Det verkar förvisso som det finns vissa "motiv" på födelsehimmelen som påfallande ofta är förhanden när individens omdöme grumlas djupt av det som i indisk filosofi kallas "demoniska kvaliteter".
På ovanstående himmel lyser "egenmäktighetssyndromet" lika klart och tydligt som någonsin hos den okontrollerade aggressorn, skådespelaren Christian Bale (se det förstnämnda inlägget).
Och när jag började tänka på vem mer i filmbranschen som uppvisat liknande problem med spärrarna, kom en del fula incidenter med Russell Crowe tillbaka i minnet...
Ja, vad säga? Den samtidiga aktiveringen av Väduren (egocentrism, aggression) och Stenbocken (vilja till makt) är här igen. Dessutom är den beryktade "Gladiatorns" födelsetid känd, och stenbocksdelen i det här ofördragssamma och burdusa astro-komplexet kan därför placeras på rätt ställe på himlen.
Crowes Måne är i stigande i öster i Stenbockens tecken (ascendenttecknet), och därmed är både Stenbocken och den av planeter aktiverade Väduren i angulära huspositioner - de placeringar där budskapen lyfts fram i förgrunden och blir de som dominerar individen.
Denna relativa prominens hos syndromet är mer än vad vi säkert kan säga om SVT-profilen eller de flera ekobrottslingarna där bara födelsedatum men inte timman är känd.
Men trots att data är olika precisa tror jag den som studerar hela denna hög av horoskop kan börja ana att det existerar något sådant som "symboliska komplex" som ofta nog tycks dra in individerna själva i sitt "arttypiska" sätt att förhålla sig till omvärlden.
Och Väduren (egocentrism) och Stenbocken (maktsträvan) bildar tillsammans den kanske svåraste byggbiten en personlighetsstruktur kan innehålla. Bara tecknens associationer, Väduren = barnet, och Stenbocken = föräldern, visar på vilken elementär nivå de här människorna tenderar att stanna i sina kognitiva universa.
Jag har sett "symptomfria" horoskop med denna räta 90-gradersvinkel, men har jag sett tillräckligt djupt? Egenmäktighetssyndromet är alltså oerhört primitivt - ren vilja till makt - men jag har noterat horoskop där det har bäddats in bakom t.ex. förrädiskt sockrade Vågenpersonligheter (Vågen i stigande i öster) så att det inte omedelbart framgått vilka psykopatiskt självtjänande individer det rört sig om.
(Med den här typen av "ytans rollspel" kan man verkligen tala om psykopater, för den underliggande aggressorn / diktatorn förnekas i allmänhet totalt tills den likt en SKUGGA tar över som en vilt främmande personlighet!)
Men åter... "Människan spår, men Gud rår" (gammalt frireligiöst uttryckssätt) och horoskopet är aldrig HELA historien. Där astrologin i västerlandet totalt kapsejsat och tappat bort sina rötter, minns de indiska astrologerna utmärkt att det inte är andesjälen själv som astrologin talar om, utan dess eko i de tre kvaliteterna och de fyra (hos indierna fem) elementen.
En mänsklig själ kan höja sig över den nivå den föddes på! Men horoskopet visar tydligt om det fanns en tung last med i bagaget från tidigare liv.
En källa till frustration vid horoskoptydning är, som nämnt i andra inlägg, att det ur "himmelens perspektiv" verkar vara helt egalt om den astrologiska "komplikationen" hittas i brottslingens eller brottsoffrets horoskop!
Har astrologin ett inbyggt systemfel? "Ego" tycks inte ingå i den "kosmiska verklighet" astrologin berättar om med sina zodiaktecken och planeter.
Men allt är i sin ordning om man tänker en smula på saken. Individens "jag-upplevelse" fastslås enbart med tidpunkten för en enskild kropps födelse. Denna enskilda kropp är ju förutsättningen för allt fortsatt tal om ett subjektivt, avmaskat perspektiv på livet i stort.
Det är således bara när man inkluderar planeten jorden och en av dess nyfödda bebiskroppar i horoskopberäkningen som det går att tala om ett jag i förhållande till de astrologiska komplexen "där uppe". Utan ett födelseklockslag kan man bara tala om att "det ligger i luften" men inte ens börja gissa vilka av dem som föddes de kritiska dagarna i fråga som möjligen kommer att manifestera egenheterna antingen i kapacitet som offer eller förövare.
I de många genomsnittliga livsödena är människor i allmänhet lite av varje: i ena ögonblicket skriver de en upprörd insändare till tidningen och klagar på miljonklipparna bara för att i nästa ögonblick själviskt söka skrapa åt sig en fördel i det lilla... Det är samma principiella komplex som är i rörelse vare sig det handlar om att förebrå dem i samhällstoppen för att de berikar sig eller att själv tycka det är okej att ta hem en toarulle från jobbet för att avlasta sin privatekonomi med några korvören.
Och detta är ju faktiskt vad alla religioner alltid har sagt. Det är egot som är kärnan i kristendomens berättelse om själens syndafall från "Alltet" eller Helheten (arvsynden). Och i indisk filosofi kallas egot t.o.m. för "falskt jag" eftersom det avviker - till det sämre - från atmans (andesjälens) kognitiva kapaciteter.
I sig berättar inte "egenmäktighetssyndromet" om vem som är egenmäktig, bara att det finns en sådan störning i fenomenvärlden. Ett gammalt kinesiskt talesätt lyder: "Olyckor måtte väl komma, men ve den vilken olyckan kommer".
Sorg och bedrövelse, alltså, för den som öppnar sig och gör sig själv till ett villigt redskap för dessa "runtflytande" astrologiska komplex av demoni. Kalla dem gärna opersonliga "psykiska entiteter" alltid lika redo att ta sin boning i villiga egon - antikens tanke om att vara besatt av onda andar blir därmed kanske inte längre lika befängd!
Att torska på en arketyp , menar djuppsykologen James Hillman, är att själv bli mindre än en människa, att urarta till en "typ". Och det är här vi hittar de tvångsmässigt drivna människorna, psykopaterna - nidbilder av vad det innebär att vara en djup och reflekterande individ.
Tillägg 090908.
Våra arketyper (zodiaktecken) tycks klistrade vid oss. När Russell Crowe gör väsen av sig i medierna blir det därför som en ilsk och tävlingslysten bagge (Vädur) - se den här lilla incidenten i AB.
_____
Jag har inte uppgivit den dömde SVT-profilens namn och födelsedag här. Den som är tillräckligt intresserad kan enkelt söka uppgifterna på nätet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar