Fly Me To The Moon

Ett av Frank Sinatras paradnummer, "Fly Me To The Moon" skrevs enligt Wikipedia av jazzkompositören Bart Howard och premiärframfördes 1951 på New York-klubben Blue Angel där Howard sedan några år arbetade som konferencier.

Inlägget är bl.a. en liten uppvärmning inför en längre diskussion om Månen som en viktig indikator på människans godhet eller brist på sådan, kommer här ett andra exempel påven Franciskus goda sinnelag.

Det är inte Frankie Boy utan Howard jag avser. Ett horoskop som utgår från sinnelaget eller Månen ger oss precis som påvens fall en Måne i formsäkra Stenbocken och en verksamt god Saturnus - återigen placerad i ett Lufttecken. Och det är nu det hettar till - den odödliga slagdängan premiärsjöngs av ett annat språkrör för Bart Howards musikaliska geni på klubben "blå ängeln".

Och har man bara lämnat ängeltramset inom new age bakom sig och greppat ἄγγελος (angelos) eller budbäraren som arketypisk symbol för bryggan mellan mänskligt och gudomligt (eller vilka två punkter du vill), då förstår man att Bart Howard på sitt sätt var en lika stor själ som den nye påven:

Jupiter i härskarläge i Vatten i
3e huset för "sång och dans"

Eftersom varje människa kan göra anspråk på ett intellekt är inte "ängeln" någon annan. Det är bara den syndiga och förfallna människan som blivit en sådan främling inför sig själv att hon hör sitt bättre jag som en yttre röst och naivt kanske tror att det är ett helt annat väsen som kommer till henne.

Mer än troligt är det någon gestalt ur hennes eget rika arkiv av tidigare liv som lösgör sig ur själens djup och tar gestalt för en kort stund som budbärare.

Jag har upplevt ett antal mycket korta besök i dröm eller vaka som skulle kunna tolkas som en annan person eller som "övertoner" till det nuvarande jaget, historiska gestalter. I mötet med "Nebo nazir" (där minnet av namnet troligen grumlades och kom till mig i förvrängd form) rörde det sig uppenbarligen inte om någon alter ego utan - faktiskt! - om en gammal babylonisk härskare! Men vad säger en sådan dröm eller vision om den som har den. 

Fast jag inte har något tidigare liv-minne från Babylon talar hela denna blogg, Sideriska siktet, för att jag en gång tillhörde det "vackra svartskalliga folket" (som en gammal text säger utan något som helst västerländskt förakt för mörka människor) och därtill var en av de astrologer som mödosamt sökte förstå världsalltets kommunikation till människorna. En kombination av försöken till matematisk formulering av planeternas banor inte mindre än en poetisk eller bildspråklig sensibilitet.

Vid tiden för mötet med "Nebo nazir" trodde jag den tropiska zodiaken var allt som existerade och levde i villfarelsen att min födelse förutom soltecknet Vågen helt saknade Luft. Med den sideriska zodiaken lade sig inte bara Månen korrekt i Lufttecknet Tvillingarna (Månen är enligt indierna en Luftplanet) utan dess ägare, ängeln eller Merkurius, lämnade sin felaktiga placering i Skorpionen och lade sig i Lufttecknet Vågen. 

Eftersom horoskopet tillhör de 20% som slipper se t.o.m. det fundamentala livsuppdraget gå upp i rök, stannade Solen kvar i Månen. Det gör den här bloggaren till en rätt "utspejsad" typ som har alla de tre huvudplaneterna uppe i det blå. Ja, om man räknar in ascendenthärskaren så är den ju Merkurius och då är samtliga fyra "pelare" av Luft. Det slår mig att jag alltid gillat låten "Fly me to the moon" fast i övrigt inte alls intresserad av den här typen av traditionell populärmusik, ett barn efter rockmusikens födelse.

Var det några problem att se hur fantastiskt kompositören Bart Howards födelse hade "rätt" symboler inprickade för det som säkerligen är hans livs mest kända melodi? 

På hans arbetsplats Blå Ängeln premiärsjöngs den. Var hittar vi arbetet? Som arbetsgivare i tionde huset, annars i sjätte huset för såväl tjänstefolk som fiender (ibland är de samma sak...).

I månhoroskopet finner vi således ängeln eller kommunikatören Merkurius i det sjätte huset för dagligt tjänande - och Howard var alltså konferencier - dvs. budbärare som påannonserade artisterna! Men det är som synes bättre än så, för han har den verksamt goda Saturnus - "själens form" - i tät konjunktion med Merkurius. "Ängeln" styr förstås över alla transportmedel men i Luftelementet särskilt de luftburna, och konjunktionen med Månens disponent ger oss, ja vad då? En flygtur till månen!

Du är inte så verklig som du tror - du är en föreställning i Någons sinne! Är det du själv, som din egen Ärkeängel som sitter och drömmer fram detta liv? 

*****

Jag ska inte föregripa nästa (redan skrivna) inlägg alltför mycket, men vill också nämna en annan och liknande låt, nu framförd av Frank Sinatras dotter Nancy. 

"Up, Up And Away (in my beautiful balloon)" uppfyller alla krav på en sång som tillhör Luftelementet, till skillnad från t.ex. Phil Collins "In the air tonight" där luften bara är ett passivt medium för något annat Phil sniffat upp.

Det var när Nancy sjöng luftballong-låten jag åtta år gammal upplevde mitt livs första kärlek - genom tv-rutan. Programmet Nancy Show innehåll trivialt småprat som bryggor mellan tidiga musikvideor där en raffig Nancy sjöng (mimade!) sina kända sånger i olika miljöer. Skivan "Movin' With Nancy" blev ett av det sena 60-talets många ikoniska albumomslag - det var nog en oskuldsfull tid för den som inte begrepp vad USA gjorde i Vietnam just då:

Jag förstod inte ett ord engelska vid åtta men möjligen var sången svensktextad - jag är långt ifrån säker. Den har i vilket fall en luftlätt och smittsam enkelhet som passar ett ungt sinnelag (Månen) i Tvillingarna.

Up, Up and Away var skriven av en Jimmy Webb och på Wikipedia visar det sig att Nancy Sinatra (som så ofta) bara gjorde en coverversion på en låt The Fifth Dimension haft en megahit i USA med.

"Femte dimensionen" är ju i sig en helt enorm koppling till den här bloggens spekulerande i hur det femte elementet Eter - utanför tid och rum - på något sätt måste övergå i Luftelementet som ju är det varigenom LOGOS - Ordet som skapar - sätter igång det som ska bli vår värld. Eterelementet har en förvirrande historia och kan i vissa fall uppfattas just som Luft, fast av en ännu mer subtil sort än det syre vi andas. 

Namnet Jimmy Webb är helt nytt och i skrivande stund har jag ännu inte ritat upp hans horoskop. Så det måste göras nu. Han skrev dock en av de låtar som var viktiga i mitt liv, kanske den som startade intresset för pop vid åtta. 

Tredje huset för sång och dans
tillfälligtvis ägd av Venus i Jungfrun

"Can't win them all"... Inte en enda planet i Luftelementet, såvida inte födelsen inträffade mycket tidigt på dygnet och Månen stod i sen Vattuman.

Men allt tyder på att det är en Fisk-Måne. Varför? Jo, för att låten skulle kunna ha varit skriven av herr lättsam pop himself, Burt Bacharach! Och han har också ett horoskop som med viktiga delar i Vatten och Jord, inte minst delar han med Bart Howard den mycket stilsäkra Stenbocken som måntecken och har därför en god Saturnus även han, trots att Saturnus i Skorpionen är kända för att vara hårda. 

Bacharachs perfektionism - en av Stenbockens egenskaper - var så extrem att han i princip plågade livet ur sina sångerskor genom omtagning efter omtagning. Här ser man Saturnus i Skorpionen i kombination med bestraffaren/den bestraffade Draksvansven, vilket möjligtvis skapar en lite otrevlig underton till hans Mån-Stenbocken. 

Den är inte heller, likt påvens Mån-Stenbock baserad på iden idealistisk Vattuman-Saturnus utan på ett mycket lägre sentiment. Skolad för klassisk musik valde Bacharach att skriva popmusik - för där fanns pengarna. Här hör vi nu hur Stenbocken och Skorpionen tillsammans ofta har just Jordens och Vattnets föga idealistiska målsättningar. 

Tredje sång- och danshuset huserar sin bhava karaka Mars!
Intensitet i ömsesidig reception med framgångsrika Jupiter
- ett sensationalismens Eld/Vatten-krig som gjort Bacharach till ikon.

Men Bacharachs viktiga sinnelag förklarar för mig varför jag också gillar brittiske popmusikern Richard Hawley så mycket. Slå upp hans horoskop på bloggen och se hur han, Bacharach och "Up, Up And Away"-snubben faktiskt tillhör en grupp som visar det bästa med Jord och Vatten - jag formligen älskar musik som skapas i dessa två element. Kanske har med min akuta Jord-brist att göra...

Jimmy Webb, som ville bort och upp i luften saknar alltså den spektakulärt tydliga Luftindikation som utmärkte Bart Howards tid i livet då han fick till sin "Fly Me To The Moon".

Med månascendenten blir dock Månen en nyckelplanet eftersom den för Fiskarna i 1a huset är en verksam välgörare. Dess disponent är "bara" neutral enligt det indiska synsättet, men hallå! - Jupiter är den Stora välgöraren! Dessutom verkar den mot Månen via opposition.

