Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


onsdag 6 september 2017

Musa, mer eller mindre


Look-alikes men ändå inte -
mediebarnet Thurfjell och lyckopillerknaprerskan Aimee Mann
 

Enligt en suggestiv teori tycks "Shakespeare", dvs. den 17e greven av Oxford, ha varit född i Vågens tecken, de fina konstarternas tecken. Men hans fixering vid kungarollen är så markant att Lejonet, djurens konung, säkert skulle föreslås vid en gissningslek...

När jag klickar i DN för att läsa om kulturskribenten Greta Thurfjells missnöje över hur nya omgången Twin Peaks slutar - en fortsättning jag inte satt en serie jag egentligen inte brytt mig om sedan den gjordes - tappar jag förutsägbart intresset redan efter ingressen. 

Däremot registrerar min blick huvudets vinklingen i skribentens bildbyline, den som säger "lite förmer än dig". Forskaren vaknar genast och visst tusan ger födelsedagen det sideriska Lejonet, visserligen djurens konung men likväl ett djur med dess grundläggande instinkt av att antingen dominera eller också krypande inordna sig i hackordningen (Lejon som väljer det senare blir ofta extremt förbittrade med åren). 



Bildens högburna huvud omvittnar någon som identifierar sig med herravälde, det är så här folk ser ut på gamla murriga oljemålningar i slott världen över. Lite mer googlande visar att det naturligtvis är ett barn som fötts in i medieeliten och som redan minglat i åratal med alla dessa svenska slaskkändisar som bloggen sedan länge tappat orken att dokumentera astrologiskt. Schulmanklanen är bara ett exempel.

Vid googlingen hittar jag också någon bild där jag tycker mig se stora likheter med sångerskan Aimee Mann, en lyckopillerknaprande kvinna från "det fria" Kalifornien. Mig lurar hon inte längre när hon kallar sina texter artistiska och inte självbiografiska. I så fall är hon helt monoman. Jag gillar melankolisk och mörk musik och något annat har Mann inte under hela sin solokarriär levererat, plus dysterkvisttexter precis hela vägen. Jag har lärt mig se igenom lögnen - artister spelar alltid ut någon bit av sig själva - och läser hennes senaste albumtitel Mental Illness som en självupplevd episod i när- eller fjärtid.

Sedan läser jag trots allt en annan DN-text jag hittar av Thurfjell, där hon navelskådande funderar över sin besatthet av manlig vänskap. Jag konstaterar att den som så förfrämligar sig från sitt eget genus som att övergå till att tala engelska i ett kritiskt skede i en i övrigt svensk text, förmodligen är stadd i Aimee Manns riktning mot lyckopiller. Den här avslutningen på kåseriet är en tydlig indikation om djupa identitetsproblem av typen hbt:
...i bakhuvudet...en ständigt smygande skräck för att män inte alls har en så spirituell samvaro på tu man hand som jag fått för mig...att de har det precis som jag. Ändå kan jag inte släppa tanken på att vara en kapten Kirk genom världens alla manliga kompispar, att jag vill boldly go where no man has gone before. Fast woman, då.

Varför det här mycket väl kan vara en av de själar som direkt kommer från ett liv som man och av okänd anledning väljer ett kvinnoliv, talar själva horoskopet som har en del gemensamt med manlig homosexualitet (vilken hon också skriver om i kåseriet). Jag talar om den "kroniska fixeringens" Saturnus i aspekt med identitetsfaktorn Solen, som här alltså står i Lejonets tecken som ändå måste sägas vara ett ultramaskulint tecken om inte hela horoskopet i övrigt drar mod det feminina:




Nu finns här mycket femininitet representerad i formen av Venus (kvinnans planet) hemma i sitt idébärande Luftelement och tecken Vågen och det förklarar plötsligt varför texten uppehåller sig så mycket vid vänskap i PARFÖRHÅLLANDETS form! Miss inte den dubbla emfasen på detta tema eftersom även Mars i Tvillingarna skänker energi åt Luftelementet som helt är försvuret (här på Jorden) åt mänsklig samvaro. Låt materialisterna och trygghetsnarkomanerna i Jord och Vatten närigt jaga pengarna och överfylla sina kassavalv, här har vi, sett ur elementens perspektiv en varelse från den supralunära sfären (Eld och Luft). Inför horoskopets sammansättning förvånar det därför inte att hon har ett närmast daimoniskt utseende som tydligt visar rovdjuret Lejonet i blicken! I synnerhet Eld står Platons rena Former närmare än t.ex. gyttjiga vatten. 

(Det här är nu en sanning med åtskilliga modifikationer eftersom särskilt Jungfruns tecken i termer av rent skulpturell renhet i linjeföringen är svårslagen. Jag har gång på gång upptäckt hur många tekniskt perfekta och därför rätt tråkiga ansikten detta tecken producerar.)

Men varför är kartan så smutsig och dov i färgsättningen? Jo, det är bloggarens impressionistiska uttryck för att både Luftelementet och den enstaka placeringen i Jord bär sig illa eller är till problem för den som slagit rot i Lejonet! (Här är det mycket möjligt att också Månen nått in i Lejonet för en tydlig "typ" under den exakta nymånen.)

Enligt hinduiska astrologen Narasimha Rao resulterar Lejonet i 1a huset i en osedvanlig mängd problem, så viktiga planeter som Merkurius (intellekt och kommunikation), Venus (kärlek, anpassbarhet) och Saturnus (gränsdragning, kontroll) upplevs som illgörare ur härskarlejonets perspektiv. Att kvinnlig vänskap inte intresserar Thurfjell förvånar inte det minsta och att hon av vissa upplevs som en falsk svikare hör definitivt ihop med Mars attack mot Merkurius, där den senare i störning är känd som en tjuv eller en som småaktigt kalkylerar för att vända allt till sin egen fördel, en desinformatör och bringare av falska meddelanden. 

Därför har både Luft och Jord givits en mörkare och missfärgad kulör och bara det navelskådande och narcissistiska Lejonet lyser med klar kognitiv Eld. Jo, Solen i Lejonet visar att Thurfjell är akut medveten om att hon har ett identitetsproblem och det är väl typiskt medieelitens barn att DN låter henne sitta och skriva av sig sina ungdomsstörningar på utrymme som kunde ha ägnats åt så mycket viktigare ämnen.

HBT-kopplingen är som sagt uppenbar i horoskopet eftersom formella Saturnus opponerar sig mot identitetsmarkören, och för den gränslöst strålande Solen upplever varje formell gräns som något ont. Med både en formalistisk Saturnus och en kvinno-Venus som ett problem  ("verksamma illgörare") är det inte konstigt om Thurfjell dras till män och kanske helst skulle vilja ha blivit född pojke och avslutar sin text genom att alienerat skriva ut ordet kvinna på ett främmande språk. Ett solklart fall för hypnosterapi så att hon kommer över vad som nu drabbade henne i ett tidigare liv så att hon - vanvettigt försenad - kan börja ta sin nya kvinnokropp i besittning! 

*****

Och så det här med look-alike-vibbar... 




Något med de ganska brett sittande ögonens placering i kraniet får mig att tänka på skådespelaren Richard Chamberlain som behövde nästan ett helt människoliv på sig för att komma ut som homosexuell. Många skulle säkert peka på fler "detaljer" som skiljer än förenar där här två människovarelserna, men när jag slår upp Chamberlains horoskop (som jag inte ägnat någon uppmärksamhet alls tidigare), kommer ändå viss bekräftelse...


Också det här horoskopet tvingas in i ett murrigt och dovt färgtonläge pga. ett antal usla placeringar... Missa inte hur iskall mot kvinnor denna homo är: Saturnus är visserligen vän med Venus men båda står i fiendens 6e hus vilket gör att hans venusianska sinne/Måne i Vågen tar färg av denna kalla likgiltighet inför kvinnor. En parallell med den "verksamt onda" Venus i Vågen hos Thurfjell. (Naturligtvis gör ingen enstaka mygga en sommar, Venus är verksamt ond för hela sju av de tolv ascendenterna! Det är när omen läggs till omen som en helhetsbild - möjligen - börjar framträda.)

På visst sätt ger Chamberlains starka Sol/Mars-opposition till Jungfruascendenten ett tillfälle att studera Solens barn snarare än eventuella särdrag som vidhäftar zodiaktecknen. (Här "bränner" Solen bort Mars så det är Solen själv man kan iaktta via dess påverkan på kroppsacendenten). Chamberlain var i sin tid en falsk kvinnotjusare - ond "tomma bubblans" Jupiter stiger i öster liksom i Nya Moderaternas partihoroskop. Jag uppfattar likheter i ansiktsdragen med en annan kvinnocharmör på vita duken, Hugh Jackman född med Solen i Jungfrun och soldisponenten Merkurius med Venus i Vågen. (Också Chamberlain har Vågen aktiverad, liksom Greta Thurfjell.)

Även Thurfjells Sol i härskarläge i Lejonet skulle teoretiskt kunna vara en studie i Solens eget sätt att framträda... Om Solen tänker jag spontant: stora munnar och tunna läppar och ögonen långt från varandra - "öppna" ansikten till skillnad från Saturnus som söker dra in allt i ett svart hål i mitten. 

För det senare, minns Björn Borgs ögon tätt intill näsryggen motsvarande, typiskt nog, en saturnisk Stenbocksascendent aspekterad av Saturnus själv med förstärkning från Rahu. Är det fylliga och sensuella läppar man söker, så borde teoretiskt dessa sortera under nattens planet Månen! Med dagens plastikoperationer och fixar går det inte längre att avgöra vem som föddes till vilken typ, för i tider av den Stora Förställdheten har hela livet förvandlats till en psykotisk platt och genomfalsk yta.

Notera dock att i Thurfjells fall det råder öppen kamp om vad som ska gälla "formellt". Solen i nästan exakt opposition med Saturnus, identiteten i kamp mot den "formella" hemvisten eller den "rätta formen" att passa in i. "Är jag man eller kvinna?" - om man fastnat redan på den mest grundläggande nivån i barnets kognitiva utveckling. Den "verksamt onda" Venus antyder svårigheter att identifiera sig med det man ser och om man har en kraftig Sol som Lejonets så dramatiseras och förstärks problemen och kan ge märkliga val i livet.

För dem som kommit förbi banaliteter kan oppositionen båda gott eftersom Eld och Luft är kreativa på en konceptuell (Luft) nivå och Saturnus är som mest sig själv i Vattumannen, och här är Luftens och konceptionernas  herre. Jag har tidigare liknat den vid Platons världsskapare i den fas där han vänder sig in mot Formernas värld och kontemplerar dessa. När Demiurgen vänder sig ut, är det Saturnus som herre över materialismens tecken Stenbocken. 

Det är inte förvånande att hitta Luft/Eld-horoskop bland cineaster, konstälskare eller snaskiga voajörer. Eld drar mot det visuella enbart med mindre Merkurius starkt understryker intresse för skriftliga in- och uttryck. I Thurfjells horoskop får nu Merkurius i ett riktigt författartecken (Jungfrun) en stark dos energi från Mars, även om det samtidigt är en indikation om tvivelaktig moral, vilken möjligen Solen i Lejonet - när hon nu når och bejakar sin "inre man" - kommer att stabilisera.


PS. Vad om Aimee Mann-vibben då? Sångerskans födelsetimma saknas på nätet, och lunchtid i Virgina (där hon förefaller född) ger samma osäkerhet om månplaceringen som för Thurfjell: 30e och sista graden i Vattumannen. Men eftersom månnodsaxeln spänner över paret Lejonet/Vattumannen 1960 och artisten har Venus i Lejonet, finns möjligheten att hon har en ascendent som anknyter till dessa budskap. Det skulle bli en bekräftelse på bloggarens direkta förnimmelse av en porträttlikhet mellan de två. 

Men Aimee Mann är en äldre generation av popstjärnor som inte släppte födelseklockslaget omkring sig i sociala forum som dagens idoler, och som Sol-Kräfta är hon uppenbarligen förtegen om det privata, även om hon läcker som ett såll via låttexterna. "Mentalsjukdom" som hennes senaste album hette, handlar för övrigt knappt alls om den saken. Det är en typisk uppsättning Mann-låtar som mest kretsar kring dåliga relationer...


PS2. Plötsligt osäker om stavningen av "voajör" googlade jag och hittade bara ett fåtal svenska träffar. En förekomst var ett alias på sajten onanera.se (!) och en annan fanns hos...Sideriska siktet! Jag har tydligen skrivit tidigare om Lejonet som en fluktare! Märkligt lågt bruk av ordet, tydligen utdött eller skambelagt så att folk drar sig från att använda det.

Inga kommentarer: