Sattva - Godhetens kvalitet

Edgar Mitchell, astronauten och månvandraren som tillbringat mest tid i rymden av alla NASA-män, hävdar att jorden besökts (nya fönster) av främmande intelligenser (blek avskrift av AB här).

Han menar att amerikanska myndigheter kan lägga ner sitt mörkläggande och inse att vår framtid handlar om att ingå i ett kosmiskt brödra- och systraskap med de livsformer "där ute" som väntar på att vi ska sluta fega...

Mitchells horoskop är den perfekta illustrationen om man vill se motsatsen till det svenska nationalhoroskopet med dess förankring i lidelse och tröghet. Astronauten representerar istället en fullständig betoning av den tredje kvaliteten, lätthet, som enligt indisk Samkhya-filosofi också är kunskapssökandets och godhetens kvalitet.

En snabbräkning av Mitchells sju klassiska planeter och två månnoder (demonerna Rahu och Ketu i indisk astrologi), visar att de totalt dominerande Solen och Månen båda befinner sig i rörliga tecken, Jungfrun resp. Tvillingarna, och att totalt 6 av 7 planeter är rörliga, dvs i Sattva Gunas tillstånd, lättheten. Inte undra på att Mitchell drogs mot "tyngdlösheten" - lättheten - i världsrymden!

För de extrema krav på perfekta sinnen som krävs av en astronaut, kan det ha sitt intresse att notera hur både Sol och Måne befinner sig i merkuriala tecken och att Merkurius själv står i Jungfrun där den både är härskare (i sitt negativt polariserade tillstånd) utan även "upphöjd". (Se också skarpögde Henrik Fexeus horoskop.)

Den kritiska och analytiska Merkurius gör ett särdeles exakt jobb i detta Jordtecken, vilket också innefattar manuell precision. Mitchells Måne i Tvillingarna (Merkurius positivt polariserade härskartecken) indikerar likadedes ett extremt vaken och urskiljande sinnelag, och tusen gånger mer så eftersom förstärkaren och expansionsplaneten Jupiter också vistas här.

Olycksplaneten Mars närvaro, skulle kunna vara ett problem, men låt oss säga att det ingår i en toppmänniskas psykologi att vara tusenfalt medveten om olyckstillbud för att därmed kunna undanröja riskerna i förväg!

Astrologin är i vissa lägen oklar. Är det ett hjältehoroskop eller det för en bråkmakare man studerar? (En del säger att det helt beror på vilket perspektiv man själv intar...)

I Mitchells fall förenklas saken av att det (oftast) hedervärda Lejonet stiger i öster vid hans födelse, och att Solen (Lejonets härskare) gör gemensam sak med den suveränt placerade Merkurius.

Lilla fröken illvilja

Katrin Zytomierska i blåsväder efter förtalsliknande påhopp på f.d. äkta paret Perelli. Tacka sjuttsingen för det, med den bedrövliga födelsehimmel som så att säga från från dag ett berövade henne alla förutsättningar att bli en normal människa.

Jag har inga som helst uppgifter om barndoms- och uppväxtförhållanden, men genom horoskopet kan man alltid gissa. Här bara två iakttagelser som inte förklarar men väl illustrerar varför hon tycks vara en så kallhamrat elak människa.

Så sent som igår studerade jag horoskopet för ett riktigt praktkräk som sökte undergräva min trovärdighet i frågor om historiska fynd som ändrar bilden av Jesus. När nu KZ dyker upp i ännu en skandal upptäcker jag att hon lider av exakt samma störning som nämnda person: det är planeten Mars som inte så mycket är en krigare när den befinner sig i det kommunikativa tecknet Tvillingarna utan mer av en elak, t.o.m. illvillig tunga.

Precis som i det andra exemplet (som du hittar här i nytt fönster, fast ritad som en indisk zodiak) attackerar Mars med en ond aspekt intelligensens och viljans planet Solen. I de allra flesta fall handlar det allstå om en i grunden ond vilja, en människa som vill tillfoga andra skada!

I KZ:s fall är det Mars framåtriktade onda öga som drabbar zodiaktecknet 90° framför tecknet där Mars befinner sig - i det andra exemplet var det Mars andra (indiska) specialaspekt där Mars onda öga drabbar det tecken som låg 210° längre fram i zodiakbältet.

Men innan man vågar fastslå att det handlar om avsiktlig, viljemässig skada, måste också sinnelagets planet granskas.

Månen, symbolen för sinne och känslor, säger mer om den naturliga personligheten än Solen. Vid första anblick har Katrin en väldigt charmig Måne i det tvåsamhetstörstande och gruppsociala kommunikationstecknet Vågen.

Men nu är det så att indisk astrologi lär ut att tecknet Månen ligger i, bara anger själva ytfernissan. Dragen mot tvåsamhet, ja, men på vilket sätt? För att få veta det, måste vi lokalisera Vågens härskare Venus, som i det här fallet är disponenten över hennes sinnelag och känslostil.

Venus är ju en mjuk, sällskaplig och förförisk ingrediens i vår psykologiska makeup. Den hittar samförstånd med den andre och via Vågens tecken (ett Lufttecken) representerar den också de högre konstarterna.

Nu är Venus i en knepig position den här dagen, för någon gång under dygnets första halva byter den zodiatecken, från det emotionella Vattentecknet Kräftan till det visuella och dominanta Eldtecknet Lejonet.

Det här kan vara en smärtsam övergång eftersom Vatten och Eld beter sig exakt motsatt - det förstnämnda skyggar och drar sig inåt: självprotektionism. Elden är istället hämningslöst utåtriktad och söker dramatisera.

Det kan alltså vara något av en känslostormande natur detta, om vi lite löst föreställer oss det fräsande som Eld i kontakt med Vatten innebär. De här övergångarna mellan två tecken är alltid de svåraste att förutsäga, och ofta verkar personerna inte få riktigt grepp om sig själva heller.

Men det blir värre! För under hela dygnet befinner sig den kooperativa Venus mycket nära Saturnus i början av Lejonet. Saturnus hatar kooperation, den vill själv diktera alla villkor, och den är INTE känslosam! Tvärtom är den tillsammans med Mars den indiska astrologins två renodlat onda planeter. Båda drar de in problem i individens liv, och ofta nog pga deras egen förskyllan.

Saturnus problem är dess oförmåga att förstå budskap i känslorna - personen kan varken läsa av den andre korrekt eller höra hur han/hon själv låter! Saturnus är en frigid planet och här kyler den totalt ner den intensitet som annars Vatten/Eld-kombinationen skulle ge. Saturnus lägger ett enormt repressivt lock på Venus instabilt emotionella natur, där i gränslandet mellan två tecken av vitt skilda elementär karaktär.

Förstå vilken naturkatastrof den här människan var redan när hon föddes. Elakheten från Mars vilket drabbar hennes redan i sig kritiska Sol-Jungfru (zodiakens mest kritiska tecken!), och så ett sinnelag (Månen) som ytterst skildras av en Saturnus - Liemannen - som totalt dödad förmågan till venusiansk tvåsamhet.

Faktum är att KZ uppvisar exakt samma problem som den illvillige och hatiske kritikern jag mötte, såväl Sol som Måne i det horoskopet hade problem med de två naturligt onda Mars och Saturnus! Och gissa vad? Jag har en viss störning åt det hållet jag med. Det är kanske därför jag finner psykopatologi ett så spännande område!

*****

Den neojungianska djuppsykologen James Hillman hade i sin bok Själens kod ett ord för sådana här andevarelser, där illviljan är monumental: de är rötägg som inkarnerat på jorden med enbart usla avsikter. I offret av sin egen glädje (och framverkande en mängd problem för sig själva att ta itu med i kommande liv), ger de oss andra en påminnelse av vad godhet är.

Så alla som reagerat på KZ bör sända hennes andesjäl ett tack för det skitjobb hon tog på sig i den här inkarnationen. Hon gör att vi kan tycka vi är lite bättre!

(Fortsättning i Expressen följande dag.)

