DN/Ipsos årliga väljarbarometer är ett brutalt uppvaknande för den som eventuellt gått och trott att Stockholm nu för evig tid blivit en sådan där vänsterliberal progressiv metropol av internationellt snitt.
Ämnet för Barth-Krons utläggningar var alltså att den förment trendsättande stockholmaren i själva verket legat efter övriga landet i omhuldandet av mörkerpartiet Sverigedemokraterna. Jag är inte intresserad av att läsa bortom andra stycket och se vad krönikören nu tycker om detta, utan ger mig ånyo i kast med hans horoskop, nu i avsikt att söka hitta något vi skulle kunna kalla humorlöshetens astrologiska signatur.
Eftersom humor (i kontrast till humör) hänger på en generöst tilltagen intelligens som i flykten hinner uppfatta och vrida informationen ett varv extra till oväntad effekt, kan man speciellt misstänka att hinduernas Shani, Den Långsamme (Saturnus) kan spela en viktig roll här.
I Aftonbluddret tycker en intervjuare att det är kul att intervjua Orup eftersom han svarar "ärligt" på alla frågor. Där är två till som inte heller står i någon vidare kontakt med humorns källsprång - den gudomliga Intelligens som är allas inre essens - före deras själ "föll i synd" och i värsta fall helt dukade under för materialismen som bjuds det nyfödda barnet via föräldrarnas skadliga uppfostran och själens egen oförmåga att genomskåda den chimär som kallas livet och förnimma Livet därbakom.
Eftersom bloggen redan sökt utröna de astrologiska faktorerna bakom Barth-Krons "sluntna satir", kanske någon luktar sig till idétorka. Och det är sant, den här bloggen har spelat ut alla sina kort. Den ursprungliga visionen är sedan länge gått i mål. Men den här gången kan jag vara mer koncis och göra nya kopplingar som jag tror kommer närmare HUMORLÖSHETENS VÄSEN. För att bäst illustrera vad saken rör, reducerar jag Barth-Krons födelsedag till en naturlig zodiak där tecknen och deras hus sammanfaller. På så sätt kan man koncentrera sig på grundidéerna.
Visserligen finns en sprakande "kreativ" kombination i horoskopet: energiplaneten Mars i Vågen bärs en bit av att dess disponent Venus söker harmoniera i kreativ Skytt-Eld, tecknet med den vida horisonten. Barth-Kron har alltså en Mars-impuls att vilja intellektuellt harmoniera med ämnen och kreera i ämnen som måhända ligger bortom hans komfortzon...
Man ska hålla en sådan här ambitiös men kanske inte helgjuten symbolik i minnet när man sedan fingranskar kartans färgade kombination av Skorpionen och Vattumannen och jämför med den högklassiga humoristen Woody Allen (vars pedofili tyvärr solkar hans livsgärning).
 |
| OBS. Inte den naturliga zodiaken utan tecknad utifrån Woody Allens kända födelsetid med Dramatikerns zodiaktecken Lejonet som persona. |
Titta på den långsamma och formalt orienterade Shani/Saturnus i de bägge horoskopen! Här är skillnaden. Woody Allen har den essentiellt intellektuella Luftplaneten Saturnus hemma i sitt positiva härskarläge, Lufttecknet Vattumannen. Han har också sitt psyke (och hemmiljö) tätt kopplad till denna storslaget konceptualist. Allens styrka låg i hans svarta humor och skildringar av skruvad borgerliga och intellektuella hemmiljöer i New York.
Det är lätt att inse hur "tumskruven" Saturnus angrepp mot den redan så härskna Skorpionen som huserar hans framgångs Jupiter, hans intellekts Merkurius och själva hans lejonlika och dramatiserande Sol-Öga ger en helt osannolikt kraftfull version av "dissociationssyndromet" som tenderar att trasa sönder och driva fram alienation. Individen kommer också på kant med grupper eller kompletta samhällssystem eller ideologier (allt olika uttryck för Vattumannen).
Men eftersom Woody Allens kombination av Solen, Merkurius och framgångens Jupiter är ett så otroligt avundsvärt stellium och hans såväl naturligt som verksamt goda Jupiter är ägare till det lyckosamma femte kreativitetshuset (en sann auteur!) ser vi här en fenomenal förmåga att göra något av det akuta "sociala utstötningssyndrom" som man också kan kalla mötet mellan sluten Skorpion och socialt öppen Vattuman. Den som kan sin astrologiska symbolik inser direkt hur sjukt träffsäker den sideriska zodiaken är i fallet Woody Allen, horoskopet tecknar exakt den filmtematik han återkommit till gång på gång som en amfetaminpåverkad laboratorieråtta.
Allens snäva fält förklaras i sin tur med att både Skorpionen och Vattumannen tillhör Mörkrets kvalitet (Tamas guna) vilken tenderar att vilja ställa upp begränsande väggar och hålla sig inom dessa. Paradoxalt nog är de skenbart så robusta Oxen, Lejonet, Skorpionen och Vattumannen zodiakens värsta trygghetsnarkomaner, de klarar inte att likt de sattviska tecknen (Tvillingarna, Jungfrun, Skytten, Fiskarna) tänka och vara verksamma när "hela havet stormar". Det beror på att Sattva står närmare Ljuset och universums Intelligens och i termer av "kvaliteter" är de naturliga kreatörerna. De fixerade mörka tecknen kan bara kreera när plattformen redan är given... (De passionerade eller Rajas-dominerade tecknen är som vanligt varken hackade eller skurna utan svänger mellan ytterligheterna.)
Går man så till Barth-Krons Saturnus står den i ett av sina sämsta lägen, den Långsamma och formalistiska har gått ner sig i hatiska Skorpionens Vatten, ett element som är väsensfrämmande för en essentiell Luftplanet som Saturnus, även om planet och tecken delar den grovhet och den skuggtillvaro som Mörkrets kvalitet (Tamas guna) beskriver. Barth-Kron tillhörde en generation själar som återvände in i Tid och Rum för att verka i världens gärdsgårdsserie, han är en efterbörd till det verkliga livet och inte ens delaktig i mänsklighetens göranden. Soltecknet Stenbocken ÄR saturniskt och visar hur Barth-Krons enda motivation är maktpositionering. Det övergripande målet gagnar sällan förmågan att se det humoristiska i tillvaron. Därför hans talanglösa eftersläng mot "vänstern" trots att det var SD han ämnade skriva om.
Se också hur Barth-Krons sinnelag (Månen) visserligen står i samma tecken som hos Woody Allen, men trots det inte alls är av samma sort till följd av klyvningen mellan rationalitet och instinkt (Luft och Vatten) mellan sinnet och den underliggande "dränkta" Luftplaneten Saturnus. Även detta förhållande visar en ofärdighet med tanken som för tankarna till Andres Lokkos stilistik som knappast utvecklats ett steg trots alla år som krönikör i flera stora svenska tidningar. Också Lokkos födelseår befann sig Luftplaneten Saturnus (så viktig för meningsbyggnad och konceptuella strukturer) nedsjunken i den Irrationella Själen (Vattenelementet). Lokkos psyke/Måne i Stenbockens Jord gynnas emellertid av att ha disponenten i befruktande Vatten.
Lokko skriver om materiella ting, om status, om fler materiella ting, och om statustyngda men obskyra (för allmänheten) gator i London. Han är den typiska nyttiga idioten som servar konsumenten som vill vara lite "förmer" än andra (Stenbocken som samhällshierarkins tecken) med konsumtionsråd i SvD. Eftersom han tycks vara eller har blivit milt socialistisk med åren, uppstår förstås en motivkonflikt. Hela hans karriärism i syfte att positionera sig går stick i stäv med socialismen som i sin renare form förordar "allt gott åt alla", vilket är en ren omöjlighet för en popskribent som dyrkar exklusiva editioner av böcker och grammofonskivor som uttryck för en privilegierad position i den sociala hackordning man valt att klättra inom...
Den stilistiska otympligheten i meningsbyggnaden med formala Saturnus i Vattentecknet Fiskarna tar sig hos Lokko det uttrycket att han söker klämma in för många ord i varje mening utan att hans tanke andas i motsvarande långa och eleganta svep. Det kan man kanske förklara med att Saturnus - den stora mästerbyggaren - fallit i Fiskarnas hyperrörliga vatten som bara blir än mer så genom disponenten Jupiters position i det passionerade (rajasiska) Vattentecknet Kräftan. Lokko har genom alla år haft en tendens att inte sätta punkt i tid. En underström är stark och ovanpå - i det "jordiska" - hänger Lokko på det ena småordet efter det andra för att söka klä underströmmen i en kropp. Detta är skriveri inifrån Platons grotta, inte skriveri "ovanifrån", från Luften.
Den senare konsten behärskar Woody Allen till fullo, och det lyckosamma (Jupiter) solära Ögat kan vada runt i Skorpionens mörka vatten till fulla medan hans psyke som hos en naturbegåvning automatiskt organiserar ett snyggt manus (Månen + Saturnus i språklig/konceptuell ordning).
Turen att få den gynnsamma symboliken med sig in i livet hade inte Barth-Kron och Lokko. Jag har nyligen studerat och förundrats över hur två Stenbockar årgång 1967 födda bara några dagar från varandra delar, vad det verkar, samma problem. Den ena är svårt dyslektisk (vilket man inte kan uppfatta vid verbal kommunikation) och den andra skriver visserligen väl men lider istället av diskalkyli, är blind för siffror och låser sig där.
Den senare har dessutom bränt ut sig flera gånger i ett enkelt kontorsjobb, vilket för mig luktar som om diskalkylin varit ett stressande hinder, särskilt under en nymåne i Stenbocken där man så ofta blir en fröken eller herr Duktig, med extrema fordringar på sig själv att vara "perfekt i världens ögon". (Ännu en indikation om humorlöshet för övrigt - att se sig själv utifrån, ur samhällsperspektivet dödar den inre Solen och därmed intelligensen som krävs för humor.)
Den sakliga och organisatoriska Saturnus är i sig själv en humorbefriad planet och ur det perspektivet kan man faktiskt betrakta den allmänt smutskastade Donald Trump som en humorist - Mars i Lejonet stigande i öster är ju en dramatisk gossen Ruda, en buspojke! Men journalister läser honom med de glasögon de sätter på sig inför en presidentkandidat och fattar inte grabbars machospel. Istället får svenskarna gravallvarliga rubriker om sextrakassören Trump - där jag håller med de vaknare observatörerna att en del anklagelser säkerligen är riggade från storfinansen och Clintons läger för vilka Trump som president vore slutet på den rika procentens vampyrism. Buspojken Trump måste stoppas till varje pris! Det är bara att gå till Donald Trumps utmärkta 11e idealhus i horoskopet och inse att han är lätt om hjärtat via det pratiga tecknet Tvillingarna, vars vinklingar och satirer ibland är för smarta för allmänheten.
Varför är då Orup så humorbefriad att han upplevs som tacksamt saklig för Aftonbluddrets intervjuare? Jag tror hans horoskop (återigen ritad som naturlig zodiak) påminner om hur oerhört viktig Solen är som horoskopets generella motor.
Solen i Skorpionen är extremt garderad och reserverad ("integritet") medan dess disponent Mars står i det oförvägna och direkta Barnets tecken Väduren. Här uppstår en svår konflikt mellan en underliggande vilja att linslusa och visa sig på styva linan och Sol-Skorpionens naturliga tendens att väl dölja vilka kort man har på hand. Denna konflikt mellan en extrovert och en introvert impuls kunde särskilt märkas i Orups stamning (har inte hört honom på årtionden och detta kanske försvunnit nu).
Med konflikter på denna elementära nivå (jaghävdelse) finns naturligtvis inte heller plats för humor. Individen måste ha övervunnit sig själv för att bli ett effektiva verktyg för smarthet på högre nivå. Orup är verkligen ärlig i sina svar som AB-journalisten säger och det beror på att Merkurius står i öppna och utåtriktade Skytten medan dess disponent Jupiter står i socialt förbindliga Vågens tecken. Orup är en social darling, som vill bli gillad av folk (Mars i Barnets tecken stimulerar Vågen mittöver) och då kan man inte skämta och raljera över dem. Men samtidigt slirar den sociala Vågen en smula eftersom den naturliga Luftplaneten Vågen gått ner sig i Vatten, i avoga Skorpionen!
Orup uttrycker sig negativt om Dylans Nobelpris i litteratur och säger att är det text han vill åt, då läser han en bok. Jag tror inte Orup öppnat många böcker i sitt liv, inte om han ser musikutövandet som en funktion av "form" och "attityd" - jag minns speciellt den rent mediokra imitationen av 50-tals rock'n'roll i "Mercedes Benz" som faktiskt blev en mindre hit. Låten var fantasilös spinoff på Carl Perkins gamla "Blue Suede Shoes": "Du kan göra vad du vill, man tafsa inte på mina blåa mockaskor - Orup ville på samma sätt ha sin Mercedes i fred.
Här är då vad Orup från fina högerområdet Lidingö fokuserar: form och attityd. Ingen som helst intelligens i musiken, vilket naturligtvis inte rock ska ha förrän den möter högskolan och man får den konstrock som dök upp i England i 60-talets slut, filosofiska lärda och musikaliskt hyperskickliga unga män som bildade hela scener ("Canterburyscenen") och i grunden förändrade musiken. Från Sveriges mer privilegierade områden kom ingenting liknande eftersom intresset för att tänka och kroka i den västerländska intellektuella traditionen aldrig funnits i den här avkroken. Från rikemanskvarteren i Lidingö begåvades svenskarna istället med en Orup som underströk hur seriöst han tog på det privata ägandet: tafsa inte på min dyra Mercedes. Nej, med få undantag är det verkligen inte roligt här i Sverige.
*****
Här kommer ett försök att spana på humorbefrielsens rot utifrån denna lättvindigt framkastade hypotes: färre komiker än förväntat bör ha formala Saturnus, en naturligt mental planet, nedsjunken i instinktiva maggropskänslans element Vatten. (Det skulle ur ett fågelperspektiv innebära att hela årgångar bör producera färre komiker än andra.)
Eftersom Saturnus vägrat släppa ifrån sig några signifikanta resultat tidigare är utsikterna att få gensvar på hypotesen inte de bästa, men det kan vara värt ett försök.
Genom åren har jag kommenterat sparade horoskop lite olika så i hopp om att få med så många som möjligt anger sökmönstret i ZET Lite några varianter: "komik" | "komedi" | "comic" | "comedy". Tyvärr vet jag att det finns åtskilliga sparade kändisar med stor humoristisk talang som jag inte kommenterat eftersom deras huvudsakliga syssla inte var den typen av underhållning. Men låt se vad som händer...
Efter att ha raderat några serietidningsskapare ("comic") men sparat Smurfarnas upphovsman, återstår exakt 120 roliga personer av 9441 kartor (av vilka bara cirka 1700 har känd ascendent). Ett magert underlag men bra på sitt sätt: medelvärdet är 12 placeringar i vart tecken. Slumpvariationen lär vara stor med en så liten grupp men låt oss säga att en avvikelse på åtminstone 50% är av intresse (6-18, där 7-17 gäller för normal slumpvariation).
Men eftersom hypotesen var att Saturnus i Vatten var extra humorbefriad får vi ett lite bättre underlag, för nu kan de 12 tecknen brytas ner till bara 4 element, och medelvärdet 30 placeringar per element och signifikanströskeln 15-45 (16-44 är slumpvariation).
Saturnus i
ELD: 23
LUFT: 33
VATTEN: 29
JORD: 35
Gissningen om bottennotering för Saturnus i Vatten stämde inte alls och som synes är ingen placering i närheten av signifikans. Mellan de antitetiska Eld och Jord råder dock största avståndet (likväl bara en liten del av slumpfönstrets egen storlek). De här två elementen i kombination har bloggen kallat "andens brutalisering" eller en sådan hårdnackad kamp med den "brutala verkligheten" att man skulle kunna beskriva individen som en aktivist i envig med det rent konkreta - en järnsmed eller en trädkramare.
Naturligtvis är detta raka motsatsen mot en distanserad Luft-Saturnus som ser avvikelserna från "ordningen", vilket ger individen tillfälle till kluriga kommentarer om allt det dråpliga i världen.
Helt klart MÅSTE Solen inkluderas i en hypotes om intelligens och förmågan att se det humoristiska i livet. Men också Merkurius är viktig för kommunikationen av de egna intrycken. Och det är här jag tror tester av det här slaget är dömda att misslyckas, trots att bloggen redovisat några tecken på det motsatta. Astrologin blir intressant först i analysen av en enskild karta eftersom en hörnpelare ju är VAR på himlen de intressanta planeterna befinner sig. Och detta kräver känd födelsetid.
Den svåra dyslektikern jag talade om hade t.ex. en bekymmersam version av "andens brutalisering" genom att Eldascendenten i Lejonet inte alls fick stöd av ascendenthärskaren Solen. Denna hade nämligen gått ner i det jordiska i Jordtecknet Stenbocken och halkat in i 6e olycksdrabbade huset. Men i samma hus låg också skriftspråkliga Merkurius, så att kvinnan uppenbarligen har svårt med precis självmeddelelse.
Att sedan Solen och Merkurius vilar svagt på en Saturnus som halkat in i ännu ett av de onda husen (8e för korruption och död) stärker naturligtvis inte omina om en intellektuellt verserad aktiv livsgärning (Solen) eller någon mer skarp kommunikation eller ens analytisk uttrycksförmåga. (Som tröst ett behagligt sinnelag/Måne i Luft och även en Venus i Luft vilket ger en trivsamt social och "mänsklig" människa! Alla behöver inte vara Einsteins från morgon till kväll - världen bleve horribel med bara sånt folk.)
Den trevliga dyslektikern har i själva verket så antikarriäristiska besked man kan se, och det är väl att påminna sig att Jungfrun och dess naturliga sjätte olyckshuset så att säga missar målet som är Solen hemma i sitt 5e hus för själens fria kommunikation och individuella uttryck. De som inte blir ledare i detta liv utan slirar förbi målet slutar istället som 6e husets servicearbetare. Den hellenistiska astrologin såg kontrasterna tydligt när de döpte 5e sektorn (Solens egen sektor) till "tursamhetens tempel" medan 6e sektorn med den diskriminerande Merkurius (som i sin detaljskärpa missar Solens helhetsperspektiv) tvärtom blev "oturens tempel".
Jag tror nu inte det här inlägget vann några nya konvertiter till astrologins gamla världsbild... De som vill ha hårda siffror fick inga, och astrologins nebulösa sätt att tala genom komplexa fantombilder där flera enskilda "komplex" kommer samman för ett "omen" är minst sagt ogripbara för dem med lite grövre sinnen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar