Pinkers besatthet av våld reagerade jag på redan i hans storsäljare The Blank Slate från 2002 (som irriterade mig så enormt att det ligger en hel bunt sidor randkommentarer instoppade under omslagsflikarna – material som aldrig kom till någon användning). Det finns ingen anledning att läsa mer än en bok av en inbiten ateist och materialist, men tydligen skrev han 2013 en bok om mänsklighetens minskande våld (ett ”bevis” för evolutionen förmodar jag) och det var den boken journalisterna synade och fann svårt bristfällig.
 |
| Chicagos universitet beskriver numera Sol- Jungfrun Steven Pinker som en språkforskare snarare än evolutionsbiolog. Jungfruns Merkurius står ju för kommunikation. |
Bojs text blir intressant för den här bloggen när hon anför en stor metastudie som falsifierar antagandet att människan blev mer våldsam från det hon blev bofast jordbrukare och började vaka över sina gränser, sin odlingsmark. Detta är ju exakt vad jag fann så lustigt med zodiaktecknen som tidsåldrar, att den agrara och flinka handarbetaren Jungfrun – i Babylon ursprungligen under namnet ”Plogfåran” – sammanfaller väl i tiden med data om när jordbruket begynte. Bloggen har också pekat på hur Jungfrun korrelerar med olyckans och fiendskapens sjätte hus i den naturliga zodiaken, som om ägandeanspråk på mark och fiendskap/konflikt naturligt hänger samman.
Men Bojs referat påverkar egentligen inte tankegången nämnvärt eftersom även samlarfolk måste ha levt något så när territoriellt och så att säga mutat in gruppens gränser, dikat ut sitt område – vilket påminner om den babyloniska Plogfåran eller vem som helst som ristar en linje i marken. Den astrologiska poängen är att Merkurius är en kalkylerande planet som i Jungfruns tecken applicerar sin förmåga att urskilja egenheter där opposita Fiskarna tycks vistas i något oceaniskt tillstånd där allt flyter in i allt annat – detta är det psykiska tillståndet innan existensen ”koagulerar” och stelnar till en distinkt materiell kropp eller företeelse.
Kort sagt: där någon drar en gräns i jorden med skospetsen, staven där uppstår den tudelning som möter mothugg och leder till fiendskap. Det är därför harmonins Venus anses ”fallen” i Jungfrun medan den här ”upphöjd” i den oceaniska och all-inkluderande Fiskarna mittemot. Det är därför det finns tecken på att Jungfrun är involverad i rasdiskriminering och andra liknande uttryck för missbruk av intellektet, medan Fiskarna (och dess naturliga 12e hus) kommer att beskrivas som ”den här världens förlorare” eftersom Fiskarna lever på en högre verklighetsnivå än de simpla materialistiska som bara stirrar på kroppsligt särskilda ting.
Det är på Fiskarnas nivå vi hittar Själen och dess många och intressanta skiktningar i kollektiva själar av olika slag. Förutom Naturen själv, Själen med stor begynnelsebokstav (i tyskan), är dessa själar av en lägre typ och inte odödliga. När bloggen talar om en folksjäl är det just en sådan här ”psykisk aggregation” som avses och som mer eller mindre alla medborgare är del av. När den sista andesjälen (anden och bäraren av ett visst själskomplex) släpper minnet av Sverige och ”svenskhet”, då är den här egenarten utraderad ur historien.
Nyanlända invandrare har naturligtvis mindre av den svenska folksjälen i sig med mindre de i ett tidigare liv varit svenskar och nu med en annan nations kroppshydda och ett osäkert liv känner suget efter ett hemland de en gång levt i. Det är ingen slump vilka som hamnar i Tyskland och vilka som tar sig vidare till Sverige, även om lågpannat folk skulle peka på enbart de synliga anledningarna, som att Sverige tidigare hade ett rykta om sig att vara ett bra land som välkomnade alla. Själen sägs nostalgisk och alla som har ekonomisk möjlighet att semestra utomlands och inte är helt utslätade dussinmänniskor som reser dit reklam och pr leder dem, väljer färdmål som indikerar var själen levt ett tidigare liv.
Egentligen ska man inte stanna vid Jungfruns tecken och Merkurius förmåga till diskriminering när det är nästa Jordtecken i zodiaken, Stenbocken, som har Döden (Saturnus) som sin planetära härskare. Saturnus har definitivt med gränslinjer att göra så låt oss omformulera saken: Det är Saturnus som avgränsar territorier (landsgränser) och som utövar våld och skräckregim via sitt negativa Jordtecken Capricornus (det nyckfulla hornet).
Men eftersom nationer är ett relativt nykommet begrepp och astrologin som vi idag förstår den har sin upprinnelse i det första årtusendet fvt, glider Stenbockens och Jungfruns tematik ihop en smula. Vid den här tiden fanns inte nationer utan stadsstater. Staden med dess befästa ringmur var centrum i ett rike och sen tunnades denna ”proto-stat” ut via en yttre areal av t.ex. odlingsbar mark som slutligen övergick i vildmark. Det är därför ändå så att bönderna fick ta första smällen när fientligt sinnade främlingar närmade sig domänen.
"Stockholmssyndromet", den lilla som identifierar sig med överheten eller brottsoffret med brottslingen, kan säkerligen kopplas till denna överlappning mellan trälen Jungfrun och husbonden eller herren Stenbocken. Därför övertar drängarna den negativa reservation, den snarstuckenhet och t.o.m. de våldsyttringar som egentligen springer ur Stenbockens härskare Saturnus. I värsta fall agerar ju planeten i rollen av Dräparen, och glöm inte att våldets Mars sedan antiken särskilt knyts till Jungfruns sjätte hus - inte minst för att järn/Mars behövs för plogar som åkerbrukaren skapar Plogfåran med.)
Jag vet inte om något blev klarare av detta utifrån Karin Bojs text om det dödliga våldet genom mänsklighetens historiska skeden, men lite "tankestoff" är det väl ändå, även om det mesta sagts tidigare på bloggen.
Sveriges nytända främlingsfientlighet visar hur ovana vi är vid någon påhälsning i våra utmarker överhuvudtaget, så att folk i glesbygden inte annat kan än reagera på flyktingbaracker som en invasion av deras värld och inrutade vanor. Det tog mig lång tid som stadsbo där all mark redan är bebyggd (och staden i den meningen är ett stillo) att förstå den här extremt primitiva urkänslan som småfolket i landet måste känna. Det är Jungfruns arketyp de upplever.
Jungfruns symbol är associerad med kroppslig fruktan via myten om Hades våldtäkt av den unga agrara Kore/Persefone och en manlig bekant med Solen i Jungfrun tröttnar aldrig på att hitta nya exempel från döttrarnas värld på ”invandrare” som gör livet osäkert för flickorna. Säkert är hälften av det här bara hjärnspöken i Jungfruns huvud eftersom zodiaktecknet avslöjar hur vi är disponerade att tolka vår omgivning. Och Jungfrun söker av ren vana alltid att splittra upp en situation i en antagonism där den själv (och dess sina) spelar den våldtäktsbenägna Kore och ”den andre” blir den fula fisken (Fiskarna på zodiakens andra sida).
Karin Bojs har själv en märklig opposition i horoskopet mellan Jungfrun och Fiskarna så det förvånar inte att hon intresserar sig för ämnet risker med att ens närma sig andra människor. Det märkliga är att den hyperdiskriminerande Jungfruns härskare befinner sig i det oceaniska (alt: kaotiska) Fiskarna men att "zoomfaktorn" Rahu eller Drakhuvudet i Jungfrun blåser upp denna Merkurius som närmast intuitivt lever i Vattnet, i den psykiska domänen. Intresset för det blott naturliga och ambitionen (Rahu) att "reda nut" vad nu Naturen är, blir därför stark.
PS. Det är ett tecken i tiden att Karin Bojs bygger sin artikel med stoff som tillhör gymnasieskolan eller t.o.m. högstadiet. Jag tänker på inledningen med den slitna motsättningen mellan naturalisten Rosseau och Hobbes "allas krig mot alla". Hur nära verkligheten astrologin kommer - att de gudomliga styrande principerna varit mot oss från första början - ser man direkt av Thomas Hobbes horoskop. Han är i princip inget annat än en krigisk och egocentrisk Vädur hela han, värre än Adolf Hitler. Solen, Merkurius, Mars och Saturnus i Väduren - båda de naturliga illgörarna i krigets tecken. Att lyssna på Hobbes är att få en rejält skev ytterlighetsbeskrivning av tillvaron, men Karin Bojs har en bit kvar till en sund insikt i de verkliga formgivande faktorerna. Att skrota Pinker är dock ett bra första steg mot vishet...
Tillägg 161003
Kampsportaren "Mad Dog" dök strax upp i en intervju i SvD för ytterligare en perfekt illustration av Hobbes förvrida tes om "allas" krig mot alla."Mad Dog" har sannolikt samma Måne som Hobbes och även i detta fall med krigsimpulsen Mars kraftfull i ett Eldtecken. Se detta inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar