Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont: T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester? Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver." Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta." Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning." | Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c) JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga): "Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss." (Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice) Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller. |
söndag 10 mars 2013
Robin & den bölande Oxens röst
Tur att den andra Robin stavar med y, för nu etablerade sig en till med samma unisexnamn på den svenska pophimlen: Robin Stjernhammar.
Jag har betvivlat mina tidiga intryck av att Oxen skulle ha bättre röstresurser än andra tecken, men jag fick förnyad tillit till traditionen om att Oxen är den orala kommunikationens och röstens tecken via den vilt bölande schlager-Robin. Han har verkligen drag i piporna.
Det är nu inte Solen utan Månen som står i Oxen, och dessutom med den kraftfulla Mars. Tankarna går direkt till Mona Sahlin som har samma kombination och, tror jag, är fullt kapabel att ta i så det hörs även om hon under sin politiska karriär ofta verkade spela nedtonad - lite som Carola håller på.
Det har varit ett väldigt prat om dåligt självförtroende i samband med hans snirkliga väg fram till segern, och horoskopet antyder något sådant. Tillit och ett gränslöst hopp att "det fixar sig" sorterar bl.a. under Jupiter, medan dålig självkänsla är ett klassiskt uttryck för Saturnus, planeten som tycks skada människans kontakt med det inre och få henne att se sig utifrån, som ett "projekt" eller "varumärke". Det är naturligtvis Slavdrivaren Saturnus som vill ha det så. Alienerade människor jobbar bättre, sneglar mer avundsjukt mot sin nästa och strebrar uppför lönetrappan.
Robin har som synes dessa två principer låsta i clinch - det ger sig inte! Och dessutom är de invävda i "vinna/försvinna"-axlen mellan ambitiösa Drakhuvudet av "avklippta" Draksvansen! Fatta! (som Robin sade).
Frågan är därför om det blir någon värst framgång i finalen. Är de här fyra planeterna i låsning ett faktiskt hinder mot framgång?
513 Nobelpristagares horoskop (måttet på fenomenal framgång?) tyder på att så inte är fallet, om man begränsar sig till enbart Saturnus mot Jupiter. Genomsnittet 42,75 pristagare med denna opposition (räknat mellan hela tecken) stämmer nästan exakt med det faktiska utfallet: 41 stycken.
Man skulle dock kunna ställa en följdfråga: om Jupiter är stor framgång (stort erkännande) och Saturnus en trög och slitsam faktor, hade då dessa 41 pristagare en längre väg till Nobelpriset? Var de mycket gamla när de äntligen blev belönade? Den frågan kräver lite mer grundarbete och får anstå till en annan gång.
Dålig självkänsla kan också bero på eldbrist och här utmärker sig horoskopet genom noll placeringar i det elementet. Dessutom är eldplaneten Solen placerad i ett saturniskt tecken och i direkt opposition till "kungaskaparen" Regulus. Ett intressant faktum som styrker tanken att man visst kan använda oppositionen med fixstjärnorna (och kanske också de andra planeterna). Men här upplever en Sol - en levande person i sin identitet - att han står så långt från "adlandet" som möjligt är. Robin var inte alls segertippad - kanske hela hans livs "historia"?
Tittar man på förra årets spektakulära vinnare, hjälper tyvärr inte Robins horoskop att säkra Loreens osäkra månplacering. Hon kan ha den i svenska folkets soltecken Vattumannen, eller i föregående Stenbocken. Båda positionerna är saturniska och anknyter till slit och armod snarare än Jupiters lycka. Hon har också dunkelt talat om ett skamfilat förflutet.
Med den oklarheten om hennes sinnelag är det svårt att göra något vettigt. Hon har dock ingen som helst självförtroendesänkande störning mellan Jupiter och Saturnus. Saturnus är tvärtom "upphöjd" i konstnärliga och rättvisetörstande Vågen och när man noterar att den stora framgångens Jupiter ligger i marsianska Skorpionen och upptäcker att Mars och Venus möts exakt i det stridande och segrande Lejonets tecken, då blir man verkligt imponerad! Detta är ju Loreens livs kamp mot "kungavärdighet", även om varken Venus eller Mars ligger inom Regulus räckvidd.
Att ha framgångens Jupiter i nederlagets Skorpion men påeldad av livskraftiga Lejonet, är en enastående udda symbolik och det är kanske det som saknas på sparven Ohios himmel. Hans Jupiter i Skorpionen (född ett Jupitervarv senare än Loreen) har inte samma uppbackning.
Förutom Solen i Vattumannen har Robin Stjernberg ett väldigt feminint horoskop och jag trodde först att han som så många andra i schlagersammanhang var gay. Så var det inte, men notera särskilt den upphöjda Venus i Fiskarna, baserad på den likaledes upphöjda Jupiter i Kräftan!!! Det feminina når här ultrahöga nivåer. Och Månen i Oxen är sedan i sin tur disponerad från denna Venus.
Det är ingen tvekan om att den för en popstjärna ovanligt alldagliga sångaren bäst kan beskrivas via just Jord och Vatten - den vanliga människans stretande i det materiella. Jag har tidigare uttryckt min beundran för den musik som Jord och Vatten producerar.
Det finns något så musikaliskt här att man är beredd att tro Platon: musik är INTE andligt. Däremot är detta en skapelse på lägre nivå som kanske antyder något av den högre verklighetens ljuvlighet.
Man ska minnas att Platon heller inte höll talen och deras mystik för att vara något värt att uppmärksamma (till skillnad från Pythagoras som tycks ha ansett talen 1 till 9 för att vara gudomliga principer). Däremot måste man behärska dem för att kunna stiga till än högre kognitiva nivåer. För Platon är det den mänskliga hjärnans arbete vi ser hos matematiker, inte gudarnas eget liv. Musik, baserad på talförhållanden, tillhör därför likaledes "imitationens värld".
Labels:
Robin Stjernhammar,
Vattumannen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Är inte vinnarlåten en (betydligt sämre) kopia av Agnes Carlssons låt "All I Want Is You"? Den är ju uppbyggd på exakt samma sätt, med en kort entonig textrad följd av ett upp och nedgående "woooooh" i falsett.
Jag har inte sett deltävlingarna, men hörde alla låtarna utom Munthers i bilen på väg hem från jobbet. Till och med bananen var bättre än vinnarlåten. Sämst var Yohio, usel komposition.
Sen är det ju inte schlager. De flesta låtarna har det vedervärdiga techno/house-arrangemanget där det alltid förekommer en raketstigande ton/ratata-trumma/krasch.
Undrar hur det kommer det sig att verserna i nutidens musik bara är totalt menlösa monotona transportsträckor? Förr var de lika bra som refrängerna.
Lättviktig danspop för tonåringar är inget jag borde blogga om. Jag har hört några av bidragen och tyckte bara att vinnaren var helt överlägsen den matta glamrock-kopia "japanen" producerade. Lät lika oinspirerande som det mesta The Ark gjort. Det sagt, är glamrock ändå något jag gillar bättre än den genre "You" hör hemma i.
Men ska det vara glamrock får man gå tillbaka till 1972-73 och lämpligen då inte Bowie och Bolan som är så förutsägbart. Istället leta upp Cockney Rebels debutalbum från senhösten 1973. "The Human Menagerie" är allt vad dagens musik inte längre når upp till: dekadent (det är glam) OCH intelligent, fascinerande.
(Ledaren Steve Harley brände tyvärr av alla sina bästa låtidéer på debuten och efter ytterligare två okej album blev han sedan bara sämre och sämre. Cockney Rbels perfekta trummis kan senare höras som studiomusiker på Kate Bushs tidiga och fascinerande popskivor.)
PS. Jag har också reagerat på hur simplistiskt uppbyggda låtarna är, och de schlagerfinalister jag hört var precis sådana. I något fall begränsade sig hela låtens hook till bara en otippad liten vändning i refrängen.
Det är extremt uttunnad musik som jag tror är producerad specifikt med åttaåringar i sikte. Schlagern har blivit branschens sätt att fånga upp en ny generation blivande musikkonsumenter.
Agnes låt anklagades tydligen också för att vara ett plagiat!
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article15395370.ab
Recycling. Notera att det enbart är välmående GUBBAR i en slags branschmaffia som sitter och tillverkar de här lättnynnade töntlåtarna, designade att funka redan från fem års ålder och några år upp. De skrattar hela vägen till banken.
Att TANTER som Madonna försöker klä ner sig 40 år och mest likna sina döttrar bara visar hur BARNET (Väduren) är en kraftfull arketyp i människans psyke. I Väduren är Solen "upphöjd" och häri ligger således "framgångens nyckel".
Fjäska för barnet (på olika sätt) och skörda själv stora framgångar.
Så låg är vuxenvärlden att den inte skäms att kapa barnens intellektuella mognad på tidigt stadium och reducera dem till samma korkade konsumenter som vuxenvärlden. Det är en slags släktförbannelse som bara pågår och pågår (Rajas guna - fortplantningsinstinkten fast som konsumtionshets)
Skicka en kommentar