 |
| Vissa fasoner inte längre önskvärda i Stockholms tunnelbana |
Aftonbladet hade i veckan något politiskt inkorrekt reportage om hur rumänska tiggare utnyttjas av sina landsmän och uppdras att med alla medel söka få svenskar på gator och torg att falla till föga och skänka en slant.
Igår vid femsnåret på promenad genom Stockholm såg jag för första gången på länge ett sådant beteende - under den fullmåne som tecknar den mest labila balansen mellan egot och dess medmänniskor, mellan Väduren och Vågen. Beteendet såg jag senast för 3-4 år sedan när den första flodvågen tiggare rann in på Stockholms gator en tidig sommar: den ambulerande och aggressivt uppsökande formen av tiggeri.
Igår, i närheten av turiststråket kring Slottet gick jag gatan fram och noterade halvintresserad det typiska klädbylte som signalerar tiggare en bit fram på trottoaren. Jag var i kontemplativt tillstånd genom den själsaktiverande promenaden och registrerade med stoiskt lugn varje detalj i statslivet. När den medelålders kvinnan kom nära och kraxade något obegripligt samt ordet "pengar" registrerade jag varje millisekund av de två skeppens möte på trottoaren, hur hennes arm plötsligt for ut och blottade en mugg som hon skakade frenetiskt. Tiggaren skar in på min gånglinje ungefär som en skuta utan rorsman och kränkte i under en klimaktisk sekund totalt en främmande människas komfortzon. Den utslängda armen förde muggen som en knuten näve i riktning mot min midja som ett måttat slag mot könet.
I kontemplativt tillstånd lät jag kroppen smidigt vika ett steg åt sidan för att återskapa något av det hövliga avstånd folk håller mellan varandra här de har mycket ledigt utrymme. Men samtidigt utspelades i mitt medvetande en annan och alternativ scen där jag inte viker en tum från min kurs utan svarar tiggaren med samma mynt och slår muggen ur händerna på henne!
I andevärlden skådar jag hur den KORREKTA REAKTIONEN på kvinnans fysiska gränsövertramp skulle se ut om NATUREN FICK HA SIN GÅNG. Lika för lika i den sublunära sfären.
Men bloggaren var kontemplativ och därmed i kontakt med DE ÖVERNATURLIGA DYGDERNA och kunde således motstå fullmånens tendens. Den "naturliga zodiaken" för gårdagen och dagens fullmåne mellan Väduren och Vågen visar exakt hur det ONDA PATRASKET - Skorpionen - på svenska gator och torg infekterar den mellanmänskliga balans som fullmånen längsmed Jag-och-Du-axeln representerar.
Det är viktigt att förstå vilken ego-lögn västerlänningarna duperats att leva och den inkluderar förståelsen av astrologin. De 12 tecknen representerar GOTT och ONT och bara det är skäl nog att t.ex. född i Skorpionen sluta upp att identifiera sig med "sitt stjärntecken". Några tidigare läsare på bloggen klarade inte av detta, utan kommenterade hätskt som bara en Skorpion kan "sitt" zodiaktecken. De hade fullständigt missat hela (den ursprungliga) tanken bakom astrologin!
Det är pengarnas Venus i uppoffringens och "samhällets olycksbarn" Fiskarna i kombination med aggressionens Mars i syndarens Skorpion som från det näriga Vatten-elementet söker sak med den gudomliga världen där verkliga människor vistas. Båda dessa positioner i närigt Vatten disponerar över fullmånens båda Ljus!
Ja, den som spelar tiggarens roll har verkligen valt en värld under den verkliga människans värld och det astrologiska principschemat är otvetydigt. Den enda förklaringen till att så här är, ligger i den stoiska tolkningen av Ödet: själavandringen flyttar upp och flyttar ned själar. Vart och ett av tillvarons våningsplan erbjuder skilda grundlärdomar och i Vatten reducerar själen sig till att kämpa för sin, familjens eller i bästa fall artens överlevnad.
Stoikerna ansåg inte ens att de varelser som helt sällat sig till den Irrationella Själens domän kunde klassificeras som människor, de var lika blinda och irrationella som Naturen i sina ständiga begär. Det är ur det här till synes omänskliga perspektivet man måste uttalandet i Claudius Ptolemaios TETRABIBLOS från det andra århundradet, att bara de tre tecknen i Luft representerar det specifikt mänskliga i vårt kosmiska system.
Människan är som bekant skapelsens krona, utom för Robert Aschberg som smygtittar på homo-ankor i sin kikare och triumferande förringa religionens tal om att homobeteendet som något som "strider mot naturen". Spånet har inte ens tagit sig tid att läsa på vad t.ex. de katolska fäderna talar om för natur (lat: ousia). Den specifikt mänskliga naturen så klart, den platoniska blåkartan för vår art. När han citerar någon annan botanist med homosexuella böjelser och konstaterar att ett homobeteende på uppemot 18% bland skrattmåsarna observerats, blandar Aschberg ihop kategorierna som den låga (men ändå sympatiska) populist han är.
Det är snarast ett tecken på att den antika världsbilden har rätt att homobeteendet minskar från fåglarnas 18% till uppskattade 2-4% när man når den mänskliga formen. Som stoiker, platonister med flera insåg i antiken finns det i Alltet en obruten gradient där levande väsen alla ingår och "dansar ringdans hela vägen hem till himmelen". Det är denna obrutna kedja av existenser som dagens ateistiska biologi stulit från den äldre och andliga världsbilden, men nu hävdar enbart gäller i naturen. Därav darwinismens parodiska jakt på bittert saknade "mellanformer" som direkt skulle kunna leda i bevis att människan direkt stammar från aporna.
I "varats stora kedja" tycks det således som att dessa 2-4% homosexuella människor är just de som i gradienten placerar sig närmaste "enbart natur" och därför faktiskt har mer med den Irrationella Själen att göra än med det människosläkte de faktiskt återfötts till denna gång. De lyssnar till sitt psykisk-hyliska substrat (Vatten+Jord) snarare än vara medvetna på den intellektuella nivån. Minnen av tidigare liv spelar in och även djuren i naturen har naturligtvis själar som återföds.
Det är därför individuella själar helt i den Irrationella Själens våld uppvisar en sådan spridning, från altruistiskt beteende till perversa homobeteenden och rovdjursinstinkt. Naturen ÄR gradienten och uppvisar fullheten. Bara människan var given en pneuma (ande) och det är därför hon är skapelsens krona, medveten om de övernaturliga dygderna. Den här bloggens upptäckt att astrologins tre "mänskliga tecken" (Tvillingarna, Vågen och Vattumannen) alla tillhör Luft-elementet (gr: pneuma = vind, luft, rörare/aktiverare, ande) visar hur nära kopplingen mellan filosofin och astrologin en gång i tiden var.
Det förvånar knappast att ställa upp Robert Aschbergs horoskop med den solascendent och upptäcka att ur den RENA INTELLIGENSENS PERSPEKTIV (Solen) är han alltigenom en fånge i det kroppsliga, ett stycke Natur (Vatten) fångad i den lägre naturen (med gement "n") och sin egen kroppsliga form. Solens opposition till formgivaren Saturnus får mig att misstänka att han är en smygbög eller kanske transsexuell. Många pusselbitar faller på plats om man antar detta. Det är väl mycket "bromance"-vibbar på Aschberg.
Notera hur solhoroskopet också bli förblindad för den antika tanken om människans primat - de luftblå tecknen får här en smutsig färg eftersom de tvingas in i de "onda" sektorer som tillhör Naturen eller Vatten-tecknen. Särskilt sexuella Mars i Vågen i åttonde onda och korrupta huset verkar tala för Aschbergs ohälsosamma nyfikenhet på homosexuella fåglar - minns att fågeln är en symbol för anden (pneuma), associerad med Luft och likt den eviga frisjälen med förmåga att "flyga". När Luft stängs inne i husen 8 och 12 förlorar själen definitivt sina vingar och binds till "denna världen", oavsett vad hennes läppar bekänner.
Som bäst kan hon bli medveten om faktum och sträva mot att befria sin själ från det biologistiska helvetet (och det är bara på den nivån som astrologin kan sägas ha någon slags orsaksfunktion - själar starkt under Luft - som bloggaren med både Sol och Måne i detta element - undviker i allmänhet att bli bindgalna under en fullmåne som tiggerskan, men SER I ANDANOM alternativa verkligheter.
Aschberg ser inget alls, han påminner om en gammal godmodig byfåne, och hans tendens att intresseras sig för mänskliga freaks visar också hur det mänskliga elementet Luft i de orena husen ger honom impulsen att associera med "samhällets olycksbarn", vilket ju faktiskt är det han gjort sig framgång på: Solen och framgångens Jupiter i det enda av de tre tecknen i Naturens våld som faktiskt söker förstå - Fiskarna är tecknet som bjuder på en öppning ur Naturens alla perversioner genom att detta är Vatten som ingår som en delmängd i Sattva guna - Ljusets eller medvetandegörandets kvalitet. Det är därför Fiskarna är kända som martyrer, visselblåsare och sanningsvittnen: se MedieSveriges senaste drevoffer: f.d. miljöpartisten Yasri Khan.
Populismen (Månen = den ansiktslösa massan) funkar för Aschbergs typ av intelligens och Månen i 10e huset visar hur han vinner samhällsmakt just genom att vada runt och kapitalisera på det mänskliga träsket. Men det är viktigt att påminna sig om att han inte är ond, Solen och Jupiter i Fiskarna ger en GENUIN SYMPATI med Naturens och den lägre naturens alla avarter. Orienteringen är emellertid BORT från det mänskliga och gudomliga. Ett liv och ett horoskop räcker inte för att illustrera ALLT. Aschberg gör i det här livet exakt det hans själ ville göra: plaska runt som ett bekymmerslöst barn i Alltet och kanske fejkbråka lite mot saturniska gränsdragare och normer och artsindelningar han utifrån sitt begränsade materialistiska perspektiv inte ger mycket för. En harmlös gycklare i den mänskliga gärdsgårdsserien men en som gjort sig skamlöst mycket pengar på att fisa i tv.
Aschberg är ett namn som för tankarna till judenheten, och det skulle ge ytterligare en pusselbit. Judar efter Förintelsen har haft stora problem med Gud och teodicéproblemet. Att hylla homosexuallitet i naturen skulle kunna vara en sådan där eftersläng som andra bara kan sucka över men som kanske är viktigt för den judiska kollektivsjälens försök komma ur sina krängningar och återskapa någon slags balans. Som reinkarnerad jude har jag varit en ren monstermagnet och genom livet förälskat mig i inte mindre än två judinnor och fått en tredje på halsen (utan att ha känslor i retur) utan att jag hade en aning om deras etnicitet eller ens någon ledtråd via utseendet. (Därtill ett flertal märkliga "ihopparanden" i olika sammanhang, med manliga ynglingar som direkt blir vänner, och sedan visar sig vara av judisk börd.)
Jag kan från egen (och förvisso begränsad erfarenhet) notera att det verkar finnas påfallande psykiska problem inom den svenska judenheten, vilket även rabbi Yonassan Gershom (reinkarnationsrabbin) konstaterade. En stor del av dagens amerikanska judar var antingen offer för Förintelsen (och för Sverige skulle jag vilja tillägga: tyska nazister) i sina föregående liv. Detta väcker i sin tur frågan om vissa folk mer än andra tenderar att reinkarnera inom samma större grupp. Undertecknad har återkallat dussinet tidigare liv-fragment i skilda länder (dock två nedtramp i England och två i Italien) vilket naturligtvis inte säger något då hela själsgrupper ibland rör sig förutom att de byter roller och typ av relationer från liv till liv. Jag var t.ex. far till min nuvarande far i ett tyskt liv på 1400-talet och han var dessutom min dotter i det livet. Själv hade jag kvinnokropp så sent som i närmast föregående liv i det fascistiska Italien under Mussolini (utan att tendera mot homosexualitet i detta liv, men väl med en tydlig tendens att låta kvinnorna "föra"!)
Att ha levt i en så dramatisk tid som Naziförintelsens (och mött ett så vidrigt slut) sätter djupa spår i den lägre Irrationella Själen som de högre själarna tvingas ikläda sig vid återinträdet och ett nytt jordeliv. Nyplatoniska filosofen Anthony Damiani kommenterar i den avancerade astrologiboken ASTRONOESIS relationen mellan minnen - deras "lagringsplats" och den mänskliga själen. Det han säger skiljer sig egentligen inte från buddhismens teori om "skandhas" och hur dessa omgrupperar sig enligt karmalagarna för att producera nya fenomenella livsformer i kretsloppets eller det deterministiska, ödesstyrda livet.
Och det är förstås som med den 100e apan: "skandha-arvet" sitter inte i dna som byfånen Ashberg hävdar i sin krönika, utan i Naturen - ett våningsplan upp. Skandhas är inte beroende av kroppars reproduktion utan tvärtom är den nivå varifrån kroppar av Jord-elementet produceras! Jag har tidigare föreslagit att det biologiska livet och genomet kan representeras av Vatten men använder man Vatten som metafysisk Natur måste förstås även dna flyttas ner som strikt objektiv och död själsprojektion mot den lika döda materien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar