Ett referenshoroskop för dem som studerar folk ur perspektivet av de fyra elementen som signifikatorer på materialism och andlighet. Som debattör ansågs Hedenius på sin tid som något av det intelligentaste Sverige hade.
Han har Solen konfigurerad med Jupiter, en indikation om förhöjd intelligens, och Jupiter är upphöjd i Kräftan. Men detta är mer kvickhet, en ryggradsmässig förmåga till direkt svar på tal. Vatten jobbar för att överleva, och saknar intresse för debatten som konstform. Filosofiplaneten Jupiter i Vatten dristar sig sällan bortom den fadda biologismen. Hur ett Vattenhoroskop hade fungerat i filosofiskt hänseende i antiken, är svårt att säga.
Hedenius var positivist, en nu stendöd utväxt av 1800-talets materialism där inga utsagor som inte direkt knöt till något som kunde pekas ut, "hållas i handen", var värda att diskutera. Han har en deprimerande fixering vid det konkreta, det fysiska: Mars + Venus ger en överdriven libido som här kanaliseras till det basala Jordelementet och hans sinne (Månen) vilar tryggt i uppfattningen att bara det som kan upplevas eller mätas med sinnena (eller deras förstärkning i laboriatorieutrustning) äger någon verklighet. Jag är inte ens säker på att Hedenius visste om hur kvantfysikerna ute i världen underminerade hans enkla världsbild medan han ännu var en ung man. Sverige låg verkligen avsides...
Minns någon gamla trötta distinktioner om vad som är "enbart en emotiv utsaga" (dvs, en "meningslös utsaga")? Så här löpte, om jag minns rätt, Hedenius banala diskurs, åtminstone som den rekapitulerades på en universitetskurs i etik jag tog. Det känns som mycket länge sedan. Han tjänar idag som inspirationskälla för den svenska grenen av franchise-fenomenet Humanisterna, vilket säger en del om hur still tiden stått på vissa skyddade bakgator.
Han har Solen konfigurerad med Jupiter, en indikation om förhöjd intelligens, och Jupiter är upphöjd i Kräftan. Men detta är mer kvickhet, en ryggradsmässig förmåga till direkt svar på tal. Vatten jobbar för att överleva, och saknar intresse för debatten som konstform. Filosofiplaneten Jupiter i Vatten dristar sig sällan bortom den fadda biologismen. Hur ett Vattenhoroskop hade fungerat i filosofiskt hänseende i antiken, är svårt att säga.
Hedenius var positivist, en nu stendöd utväxt av 1800-talets materialism där inga utsagor som inte direkt knöt till något som kunde pekas ut, "hållas i handen", var värda att diskutera. Han har en deprimerande fixering vid det konkreta, det fysiska: Mars + Venus ger en överdriven libido som här kanaliseras till det basala Jordelementet och hans sinne (Månen) vilar tryggt i uppfattningen att bara det som kan upplevas eller mätas med sinnena (eller deras förstärkning i laboriatorieutrustning) äger någon verklighet. Jag är inte ens säker på att Hedenius visste om hur kvantfysikerna ute i världen underminerade hans enkla världsbild medan han ännu var en ung man. Sverige låg verkligen avsides...
Minns någon gamla trötta distinktioner om vad som är "enbart en emotiv utsaga" (dvs, en "meningslös utsaga")? Så här löpte, om jag minns rätt, Hedenius banala diskurs, åtminstone som den rekapitulerades på en universitetskurs i etik jag tog. Det känns som mycket länge sedan. Han tjänar idag som inspirationskälla för den svenska grenen av franchise-fenomenet Humanisterna, vilket säger en del om hur still tiden stått på vissa skyddade bakgator.
Metafysik och frågor om de yttersta tingen var fullständigt ointressanta för positivisterna, men underligt nog verkade de ändå mer upptagna att slåss mot vålnader än att bara ge sig hän åt den förslappade hedonism som var det naturliga resultatet av Guds död. Det ska tilläggas att den brittiske ateisten Bertrand Russell - som hyllade pojkknullaren Ludwig Wittgenstein (nytt fönster) som ett "geni" - själv tappade mer och mer av stinget för att i stället ge sig hän åt det "gudsbefriade" njutningslivet.
Jag har inte läst Hedenius och kommer inte att göra det, inte ens biografiska data. Det räcker med att se hur horoskopet ser ut och bedöma det i skenet av hur andra kända personer har resonerat som hamnat helt i den "fallna" Jord- och Vattenhalvan av de fyra elementen. Fångarna i den sublunära sfären, fångarna i Platons grotta!
Nio av tio är fullständigt ointresserade av något bortom sinnesretningar (och pojkaktiga övningar i logik) - de är alla ateister. Jag råkade bara helt nyss få syn på psykologen Abraham Maslows horoskop. Hans pyramid för olika slag av behovstillfredsställelse såg komplett och begåvat ut i gymnasieskolan, men det gyttjebruna horoskopet visar att också han var ett barn av det förfallna 1900-talet i väst, tiden när inskränkthet passerade för intelligens.
Sverige brottas alltjämt kollektivt med den skada Hedenius m.fl. åsamkade vårt "förnuft". Vi har kanske lägre i tak än något annat land i I-världen. Tacka de positivistiska empiristerna för det.
Sverige brottas alltjämt kollektivt med den skada Hedenius m.fl. åsamkade vårt "förnuft". Vi har kanske lägre i tak än något annat land i I-världen. Tacka de positivistiska empiristerna för det.
Se även en rapsodisk granskning av några ateistiska filosofer på jakt efter dominant Jord och Vatten (tendens att välja den mindre nobla filosofin). Naturligtvis är inte livet så schematiskt att ateister bara födas då Jord och Vatten dominerar - den svenske professorn i praktisk filosofi, Torbjörn Tännsjö, ger jag en rätt stark överhalning och hans horoskop innehåller en lovande Jupiter i Eld.
Men som synes är det återigen Jord (Oxen) som degraderar filosofiplanetens förmåga att höja sig till Intelligensens värld och förstå lidandet utifrån Platons sublima höjd.
Man ska inte underskatta Jordelementets förmåga att släcka ut Andens Eld i ett födelsehoroskop. Samma sak hände i Bertrand Russels fall:
Mycket Jord i horoskopet verkar alltid korrumpera Elden så att individen faller kort om den nobla idealistiska filosofin... Den som hittar horoskop (på bloggen eller annorstädes) som indikerar motsatsen, hör av er! Det är omöjligt att minnas tusentals horoskop och enstaka exempel kan smita förbi medan man med årens gång bygger upp en "känsla" för vilka trender som gäller i olika frågor...
2 kommentarer:
Jag har läst en biografi om Hedenius, och hans självbiografi (som inte sträcker sig längre än till tidig ungdom, han planerade flera delar men hann dö innan dess). Faktum är att jag, trots att jag absolut inte delar hans filosofi, till vissa delar kunde finna honom lite sympatisk. Det gäller framför allt i unga år, då han faktiskt var starkt religiös på ett idealistiskt sätt, alltför idealistiskt, för när han märkte "munkristendomen" och hyckleriet hos sina egna föräldrar och andra i omgivningen blev han så besviken att han slog bakut och blev anti istället. Och detta grundade han hela sin forskning och yrkesliv på senare. När jag såg hans horoskop här blev jag fundersam, för han var ju kolerisk till läggningen och det passar ju bättre för vädur. Å andra sidan har vi det fixerade, envisa i oxen. Han kunde aldrig ändra den negativa inställning till religiös tro han en gång hade fått i ungdomen. Jag tycker han verkde vara en djupt besviken och bitter person, som ändå hade en andlig kärna i sig, som kom till uttryck genom musicerande och poesiskrivande (jag har läst dikterna och de är väl inte så märkvärdiga, men ATT han ö h t skrev dem är väl ett observandum med tanke på att han var ateist och materialist annars.)Det här att han var troende tidigt i livet är förstås något som Humanisterna talar väldigt tyst om...
Angående sista stycket i inlägget: Ja, jag vet ett horoskop med mycket jord som inte är materialistiskt utan andligt inriktat... men det är mitt eget, och jag är ju ingen kändis... :-)
S
Tack för lite bakgrundsinfo till Hedenius!
Jag har många sympatiska intryck av Oxar! Inte minst har flera relationer utgjorts av Ox-ascendenter - jag förmodar att det är den egna jordbristen som här sökt och funnit sin kompensation...
Min egen far, siderisk Sol-Oxe som Russell och med en upphöjd Venus i Fiskarna, Hedenius soltecken, hade också en religiös ungdomsperiod. Min iakttagelse är att det blir Oxen (eller Jordelementet) som vinner i längden.
Penningen (överlevnad, försörjningsansvar, m.m.) reducerar "barnatron" till ett passé kapitel, och ur det man faktiskt ägnar sig åt från dag till dag, växer en ny myt fram som legitimerar den gjorda livsinvesteringen. Den som går mot det materiella (soltecknet viktigt!) finner på sin väg automatiskt de argument som legitimerar den andliga förtviningen, oftast genom rationalisering.
Vad gäller Hedenius Sol i Fiskarna är den intressant nog aspekterad av både den emotionella religionens placering: Jupiter i Vatten, samtidigt som den krassa nominalisten och "människan av värld" - olyckligt nog - arbetar på att förvärldsliga den i sig så spirituella Sol-Fisken!
Ett intressant och motsägelsefullt drama i horoskopet, och som kanske kan korreleras med din uppgift om att han med åren fann barndomens värderingar allt mindre näringshaltiga. Se Månen (bardomshemmet) med dess förhöjda "libido" som hemmets materialism (i konflikt med en läpparnas religiösa bekännelse). Ur Solens perspektiv: Jupiter "lyckönskar" Hedenius på hans väg mot en solär vuxenidentitet av saturniskt slag.
Tankarna går återigen till mitt svenska favorithoroskop för "dåliga religiösa erfarenheter i barndomen" - evolutionsbiologen Patrik 'Jag förnekar den helige ande' Lindenfors beskrev dessa i något Newsmill-inlägg. Återigen en skenbart god början i en spirituell kombination av Månen och Jupiter i Fiskarna, men nu en aktiv livsgärning som starkt förde i annan riktning: Solen, Mars, Saturnus i Stenbocken! Herravälde över den fysiska verkligheten står på programmet, och, som den arrogante Jordguden Ialdabaoth stolt utropar i de gnostiska evangelierna, "Ovanför mig, på världsbergets topp, finns ingen annan!" Här griper den feminina Visheten in och knäpper sin hybrisdrabbade avkomma på näsan och påminner om att den bara basar över "källarvåningen"!
Som jag tyckt mig noterat sedan de fyra elementen "kickat igång" på ett sätt de aldrig gjorde i den tropiska zodiaken, SJUNKER livsödet under Jord och Vattnet. Johannesevangeliets "Ordet blev till kropp"! Det kanske är dessa själars öde att förlora sin tro i en inkarnation primärt under Jord och Vatten? "Humanismen" kanske just är detta: offret av den Himmelska Människan (den platoniska arketypen, den egna Översjälen, Ängeln eller Daimonen), för att istället ägna sig åt upplevelsen av naturens förgängliga manifestationer (Maya)…
Men visst finns det en krum återstod av religion i allt manifest: evolutionsbiologen vistas visserligen bland likmask och fossil, men detta misstänkt andeliknande "evolutionsfenomen" (som vitalisten Henri Bergson och sedan Russells ex-kompis Alfred North Whitehead fattade så mycket bättre än Darwin och dagens materialister), tyder ändå på att t.o.m. Jordelementet förmår återspegla något av en bakomliggande, högre verklighet…
Ditt horoskop, minns jag, modifieras kraftfullt av det "tolfte klosterhuset", som gissningsvis "beter sig bra". Pga av bristen på kändishoroskop med känd tid har väldigt lite ordats om utvärderingen av enskilda hus. I vedisk astrologi kan t.ex. tolfte husets tillfälliga härskare studeras (härskaren över tecknet som överlappar 12e), jämte dess karaka (signifikator). Saturnus är karaka här och då primärt i bemärkelsen förluster och segregation - vedisk astrologi är ytterligt logisk som ser en speciell koppling mellan "less is more"-faktorn, den strikt segregerande/gränsdragande, och det icke-världsliga (eller materiellt underprivilegierade) tolfte.
Skicka en kommentar