor, produkter från människohand eller maskin och inte minst profittagande på naturen själv! Bygger sedan upp en fantastisk ny småskalig värld med byar i ett globalt nätverk och som använder åtminstone delar av vår fenomenala moderna teknologi. Det är den giriga Naturen i människan vi måste utrota för att rädda den externa Naturen. Människan måste bli mer lik änglarna eller sin egen högre själsliga nivå, den som inte vetter mot materien utan mot Intellektet!)
Studerar man horoskopet för småföretagaren som så gärna ville men inte hade talang eller medel ("började med två tomma händer") att bli en av de stora aktörerna, ser man genast problemen med horoskopets skalbarhet. Saturnus är bara skit, ursäkta franskan! Och då kan det kvitta att expansionsförmågans Jupiter också står illa till, för har man ingen kontakt med Intellektets domän (här tydligt representerat som Luftplaneten Saturnus hemma i sitt positiva tecken Den Väldige men hämmad genom att pressas ner i den blinda biologiska driftens 8e hus), då kan det kvitta om Jupiter har någon kraft att expandera.
Det är faktiskt bra att Jupiter står i försakelsens eller uppoffringens 12e hus eftersom den formfixerande Saturnus skulle kunna ha givit en sexualneurotiker av Guds nåde, särskilt som man anar problem med kvinnor - Mars och Venus i femte "framåt" och lyckliga huset, men en varnande koppling till "halshuggningen" (det blev skilsmässa eftersom arbetsnarkomani ledde till en understimulerad hustru som körde mannen på dörren. Han hade dessutom lyckas skuldsätta sig till hustrun i sin fixering vid företaget framför allt.)
Jämför dessa generande klena indikationer för Saturnus/Gränsen och Jupiter/Det Obegränsade med Einsteins par som istället ockuperar extremt gynnsamma hus (9e/10e).
Dessutom ägde inte företagaren det intellekt man skulle önska, Kräftascendenten är inställd på instinktsnivån och att läsa av faror mot den biologiska kroppens stabilitet. Den enkla och djurliknande mentaliteten förstärks ytterligare då ascendenthärskaren Månen står i grundtrygghetens tecken Oxen. Med grundtrygghet menar jag här föda för att hålla organismen vid liv (och Kräftan och Månen står naturligtvis för tak över huvudet).
Men Kräftan i 1a, med fokus på självbevarelsedriften som måste vara instinktiv för att reaktionerna inte ska komma för sent, innebär att "tänkaren" Merkurius är en "verksam illgörare". Folk som går på "maggropskänsla" brukar beskriva det som att de helt kopplar förbi Merkurius tidskrävande överläggningar och litar på känslan.
Problemet i det här horoskopet är att Solen står i Jungfrun så att den dagaktiva åkerfältsarbetaren är beroende av sin härskare Merkurius, sitt merkuriska verktyg (händerna som håller i plogen och sedan kastar utsädet). Det är med andra ord en suboptimal kombination att ständigt vaka över sin trygghet när man dagaktivt borde lägga fokus på att arbeta med siktet ställt mot ett större koncept: jag sår här och nu för att skörda i morgon. Kräftan har inte ens den framförhållning som varande ren biologisk skyddsinstinkt.
Eftersom jag känner till fallet kan jag säga att det är här den kanske sämsta planerare jag någonsin mött. Krånglig och bakvänd, negativ och misstänksam mot allt nytt, tänker fel och ljuger sig ur situationer. En ganska misslyckad företagartyp och betydligt bättre i en position med minimalt eget ansvar. Problemen beror inte enbart på ascendentens mismatch med soltecknet utan på att dissociationen mellan en Vattenascendent och soltecknets disponent i Luft ger just problem att avstämma i en större skala. Och makroskalan - Saturnus/Jupiter - har vi redan sett vara i princip utslagen på denna karta.
En trevlig människa när det inte finns någon press, men ack så närig som affärsman. Han valde helt fel väg i livet och det kom att förstärka alla de dåliga drag som just den här himlen tecknar i övermått.
Albert Einstein hade också sliriga kontakter mellan Luft och Vatten, även han relationsproblem och såg en son gå åt helvete. Men hans två tunga planeter Saturnus och Jupiter har en helt fenomenal funktion i horoskopet och hans Merkurius lyckades kugga i (trots Luft och Vattnets väsensfrämmande disposition). Men han slet med relativitetsteorin i hela tio år, vilket påminner mig om den mediokre företagarens enorma arbetsinsats utan att ens på 20 år få ut någon lönsamhet ur sin verksamhet. Om Einstein kallas geni, har den synliga himlen ännu mer högpotenta kartor i beredskap - när mänskligheten är redo och behöver någon som ger dem ett helt nytt Paradigm som räddar dem ur darwinismens och materialismens återvändsgränd.
PS. Jag lägger till taggen "skala" till ett av inläggen om helikopteruppfinnaren Arthur M. Young (tillika astrolog) eftersom han begrundade Saturnus i just funktionen som skalangivaren. Jag minns inte längre vad jag skrev 2009 om hans karta, men eftersom både Saturnus och Jupiter står i hörnhus tycks horoskopet erbjuda ett bidrag till funderingar över Platons metafysiska duala princip Gränsen/Det Obegränsade i dess vagaste uttryck här nere i "Naturen"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar