Mot hyresrättsombildaren Petter Brolins desinformativa plädering för fria marknadshyror på Newsmill, läses lämpligen bloggen Rädda Linjalen med länkar som visar vilka skumraskfigurer det handlar om. Simpla människor utan ett uns filosofi i kroppen men desto mer av den mentala underklassens kärlek till pengar.
Brolins födelsedatum är nästan helt säkert eftersom boadressen hamnar i det område nära Stockholm city som figurerat i skandalösa och omoraliska missgrepp i samband med ombildning av fastigheter till bostadsrätter. Newsmillfotot matchar också en årgång 69 som åldrats i förtid pga. sin skrumpna inre själ.
Med detta vill jag ha sagt att horoskopet inte är människans själ, men väl en yttre klädedräkt hon valt att sätta på sig vid entrén i tid och rum. Den här kartan visar åtskillig entreprenörsanda men också flera indikationer om en skadad moralisk kompass.
Det tycks lustigt nog vara den genuina moralens och samvetets tecken Skytten som degraderas till en simpel "klippare" till följd av ett flertal sekundära indikationer.
Saturnus 270° mot Solen (intelligensen) expansiva Skytten. Den här aspekten indikerar inte moralisk flathet i sig, men Saturnus är en materialistisk faktor och när man väger in Solens skadade disponent Jupiter i profitlystna Jungfrun och därtill att Saturnus och Jupiter "neutraliserar" varandra och befinner sig i giriga Drakhuvudets grepp - då förstår vem som helst att vi har en synnerligen komplicerad syn på att göra sig lätta vinster!
Vi behöver bara addera sinnelaget i Lejonet i dess klara orientering mot Venus/pengar mittöver och besinna att det är Solens omständighet som driver det här sinnelaget!
Sista spiken i kistan är den näriga Merkurius (handelsmannen). Här typiskt nog i ett Jordtecken för ett levande intresse för att makt och kontroll över realvärden och demoraliserad av ett angrepp från sidan av Mars, själv skadad i Vågens tecken. Mars skada kan här preciseras: det är Venus som pengar kopplade till egna hemmet (Månen) som bidrar till berättelsen om denna hala ål.
Det finns kommentarer i Newsmills läsarspalt mer intelligenta än Brolins plädering för sin egen verksamhet (ombildning) - Olof Lindbergs till exempel.
*****
Den eviga frågan om förutbestämmelsen.
Vad chans har människan när astrologin rymmer så många falluckor och så få faktorer som indikerar tillgångar? Frågan besvaras indirekt med hänvisning till reinkarnationen. Sakta, över många liv, mejslas en duglig form fram och de få själar som är goda föds samtidigt med de tillfälliga lugn i stormen som astrologin ändå kan teckna! (Men även här kan medvindarna locka till moralisk degeneration...)
Jag medger att jag velar på den här punkten, för vem vet säkert? Indisk astrologi är betydligt mer deterministisk och tycks mena att "what you see is what you get". Av stjärnhimmelen drar den vediska astrologin långtgående slutsatser om människans moraliska halt.
Själv i grunden hoppfull till naturen vill jag åtminstone ibland föreställa mig att välutvecklade själar kan födas i vilka kroppar som helst, dvs. under vilka stjärnor som helst. Även de gamla kineserna hade tanken om att "den heliga människan vandrar sin väg och omgivningarna omformas efter hans/hennes steg" (kommentartraditionen till I Chings 32:a kapitel).
I det här talesättet träder miljövariablerna tillbaka och åtminstone vissa människor tillskrivs en kulturgrundande eller samhällsomdanande magiskt kraft. Inte speciellt problematiskt, egentligen.
Själen som den faktor X som inte finns inskriven i horoskop men avgör om zodiaksymbolerna uttrycker sig degraderat eller på bästa sätt, talar emellertid mot hela bloggens språkbruk, där t.ex. Månen som sinnelaget (sanskrit: manas, varav t.ex. vår "mani") bakom sig har en disponent - härskaren till tecknet Månen tillfälligtvis bebor.
Närmare predeterminism än så kommer man knappt. Hos den oetiske klippare här ovan, skulle alltså Månen i Lejonet leda blicken mot Solen själv, intressant nog symbolen för den a-kosmiska helt transcendentala andesjälen. Skulle jag tvingas välja en ståndpunkt (vilket min Sol i Vågen hatar!), skulle jag utifrån fall t.o.m. bland nära vänner mena att en Sol angripen av Saturnus visst indikerar en tungt fallen själ.
Genom sinnet/Månen cirkulerar materiella former ständigt, men den som föds med Solen under kontroll av materiens herre (Satan) och utan nämnvärd hjälp från Jupiter, kommer att få kämpa för framgången i sitt liv. Varje milstolpe i livet (till skillnad från Månens månatliga lunk och små händelser) kommer på något sätt att vara märkta av Saturnus torftighet.
Detta för att själen kan antas vara hårt belastad av illa förvaltade tidigare liv, och nu återfötts för att känna på armodet och slitet i den mentala underklassens värld.
Intressant tycks de här människorna istället svika sin mission i detta liv genom att mentalt associera sig med de besuttna och söka simulera lite rikedom i sina egna liv, hur patetiska kopiorna av märkesprodukterna än är, eller hur mycket fiffel som döljer sig i pappersexercisen.
Att säga att Saturnus är moralens planet är verkligen en sanning med modifikation. Den är snarare den gränsdragare som gör att människan håller sig på lagens (Jupiter) sida i rädsla för skammen. Människans värdighet har inget med Saturnus gravitas att göra utan med en fungerande Sol och/eller Jupiter.
Men till syvende och sist samverkar alla planeter och det är bara för betraktares inre öga en intuition kan framträda om planeterna stöttar varandra i en uppbygglig väg eller om de - som här - söker sin egen vinning fast gömmer sig bakom ideologiska floskler.
7 kommentarer:
Det brukar heta, i a f i "Västastrologin" att det inte är bra att ha för många positiva aspekter, "de gräsligaste människorna har de bästa horoskopen" har man läst. Spänningsfyllda aspekter skulle vara mer uppbyggligt för karaktären. I den vediska astrologin går det för all del inte att ha så många positiva aspekter, så risken för övervikt för det är mindre.
Men det säger sig självt att inte alla med ett dåligt horoskop har dålig moralisk halt, som tydligen indisk astrologi menar! Allt beror ju på hur individen handskas med det som blivit honom/henne givet. Exempelvis så känner jag en person med samma horoskop som Sandra Bullocks ex-make (minns inte vad han heter, men det var en moraliskt lågtstående individ). Den här personen skriver romaner där spänningen mellan olika krafter som avspeglas i horoskopet tydligt märks i berättelsernas tema och gestalter. Vilket oändligt mycket mer intelligent sätt att bearbeta dessa inre konflikter! Där kan man säkert hänvisa till "faktor X".
Vad gäller det 5:e stycket från slutet så kan jag berätta att det inte stämmer. Jag har ju det själv, och har inte haft större svårigheter än de flesta andra, snarare tvärtom. (Därmed inte sagt att jag aldrig haft svårt med något och att allt har varit en dans på rosor, men för vem är livet det?) Det är ju också det där med att Saturnus tydligen är positivt placerad i mitt horoskop enligt vedisk astrologi med sina många krångliga system för planeters verkan. Så jag tycker nog att indisk astrologi motsäger sig själv där när det gäller determinism och WYSIWYG å ena sidan och detta finlir med alla dessa förbehåll och undantag å den andra.
Själv är jag också mer inne på en till viss del fri vilja och faktor X osv.
S
Som jag har förstått den indiska astrologin så kan alla, oavsett födelsehimmel, bli "goda" människor. Allt handlar om att lära sig sin "läxa". Med astrologin kan man se sina svagheter, och det är jättebra. Men slutresultatet är inte klart och förutbestämt.
Ungefär som ett prov i skolan, det är förutbestämt av läraren, du vet att det kommer men det betyder inte att du klarar det. Du måste plugga! Vissa har bättre verktyg, andra sämre, men alla som vill kan. Det tror jag på :-)
LM
S: "Vad gäller det 5:e stycket från slutet" är du, som sagt, medveten om att jag två gånger påpekat att en Vågascendent - som i ditt fall - gör Saturnus till en "verksam välgörare". Femte stycket är därför inte tillämpbart på ditt horoskop.
Minns du vilket tecken Saturnus är "upphöjd" i, så kan du börja skönja att här finns en logik i den klassiska astrologin. Ja, den kompletta astrologin är krånglig men också en helt annan historia än kommentarer till en solär karta som på många sätt är beskrivningar av rätt grundläggande tankar kring planeterna.
Bullock-mannen Jesse J diskuterades också som solärt horoskop, utan hänsyn till vad som var verksamma illgärningsman. Därför blandar du äpplen och päron som jämför ett solärt horoskop med det för en person med förmodat känt födelsetid. Har de olika ascendent har de helt olika sätt att närma sig samma planeter.
Skillnaden mellan att ha en Saturnus med eller mot sig blir den mellan god moral och en hycklande och prestigesökande natur. Externt kan skillnaden uttrycka sig som en tålmodig och metodisk livsvandring och en där oöverstigliga hinder korsar ens väg.
I ett dubbelfall, två män födda med ett dygns skillnad, har den ena Saturnus aspekt mot Solen i rollen av "illgörare" och den andra som en neutral Saturnus. Den förra har varit komplexfylld i sitt liv pga att vara långt under medellängd, och har påfallande auktoritetskomplex. Han med neutral Saturnus (och en annan Måne) har haft en oerhört seg karriärutveckling och ojat sig (på det sätt som bara en blödande "andrahandsrankad" Kräftascendent kan göra) över "dåliga chefer".
Att i ett komplett horoskop ha Solen angripen av Saturnus som "verksam illgörare" kan också vara ett tecken på karmiskt sänkt intelligens, särskilt om andra faktorer, kring t.ex. tredje huset, tillstöter.
LM: Den indiska astrologin har, är jag rädd, en mörkare syn än så. Precis som urbota dumhet kan utläsas av horoskopet i många fall, finns det också andra slutsatser man kan dra av planeterna. (Det är på den här punkten jag svajar, lite beroende på vilken filosofisk position som känns rätt för dagen.)
Men vedisk astrologin har en mängd ritualer och metoder som rekommenderas människor med svåra horoskop för att "ta udden" av störningarna. Uppenbarligen tar den här kulturen på största allvar bärandet av vissa stenar med vissa egenskaper som ska kompensera för vissa brister. Jag låter det vara osagt om det är ritualer för att få extrema neurotiker att lära sig fokusera eller om det verkligen pågår subtila energier på ett plan.
Bara ett förtydligande om att jag inte känner till födelsetid på dagen för författaren som är född i samma veva som Jesse James. Men det ligger ju nära till hands att gissa på en tidpunkt som gör Saturnus till välgörare.
Det skulle vara intressant att veta om det är en regel att andligt mer utvecklade individer föds med horoskop där Saturnus placerar sig i mer gynnsam position, och vice versa. Men det går naturligtvis aldrig att utröna.
S
Det är en intressant fråga och ett värdigt ämne för en STOR STUDIE!
Men ack, det är så mycket att lära sig och hitta en avklarnad förståelse kring! Men det skulle förvåna mig om det mer utvecklade indiska tänkandet kring planeternas skiftande karaktär beroende på om de är "verksamma välgörare" eller inte var en fundamentalistisk sanning, en slags yttersta skiljelinje när alla andra sådana här tumregler just bara är varsel.
Det är ändå så att man till sist måste väga samman "för" och "mot" i en viss fråga, som t.ex. den om moral. I fall som Jesse James kan man fråga sig hur mycket bättre den människa är som via t.ex. legitimt konstnärskap "målar ur sig" en bestialitet som den mindre lyckligt lottade själen tvingas agera ut i rollen som en bedragare eller kanske en mördare?
Det finns kort och gott frågor att ställa sig kring det Goda och Ondas natur före allt annat. Vi spelar alltid två roller samtidigt, präktiga och goda moralister i denna värld. Samtidigt är vi invånare i en annan värld som ligger bortom tudelningar av den typen eller där.
Ibland känner jag närheten till den oändliga världen där det helt enkelt inte spelar någon roll att vissa tar rollen som mördare, just för att Helheten krävde även deras illdåd då någon annan aktör eller medobservatör bokat sig för "offerrollen" i ett visst liv. Som Bob Dylan sade, "I'll sit down on this bank of sand and watch the river flow." (Jfr Hermann Hesses romantiska "ungdomsroman" Siddharta.)
Ja det där är en paradox och säkert en fråga som alltid har sysselsatt mänskligheten...
"Helheten krävde även deras illdåd" - kommer osökt att tänka på Judas Iskariot. Det har ju spekulerats i om han hade offrat sig och frivilligt påtagit sig den rollen.
Men nog är det väl ändå en evig tur att inte alla begår illdåd i verkligheten utan skriver eller målar ur sig dem istället, annars blev det väl knappt någon kvar på jorden :-) Så visst kan man väl säga att det är ett bättre sätt att få ur sig det... men bevekelsegrunderna för handlandet, det är just frågan.
S
"Bevekelsegrund", där hittar du ett nyckelord. Bevekelsegrunden "för mig själv" (Reinfeldts politik) är roten till allt ont - Satan frestade Jesus med individuell makt och rikedom. "Jag som unik del i helheten", är den korrekta bevekelsegrunden. Den leder inte bara till bra handlingar (gott karma) utan också sätter en boll i rullning som ger bättre och bättre överblick.
Vågens tecken är det första i zodiaken som klarar att spela schack med sig själv som en pjäs i mängden. (Det är därför objektiva omdömets Saturnus "upphöjs" i denna zodiaksymbol.) T.o.m. ett så ädelt tecken som Lejonet tillhör ännu zodiakens första akt, "Vägen ner" (Herakleitos) mot ökad individualism. "Vägen upp" skulle kunna fattas som återvändandet till Alltet eller Helheten där själen har ett synfält som är större än egot. Och vändpunkten är alltså tecken nummer 7 - Vågen.
Jag kom på några relaterade idéer som jag slänger ner i ännu en repris om det svenska nationalhoroskopets byggbitar...
Skicka en kommentar