_____

Och när vi ändå är inne på ämnet elaka svenskar, kan ju horoskopet för Thomas Järvheden betraktas. Precis som jag i min analys förutspådde, gick han till botten med den sjöodugliga SVT-produktionen "Grillad".

Notera att Järvheden i princip har samma problem som KZ: en saturnisk Måne och återigen Mars som attackerar Solen, en Sol vilken i sin tur är belägrad av den fientligt inställda Saturnus. Vilken smet!

Horoskopet för piratdomen

I ett antal blogginlägg har jag till leda vridit och vänt på det s.k. "egenmäktighetssyndrom" som från tid till annan formerar sig på stjärnhimmelen.

Det förvånar inte att dagens dom i Pirate Bay-målet föll till de åtalades nackdel just under en fullständigt kristallklar version av denna figur.

Kombinationen av Vädur och Stenbock på en himmel varnar för en självtjänande mentalitet som upphöjer sitt egenintresse t.o.m. över lagen, och så att säga bildar en egen stat inom staten.

Här är det Solen, "upphöjd" (och därmed mycket stark) i egocentrismens tecken Väduren, som inte fungerar bra med ett sinnelag - Månen - i den legalistiska och samhällsorienterade Stenbocken.

Som jag i tidigare granskning av symboliken uttryckt saken: här är ett barn (Väduren) i kamp mot sina föräldrar eller överordnade (Stenbocken), eller som rätten bedömde saken: enskildas aktiviteter (Väduren) vilka inte harmonierade med samhällets lagar (Stenbocken) om kreatörens rätt till sina skapelser.

Väduren är ett Eldtecken och kreativt, Stenbocken är ett materiellt och gränsdragande tecken. Men de funkar illa ihop - trubbel angående upphovsrätten!

Lagar är framsprungna ur mänsklighetens äldsta insikt om att man måste samlas runt några spelregler för att överleva som art. Nu kan det ju hända att en del djur reinkarnerar som människor då och då och inte riktigt fått kläm på den här spelnivån ännu, så för de alldeles nytillkomna lyder en av de allra mest grundläggande reglerna: "Du ska inte stjäla."


Överkursstudierna

Detta år ligger "mera! mera!"-planeten Jupiter illa till i Stenbocken, eftersom den här hungrande lycksökaren försöker expandera i "juridiska" Stenbocken. Den senare står ju för hårda gränslinjer man inte får tumma på. Total konflikt mellan symbolerna, med andra ord.

Domen faller alltså ett dygn då "sinnet" (Månen) fokuserar denna paradoxala kombination av planet och tecken. En del (med skygglappar) skulle kanske här se "underhållningsbranschens girighet", andra se ännu ett tecken på att det verkligen är ett abnormt "egenmäktighetssyndrom" som målas upp.

Men det är inte allt som sker i Stenbocken. Den som kan lite om indisk astrologi ser att de två demonerna Rahu och Ketu ligger angulärt - väst resp. öst - då domen faller.

Girighetsdemonen Rahu är sammanlänkad med sinnelaget (Månen) vilket antyder vad vi har att göra med... Nu har vi plötsligt två "giriga" indikationer på "upphovsrättsskyddad mark" (Stenbocken) och i tydlig konflikt med egoism (Väduren).

Det ligger ett symboliskt värde även i att denna giriga materialism (som tecknas av Jordtecknet Stenbocken med sitt illa störda innehåll) i just detta ögonblick "dör", dvs sjunker ner i väster som en slocknande sol.


Slutkläm

En liten moralkaka baserad på reinkarnationsteorin (som har verifierats många gånger om, fastän Sverige inte intresserar sig för sådana ämnen):

Faktum är att det kanske är få som förstår att bortom detta horoskop så väntar bara det totala barbariet, upplösningen av västerlandets hela rättsordning, återgången till mörka medeltida skogar och rövarband som är ute och förser sig med det DE anser sig ha rätt till.

Glada svenskar med "gratis" tindrande i blicken förstår inte konsekvensen av sin snyggt rationaliserade gangstermentalitet. Men OM västerlandet inte kommer ur krisen som pågår, DÅ kommer de att få andra problem.

Återbetalningen för de samvetsbrott de redan hunnit begå, kan komma att ske genom en eller flera framtida återfödelser på en fattig och uttorkad jord utan en hembioanläggning inom synhåll. I "himmelen" har registrerats att "de fick prova överflöd" men kunde inte tygla sig. För mycket vill ha mer - och detta är alltid de omogna själarnas fall genom världshistorien.

*****

För mer ingående studier av "egenmäktighetssyndromet", se följande inlägg (i nya fönster):

Aggression, egenmäktighet och materialism

De fyras gäng (piraterna)

(Märk hur vissa av dessa horoskop anknyter till domshoroskopet)

Ekobrottslingens astrologiska signatur

Aggression och egenmäktighet - ett återbesök


____

Nyheten om domen i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Ulv i fårakläder (fariseism)

Om kristendomens problem med att acceptera nya arkeologiska fynd som stör deras klassiska bild skrev jag nyligen en artikel på Newsmill (nytt fönster). Jag hade redan sett den skamlöst förråade tonen hos de "rationella" svenskar som tror att de nått ett högre utvecklingsstadium efter att ha slutat intressera sig för religionen. Jag spetsade därmed till texten något.

Den emotsedda "apskocken" härjade snabbt av sig, men en röst dröjde kvar, uppenbart träffad av Newsmills tema "påven", vilket jag läst som vilken diskussion av maktfullkomliga individer som helst.

Om jag raljant kallade de tölpaktiga rationalister som det tycks gå tretton på dussinet av i Sverige numera för ett tjattrande apberg, visade sig den här kommentatören i grunden mer illvillig. Här gällde det tydligen liv och död. Om och om avfärdades teorier jag ägnat 30 år åt att stöta och blöta under regelbundna kontroller av vad som tillkommit inom forskningen, som "fantasier".

Med förlöjligandets härskarteknik sökte han rädda kristendomen från att granskas ur perspektiv som nya arkeologiska fynd gjort möjligt. Till diskussionen hade således en "påve" kommit för att bekräfta Newsmills ämne: det finns mycket problematiska och otidsenliga figurer lite varstans.

Eftersom gruppen esséerna till vilken jag knöt Jesus i min artikel i likhet med alla andra runt år 0 praktiserade astrologi, har jag som mångårig student av den här gruppen stått tanken nära att kosmos är något levande och att det går att lära sig via livets egna signaler. Helt klart ansåg många judar vid den här tiden att Guds vilja stod skriven på himlen (Gen 1:14 i vid bemärkelse).

Vetenskapsteoretiskt handlar astrologin förstås om att sinnet lär sig bygga upp mentala represenationer för återkommande regelbundenheter. På det viset är astrologin bara ett i raden av vad Wittgenstein kallade människans "språkspel".

Vetenskapen med dess krav på empirisk verifierbarhet är ett annat språkspel. Alla människobarnen leker i sina egna mentala "låtsasvärldar", och problem blir det bara när det kommer en rutten själ med härskarlater och söker upphöja sitt språkspel till det enda.

Européerna har här ett problematiskt arv från Rom som några hundra år in i den kristna historieskrivningen nedkämpade alternativa kristna traditioner, varav en del kan anses ha bättre bevarat viktiga delar av lärorna som de såg ut på Jesus tid.

Hela logiken i Jesus centrala budskap om att finna himmelriket inom och utom sig (nå ett högre medvetandetillstånd) syns gå emot tanken om att människan är förutbestämd av stjärnorna, och det förvånar därför inte att i den tidiga klosterbaserade egyptiska kristendomen hitta tecken på att man mediterade över de sju planeterna som "dörrlås" att öppna upp och passera förbi i det andliga uppvaknandet till sitt sanna jag.

Jesus säger tillsvarande (i Nya Testamentet): "Vet ni då inte att ni är gudar i vardande?" Det var det löftet som de mest genuina eller djupast informerade grupperna satte igång med att förverkliga. För det stora flertalet var Jesus bara nån lokal kändis de kanske hört stå och tala på ett torg...

Min opponent i den diskussion som följde på Newsmill-artikeln visar sig ha en direkt identifierbar astrologisk signatur. Av de sex träffar på birthday.se som namnet ger, valde jag att först titta på den enda som använder samma förnamn som förekom på Newsmill.

SLÅENDE LIKHETER MELLAN ATTITYD OCH HOROSKOP

Och jag är nästan 100% säker på att detta är rätt horoskop, för maken till maktfullkomlighet och illvilja har jag inte sett på en himmel sedan jag beräknade horoskopet för massmördaren Ted Bundy.

Här har alltså en get maskerat sig till ett får. Ja bokstavligen, för det är stengeten - Stenbocken - som är födelsetecknet enligt den korrekta typ av astrologi som sideriska siktet presenterar.

Trött på debattörens genuina försök att med mentalt våld söka "vinna" Newsmills-diskussionen med mer smädelser än forskningsrön, avfärdade jag till sist rösten som ett typexempel på en människa esséerna i Dödahavsklostret skulle ha ratat som medlem. För mycket av satanisk illvilja var i rörelse.

Esséerna väntade på vissa själar som skulle uppstå i de yttersta dagarna (just före ett krig mot romarna) - messias var en av dem. Men vissa reinkarnerade själar ansågs inte ha tillräckliga förutsättningar att klara den extrema mentala disciplinen i detta studiesäte.

I en nästan helt trasig Dödahavsrulle finns fragment av tre horoskop, där individerna helt sonika graderas utifrån hur mycket av Satans ande de har i sig och hur mycket av Godhetens ande - ingen vet f.n. hur metoden för att göra denna bedömning såg ut.

Vad man dock kan säga utifrån den indiska astrologin (som likt den judiska också stammar från Babylon) som faktiskt överlevt i alla dessa år, är att Jesus eget hatobjekt, "denna världens herre" (Satan, Beelzebub eller Beliar) dominerar hela horoskopet¹.

Ja, alla födda till Stenbockens tecken, det finns gott också men nu nämner jag tecknets negativa signifikation. Detta, det tredje och mest lidelsefulla Jordtecknet, hade negativa innebörder för judarna i en tid då världslighet och världslig makt inte alls rankades som tecken på att man var favoriserad i Guds ögon, utan tvärtom tydde på en låg andlig utveckling.

Om nu romarna upphöjde Stenbocken och gjorde det till sitt, tecken, förstå då hur judarna måste ha läst samma symbolik. "Denna världens herre", spyr Jesus med avsmak ur sig i Bibeln.

Jämför den ambitiösa Stenbocken med Platons filosofi där själar som återföds i enkla liv anses mer utvecklade än de "mediehoror" som till varje pris vill bli kända och synas eller "uppnå" världsbergets (prispallens) topp.

Men till alla Stenbockars tröst, är inte en födelsedag i detta tecken i sig någon fara. Vad man kan säga är att individen tyr sig till organiserade sällskap, respekterar en given "hackordning" (hierarkier) med mera. När allt kommer om kring är ju denna världen en organiserad värld som kräver att alla faller in i ledet och håller sig till sin nisch för att helheten ska flyta på. Den genomsnittliga Stenbocken betalar gärna sin skatt och känner solidaritet med samhällsstrukturen.

Stenbockar hittar man också påfallande ofta bland naturvetenskapsmän, vilket säkert beror på att tecknet illustrerar en respekt för lagbunden ordning. Det säger sig själv att när en Stenbock krisar, då uppstår legalism och en oförmåga att tänka fritt.

Tecknet saknar väl kreativitet, den är en hantverkare mer än en som syntetiserar, men är desto bättre på organisation och administration. Metodiskhet och förnuft är andra goda egenskaper.

"Fantasi" är ett skällsord för en Stenbock! Stenbocken är patriarkatets tecken och tronar stolt över de "irrationella" kvinnorna i Kräftans tecken mittöver. Denna, den rationalistiska Stenbockens oförsonliga motsättning mot Vattentecknet Kräftans plastiska "fantasier", är ännu ett tecken på att jag gick spikrakt plockade rätt födelsedag på birthday.se. För gissa vad? Detta var också den enda Stenbocken av de sex personerna.


MOLN PÅ HIMLEN...

Men nu börjar problemen. Detta är inte en "neutral" Stenboks-Sol. Det här är mer än en hierarkiskt observant och kanske själv lite "von Oben" eller toppridande typ. Detta ser vi genom den rent av illvilliga planeten Mars (krigaren, olycksbringaren) som står i ett kritiskt och mentalt Lufttecken - Tvillingarna.

Återigen: Det är inte i sig något fel på intellektet hos Tvillingarna eller t.o.m. den dubbla indikationen "Mars-i-Tvillingarna", men Mars är alltid en förgrovad råbuse och visar tendensen till illviligt stickande i detta kommunikationstecken. Mars i Tvillingarna påminner en smula om Skorpionens giftiga sting, för övrigt det ena av de två tecken Mars är härskare över.

Ett potentiellt problem övergår i visshet om det tillstöter flera likartade indikationer på himmelen. Här är nästan loppet kört redan då vi hittar sinnelaget - Månen i sin "debila" placering … i Skorpionen, dödens tecken!

Den illvilliga Mars är alltså den herre som disponerar över sinnelaget! Och som människan tänker... så blir också hennes viljemässigt styrda aktivitet. Solen i Stenbocken står här för viljan, och nu ser vi tydligt: den här stengeten vill själv klättra högst upp på det världsliga berget genom att giftigt underminera sin opposition!

Vederbörande gick in i diskussionen i avsikt att "döda". Det tog mig en stund att se hur i grunden ont uppsåtet var, fast syftet givetvis var att skydda sin egen tro - som paradoxalt nog bygger på temat plågsam död (för vår skull)!

Döden är alltså det tema som står som spön i backen på hela denna födelsehimmel, allra tydligast blottlagd via Månen - sinnelaget.


ONDSKAN ENERVEREAR HELA LIVSVÄGEN

Men det slutar inte där. För sanningen är att denna Mars är den hemskaste illgärningsman jag sett … sen dag räknade ut den morddömde musikproducenten Phil Spectors horoskop för några dagar sedan…

Från den hårt mentaliserande Tvillingarna (i kartans övre högra hörn) kastar mördaren Mars ett ont öga, medelsols och åtta hus (tecken) framåt. Indierna räknar alltid från det hus där planeten står, och den här av de två "specialaspekter" krigaren kan inta representerar astrologins kända relation mellan hus 1/ego och hus 8/döden.

Den här hårdkodningen i astrologin av universella sanningar påminner också om kristendomens budskap att det är det tvärande egot som introducerar döden i världen. Det kristna syndafallet!

Och vad hittar vi åtta tecken framåt - i "dödsskuggans dal" - om inte Stenbocken, tecknet som vill vara mäktigaste i denna världen! Samma bockskäggiga figur som Jesus från toppen av "världens berg" under sin fasta motstod! Världslig makt och von Oben-skap var inte hans väg, men många födda i Stenbocken trillar dit på frågor om hackordningen!

Mars korrumperar allt i Stenbocken på denna himmel, och det är inte lite. Inte bara Solen (intelligens och viljeakt) utan även godhetens, religionens och filosofins signifikator Jupiter, samt den onda och legalistiska Saturnus - Stenbockens egen herre som detta år är på "hemmaplan" för en extra tydlig stengets och maktambition.

Detta senare förhållande är olyckligt då Solen och Saturnus är uttryckliga fiender till varandra (Solen/Lejonet slösaktigt fri i sin energi och kärlek, Saturnus/Stenbocken strypande snål i sin vilja att ge någon annan någon som helst kredd). Här finns ingen synergi alls inom det tecken som indikerar vilken livsväg den hatiske mannen är förutbestämd till.

Upplevelserna med fadersgestalten kan inte ha varit angenäma, om vi - vilket jag är nästan helt säker på - har hittat rätt horoskop till rätt person. Jag skulle tror att här finns kriminalitet i släkthistorien - det är för mycket tonvikt på död och hård, empatilös rättvisa på denna himmel.

Bristen på födelsetimma hindrar oss från att gå längre. Solen som symbol för den aktiva livsvägen skulle i och för sig kunna antyda någon som arbetar professionellt med "olyckan" (Mars) i någon av dess olika utgestaltningar. Det är väl känt att poliser och skurkar har horoskop som är varandra snarlika, och inte sällan blir en människa själv förråad av umgänges med livets skumrask...


KAN RELIGIONEN HJÄLPA?

Godhetens och religionens Jupiter är redan som den är i kläm, för detta år, i passage genom Stenbocken, anses den lika "debil" som sinnelaget är i Skorpionen. Den godhet en Stenbocks-Jupiter förstår är den som avtecknas genom fasta normer eller signalerna från maktens torn och tinnar. Jupiter i Stenbocken attraheras av religionernas fasta och legalistiska normer, religionen som institution! Än en gång ser vi att detta är rätt horoskop för rätt person.

Min Newsmill-artikel som ifrågasätter den officiella kristna historieskrivningen (och därmed deras dotriner) är rena döden för ett horoskop av detta "institutionaliserade" slag!

Jupiter i Saturnus är dessvärre också bilden av religionen för dess yttre strukturs skull - dvs den för Jesus så förhatliga fariseismen.

Så vad gott religionen/filosofin kan tillföra den här individen, demoleras nu av en ytterligt störande inverkan, dels av samkvämet med den onda Saturnus (den antika astrologins andra alltigenom negativa influens i människans liv), och det hårda angreppet från den andra illgärningsmannen, Mars i Tvillingarna.

Uppenbarligen har denna människa inte ens en gråskala mellan det vita och det svarta, utan såg min Newsmillartikel som ett rent dödshot - en potentiell undergång för hela den kristna världsbild han bekänt sig till.

Typiskt för Stenbocken är att den saknar känsloliv, "rationalitet" och "sanktionerade system" är allt den svarar på, och därför visar födelsehimmelen en individ vars förmåga att acceptera nytänkande och innovation är ytterst begränsad.

Då Mars korrumperar intelligensen (Solen) och denna korrupta intelligens felinformerar sinnelaget och känslorna (Månen), och sinnet i sig är under Mars herravälde....

Ja, hade jag varit esséer för 2000 år sedan, och ansvarat för horoskopställande, hade jag helt klart kallat detta en Beliars son, ett Satans barn. Avslag på medlemsansökan till gruppen Ljusets barn.

Det är väl tur att kristendomen inte har kvar den här gallringen! (Och det kan mycket väl ha varit Jesus själv som bidrog till omvärderingen i den viktiga frågan om själens predestination.) Men då ska man minnas att esséerna som grupp och individuellt sökte fullkomna sitt andliga medvetande.

Det var något helt annat än den till intet förpliktande kristendomen som med århundradena blev så förslappad att det bara räckte med en läpparnas bekännelse av en dogm om att grovjobbet redan gjorts av någon annan - en hållning som inte Jesus egna uttalanden tycks ge något som helst stöd åt.


Se även inlägget om den "arroganta biologen", där en granskning uppvisade ett lika Stenbocksdominerat horoskop som ovanstående, om än inte ner i själen lika sjukt. Jag finner det en märklig koincidens att jag döpte det inlägget (i mars i år) till "Låt de döda begrava sina döda" - en direkt hänvisning till Jesus om fariséerna, hycklarna och formalisterna som inte skulle känna igen en Mästare om han så stod mitt ibland dem...


PS. En enda riktigt fin placering finns på denna himmel, och det är en "upphöjd" Venus i Fiskarna. Kärlekens planet sägs upplyftad i detta tecken eftersom Fiskarna är ego-negationens symbol (sida vid sida med egocentrismens Vädur).

En typisk läsart här blir "kärlek, visad eller mottagen, genom självförsakelse". Det synes därför logiskt att individen - mitt i det horribla mörker av ondska som infekterar hela himmelen - hittat känslan av nåd i kristendomen, vars lärosats talar om en människas - Jesus - kärlek till mänskligheten, visad genom hans självförsakelse.

Detta är förstås den något senare teologiska "förklaringen" till varför en judisk lärare abrupt och summariskt ställdes inför rätta och avrättades som en oroshärd i den romerska provinsen.

Som Newsmill-artikeln antydde fanns dock en tidigare kristendomen som inte såg avrättningen av Jesus som själva poängen - hans första anhängare fäste sig vid den lära han förmedlat. Det är inte konstigt att detta påstående drabbade ovanstående horoskop så hårt, för genast rycktes den martyriska Venus i Fiskarna, det enda fungerande planetära budskapet, bort!

_____

1. Det förtjänar att nämnas att Saturnus i folkmun betecknades som judeguden då judarna var allmänt kända för en lagisk observans av sin heliga Torah.

Den etymologiska kopplingen mellan Saturnus och Satan är inkorrekt, men det har alltid funnits så tydliga överlappningar mellan motiven, att den insiktsfulla kan se saker även i detta felslut.

Hur lätt var det t.ex. inte för de kristna runt Medelhavet att se judarna som ett djävulens folk som förnekat sin messias. Här kan man tänka sig att den redan befintliga kopplingen mellan jude = lagisk = Saturnus spelade in.

I indisk astrologisk tradition tillhör lagen Jupiter, medan Saturnus står för underklass och "tunga" fenomen som binder människan vid en lägre grad av tänkande och förståelse. Saturnus är en bokstavstroende och en materialist. I så måtto var Jesus sannerligen en anti-saturnier då han kritiserade blind legalism i ord som "sabbaten är gjord för människan, inte människan för sabbaten".

Paradoxalt nog blev kristendomen återigen en "fariseisk" inrättning från det ögonblick det började spika dogmer och rationalisera Jesus snöpliga död. Kyrkan i Rom eliminerade sedan den egyptiska kristendomen som bevarat mer av Jesus "bortomvärldsliga" budskap.

Astrologiska tidstvillingar - nästan

Aftonbladet/Wendela har en trevlig liten artikel om paret som såg varandra redan på BB, födda samma dag som de var. Tre barn föddes på lasarettet den dagen, men det heter ju att "three is a crowd", så en av dem fick gå sin egen väg i livet...

Det astrologiska förhållandet att de båda var födda samma dag imponerar inte, vad det verkar. Och med rätta! Solen passerar genom att tecken på 30 dagar och den som söker identifiera sin personlighet på veckotidningsnivån, lär sällan bli övertygad.

Särskilt inte om man bor i västerlandet och följer den feltänkta zodiak som kommit att kallas den tropiska. Kanhända kan något börja kännas mer rätt för de båda om de istället besinnar att Solen enligt den astronomiskt korrekta sideriska zodiaken låg, inte i Vattentecknet Fiskarna utan i Lufttecknet Vattumannen?

Elementen Vatten och Luft är så olika två grundtendenser kan bli - där Fiskarna lever på känsla, är Vattumännen distanserade, svala och rationella!

Nej, att diskutera sig själv enbart på basis av soltecknet - och då förutsatt att det är den sideriska zodiakens tecken - ger på sin höjd en antydan om individens viljemässiga strävan, i det här fallet har alltså båda andesjälarna fötts under en Sol som indikerar att livsuppgiften i vidaste bemärkelse handlar om att skapa intellektuella begrepp, att medvetandegöra saker och ting på ett logiskt sätt.


Månen som sinnelaget säger mer än soltecknet

Där födelsetid saknas, brukar astrologin falla tillbaka på Månen som hinner besöka alla tolv tecknen på samma tid Solen avverkar bara ett. Här spetsas ett horoskop till betydligt och kan börja visa skillnader i sinnelaget.

Men de som är födda samma dygn har oftare än inte även Månen i samma tecken, som här. Båda har ett sinnelag av exakt samma typ som handlingsmänniskan (Solen) inom dem eftersom Månen i Stenbocken - i likhet med Solen i Vattumannen - har den OBJEKTIFIERANDE Saturnus som planetär härskare.

Det är inte undra på att dessa två individer fått på sin livslott att bjussa på sitt lustiga öde, och därmed hänga ut även sina sinnelag, sin mer personliga halva, till publik beskådan. De objektifierar sitt innersta - Månen, sinnet, det privata, känslorna!

Att de nu gör detta, bereder astrologen ett leende, för det är exakt vad man kan räkna med från ett sinnelag som går i Saturnus - objektivitetsprincipens - tecken!

Nej, man måste gå till den tredje och sista av astrologins "tre pelare" för att hitta förklaringen till att de två inte upplever sig som varandras spegelbilder (och heller inte är det).

För med en skillnad på fem timmar mellan födslarna uppfyller de två inte på långa vägar kraven som ställs för att man ska tala om "tidstvillingar", dvs barn utan några biologiska släktskapsförbindelser som föds samtidigt - och det behöver inte vara i samma stad eller ens land.

"Tidstvillingar": Betänk jordens rotation och att en unge föds exakt i soluppgången i ett land. Låt nu jordklotet snurra på en timma till, tills det blir soluppgång i ett annat land och ponera att där föds ett annat barn. Dessa är nu tidstvillingar om de är födda - relativt - i exakt samma astrologiska tid-rymd. De har alla sina planeter i samma tecken och de anländer båda till jorden under samma "stigande tecken" (relativt den lokala horisonten).

Så var nu inte fallet med de här två svenskarna där den ena är en förmiddagsfödelse (dygnets yang-halva enligt kinesernas synsätt) och den andra en eftermiddagsfödelse (dygnets yin-halva).


Ascendenten - uppstigandet från "andra sidan"

Den tredje och viktigaste nyckeln i astrologin är således ascendenten - det tecken längsmed zodiaken/solekliptikan som stiger vid födelseortens östra horisont vid födelsen. Här "knyts bandet" mellan himmel och jord så att säga.

Den östra horisontpunkten (där Solen stiger upp var morgon) har ett kraftfullt symbolvärde, en platshållare för livets återfödelse varje morgon. I termer av personhoroskop blir ascendenttecknet (latin för "uppstigande") en symbolisk markör för den reinkarnerande själen som nu återkommer till jorden i en ny människokropp.

Och här skiljer sig slutligen de två dag- om än inte tidstvillingarna! Mannen på förmiddagen anländer till världen med Tvillingarna som sin individuella signatur och kvinnan på eftermiddagen med det traditionellt kvinnliga tecknet Kräftan!

Därmed kommer också varje planet på himmelen att ligga i olika "hus", dvs tendera att manifestera sig via olika livsområden, trots att det är exakt samma "himmelska influenser" i båda fallen.

Givet de två skilda rollspelen Tvillingarna och Kräftan är det intressant att notera mannens val av läraryrket. Tvillingarna har med kommunikation att göra, via sin härskare Merkurius. Kvinnans val av logopedutbildning rimmar väl med Kräftans härskare Månen, som återknyter exakt till vad vi sade tidigare om att OBJEKTIFIERA SITT SINNESINNEHÅLL.

För är inte detta vad det handlar om när man formulerar sig i distinkt uttalade ord? Saturnus är gränsdragningens (artikulationens) planet och Månens nära placering invid Venus (välbehag) tyder på att båda "tänder" på skönt formulerade ting och vacker fysisk (konkret) formgivning - Stenbocken tillhör ju Jordelementet.

Kvinnan har valt detta som sin uppgift, medan mannen, född under den maskulina förmiddagen ("yang"), väljer sin solära sida där vi hittar Solen i kombination med kunskapsförmedlingens Merkurius! Touché!

Astrologin som en modell i medvetandet

För en spännande och aktuell bok om hur Guds eget medvetande splittras upp i otaliga enskilda jag-medvetanden, se den amerikanska fysikprofessorn Amit Goswami, som efter sin pension blivit ett riktigt dynamitpaket. Han betecknar sig som "kvantaktivist" och söker nu tillbakavisa den naturvidriga ateismen som spridit sig i västerlandet till följd av de materialistiska vetenskaperna.

Vetenskapen i väst har ännu inte fattat vilken sensation kvantfysiken är - detta har flera Nobelprisbelönade fysiker sagt - och Goswami (tillsammans med sin gode vän, läkaren Deepak Chopra - en annan indier som lyckats bra i Amerika), drar nu som pensionär sitt strå till stacken för att ändra på våra missuppfattningar om en del grundantaganden.

Som t.ex. det att materien kom först och först i slutändan "råkade" producera lite medvetande via hjärnan. Det är tvärtom, visar kvantfysikens experiment: medvetandet är en förutsättning för att materia skall "bli till"!

Inte bara fick västerlandet zodiakberäkningen om bakfoten, ungefär samtidigt som vi dumpade (den i och för sig allt mer felaktiga) zodiaken och gick in i den moderna tiden, spårade också vår vetenskap in på en lika skev och ensidig modell. Sannerligen, vi lever i en omvärderingens tid!

Goswami menar att världen nu kommit så långt att det är dags att knyta ihop den gamla religiösa världsbilden (till vilken förvisso astrologin skulle kunna räknas), med den vetenskapliga.

För paradoxen är alltså den, att den totalt materialistiska 1800-talsfysiken födde ett märkligt barn - kvantfysiken - vars egendomliga fynd avslöjar att farfar och farmor - det som gick före materialismen - gjorde helt korrekta antaganden, låt vara att föraningarna ännu inte baserades på vetenskap som vi definierar den.

Medvetandet (Gud) finns innan materien, och själarna existerar innan barnet ens är påtänkt av föräldrarna. När vi föds offrar vi bara en enorm massa medvetande (merparten av det som är vi) för att lära oss leken som pågår på jorden. Amit Goswami lånar här in det indiska begreppet lila (lek) för att påminna om att inte ta det vi ser och hör här och nu på alltför bokstavligt allvar.

Dina käpphästar idag, det du kanske inte skulle gå i döden för (för vem vill längre offra sig för något?), men åtminstone ivrigt försvara på något skränigt internetforum, är bara en dröm som du i morgon bara kommer att le lite skevt åt!

Leken går vidare och de mentala ramföreställningarna (paragidmen) avlöser varandra. Båda de här "dagtvillingarna" föddes till den mentala ramföreställningens tecken - Vattumannen - vilket antyder att de i sina liv kan komma att syssla med policysättande av något slag.

På grund av den framväxande insikten att kvantfysiken påvisat det "unitiva medvetandet" (Gud) ska de här två horoskopen, med fem timmars mellanrum, inte ses som två separata individer - på det egocentriska sätt som västerlandet till sin egen förbannelse sökt höja sig över andra kulturer - utan mer som två perspektiv som samma medvetande intar till världen och sig självt!

Vi är alla en och samma varelse, om man drar saker till sin spets och jobbar alla för en sak: Leken (som kan vara nog så allvarlig ibland).

Astrologins uppgift är bara att illustrera i vilka avseenden vi avviker från varandra, den handlar aldrig om att peppa ego-medvetenheten, vilket är en farlig väg för världen att gå i dessa tider.

Jag tror dessa två individer där både Månen och Solen - själ och hjärta - disponeras av gränsdragningens herre Saturnus, tjänar ett visst "objektivt" syfte, och de vet det och går därför ut med sin berättelse. Men vilket detta syfte är, kanske klarnar först lite längre fram på vägen.


PS. I fallet äkta tidstvillingar, där bara några minuter skiljer, har det rapporterats om häpnadsväckande gemensamma mönster i de respektive livsödena. Jess Stearns A Time for Astrology från 1972 innehåller några spektakulära exempel.

Mångalenskap: Billy Bobs divalater

Aftonbladet har sniffat upp en intervju där Billy Bob Thornton var på sitt värsta morgonhumör och framställer den haltande radiosändningen som resultatet av divalater hos skådespelaren.

Det kan det nu mycket väl vara, för Billy Bob har nog ett av de mest obalanserade födelsehoroskop man kan tänka sig. Det är ett exempel på att ha samlat för många ägg i en enda korg.

Födelsetecknet (soltecknet) är som synes Kräftan, zodiakens mest lynniga och humörskiftande. Inte för inte knöts i antiken den snabba vandraren Månen till Kräftan som dess planetära härskare.

Typiska Kräftor visar under loppet av ett månvarv upp hela det spektrum som går från introvert slutenhet till avväpnande och varm charm. Deras problem är att de inte kan operera under hård eldgivning, inför yttre hot anfäktas de då lätt av sina inre, primitiva instinkter. (Kräftan är kopplad till naturens egen revirinstinkt.)

Givet att Kräftan - det fundamentalt lunära psyket - är en komplex symbol redan i sig själv, kan man sedan begrunda Billy Bobs himmel där stjärnbilden är fullständigt späckad av i sig oförenliga budskap.

Som t.ex. att Mars och Venus samlats inom samma tecken. Krig och fred blir därför alltid plågsamt intrasslade i varandra, och i andra sammanhang än just Kräftans tecken, kan den här kombinationen lite nedsättande sammanfattas som horbocks- eller horsyndromet. Individen är helt enkelt alltför känslostyrd och känslorna har sällan något mer intelligent uttryck än att gå via sexualiteten.

I revirinstinktens tecken kan det bli generalknas eftersom Mars indikerar att individen kroniskt känner sig hotad från omvärlden, medan Venus vill sträcka ut en förförisk och inbjudande hand!

Alla de krafter som under Kräftans skyddande pansar tumlar runt i det undermedvetna hos Billy Bob, har ännu ett problem. Kräftans härskare, Månen, befinner sig i Stenbocken, mittemot sitt eget tecken i något man kan beskriva som en exil. Stenbocken är ett knastertorrt Jordtecken till skillnad från Kräftans fertila och fantasifulla Vattennatur.

Månen - sinnelag och känslor - är därmed själv på nåder av en annan härskare, nämligen den hierarkiskt observanta Saturnus, härskare över Stenbocken. Stenbocken och Saturnus observerar till besatthet hackordningen i varje sammanhang och positionerar sig alltid via yttre attribut.

Yttre tingestar: Det är inte förvånande att hitta både solbrillor och litet getskägg (stengeten!) på Aftonbladets foto av Billy Bob - den känsliga och sårbara Kräftan inom honom gömmer sig via sådana här yttre "stenbockiga" positionsmarkeringar.

Stenbocken (och Saturnus) är den yttre stajlingens tecken, den typ av psykologi som tror att "kläderna gör mannen". I en psykopatisk kultur, som vår egen, där allt handlar om ytan (kropp och accessoarer), tappar förstås astrologin något av sin prediktiva kraft när alla ser ut som kopior på någon trendsättare.

Eftersom Kräftan är något av en underdog i zodiaken (modersgestalten, hemmet, det privata, egna fantasier, etc), kommer Stenbocken att stå för det mest publika hos oss. Därmed blir Billy Bobs Måne i Stenbocken en ren självmotsägelse.

Han stajlar sig för att gömma sitt sårbara inre, men röjer i de vises ögon bara desto mer! Varenda avledande yttre detalj berättar hur hjälplös det ryggradslösa kräftdjuret skulle vara utan sin komplementära Stenbock - sitt yttre pansar!

Det är i samband med Stenbocken och Saturnus som hackordning man kan tolka intervjun där Billy Bob som en Kräfta i sitt mest mångalna tillstånd vägrar att ta order från någon, och gör sin egen irrationella show i showen. Snacka om att ha regredierat in i en subjektivistisk fantasi, och det inför publik! Patetiskt måhända, men det finns många människor med horoskop som under vissa av månens faser är fullständigt mentalt derangerade.

Besinna nu att människor som Billy Bob (eller Jonas Gardell) - alla de som föddes under en fullmåne - kan betraktas som bärare av en kronisk fullmåne, eller en latent mångalenskap. En mildare psykisk åkomma, helt enkelt. De kommer i sina liv att mer än andra individer svara på månens skiftande faser och uppenbarligen var den här morgonintervjun med Billy Bob illa tajmad i förhållande till hans personliga månrytm!

Vid "osunda kroppsvätskor" sade man under medeltiden. Idag tror vi ju ingenting om det våra förfäder upptäckter, men de som fascineras av astrologin, ser vad "de gamle" såg och förstår att här finns ett system som modern vetenskap HATAR, eftersom den själv vill vara ensam herre på täppan med sina definitioner av vad "vetskap" är för något.

Till sist, den förnämlige brittiske 1900-talsastrologen Charles Carter som omvände mig, inledningsvis mycket skeptisk, och fick mig att se att här pågick något fascinerande.

I sin Essays on the Foundations of Astrology (1947, s.93,95) kommenterade han den Kräft/Stenbockspolaritet Billy Bob ligger helt fastnaglad under, och noterade:

[Vatten och Jord] är en fråga om kampen mellan sinnesstämningarna som uppstår ur sinnnesberöringar och de tvingande påtryckningarna från den omgivande världen med dess alla krav. ...

[Oppositionen mellan] Kräftan och Stenbocken är troligen den mest aktiva och ambitiösa av de tre typerna i den här klassen av oppositioner [mellan Vatten och Jord].

Den har en känsla för publicitet och har ofta en politisk orientering. Som Vågen uppskattar uppskattning, så älskar den här polariteten att få applåder, massornas applåder. Det är en sensitiv och tämligen egocentrisk polaritet.

____

PS. Planetpositionerna är givna efter den sideriska zodiaken som används i indisk astrologi, men kartan visar den västerländska astrologins aspekter. Enligt den senare är, som synes, Saturnus, den hårda yttre stajlingens planet och tillika härskare över de psykiska förloppen (Månen) i vinkelrät (90°) störning med både Månen (som den har i sitt förvar) och Månens tecken Kräftan.

Detta ÄR faktiskt tillräckligt svåra indikationer för att misstänka vissa psykiska störningar, eller en personlighet som fluktuerar betänkligt över tid. Det förvånar mig inte att Billy Bob var ihop med Angelina Jolie tidigare - hennes födelsehimmel innehåller också flera frågetecken.

Se bara hur hennes rollspel (ascendentecknet) i Kräftan (modersprincipen) snöat in på barn av alla färger och nationaliteter! Madonna är enligt siderisk astrologi också Kräfta, fast solär (Solen har bara några timmar kvar i tecknet), och samma sak där: suga upp barn från hela världen.

Supermammor i sin egen fantasi: detta är "lunacy", mångalenskap, av en annan sort än Billy Bobs tendens att krypa in under sitt skal och pladdra när inte omvärlden faller honom i smaken, egocentrikern. Man märker den ofta inte den förstnämnda varianten på mångalenskap eftersom det vid ett ytligt påseende ser ut som barnkärlek.

Tecknen på frosseri och arbetsnarkomani

Sofia Wistam berättar i Expressen på det svenskt aningslösa sättet allt om sin odisciplinerade natur. Om arbetsnarkomanin som ledde till att en hjärninflammation kom tillbaka, en matglädje som gör att hon gladeligen sätter i sig flera portioner, om missbruket av Treo.

Här har astro-forskaren ett veritabelt smörgårdsbord att plocka från i försöken att förstå vad stjärnorna säger till oss på sitt rudimentära signalspråk. Eller rättare, vad stjärnorna säger enligt det rudimentära system för självreflektion människan själv skapat genom lyhördhet inåt.

För med astrologi som sann "objektiv" vetenskap är det ju så att den bara finns i våra medvetanden. Att det finns en värld "där ute" är det bara den totalt naiva realisten som okritiskt accepterar. Vi övriga vet att allt bara är föreställning, mentala modeller och med dessa risken för allvarliga kognitiva störningar.

Sofia Wistams födelsehimmel visar några sådana kritiska punkter, som hon nu till all lycka nu verkar ha blivit varse. De korta noteringar som följer är ingen egentlig tolkning - dessutom saknas födelseklockslaget, som är avgörande. Men själva dagen rymmer några omen som tycks indikera precis det hon själv berättar.

Hjärninflammation: Hjärnan och hjässan (och huvudet i allmänhet) lyder under Väduren (latin: Aries). Här hittar vi den febrila Merkurius, tänkande, kommunicerande och i ständig rörelse i detta tecken. Men dessvärre också Mars - den röda blod- och krigsplaneten, en klassisk bov hos dem med förhöjda blodtryck och hetlevrade temperament. Här ser det faktiskt ut som om "hjärnan går varm"!

Så också blogginlägget om Väduren och feber (nytt fönster).

Arbetsnarkomanin som inte tar hänsyn till det egna välmåendet: Jag har avsiktligt räknat på Månens - sinnelagets - position vid lunch för att få in den i Fiskarnas (Pisces) tecken, vilket jag tror är rätt placering. (En födelse under de dygnets första cirka fem timmar skulle ge en Måne i Vattumannen.)

Ett sinne och känsloliv i Fiskarna ger normalt stor empati och inlevelseförmåga, utan för dem födda runt 1966 då den iskalla, ambitiösa och prestationsmedvetna Saturnus under 2½ år rör sig genom Fiskarnas tecken. Månen avtrubbas i hög grad och blir omedveten om hur den i själva verket känner och mår!

De här människorna kan bokstavligen slita sig till döds, eftersom de inte känner efter! Flit och effektivitet driver den lunatiska saturniern som en mara. Den är aldrig nöjd med sig själv men vågar inte ens bottna i sin egen själ och känna efter hur det står till. Det psykologiska vattendjupet är bara några centimeter, och allt fokus ligger på den yttre personen.

Månen nära Saturnus ger en sann "människa av värld" där Freuds överjag kontrollerar: människan känner sig själv, inte från insidan utan via de yttre bekräftelser som kommer via tidningsomslag och andra objektiva "tecken".

Det är således en kritisk position för själen, som här är på vippen att sälja sig till världen. Men av intervjun tycks Sofia ha upptäckt vartåt det barkade och måste väl därför sägas att återerövrat sitt namn! (Sofia betyder vishet på grekiska.)

Men det hårda gnetets och äregirighetens Saturnus (en "ond" planet i indisk astrologi) infekterar inte bara sinnelaget, utan även, genom att kasta sitt "onda öga" mot tecknet 60 grader längre fram även Solen, som ligger i Oxen.

Därmed blir också den solstyrda viljan bojad till Saturnus ambition (har inte Sofia synts PRECIS ÖVERALLT i år efter år?), och Sol och Saturnus är INTE vänner enligt indisk astrologi! Så en hård fixering på karriären (Solen) förutspås här föra ont med sig (Saturnus).

Tv-profilens osunda matglädje är det nästan tydligaste på himlen, och det är soltecknet Oxen (Taurus) med dess specialområden pengar och mat, som så klart bekräftar varthän Sofia tenderar när hon låter sin spontana vilja verka utan att överinseende från en högre intelligens. Oxen är ett tecken i Jordelementet och därmed helt orienterat mot sinnenas tillfredsställelse, gammal hederlig materialism.

Men detta är inte i sig onaturligt - det är först när Solen, som den här gör, går samman med den indiska girighetsdemonen Rahu, problemen med dödssynden frosseri kommer. (Minns också att "fixeringens" Saturnus redan anfäktar Solen.)

Rahu är den indiska astrologins färgsprakande omskrivning av norra månnoden, den punkt där Månen i sitt rotationsplan skär igenom det plan vi kallar för zodiaken eller solekliptikan. På det halva varv runt jorden då Månen stiger uppåt relativt solekliptikan/zodiaken dominerar Rahu, det giriga och hungrande drakhuvudet.

Under bara dryga året med indisk astrologi (efter en herrans massa år med den felaktiga tropiska zodiaken), har jag funnit hur zodiaktecknens innebörder vaknat till liv igen, och att de båda månnoderna (demonerna Rahu och Ketu) sannerligen inte är att leka med, har jag sett i horoskop efter horoskop.

Bisarrt nog har månnoderna generellt ett gott rykte i västerländsk astrologi, vilket får mig att minnas hur hemmablind jag var under alla år med västastrologin. Jag en Mån-Kräfta? Som inte ens gillar barn!!! Med den indiska astrologin kom äntligen svaret, backa Månen tillbaka till Tvillingarna, och hela min personlighet gick i dagen - analytisk, kritisk, fri (?) i förhållande till dogmer och sanningar, en ständig sökare.

Prova att flytta tillbaka dina planeter (+ ascendenten) 24 grader och fundera över vilka berättelser du då får som speglingar av ditt liv. Chansen är stor att du kommer att känna igen dig bättre än nånsin förr!

Svartenbrandt och egenmäktigheten

När det meddelas (DN, SvD, AB) att ständige rånaren Svartenbrandt ännu en gång arresterats, muttrar den luttrade astrologen sitt, "men, naturligtvis". Födelsedagen för vår ärkeskurk uppvisar den klassiska signaturen för kallhamrad, principiell egoism.

Jag kallade en gång den samtidiga aktiveringen på himlen av ego-principens tecken Väduren (Aries) och maktfullkomlighetens Stenbocken (Capricorn) för "egenmäktighetssyndromet".

Dagen för Svartenbrandts födelse råder den variant som kanske griper allra djupast ner i naturen - de aktiverande planeterna är nämligen Solen och Månen, den soli-lunära axel som tecknar förhållandet mellan handlings- och känslomänniskan. Denna axel är av fundamental betydelse för astrologin då den bygger sin "fantombild" av individens andliga och själsliga status.

Egenmäktighetssyndromet diskuterades först i detta inlägg (nytt fönster), och Svartenbrandts horoskop kan också med fördel jämföras med den serie upprepningar jag fick syn på vid genomgången av ett halvt dussin ekonomiska brottslingar.

Jämförelsen visar att det bara är en gradskillnad mellan manschettbrottslingen som själv anser sig ha rätt att avgöra sitt värde och den som tar fram hagelgeväret och hotar folk fysiskt för att förbättra sin lott i livet.

En fristående fortsättning på egenmäktighetsartikeln här - notera att den kända svenska "tv-profilen" som dömdes för mordförsök har exakt samma sol- och månplacering som Svartenbrandt.

Men som alltid bör inflikas: alla med ett snarlikt horoskop kommer inte att uppvisa "komplexets" värsta sidor. Att vi här har att göra med en grundton som fungerar bäst i konkurrenssammanhang - på idrottsarenan och liknande platser - kan tyckas givet. Det gäller att hitta rätt livsområde - ett legitimt sådant - för sin särskilda disposition.

Sedan återstår alltid möjligheten som arketypiska psykologen James Hillman dryftar i boken Själens kod: att vissa andesjälar kommer till jorden genuint onda. Men att gå så långt som att säkert peka ut dessa, kan inte astrologen. Men han känner ett antal typiska grundmönster som mer troligt än inte kommer att vara för handen då de naturliga rötäggen ger sig till känna.

Jordbävningen i Aquila och astrologiska stressvarsel

Morgon i Italien enligt den astronomiskt
korrekta sideriska zodiaken.

Astrologin har i äldre tid använts för att förutsäga jordbävningar - men tyvärr vet jag inte hur! Likväl beräknade jag ett horoskop för 3.32 på morgonen (uppgift i DN) för staden...och fann högst bestickande "omen".

Följande analys kan följas också av novisen, även om de tolkningsregler som åberopas mest kommer att låta som fikonspråk.

Till att börja med stiger Stenbocken över Aquilas östra horisont. Allt rörande det s.k. ascendentecknet är av högsta vikt för frågan (person, händelse eller ort) eftersom den här skärningspunkten mellan jorden och solekliptikan signifierar ämnet under inspektion.

Stenbocken är av Jordelementet, och anknyter därmed till solida företeelser, och här innefattas förvisso geologi. Stenbocken är känt som ett mycket anspänt (överspänt) tecken, vilket återspeglas i dess planetära härskare Saturnus, som ju överinser kontraktion, gränsdragning och alla repressiva fenomen (inklusive t.ex. förmågan att dra gränslinjer - till vilka även förkastningar och mötespunkten mellan tektoniska plattor under jord hör).

Som kartan här ovan visar, befinner sig den demoniska Rahu (norra månnoden) i omedelbar närhet till ascendenten när spänningen under jord släppte. Notera att chockvågens och expansionens Jupiter finns i närheten och utgör en del av ett och samma budskap. Jupiters expansionsvilja är inte lyckosam i Stenbocken eftersom värdtecknet representerar kontraktionens och hämningens princip! Gissa om här alstras uppdämda ting!

Indisk astrologi klassificerar demonen Rahu som en vulgär och vanställd Jupiter - en hungrande omåttlighet som kan destabilisera även goda horoskop om den hamnar i fokus. Och vad är fokus om inte ascendentpunkten?

Men vad sysslar då disponenten över denna suspekta bindning mellan två "expansiva" krafter i ett repressivt tecken med vid denna tid? Jo Stenbockens härskare Saturnus befinner sig sedan 2 år själv i ett föga kongenialt tecken: Lejonet. Lejonet är Solens och den fria energins tecken, så det säger sig själv att Saturnus och Solen är fiender!

Saturnus passage genom Lejonet har redan hunnit ge oss en global finanskris och det är förstås Saturnus hämmande och gränsdragande inverkan som stör ut Lejonets slösande rikedom (andra faktorer tillkommer förstås - verkligheten är ju inte så enkel att vi får en global recession vart 29e år, då Saturnus återvänder till Lejonet...).

Vad som gör denna tid speciell är att olycksbringaren och "tändstiftet" Mars med en avvikelse på bara cirka ett dygn gått i rak opposition med Saturnus. Astrologins två "naturligt onda" planeter står därför konstellerade med varandra. (De båda månnoderna är oftast men inte alltid bringare av ont.)

I själva verket var oppositionen mellan den anspända och hämmande Saturnus och den galet okontrollerade Mars exakt igår. Varför kom jordbävningen först idag?

Jo, astrologins "minutvisare", den raska resenären Månen, hade ännu inte hunnit in i Lejonets tecken för att visa att tiden var inne. Men idag, den 6e april, fanns den på plats så att LUNA - PSYKET - VÄRLDSSJÄLEN - kunde plocka upp den förbittrade låsning som Mars/Saturnus-axeln indikerar. Kontemplera valörerna: hämmande låsning (Saturnus) och fritt vredesutbrott (Mars) i öppen antagonism!

Och minns: via Saturnus leds våra blickar återigen till Aquilas östra horisont där så mycket annat otyg i Stenbockens tecken låg redo att krevera!

Se till sist vilka av zodiakens 12 livsområden ("hus") som berördes av Aquilas disponent Saturnus denna morgontimma. Saturnus själv passerade "världsligt" genom det 8e dödshuset medan Mars rörde sig genom Oxens 2a hus, huset för det jordiska fundamentet (Tellus) för staden Aquila (ascendenten). De himmelska tecknen fanns där, och hade Aquila (eller hela distriktet) haft en levande astrologisk tradition, hade man varit på sin vakt.

Naturligtvis går det inte att empiriskt upprepa den här jordbävningen x antal gånger tills vetenskapsmännen blivit nöjda. Nästa gång det smäller till i jorden kommer det att vara ett nytt och unikt horoskop för det tillfället. Tydningen av tecknen är allt. Astrologin är något annat än västerlandets definition av "vet(en)skap". Vad slags världsbild den bottnar i är för den historieintresserade att forska ut.

Som jag ser det, drabbades västerlandet av hybris när den i ett slag hävdade att de nått "Upplysningen" och att allt äldre vetande passerat bäst före-datum. Det finns med andra ord både viktiga och spännande saker att återupptäcka på civilisationernas soptippar!

Å andra sidan saknas pusselbitar i ovanstående. Även om indikationerna är rent ut sagt förfärliga - hur knöt antikens stjärntydare ett varningsomen till en bestämd plats på jorden? Det krävs ett referenshoroskop för orten (eller landet) i fråga, mot vilken tidsflödet och dess skiftande konstellationer kan verka!

SvD:s version av förloppet här.

Horoskopet som själens projektion

Himmelen med dess beskrivning av det nyfödda barnets "miljö" är kanske inte "där uppe" som vi naivt plägar tro. Horoskopet kanske bättre ska uppfattas som en "projektion" som utgår ur just den plats och tidpunkt det är upprättat för, eller rättare, en projektion från den själ som där gjorde entré i livet.

Stjärnhimmelen kommer således inifrån själen själv och blir i och med födelsen i en människokropp till dess bortersta kulissvägg eller fond. Själen projicerar även ut sin mer näraliggande miljö, föräldrar, eventuella syskon och boförhållanden.

Själen gör dock inte detta på ett solipsistiskt vis (som om den vore den enda aktören som existerar - en falsk föreställning som dock, inledningsvis, dominerar det lilla barnet), utan projicerar den "objektiva" världen i komplext samröre med alla de andra levande varelserna.

Frågorna kring vad astrologi "är", leder rakt in i den klassiska filosofin, särskilt då medvetandefilosofin. Här tycks biskop George Berkeley på 1700-talet, utan att veta om det, ha återskapat den indiska vedanta-filosofin som håller MEDVETANDE för att vara det enda riktigt verkliga.

Men han kan mycket väl ha läst sin västerländske Platon, för idealismen är en tanke som funnits med mänskligheten hela vägen. Kanhända ända sedan de första själarna halkade in i drömmen om den här världen... Världen fanns redan innan själarnas "fall". Enligt Berkeley ligger Gud - den yttersta "mentalisten" - bakom alla själar och förlänar dem deras verklighet genom ha både dem och världen i sitt (obegripliga) sinne.

Han drömmer inte bara denna utan alla världar, inte mindre än de själar Han sedan ger friheten att kryssa genom och mellan världarna. Vi är med andra ord Gud skyldiga ett stort tack för att vi finns till. (Fast Han tvingar ingen att hylla honom, för, givet Guds existens, hur skulle vi inte kunna finnas till? Gud är det mest naturliga som finns.)

Och här är då vi, människorna på jorden - samma historia fast ur perspektivet av att ha tagit drömmen för bokstavlig verklighet. Egentligen är vi andesjälar som av anledningar vi totalt glömt involverade oss i den här föreställningen om ett solsystem med den beboeliga planeten jorden i ett väldigt kosmos.

Man skulle kunna kalla det för att den här gruppen andesjälar gått in i, och själva blivit en del av, en väldig rebus. Är det verkligen naturvetenskapen som kommer att ge svaret på Gåtan? Eller kommer mänskligheten så småningom att byta ut den drömmen mot en annan lek? (Drömmar inuti drömmar inuti drömmar...)

Här på jorden kan vi inte göra så mycket åt våra "ödeslotter" (horoskopet) - det är "på andra sidan" andesjälarna ritar upp ödet. Här, förklädda som människor, tittar vi bara på resultatet av våra designer, och i våra RE-AKTIONER kan vi bidra till att, på sikt, modifiera föreställningen. (Nyckelordet är sikt - synen som metafor för att inse något, se igenom sakens ytsken... Och kunskap befriar, eller hur?)

Därmed skulle horoskopet inte vara totalt spikat - men jag måste erkänna att det är med tvekan jag säger det... Har sett alltför många "överdrivna" horoskop bli exakt vad de förutspådde.

Kanske kan man säga så här: vissa andesjälar kommer hit utan ens så mycket fri vilja som att kunna vifta på lillfingret, medan andra resenärer - seniorerna - har valt löst uppritade program för sin vistelse på jorden.

Hypnoterapeuten Michael Newtons tre böcker om djupregressioner av klienter ända ner till att själen själv ger sig till känna när hjärnans vågor går riktigt långsamt, lär knappast bli salongsfähig forskning de närmaste åren. Men de är fascinerande läsning om livet på "andra sidan".

Vad är det för världar Newtons klienter i djuphypnos rapporterar om? Mentala världar, enligt vår filosofi, precis likadana som planeten jorden - helt verkliga för den som är där...