Är det Jupiters yta som avtecknar sig bakom den vinkande påven? |
Horoskopet nedan ger ett utmärkt tillfälle att syna gårdagens kommentar om den maktberusade svenska advokat som enligt SvD/Kultur inte förmår skriva historiska böcker.
Här har vi återigen ett horoskop som skulle kunna förklaras enbart i termer av makt. Åter sammanförs den nobla Elden med den grova Jorden i två av zodiakens mest anspråksfulla tecken, Skytten och Stenbocken. Katolicism betyder ju allmännelighet, vilket exakt motsvarar zodiakens tredje och sista akt, den universalistiska, allt annat övergripande zonen.
Notabelt är det vår kosmos sjätte och sjunde himmel, Lagens Jupiter och Lagens verkställare Saturnus, som råder över dessa upphöjda nivåer!
Hur mycket ska man göra av det faktum att omoralens och stridens Mars attackerar hela påvens livsgärning (soltecknet)? En livsgärning som intressant nog är helt perfekt för en andlighetens fader. Indisk astrologi kallar gudarnas gud Zeus (astrologins Jupiter) för Guru - Fadern! Och här kombineras Jupiter och Solen, förvisso med symbolen för en "achiever" - det giriga Drakhuvudet.
Här sker därför det intressanta att Drakhuvudet agerar som en förstärkning av den planet som förfogar över denna norra månnod. Men Jupiter (Guru) är ju i positivt hemmaläge i Skytten och förfogar helt och hållet över sig själv. What you see is what you get - här är en genuint andlig man.
Sedan kan den dekadenta homosexuella samtidskulturen i väst twittra hånfullt bäst den vill - dessa skadade själar har troligen inte ens potential nog att höja sina sinnen tillräckligt för att förstå varför de är som de är. (DN anser det viktigast att fokusera homokritiken.) Och än mindre förstå att kristendomen alltid värnat om den gudomliga lag som även astrologin kodifierat. Att kristendomen är lika lättkorrumperad som någon annan institution gör inte Jupiters gudomliga lagar (ska vi säga "riktlinjer"?) mindre verkliga.
Frågan är om den nye påvens tillträde signifierar någon stor händelse i världshistorien som vi inte ens anar i dagsläget men snart kommer att bli varse? Horoskopets hela hjärta, Drakhuvudet-->Solen-->Jupiter, ligger på rak linje med Vintergatans Hjärta - det galaktiska centret!
På ett rent personligt plan tycks Franciskus ha humor (SvD) och ingen som kan sina zodiaksymboler kan väl missa Solen med Jupiter i glättiga Skytten! Vad man än kan säga om statsminister Göran Perssons avfall till näringslivet, så var han en glad skit och fylld av pojkstreck. Tack vare hans kända födelsetid kan man iaktta samma joviala Jupiter stiga i öster i härskarläge i Skytten.
Få kunde väl ana att hans kombination av Skytt och Stenbocken skulle innebära en så simpel förståelsehorisont som Perssons kollaps och val av enbart materiell expansion i livet. När en viss mättnad av det materiella inträder bör en normal själ söka sig mot större frågor, men Persson förblev bojad vid enbart det materiellt goda. Man kan spekulera mycket över skillnaden mellan hans Sol i Stenbocken och Måne i Jungfrun (bara Jord) kontra påvens Måne i Stenbocken men den drivande Solen i Skytten - det värdsliga stadiet bortom materialistens ävlan!
Se även: Bush & Persson - om att vilja tjäna på Jorden
Den nye påvens harmoni med det galaktiska centret kan betyda att tiden är kort för de västerländska knähundar som i valfrihet och konkurrensens och marknadsekonomin nästan lyckats leva ut sin livslögn! Det kan vara nu skiten brakar ihop och det är återigen den västerländska människans ofullkomlighet som dragit (väst)världen ner i problem. Se regeringen Reinfeldt för ett bra exempel, om än t.o.m. under genomsnittsintelligensen för en högerregering i väst, på hur lågt västerlänningen sjunkit. Hon fattar varken in eller ut längre!
Till och med odugligt svenskt ogräs som hädangångna gruppen Dag Vag förstod mer av livet, som den här fina texten från deras andra singel "Sånt är livet"/"Flyger" omvittnar.
Så när opp är ner
Och ner är opp
Då är det som det ska va!
De här orden från ett expanderat medvetande tål att jämföras med vad som säkerligen är ett äkta ord från Jesus, här i den förmodligen äldsta versionen (Thomasevangeliet, logion 22):
Klicka för bättre läsbarhet |
Återigen samma insikt om att det verklighetsförvrängande lägre förnuftet måste utsläckas - dess vanemässiga upphöjande det ena på bekostnad av det andra försvinna. Alla falska tudelningar måste kvittas mot varandra så man ser klart igen!
Kort och gott: tänkande av den typ regeringen Reinfeldt bedriver - att smutskasta ett helt folk för deras "sömn" och använda denna lögn för drive en politik som bara gynnar vissa, det är en ond människas sätt att fungera och ett säkert sätt att aldrig komma i kontakt med det livet egentligen handlar om: att bli människa och i den påföljande påbyggnadskursen bli en gud.
*****
Som bloggen föreslagit från första början är Skytten och Jupiter nyckeln till detta "kosmiska" medvetande som går bortom den i jämförelsen påvra skrivaren Merkurius snoende hit och dit för att i ord förklara vad som är själens ofattbara kognitiva kraft i hopplös exil hos mänsklighetens dummaste specimen - ateister och egoistiska borgare!
Inte undra på att Göran Hägglund "kristdemokrat" gjort gemensam sak med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - här har vi tre individer, som vad de än tror de håller på med, objektivt beskrivs som knotande med Mörkrets kors på sina ryggar! Raka motsatsen mot det här förnämliga påvehoroskopet.
Så frågan om den omoraliska Mars i Jungfrun kan besvaras: Nej, denna onda attack rår inte på Skytten som den är konfigurerad i detta horoskop. Reinfeldts Mars i Jungfrun är en ond kraft eftersom vi känner dess exakta position i 1a egohuset, en ond vilja att gynna Jungfrun som egenintressets symbol.
Nye påvens födelsetid har jag ännu inte sett, men med Månen som ascendent - ett sinne baserat på en utmärkt placerad Saturnus i sitt positiva härskarläge i Vattumannen - förblir Mars ond även i sin verksamhet. Detta är onekligen ett stigma i religionens hus, men är han själv involverad i Mars förehavanden i religionens namn?
I religionens nionde hus upplever påven - ur sitt sinnelags perspektiv - hur Kyrkan drabbats av en svår skamfläck och hur den utbredda homosexualiteten bland prästerna är ett problem för religionens trovärdighet. Mars angriper Jupiter - religionen - och Solen - "sakens innersta väsen"!
Men notera att det inte är Jupiter som är religionens de facto-signifikator. Det nionde husets tillfälliga ägare är Merkurius. Merkurius (intellektet) förvaltar det nionde huset och Merkurius är när Stenbocken står i 1a huset en verksam välgörare! En i grunden god sak (religionen) har alltså befläckats av onda jungfruskändare!
Merkurius som nionde husets ägare betyder inte att religionens Jupiter helt ställts åt sidan, men den fyller i detta horoskop andra primära funktioner. Den äger tillfälligtvis 3e kommunikationshuset och 12e förlusthuset.
Ur månascendentens perspektiv är Jupiter en verksam illgörare och det kan noteras att det redan har börjat spridas lögner i medierna (3e huset) om påstådda svek påven skulle ha gjort sig skyldig till! I själva verket hade påven gjort förtjänstfulla gärningar mot sin nästa!
Den "verksamt illgörande" Jupiter i tolfte visar sig i själva verket vara en bra placering, för här neutraliseras Jupiters dåliga sidor (frosseri, överdrift, chanstagande, etc) av det världsligt onda 12e huset för förluster (eller frivilliga försakelser).
Paradoxalt nog leder kvittningen till att vi åter står med Jupiter som den naturliga stora välgörare den är, och dessutom, förstås, hemma i sitt härskarläge.
Påvens sinne är en Måne på väg mot full och därför en verksam välgörare, och fastmer vilar sinnet i händerna på en stabil och verksamt god Saturnus i konceptualitetens tecken Vattumannen.
Påven vet i sitt sinne att kyrkan skadats av pedofilskandalen och att den framstår som en illgörare (olyckans Mars skadar oskuldens Jungfru i religionens 9e hus), men han har själv ett starkt och gott sinne och tror på själva tanken eller konceptet (Saturnus i Vattumannen) Kyrkan är ett synligt uttryck för.
Mars i Jord i attack mot ett Eldtecken kan schablonmässigt reduceras till "egenmäktighet", men i det här fallet stämmer den beskrivningen ytterst dåligt". Jag har tidigare citerat brittiske astrologen Charles Carter och för en gångs skull fungerar Google-söket uppe till höger. Jag mindes Carters exakta ordalydelse, "critical combination", och genast visade sig inlägget i fråga:
En fri sociolog (Eld- och Jord-kriget)
Påvens kärleksfulla Venus är såväl naturlig välgörare som verksamt sådan när Stenbocken ockuperar 1a huset, och när Venus som här allierar sig med en god Måne, då ska det till en verklig demonbesatt människa att säga något ont om denna människa. Himmelen har förklarat Franciskus den förste för en av de rättfärdiga!
Nu var som bekant indierna grundliga, och en komplett studie innebär att vi gör om hela analysen en gång till, men nu med Solen som ascendent (Surya lagna) och sedan en tredje gång, med den reguljära lagna eller födelsetimmans ascendent! Men den rigorösa utredningen lämpar sig inte som blogginlägg - underbegåvade svenskar knotade i bloggens tidigaste skede om hur hopplöst långa inläggen var! Så låter den växande svenska underklassen, uppfödd på YouTube-klipp och messande!
18 kommentarer:
Du är väldigt snabb med att höja honom till skyarna... men du nämner inget om att han var lierad med militärdiktaturen i Argentina på 70-talet. Att motarbeta sina egna trosfränder som försökte störta diktaturen och skapa större rättvisa, det är illa nog, men att han dessutom eventuellt har medverkat till kidnappning av sina egna trosfränder, det är ju fruktansvärt! Nu är det ju inget bevisat när det gäller just det, men vad är det man säger... "Cesars hustru får inte ens misstänkas"...
Det andra man läst om honom verkar ju bra, men när jag såg horoskopet associerade jag direkt den fula plumpen mars i det annars "vackra" horoskopet till just denna fula plump i hans "cv".
Jag blev nyfiken på det där med "lögner om påstådda svek" - vad syftar det på?
S
På morgonradion P1 hörde jag med ett halvt öra, jag tror det var biskop Anders Arborelius, förklara lögnryktet och berätta några "motsatta" historier om hur Franciskus ställt upp för människor i trångmål. Jag tror det Arborelius syftar på är en historia som Aftonhoran var snabbt ute med. Jag har inte ens läst den, givet standarden denna tidning håller.
Och sedan har vi ju, för vad det är värt, horoskopet med Månen som ascendent som placerar VENUS som välgörare, den för detta sinne viktigaste planeten. Och båda har Saturnus som en bergfast bas i den högre värld av Luft som många inte kan se eftersom de dömer efter köttet.
Varför jag talar om "enormitet" är helt enkelt för att påven har ett perfekt sinnelag. Säkert, om man studerar hans milstolpar (Solen) finns det några punkter som svajat. En 12e-hussol bör ha så lite med denna världen som möjligt att skaffa.
Samtidigt är hans Saturnus/Måne uppenbarligen mycket världsligt kompetent, det är inte oviktigt i det indiska systemet att slippa i från en så fasansfullt angripen Måne som den massmördaren och rasisten Anders Breivik uppvisade!
I så måtto man följer husbetraktelser bara med hjälp av Månen (som ställföreträdande ascendent) är Mars INTE viktig! Men så fungerar den röda illbattingen - den lurar överhettade att titta mot den. Det är VENUS som har den viktigaste typen av position: en hörnposition.
Arborelius kan väl sägas vara part i målet, med intresse av att framställa påven så positivt som möjligt. Uppgifter i AB kan man så klart inte heller ta för ovedersäglig sanning, men det kan väl inte heller helt vara gripet ur luften, ingen rök utan eld som man säger, men det är ju omöjligt att bedöma sanningshalten i vad som sägs, så själv säger jag varken bu eller bä till påven än så länge... och dömen icke, heter det ju :-) Ett gott tecken var iaf att han har valt namnet Fransiskus, tycker jag. Det ligger förstås en tanke bakom det. Det ska hur som helst bli intressant att se om hans födelsetid kommer att bli känd, så man kan se vilken "riktig" ascendent han har.
"kan väl inte heller helt vara gripet ur luften"
-Åsikter och antaganden klassificerade Platon som tillhörande tillvaron under Månen, dvs föreställningens nivå. Ibland träffar åsikter rätt, oftast fel, var väl filosofens åsikt. För verkligt vetande hänvisade Platon till himmelens geometri och det är vad jag åtminstone stundtals sysslar med på den här bloggen. Det här inlägget är ovanligt befriat från polemik och raljerande – ett förhållningssätt som utgår från Månen i dess rena koppling till yttre sinnesdata.
För Platons nivå av exakt vetande (där den som har himmelen med sig kan mörda och ändå följa Guds plan) är det viktigt att studera hur Principens Saturnus ställer sig. Vad gäller nye påven är Måne och Saturnus entydiga, han är inte ett barn av Lögnens ande.
Vad en fysisk ascendent skulle kunna göra med klartecknet om Månen och hur den står stadigt under Principens kontroll, är möjligtvis att kasta skuggor över en själ som redan fått klartecken på en högre nivå av verklighet. Att bara se Månen som människans inre sinne, eller den vegetativa själen (beroende på tecken, element, m.m.) har dock haft sin plats på bloggen eftersom skandalnyheter driver fram horder av störda Månar.
Jag har svårt att återkalla i minnet ens ett enda horoskop på bloggen där Månen varit en verksam välgörare disponerad från en välvilligt stämd Saturnus. Samtidigt tror jag inte något inlägg prövat mer än två ascendenter - nymånarna är viktiga födelsetidpunkter, både vilja/intelligens (Sol) och sinne (Måne) gör gemensam sak. Jag tror inte en fysisk ascendent kan betvinga en så stark Sol, som direkt informerar det lägre sinnet. Det blir oerhört starka individer (eller oerhört svaga om Solen är fallen – se massmördaren och självspillingen Tim Kretschmer på bloggen).
Att Månen är verksam på egen hand visade mängden mördare med en fallen Måne i Skorpionen. Ett bortglömt minitest i anslutning till detta fynd var specialstudien av de drygt 20 månarna i Skorpionen och hur deras disponent Mars LIKALEDES låg pyrt till på ett intressant vis.
Det är denna extrema grupp man kan jämföra påvens goda Måne och goda Saturnus med om man föredrar stjärnornas omen framför egna åsikter. Det är just samtidens oförmåga att överge lösa åsikter som gör t.ex. katolicismens syn på homosexualitet så svår att förstå.
Samtiden är – med kyrkligt språk (och jag är sannerligen ingen kyrkomänniska) – så ofattbart syndfull att den hellre föredrar sin mer eller mindre välgrundade föreställning (Månen) än den himmelska uppsättning spelregler som mänskligheten redan upptäckt gång på gång. När västerlandets civilisation är död och historia kommer samma principer att upptäckas på nytt (eller återfå sin forna verksamhet).
Troligen kommer framtiden att upptäcka hur synd/psykisk avvikelse och genetik utgör ett helt sammanhang. Kanske har astrologin vid den tiden tjänat ut sin roll men som den babyloniska konsten antyder i sitt ambitiösa helhetsgrepp på tillvaron finns det säkerligen mer mellan himmel och jord än Horatius någonsin lyckats klämma in i sin filosofi! (klassiskt citat från Shakespeare/Hamlet)
PS. Kritiken som återges i SvD, och som bör riktas mot Kyrkan som helhet - kände jag inte till då när jag skrev inlägget. Likväl är det exakt så jag tolkar den accidentella pesthärden Mars i Kyrkans nionde hus (och dess attack mot religionens planet Jupiter). Påven är medveten om Kyrkans felbarhet.
Katoliker bör inte ha några problem att förstå vad astrologin menar med planetens essentiella natur och dess accidentiella dito - filosofen Thomas av Aquino brukade naturligtvis samma begreppsvärld som varit i bruk i den hellenistiska astrologin (och naturligtvis informerar även i den indiska grenen).
Det som står i Svd är ju just ett bevis på att kritiken inte var helt tagen ur luften. Man kan säkert kritisera kyrkan som helhet, men att Bergoglio först inte vittnade och när han gjorde det gav ett värdelöst vittnesmål måste han väl personligen lastas för.
Jag noterar att du i det senare påveinlägget har svängt när det gäller vikten av känd födelsetid och därmed ascendenttecken. Tidigare har du beklagat att så få av dina horoskop har känd födelsetid.
Alla som föddes 17/12 1936 är alltså lika högsinnade...
S
Omsvängning är det inte så mycket som ett fokus på en högre nivå än egonivån. Läs Bergspredikan i NT för en tydlig indikation om sinnelagsetiken ("lunär etik"), för vilken människan inte behöver mörda bokstavligen för att ha gjort det.
Jag tyckte det kunde passa att höja bloggens filosofiska diskussionsnivå en smula för ett inlägg som som rör en person som ju sägs representera de kristna dygderna.
Jag citerade NT så sent som igår: "Dömen icke..." osv. Detta försöker jag tänka på. Det där med "inte behöver mörda bokstavligen" är något som vi lite till mans nog behöver begrunda. Inte minst de som bloggar om andra...
:-)
S
De här turerna i kommentarspalten har givit mig en ny idé, tack för det!
Jag ska göra ett specialstudium av Månen för alla brottsdömda horoskop jag har med födelsetid (förvisso inte särskilt många). Dvs. inte enbart granskningen av tecken (där Månen i Jungfrun och Skorpionen ser ut som lite svagare sinnen än de andra) utan Månen utifrån flera parametrar.
Det vore intressant att se om den s.k. månascendenten har en prediktiv kraft och inte bara är en teori om sinnelagets nivå. (Bergspredikan: "tänka med lust på din nästas partner = otrohet" - typisk referens till störd Måne.)
Kul - alltid till din tjänst, som sagt :-)
Men jag tycker det låter väldigt vagt det där med månascendenten och prediktiv kraft - det föds ju tusen sinom tusen barn varje dag... kanske den fysiska ascendenten kan vara skillnaden mellan "tänka" och "göra"...
Ja det ska bli intressant att se om det framkommer något.
S
Själva meningen att föra Bergspredikan på tal, var ju att påminna om att redan det sinne som härbärgerar vad ont är, är lika skyldigt som den kropp som begår otrohet eller slår ner folk med järnrör på gatan.
Ur sinnelagsetikens perspektiv är det en falsk tudelning att skilja mellan tanke och handling. Således: tiotusentals barn av Den Goda Tanken föds samtidigt med påven och lika många drivna av den Onda Roten (även kallad Yetzer ha-Ra på bloggen) framträder under en dålig Måne.
Nå, det superlånga inlägget som nu publicerats och den fristående uppföljningen om Anders Borg, klargör metoden...
Du kanske redan sett det, men påvens födelsetid är nu känd, och då blir den sideriska ascendenten tvillingarna. Ev. analyser överlåter jag åt dig. :-)
S
Alls inte. Men där var den, uppgiften hos AstroDatabank. Stort tack!
Det viktigaste med en konkret ascendent är förstås att Tvillingarna - som annars har många planeter mot sig - ger det bästa tänkbara 9e huset för högre samvete, filosofi och religion.
Saturnus som verksam välgörare i nionde i sitt eget positiva härskartecken Vattumannen.
Vattumannen = Människan = Kristus = Nous, Guds medvetande eller det Plotinus kallade den andra guden i sin treenighetslära (som kristendomen stal - den Helige Ande motsvaras hos Plotinus av Själen eller Zeus - astrologins Jupiter som "uppfyller" allt).
Venus är också välgörare men fjättrad i åttonde huset där saker måste dekompostera. Den tål att fundera över...
Kineserna ger påven det sällsynta Ho Lo Li Sho-ominat nr 35, sällsynt för att det innehåller Eldens symbol (över den för Jorden), vilken förekommer ytterst sparsamt i systemet.
Sol stiger över Jorden: "den visa människan putsar på sin redan skinande dygd". Fjärde "kontrollinjen" varnar för att bli som en gnagare som girigt söker sig in i maktens boning i syfte att själv tjäna på det.
"Den mogna naturen" tyder på att Ödmjukheten (tema 15) är "skörden" i detta livsöde. Baslinjen: "Läger t.o.m. anspråkslöshet till anspråkslösheten och må därigenom korsa den stora floden. God lycka!"
Ett födelseomen för ett potentiellt helgon?
Ödmjukhet har han som bekant "gjort en grej av" för att uttrycka sig lite respektlöst - alltså det där med fottvätten... och bara det att han tagit namn efter "Guds lille fattige", Franciskus av Assisi... Men jag tror säkert att det är uppriktigt menat, inte minst nu när man kan se att han har det osjälviska tjänandets tecken fiskarna i sitt karriärhus, och så det där med ödmjukheten som I Ching visar. Det är fascinerande hur det stämmer.
Jag funderade över mars i 4:e. Det kan väl liknas en aning vid mars i kräftan. Och i vid mening (han är ju skytt :-)) kan väl hemlandet symbolisera 4:e huset. Militärkuppen i Argentina var ju en angrepp inifrån, där har vi "det inre våldet" igen. Och det måste ha gett honom som religiös ledare svåra problem med att veta hur han skulle hantera det. Som utomstående är det ju omöjligt att veta om han gjorde rätt el fel. Men den av de två gripna prästerna som lever har ju försonats med honom, läste jag.
I min I Ching-bok (Stephen Karcher, svensk utgåva 1998) står det också om gnagare - råttor med håriga svansar äter upp lagrat spannmål och att detta tyder på närvaron av ett ilsket gammalt spöke som återvänt för att utkräva hämnd för gamla oförrätter. Rådet är att göra sig av de här gamla idéerna och vara öppen för nya. Man kan fantisera om att "råttorna" är militären och alla som gynnades av deras styre, och att det där med spöket som återvänt är karma som ska bearbetas, att det var därför detta "drabbade" honom. Venus och månen i 8:e ligger nära till hands att associera till här.
Mars attackerar ju bl a solen i 7:e och jag vet inte hur man ska tolka en påves partnerhus... Men, återigen i vid mening, kanske man kan se 7:e huset som "den andra", alltså "nästan" - medmänniskorna.
PS: När man talar om trollen... idag var det ett inslag om påven i radio :-) (Epstein och Nordegren el vad det heter). En twittrande påve, ja nog låter det tvillingaktigt...
Nu är ju knappast de andra 11 tecknen mutister... Carl Bildts it-dyrkan ser t.ex. ut att timma illa med en ascendent i tystnadens och hemlighetsmakeriets Skorpion.
För specifika frågor som talförhet ska man nog hellre gå till Merkurius och 3e huset (eller hålla ögonen efter en allmänt "läckande själ" (mycket Vatten t.ex.).
Nej, och det är ingen som har påstått något sånt heller. Men Carl Bildt var väl ett dåligt exempel, med sol, merkurius och mars i tvillingarna :-) (Och nog är han tyst och hemlighetsfull om sånt som han inte vill ska komma ut... så visst går det att kombinera det ena med det andra)
Jag besvarade naturligtvis din egen kommentar om att påvens ascendenttecken var den talföra Tvillingarna och påminde om horoskopets specialiserade zoner och vidgade (eller preciserade).
Det är därför jag inte begick någon självmotsägelse i exemplet Bildt (trots felstavningen): "it-dyrkan SER UT att Rimma illa med Skorpionen". (Du missade kvalifieringen och stångade mot en redan öppnad dörr.)
Bildts tidiga it-vurm har jag kommenterat förr, om jag inte missminner mig, men inte i samband med ascendenten.
Vill du sedan påminna om några andra av bloggens käpphästar, är du naturligtvis välkommen. :-)
För visst är det så, att ju fler planeter i merkuriska tecken desto mer merkuriskhet, förutsatt att inte kommunikationen är hämmad av t.ex. Saturnus.
En sådan Merkurius blir ofta sparsmakad och tenderar mot aforismer eller korta ordstäv. I några fall har jag hittat extremt dålig självkänsla i förhållande till kommunikationen eller en konstlad formalism, man lutar sig mot svenska folkets "frasförråd" - "på med foliehatten" är ett sådant till saklig utsaga förklädd attityd eller känsla.
Skicka en kommentar