Hjärtstillestånd 45 minuter under nymånen

DN, SvD och Aftonbladet relaterar den amerikanska nyheten om mannen som hittades livlös men efter 45 minuters hjärtstillestånd "startade om" just som läkaren skulle dödförklara honom.

Det här är naturligtvis helt omöjligt från ateistens eller materialistens ståndpunkt. Har livet lämnat ett biologiskt system kan inte systemet "starta om" sig själv. Som med en kraschad dator måste en extern agent trycka "reboot"-knappen. För den världsbild som bättre matchar verkliga livet, där varje människokropp gästas av minst en själ, är det här inget problem. Men ordet mirakel ligger naturligtvis nära.

Händelsen verkar dessutom knäcka en seglivad myt om att hjärnan inte klarar att vara utan syre och blodgenomströmning mer än några minuter.

Det finns ingen exakt tid för den här händelsen och den precisionen skulle dessutom bara vara missvissande. Ingen var på plats när mannens hjärta stannade och frågan är förstås om det är den tidpunkten eller när hjärtat åter spontant startade man ska gå efter?

Jag tror man kan nöja sig med den symboliska kraften i själva dygnet. Det är NYMÅNE, tiden för projektstarter. Men det är nymåne i sideriska Kräftan, tecknet som i Indien är känt, särskilt via dess "naturliga" fjärde hus som platsen eller motivet där saker och ting når sin "naturliga utgång" - en eufemism för "död". "Sakfrågans slut" är en annan läsart av fjärdehusbudskapet.

Nymånen i Kräftan tycks med andra ord teckna både slut och en ny början - ibland inte i samma andetag utan med trekvarts mellanrum!

Hjärtstilleståndet sades ha varat under 45 minuter. Är den uppgiften säker? Bevittnade någon i familjen fadern falla ihop? Den engelska texten säger inget om de närmare omständigheterna.

Kanske är 45 minuter eller tre fjärdedelar av urtavlan - eller zodiaken - en arketyp i sig. Enligt Andra Mosebok hemsöker Gud efterlevande intill tredje och fjärde led för en förfaders missgärningar. 

Enligt indisk astrologi riktar Vedergällaren eller Rättsskiparen Saturnus sin stränga blick mot den tredje av zodiakens fyra fjärdedelar. Jag har alltid undrat varför Bibeln är så omständlig i formuleringen, "tredje och fjärde led", men kanske är det en gammal språklig korruption av en tanke som liknar den i indisk astrologi. Räknat från Saturnus startpunkt i varje givet ögonblick ligger en kritisk period vid trekvartstid.

Helt nyligen upptäckte forskare att moderns grossess i genomsnitt varar nästan exakt detta trekvartsvarv. Helt klart bygger den indiska astrologins aspektlära på observationer snarare än någon allmänt geometrisk tankeexercis (se grekernas/västerlandets aspektlära).

Nymånehoroskopet för döden/återuppståndelsen visar hur Saturnus är involverad i nymånen via just sin 270-gradersvinkel. Aftonbladets skribent fegar ur och flyttar ner den amerikanska textens inledning, att faderns andlighet var det som gav honom livet åter, till slutet av texten. 

Men sanningen är att pneuma - livsande eller livsluft som strömmar från solen - solvindar! - skulle kunna kopplas till astrologins Luftelement. Och här har vi då "grossess-kontrolleraren" och tidmätaren Saturnus "upphöjd" i Vågen, tecknet som vill ge alla den del de förtjänar och detta med ett välvilligt öga och inte Reinfeldts och Borgs onda öga.

Den 5 augusti vilade gränsdragaren Saturnus på kärlekens Venus i livets och hjärtats tecken Lejonet. Och det är här, två nivåer ner, vi hittar Lejonets härskare Solen (hjärtat) involverad i en nymåne i tecknet för det naturliga (enbart biologiska) livets slut. Nystart för ännu en cykel av dagar i den dröm som ateisterna kallar livet men som egentligen bara är en kopia utkavlad över så kallad tid av det verkliga och eviga livet.

Man kan också se elementens kombination så här: Gud är Fadern och faderskap faller under Saturnus. Här har vi Fadern i pneumats tecken, Fadern är Den Förste Röraren och här "svävar Guds andedräkt över vattnen" - Luftplaneten Saturnus i ett Lufttecken aspekterar de bibliska mörka vattnen - den sublunära (jordiska) sfärens eget tecken Kräftan!

Mycket föda för tanken i ett enda horoskop! 

*****

På ett annat plan noterar jag hur den här nymånen direkt följer på ett av de inlägg jag upplevde som så viktiga att jag var tvungen att göra ett horoskop för det. 

Det mirakulösa död- och pånyttfödelsehoroskopet följer direkt på min diskussion av den verkliga författaren bakom Shakespeare med bara en dag. Jag skriver mellan Månen ännu vandrar mot nymånen men i skrivspråklighetens tecken Tvillingarna.

Se först:

Horoskopet för inlägget om tvetydighet och dissociation

Och sedan:

Shakespeare, tvetydig eller dissociativ?

Jag syftar på den uppenbara kopplingen mellan död och pånyttfödelse, vilket är ett tema i den andra länken. För den världsbild som bättre matchar verkliga livet, där varje människokropp gästas av minst en själ, är det här inget problem.