Från opposition också den energiska Mars som också den är en verksam välgörare för en Fisk i 1a huset. Därmed kan man ganska enkelt ge tummen upp för Jimmy Webbs Måne även om den också aspekteras av Venus, både fallen i Jungfrun och en av de verksamma illgörarna! Venus är dålig på social anpassning i ensliga Jungfruns tecken och som tillfällig ägare till tredje huset för "sång och dans", kunde det här se svagt ut. 

Men "Up, Up And Away" var inte en enstaka lyckträff. När jag läser vidare om honom på Wikipedia hittar jag ännu en av mina favoritlåtar, "By The Time I Get To Phoenix" - en popklassiker fast jag hörde den först i en coverversion många år senare av soulkvinnan Gladys Knight och sen med jamaicanska reggaebandet Paragons. Jimmy Webb är också: "the only artist ever to have received Grammy Awards for music, lyrics, and orchestration".

Fadern var präst vilket stämmer på ett generellt sätt med en Måne (barndomshem) i Fiskarna med religionens Jupiter inte bara som disponent utan här också som en verksamt god disponent.

Vad säga om den svaga Venus som ändå producerat så mycket gott för det tredje "sång- och danshuset" (en indisk beskrivning av kommunikation av ett särskilt slag)? 

Hans skicklighet måste bero på det fenomenala stöd den fallna Venus får från sin omgivning, från den neutrala till goda välgöraren Jupiter, från den goda Mars, från den goda Månen! Om något är ju Venus i Jungfrun känd som en lika hyperkritisk jävel att få på sig som Burt Bacharach när han terroriserade sina sångerskor in i sena natten tills de nästan grät av utmattning. 

Men den här kritiska tendensen i Jungfrun (som många är medvetna om och som får dem att frivillig dra sig i skymundan) har ju en bra sida när det kommer till att hitta tonerna som passar perfekt ihop! 

Solen i Jungfrun fanns med bland de mest belönade Nobelprisförfattarna och om man påminner sig stortestet av 291 unga kvinnor som visat sina nakna kroppar i Playboy för pengar (Jungfru via Venus fall som den stora horan!), måste väl åtminstone det sägas att de hade kroppar värda att visa upp mot betalning. Jungfruns tecken tillhör de allra vackraste - de är ofta redan som fysiska kroppar så fint tecknade som den finaste melodi eller novell. 

Oxen är rå materia i jämförelsen, medan Jungfrun står för Jordelementet i ett mer kultiverat stadium - från Tamas mörker till Sattvas förfining. Eller, om man ska börja med Saturnus/Stenbocken och dess sexuella men hårdhänta passion och cirka från (ett av) Djävulens tecken till Oxens tamasiska mörker och därefter till Jungfruns näsa för att tjäna på skiten, när man nu finner sig fallen i det materialistiska Jordelementet! Fritt fram att spåna som man vill, den som fallit i Jord slipper i vilket fall inte ut. De är här för att syssla med resurser.

Om de inte, likt Jimmy Webb, har en sjusärdeles grej på gång i något mer specifikt hus, som det tredje kommunikationshuset.

Ställer man bara specifika frågor ("vad som låtskrivartalang") verkar en månascendent ge precis lika bra svar som om den faktiska födelsetiden fanns tillgänglig. Och om detta handlar nästa inlägg som kommer snart.

Notera dock att Bacharachs horoskop bygger på hans verkliga framträdande i världen och då kan man åberopa bhava karaka-läran som ger pluspoäng för en planet som befinner sig i ett hus den har någon slags snarlikhet till.

Utan att det var planerat (Bacharach var en sista-sekunden koll) har vi här hittat tre stora amerikanska kompositörer till lätt och elegant musik som alla haft en mycket viktig planet i Fiskarnas tecken där tredje huset sett bra ut eller haft kraftfullt stöd. Frågan är hur många RIKTIGT FRAMGÅNGSRIKA kompositörer man måste beräkna innan man hittar det första horoskopet med ett helt utslaget tredje hus? Och om så, kommer då även det femte generella skapandehuset att vara utslaget? 

Bart Howard - "Fly Me To The Moon" - hade visserligen Jupiter som verksam illgörare, men vilket väger tyngst, den tillfälliga rollen som problemskapare i samband med framgång, lycka etc, eller dess grundläggande natur som välgörare och här dessutom i dess hemmatecken Fiskarna och i det tredje huset för "sång och dans"? 

Och, när vi nu sett Bacharachs spektakulära sprittighet via den ömsesidiga receptionen mellan Eld och Vatten (Väduren och Fiskarna) - se hur också Bart Howard hade samma signatur!

Jag vet inte om Howard skrivit lika många klassiker som Bacharach, men "sensationalismen" - åtminstone då den uppträder via ömsesidig reception - tycks verkligt gynnsamt om det handlar om att få till en Megaframgång! Den givande och varma Elden och det kalla och begärande Vattnet tycks skapa något perfekt här - skaparen ger något som de kalla och inspirerade massorna verkligen älskar.