Av artikelns resumé framgår att den unga kvinnan, som lidit svårt av en fobi mot fiskar och särskilt i anslutning till de "mörka svenska sjöarna" (hon är av asiatiskt ursprung), till sist botades med hypnos - f.ö. en kriminellt underskattad metod.
Med den vediska astrologins aspektsystem ser nästan varje horoskop ut som en nitlott i livet. Att sitta och räkna "gröna" och "röda" aspekter är ett ofog man genast lär sig av med här. Indierna kräver mycket mer tankearbete av astrologen. Enbart Mars, Jupiter och Saturnus - de i omloppsbanor bortom jorden - kan kasta fler aspekter än oppositionen. Och det bara är Jupiter som skänker "välsignande blickar" ("gröna"/harmoniska).
I just det här fallet är det emellertid rätt uppenbart hur aspekterna visar FRUKTAN som en viktig psykisk komponent innan hypnosbehandlingen.
Det är Saturnus (liemannen) som drar in rädsla i en människas liv, särskilt i den negativa polariteten (Jord- och Vattentecken). Jag har andra fall där Mars opponerats av Saturnus där modet (Mars) varit så ringa att paranoida och förföljelsemaniska sidor kunnat ta över. Så mycket (minus det om polariteten) hade den västerländska astrologen också kunnat säga, och säkert mycket därtill utifrån det slösande rika aspektschema som utvecklats i vår kultur.
Men indiernas kartritning säger faktiskt mer i sin koncishet. Bara Mars har rätten att "irritera" i en framåtriktad rät vinkel och därför är detta verkligen en viktig signal (jämfört med västhoroskopet som lätt fylls av ett sådant gytter aspekter att i princip allt mellan himmel och jord går att säga om varenda människa).
På den här indiska kartan träffas södra månnoden Ketu av Mars, och i indisk tradition står noden för avmätthet eller saker man inte önskar befatta sig med längre ("Been there, done that").
Den här avmättheten når nu en extrem intensitet eftersom "välvilliga" Jupiter förstärker vad än den involverar sig i. Notera att indierna kallar Jupiters och Ketus möte en kombination och inte konjunktion. I väst hade detta i vilket fall inte varit någon konjunktion eftersom delat tecken inte räcker som skäl för interaktion mellan två entiteter.
Med facit i hand (fobi) kan man ganska lätt se en "intensifierad avmätthet" inför annalkande aggression (Mars). Å andra sidan såg vi samtidigt att Mars i bemärkelsen mannamod var hämmad av kontrollören Saturnus som tillika har dubbelrollen som liemannen. Sistnämnda opposition indikerar att individen kan känna sig väldigt förlamad och maktlös i vissa situationer.
Den vakne har förstås redan sett att det här är en förskräckligt omständlig beskrivning av vad som kanske kan utläsas som räddhågsenhet. Hur mycket enklare är det inte att gå rakt på Saturnus usla placering i Kräftan, havens tecken, och säga: vattenskräck, särskilt som Mars mittemot hotar med olyckor nära vatten? (Stenbocken och Kräftan är de urtypiska representanterna för "land och hav".)
Och som för att understryka, backar himmelen själv upp med den bekräftelse: förhållandet till mörka vatten är det absolut sämsta tänkbara: Månen - Kräftans härskare och därmed direkt disponent över "krampande Saturnus" - står debil i Skorpionens tecken!
Och Månen (psyket) disponeras därmed av Mars som i sin tur angriper Saturnus. Se rundgången och Vattenelementet! Här syns vad inte västastrologer sett annat än då och då sedan den tropiska zodiaken började komma riktigt snett: att det finns ett vattenrelaterat problem.
Venus står visserligen upphöjd och väl placerad i Fiskarna - som händelsevis var just det som fobin fixerat sig vid - men kan man argumentera att horoskopet redan visar ett sådant generalknas i samband med mörka vatten att vad som helst i djupen hade kunnat tjäna som fokuspunkt för rädslan för attack. Att det nu blev fisk, förklaras möjligen av att det nu är Fiskarnas härskare Jupiter - disponenten över emotionellt välmående - som står under direkt attack från Mars. Touché!
Mars upphöjelse i Stenbocken tycks heller inte ha hjälpt i just frågan om mod, men jag har i tidigare inläggt resonerat kring varför Mars är upphöjd här: dess rykte som bråkmakare gör att den "bättrar" sig när den kommer under överinseende av Saturnus i det förbjudande (förmyndande) Jordtecknet Stenbocken. Pga disponenten Saturnus essentiella natur hämmas Mars ibland t.o.m. fysiologiskt från abrupt spattighet och omotiverade utfall och tvingas disciplinera och koordinera sig.1
Vad av detta hade västastrologen kunnat se? Ingenting, för med zodiaken 4/5-delar ur led, hade han/hon missat såväl den debila Månen i Skorpionen eftersom den tropiska zodiaken här signalerar en oförvägen och dristig Mån-Skytt. Saturnus hade visserligen varit suboptimal i Lejonet men helt missat vattensymboliken.
Den "extrema avmättheten" hade försvunnit eftersom Ketu och Jupiter nu faller i två olika tecken, och Mars attack från Vattumannen mot Jupiter i Oxen är fullständigt meningslös eftersom Venus nu inte längre står i Fiskarna utan i Väduren.
Om något hade denna Venus, baserad på en attackerande Mars i Luft, signalerat ett livligt intellekt. För märk, i den tropiska zodiaken faller Mars/Saturnus-oppositionen mellan positiva tecken, vilka inte alls bekräftar aggressionshämningen/fruktan på samma sätt som när den faller i den mer undfallande negativa polariteten!
Lika klockrent som det sideriska horoskopet är, lika förvirrande och missvisande är det med en tropisk zodiak om man med det senare börjar dra slutsatser från zodiaktecknen och de fyra elementen!
*****
Anmärkning. Frågetecknet vid Solen beror på en övergång till ett nytt tecken ("ingress") strax före lunch. Skulle Solen ha hunnit in i Vattumannen får vi ännu ett exempel på "dissociation" eller "social utstötning" (Luft och Vatten mixar illa) - och därmed ytterligare en faktor som ligger snuddande nära fobiska yttringar!
Sol i Vattuman och Måne i Skorpionen är därtill en ganska kraftig version av detta astrologiska komplex, särskilt som de båda disponenterna (Saturnus och Mars) ligger blockerade mot varandra!
Någon form av bortträngning kommer i en hämndeakt bakvägen så att vissa ting blir "överdeterminerade" och fyllda med problematiska känslor. Klassisk psykologi. Se äldre inlägg om dissociationen som mentala problem.
Det mest fantastiska är alltså att ett så här svårt stört horoskop kunde ordnas med hypnos!
_____
1. Fungerar "upphöjelsen"? Tveksamt! Jag förde frågan på tal första gången då en evolutionsbiolog tog till orda i en dagstidning och halvt på skämt smädade kristendomens "helige ande" i en juvenil akt av uppstudsighet. Var fanns Mars upphöjelse där?
Horoskopet visar Solen, Mars och Saturnus hemma i härskarläge! Uppenbarligen uppstår blindfläckar när allt ligger på samma ställe. Den här artikeln om flygingenjören och astrologen Arthur M. Young (två rätt korta delar, men ämnet är komplext) ger en idé om varför det faktiskt kan vara bra att ha Saturnus på lite distans från den astrologiska enskildhet man studerar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar