Den emotsedda "apskocken" härjade snabbt av sig, men en röst dröjde kvar, uppenbart träffad av Newsmills tema "påven", vilket jag läst som vilken diskussion av maktfullkomliga individer som helst.
Om jag raljant kallade de tölpaktiga rationalister som det tycks gå tretton på dussinet av i Sverige numera för ett tjattrande apberg, visade sig den här kommentatören i grunden mer illvillig. Här gällde det tydligen liv och död. Om och om avfärdades teorier jag ägnat 30 år åt att stöta och blöta under regelbundna kontroller av vad som tillkommit inom forskningen, som "fantasier".
Med förlöjligandets härskarteknik sökte han rädda kristendomen från att granskas ur perspektiv som nya arkeologiska fynd gjort möjligt. Till diskussionen hade således en "påve" kommit för att bekräfta Newsmills ämne: det finns mycket problematiska och otidsenliga figurer lite varstans.
Eftersom gruppen esséerna till vilken jag knöt Jesus i min artikel i likhet med alla andra runt år 0 praktiserade astrologi, har jag som mångårig student av den här gruppen stått tanken nära att kosmos är något levande och att det går att lära sig via livets egna signaler. Helt klart ansåg många judar vid den här tiden att Guds vilja stod skriven på himlen (Gen 1:14 i vid bemärkelse).
Vetenskapsteoretiskt handlar astrologin förstås om att sinnet lär sig bygga upp mentala represenationer för återkommande regelbundenheter. På det viset är astrologin bara ett i raden av vad Wittgenstein kallade människans "språkspel".
Vetenskapen med dess krav på empirisk verifierbarhet är ett annat språkspel. Alla människobarnen leker i sina egna mentala "låtsasvärldar", och problem blir det bara när det kommer en rutten själ med härskarlater och söker upphöja sitt språkspel till det enda.
Européerna har här ett problematiskt arv från Rom som några hundra år in i den kristna historieskrivningen nedkämpade alternativa kristna traditioner, varav en del kan anses ha bättre bevarat viktiga delar av lärorna som de såg ut på Jesus tid.
Hela logiken i Jesus centrala budskap om att finna himmelriket inom och utom sig (nå ett högre medvetandetillstånd) syns gå emot tanken om att människan är förutbestämd av stjärnorna, och det förvånar därför inte att i den tidiga klosterbaserade egyptiska kristendomen hitta tecken på att man mediterade över de sju planeterna som "dörrlås" att öppna upp och passera förbi i det andliga uppvaknandet till sitt sanna jag.
Jesus säger tillsvarande (i Nya Testamentet): "Vet ni då inte att ni är gudar i vardande?" Det var det löftet som de mest genuina eller djupast informerade grupperna satte igång med att förverkliga. För det stora flertalet var Jesus bara nån lokal kändis de kanske hört stå och tala på ett torg...
Min opponent i den diskussion som följde på Newsmill-artikeln visar sig ha en direkt identifierbar astrologisk signatur. Av de sex träffar på birthday.se som namnet ger, valde jag att först titta på den enda som använder samma förnamn som förekom på Newsmill.
SLÅENDE LIKHETER MELLAN ATTITYD OCH HOROSKOP
Och jag är nästan 100% säker på att detta är rätt horoskop, för maken till maktfullkomlighet och illvilja har jag inte sett på en himmel sedan jag beräknade horoskopet för massmördaren Ted Bundy.
Här har alltså en get maskerat sig till ett får. Ja bokstavligen, för det är stengeten - Stenbocken - som är födelsetecknet enligt den korrekta typ av astrologi som sideriska siktet presenterar.
Trött på debattörens genuina försök att med mentalt våld söka "vinna" Newsmills-diskussionen med mer smädelser än forskningsrön, avfärdade jag till sist rösten som ett typexempel på en människa esséerna i Dödahavsklostret skulle ha ratat som medlem. För mycket av satanisk illvilja var i rörelse.
Esséerna väntade på vissa själar som skulle uppstå i de yttersta dagarna (just före ett krig mot romarna) - messias var en av dem. Men vissa reinkarnerade själar ansågs inte ha tillräckliga förutsättningar att klara den extrema mentala disciplinen i detta studiesäte.
I en nästan helt trasig Dödahavsrulle finns fragment av tre horoskop, där individerna helt sonika graderas utifrån hur mycket av Satans ande de har i sig och hur mycket av Godhetens ande - ingen vet f.n. hur metoden för att göra denna bedömning såg ut.
Vad man dock kan säga utifrån den indiska astrologin (som likt den judiska också stammar från Babylon) som faktiskt överlevt i alla dessa år, är att Jesus eget hatobjekt, "denna världens herre" (Satan, Beelzebub eller Beliar) dominerar hela horoskopet1.
Ja, alla födda till Stenbockens tecken, det finns gott också men nu nämner jag tecknets negativa signifikation. Detta, det tredje och mest lidelsefulla Jordtecknet, hade negativa innebörder för judarna i en tid då världslighet och världslig makt inte alls rankades som tecken på att man var favoriserad i Guds ögon, utan tvärtom tydde på en låg andlig utveckling.
Om nu romarna upphöjde Stenbocken och gjorde det till sitt, tecken, förstå då hur judarna måste ha läst samma symbolik. "Denna världens herre", spyr Jesus med avsmak ur sig i Bibeln.
Jämför den ambitiösa Stenbocken med Platons filosofi där själar som återföds i enkla liv anses mer utvecklade än de "mediehoror" som till varje pris vill bli kända och synas eller "uppnå" världsbergets (prispallens) topp.
Men till alla Stenbockars tröst, är inte en födelsedag i detta tecken i sig någon fara. Vad man kan säga är att individen tyr sig till organiserade sällskap, respekterar en given "hackordning" (hierarkier) med mera. När allt kommer om kring är ju denna världen en organiserad värld som kräver att alla faller in i ledet och håller sig till sin nisch för att helheten ska flyta på. Den genomsnittliga Stenbocken betalar gärna sin skatt och känner solidaritet med samhällsstrukturen.
Stenbockar hittar man också påfallande ofta bland naturvetenskapsmän, vilket säkert beror på att tecknet illustrerar en respekt för lagbunden ordning. Det säger sig själv att när en Stenbock krisar, då uppstår legalism och en oförmåga att tänka fritt.
Tecknet saknar väl kreativitet, den är en hantverkare mer än en som syntetiserar, men är desto bättre på organisation och administration. Metodiskhet och förnuft är andra goda egenskaper.
"Fantasi" är ett skällsord för en Stenbock! Stenbocken är patriarkatets tecken och tronar stolt över de "irrationella" kvinnorna i Kräftans tecken mittöver. Denna, den rationalistiska Stenbockens oförsonliga motsättning mot Vattentecknet Kräftans plastiska "fantasier", är ännu ett tecken på att jag gick spikrakt plockade rätt födelsedag på birthday.se. För gissa vad? Detta var också den enda Stenbocken av de sex personerna.
MOLN PÅ HIMLEN...
Men nu börjar problemen. Detta är inte en "neutral" Stenboks-Sol. Det här är mer än en hierarkiskt observant och kanske själv lite "von Oben" eller toppridande typ. Detta ser vi genom den rent av illvilliga planeten Mars (krigaren, olycksbringaren) som står i ett kritiskt och mentalt Lufttecken - Tvillingarna.
Återigen: Det är inte i sig något fel på intellektet hos Tvillingarna eller t.o.m. den dubbla indikationen "Mars-i-Tvillingarna", men Mars är alltid en förgrovad råbuse och visar tendensen till illviligt stickande i detta kommunikationstecken. Mars i Tvillingarna påminner en smula om Skorpionens giftiga sting, för övrigt det ena av de två tecken Mars är härskare över.
Ett potentiellt problem övergår i visshet om det tillstöter flera likartade indikationer på himmelen. Här är nästan loppet kört redan då vi hittar sinnelaget - Månen i sin "debila" placering … i Skorpionen, dödens tecken!
Den illvilliga Mars är alltså den herre som disponerar över sinnelaget! Och som människan tänker... så blir också hennes viljemässigt styrda aktivitet. Solen i Stenbocken står här för viljan, och nu ser vi tydligt: den här stengeten vill själv klättra högst upp på det världsliga berget genom att giftigt underminera sin opposition!
Vederbörande gick in i diskussionen i avsikt att "döda". Det tog mig en stund att se hur i grunden ont uppsåtet var, fast syftet givetvis var att skydda sin egen tro - som paradoxalt nog bygger på temat plågsam död (för vår skull)!
Döden är alltså det tema som står som spön i backen på hela denna födelsehimmel, allra tydligast blottlagd via Månen - sinnelaget.
ONDSKAN ENERVEREAR HELA LIVSVÄGEN
Men det slutar inte där. För sanningen är att denna Mars är den hemskaste illgärningsman jag sett … sen dag räknade ut den morddömde musikproducenten Phil Spectors horoskop för några dagar sedan…
Från den hårt mentaliserande Tvillingarna (i kartans övre högra hörn) kastar mördaren Mars ett ont öga, medelsols och åtta hus (tecken) framåt. Indierna räknar alltid från det hus där planeten står, och den här av de två "specialaspekter" krigaren kan inta representerar astrologins kända relation mellan hus 1/ego och hus 8/döden.
Den här hårdkodningen i astrologin av universella sanningar påminner också om kristendomens budskap att det är det tvärande egot som introducerar döden i världen. Det kristna syndafallet!
Och vad hittar vi åtta tecken framåt - i "dödsskuggans dal" - om inte Stenbocken, tecknet som vill vara mäktigaste i denna världen! Samma bockskäggiga figur som Jesus från toppen av "världens berg" under sin fasta motstod! Världslig makt och von Oben-skap var inte hans väg, men många födda i Stenbocken trillar dit på frågor om hackordningen!
Mars korrumperar allt i Stenbocken på denna himmel, och det är inte lite. Inte bara Solen (intelligens och viljeakt) utan även godhetens, religionens och filosofins signifikator Jupiter, samt den onda och legalistiska Saturnus - Stenbockens egen herre som detta år är på "hemmaplan" för en extra tydlig stengets och maktambition.
Detta senare förhållande är olyckligt då Solen och Saturnus är uttryckliga fiender till varandra (Solen/Lejonet slösaktigt fri i sin energi och kärlek, Saturnus/Stenbocken strypande snål i sin vilja att ge någon annan någon som helst kredd). Här finns ingen synergi alls inom det tecken som indikerar vilken livsväg den hatiske mannen är förutbestämd till.
Upplevelserna med fadersgestalten kan inte ha varit angenäma, om vi - vilket jag är nästan helt säker på - har hittat rätt horoskop till rätt person. Jag skulle tror att här finns kriminalitet i släkthistorien - det är för mycket tonvikt på död och hård, empatilös rättvisa på denna himmel.
Bristen på födelsetimma hindrar oss från att gå längre. Solen som symbol för den aktiva livsvägen skulle i och för sig kunna antyda någon som arbetar professionellt med "olyckan" (Mars) i någon av dess olika utgestaltningar. Det är väl känt att poliser och skurkar har horoskop som är varandra snarlika, och inte sällan blir en människa själv förråad av umgänges med livets skumrask...
KAN RELIGIONEN HJÄLPA?
Godhetens och religionens Jupiter är redan som den är i kläm, för detta år, i passage genom Stenbocken, anses den lika "debil" som sinnelaget är i Skorpionen. Den godhet en Stenbocks-Jupiter förstår är den som avtecknas genom fasta normer eller signalerna från maktens torn och tinnar. Jupiter i Stenbocken attraheras av religionernas fasta och legalistiska normer, religionen som institution! Än en gång ser vi att detta är rätt horoskop för rätt person.
Min Newsmill-artikel som ifrågasätter den officiella kristna historieskrivningen (och därmed deras dotriner) är rena döden för ett horoskop av detta "institutionaliserade" slag!
Jupiter i Saturnus är dessvärre också bilden av religionen för dess yttre strukturs skull - dvs den för Jesus så förhatliga fariseismen.
Så vad gott religionen/filosofin kan tillföra den här individen, demoleras nu av en ytterligt störande inverkan, dels av samkvämet med den onda Saturnus (den antika astrologins andra alltigenom negativa influens i människans liv), och det hårda angreppet från den andra illgärningsmannen, Mars i Tvillingarna.
Uppenbarligen har denna människa inte ens en gråskala mellan det vita och det svarta, utan såg min Newsmillartikel som ett rent dödshot - en potentiell undergång för hela den kristna världsbild han bekänt sig till.
Typiskt för Stenbocken är att den saknar känsloliv, "rationalitet" och "sanktionerade system" är allt den svarar på, och därför visar födelsehimmelen en individ vars förmåga att acceptera nytänkande och innovation är ytterst begränsad.
Då Mars korrumperar intelligensen (Solen) och denna korrupta intelligens felinformerar sinnelaget och känslorna (Månen), och sinnet i sig är under Mars herravälde....
Ja, hade jag varit esséer för 2000 år sedan, och ansvarat för horoskopställande, hade jag helt klart kallat detta en Beliars son, ett Satans barn. Avslag på medlemsansökan till gruppen Ljusets barn.
Det är väl tur att kristendomen inte har kvar den här gallringen! (Och det kan mycket väl ha varit Jesus själv som bidrog till omvärderingen i den viktiga frågan om själens predestination.) Men då ska man minnas att esséerna som grupp och individuellt sökte fullkomna sitt andliga medvetande.
Det var något helt annat än den till intet förpliktande kristendomen som med århundradena blev så förslappad att det bara räckte med en läpparnas bekännelse av en dogm om att grovjobbet redan gjorts av någon annan - en hållning som inte Jesus egna uttalanden tycks ge något som helst stöd åt.
Se även inlägget om den "arroganta biologen", där en granskning uppvisade ett lika Stenbocksdominerat horoskop som ovanstående, om än inte ner i själen lika sjukt. Jag finner det en märklig koincidens att jag döpte det inlägget (i mars i år) till "Låt de döda begrava sina döda" - en direkt hänvisning till Jesus om fariséerna, hycklarna och formalisterna som inte skulle känna igen en Mästare om han så stod mitt ibland dem...
PS. En enda riktigt fin placering finns på denna himmel, och det är en "upphöjd" Venus i Fiskarna. Kärlekens planet sägs upplyftad i detta tecken eftersom Fiskarna är ego-negationens symbol (sida vid sida med egocentrismens Vädur).
En typisk läsart här blir "kärlek, visad eller mottagen, genom självförsakelse". Det synes därför logiskt att individen - mitt i det horribla mörker av ondska som infekterar hela himmelen - hittat känslan av nåd i kristendomen, vars lärosats talar om en människas - Jesus - kärlek till mänskligheten, visad genom hans självförsakelse.
Detta är förstås den något senare teologiska "förklaringen" till varför en judisk lärare abrupt och summariskt ställdes inför rätta och avrättades som en oroshärd i den romerska provinsen.
Som Newsmill-artikeln antydde fanns dock en tidigare kristendomen som inte såg avrättningen av Jesus som själva poängen - hans första anhängare fäste sig vid den lära han förmedlat. Det är inte konstigt att detta påstående drabbade ovanstående horoskop så hårt, för genast rycktes den martyriska Venus i Fiskarna, det enda fungerande planetära budskapet, bort!
_____
1. Det förtjänar att nämnas att Saturnus i folkmun betecknades som judeguden då judarna var allmänt kända för en lagisk observans av sin heliga Torah.
Den etymologiska kopplingen mellan Saturnus och Satan är inkorrekt, men det har alltid funnits så tydliga överlappningar mellan motiven, att den insiktsfulla kan se saker även i detta felslut.
Hur lätt var det t.ex. inte för de kristna runt Medelhavet att se judarna som ett djävulens folk som förnekat sin messias. Här kan man tänka sig att den redan befintliga kopplingen mellan jude = lagisk = Saturnus spelade in.
I indisk astrologisk tradition tillhör lagen Jupiter, medan Saturnus står för underklass och "tunga" fenomen som binder människan vid en lägre grad av tänkande och förståelse. Saturnus är en bokstavstroende och en materialist. I så måtto var Jesus sannerligen en anti-saturnier då han kritiserade blind legalism i ord som "sabbaten är gjord för människan, inte människan för sabbaten".
Paradoxalt nog blev kristendomen återigen en "fariseisk" inrättning från det ögonblick det började spika dogmer och rationalisera Jesus snöpliga död. Kyrkan i Rom eliminerade sedan den egyptiska kristendomen som bevarat mer av Jesus "bortomvärldsliga" budskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar