Att notera det troligaste måntecknet är inte oviktigt eftersom empiriska studier inte ägnar sig åt verkligheten utan driver en matematisk verklighet, en slags skrivbordsverklighet. Detta gäller såväl astrologin med vetenskaplig ambition (särskilt i Frankrike) som kvantfysiken, vars eleganta och komplexa modeller sedan strängteorin och fablerna om multipla men kollapsade dimensioner inte längre kan kallas vetenskap utan bara science fiction - "försvunna dimensioner" går inte ens i princip att verifiera. Matematiken har blivit sköna målningar att betrakta för dem som tillägnat sig det språket.
Västerlänningen befinner sig i ett intellektuellt krisläge, särskilt som den självutnämnda materialistgurun Stephen Hawking så lätt kan falsifieras i sitt försök att hamra in en värderelativistisk världsbild ("din sanning är i princip inte mindre sann än min") - något den mindre kända men uppenbarligen mer skarpsinniga f.d. rymdflygsingenjören Wolfgang Smith med bravur gör i sin senaste bok "Science & Myth" (2012).
I det här inlägget är ambitionerna mer modesta, här gäller frågan om det verkligen går att mäta de varierande grader av förenlighet mellan de fyra elementen som bloggen så ofta återkommit till. Mycket står på spel om man satsar allt på den här mycket lilla pilotstudien!
Det mest extrema mänskliga tilltaget skulle kunna tyckas vara att ta sitt eget liv. Jag hittade 49 självspillingar i horoskopsamlingen efter att ha rensat bort "falsklarm" som t.ex. "självmordsförsök" (som ju ibland mer är ett rop på uppmärksamhet än den djup hopplöshet eller insikt om att "allt är kört" som förmodas utlösa ett genuint och fullföljt självmord). Gruppen var för liten så jag ägnade några timmar åt att helt på måfå plocka namn ur Wikipedias lista över notabla personer som begått självmord. När jag tröttnade och gjorde om sammanräkningen hade underlaget växt till 119 horoskop, vilket får duga till ett pilottest.
Dessa 119 ska nu granskas i frågan om hur Solen och Månen förhåller sig till sina planetära disponenter i termer av eventuella avvikelser när det gäller förmodade synergier eller antipatier mellan de fyra elementen. Undantagen är Solen i Lejonet och Månen i Kräftan som inte lyder under någon disponent eftersom de härskar över sig själva i varsitt element. Eld under den verksamma dagen och Vatten om natten, då kroppen assimilerar föregående dags levda aktivitet och förbinder vissa erfarenheter med det kroppsliga systemet - den tillfälliga vegetativa själen - och "slussar vidare" högre erfarenheter till den varaktiga själen.
119 horoskop fördelade på 12 tecken är fortfarande ett magert underlag, så oavsett resultatet räcker studien varken till att bekräfta eller falsifiera bloggens åsikter om att t.ex. Vatten till Vatten (eller Vatten disponerat från Vatten) ger synergi medan t.ex. Eld och Jord är en konfliktalstrande och svårbemästrad kombination.
Och vilket av dessa två extremlägen skulle för övrigt vara den som är mest benägen att ta "lätta vägen ut" i självmordet? Glidaren, som har en "ren" signal (t.ex. i Luft, som Solen i Vågen disponerad av Venus i Vågen), eller en med en stenhård Saturnus i Stenbocken som motvillig bas för en eldig och pådrivande Sol i Väduren?
Jag avstår faktiskt från att formulera någon hypotes, som flera gånger förr, och samlar bara ihop datat och observerar vad - om något - som visar sig! Kanske, kanske inte, kommer något att visa sig som känns igen från den astrologiska traditionen...
Av tabellen nedan framgår inte direkt hur sol- och månplaceringarna fördelar sig på de fyra elementen. Här är de grundläggande siffrorna 119 på fyra element ger ett medelvärde på ~30. Tillämpar vi ±50% regeln för signifikant överrepresentation, inträffar den vid 15 eller färre horoskop eller vid 45 eller fler:
Solen i
ELD - 30
LUFT -28
VATTEN - 30
JORD - 31
Månen i
ELD - 27
LUFT - 36
VATTEN - 27
JORD - 29
Inget element avviker tillräckligt mycket för att kunna förknippas med självmord. Vad säger detta om den gamla lärosatsen att Eld förknippas med glädje och Vatten med sorg? Självmord begår man i djupaste hopplöshet och förtvivlan och en mer lämpad grupp för att studera Vatten ur perspektiv av "sorg" kan väl inte tänkas. Bloggen tycks ha falsifierat talesättet, om ingen vill producera ett typ fem gånger så stort test där Vattnet plötsligt har tagit täten...
När jag fyllde på med horoskop från Wikipedias självmordssida noterade jag att någon balt måste ha varit väldigt flitig, för min blick drogs till några estländare eller litauer som ingår i studien. Här fann jag att politiska självmord i motstånd mot ockupationsmakten Sovjet gick hand i hand med Solen eller Månen i Skytten, kanske det mest frihetsbejakande av alla tecken!
Om det var mer än en tillfällighet tjänar iakttagelsen som en varning för att ställa fel frågor till materialet eller att a priori utgå från att självmordet är en akt av håglös sorg och uppgivenhet. Det kan också vara ett ädelt självmord i en visionär anda! Och till den gruppen sorterar förstås martyriet i andra kulturer än den västerländska där den fega materialismen gör att invånarna bara har sitt eget skinn och hudcremer att leva för. Flera självmord kan också ha varit mogna och rationella överväganden hos individer som kämpat länge och väl mot svår sjukdom.
Den kände uppfinnaren och fotopionjären George Eastman ("Eastman-Kodak") var ett sådant fall. Mycket typiskt hittar vi där både Sol och Måne i rationell Luft, medan livskraftens Sol i månhoroskopet undermineras av sin disponent Merkurius som halkat ner i Vatten och befinner sig i sjätte huset för olycka eller ohälsa... En påminnelse om att Luft/Vatten inte MÅSTE innebära "dissociation" i meningen desinformatör eller hönshjärna! Tvärtom kan de bästa exemplaren fungera på två nivåer samtidigt och Eastman var tydligen en stor filantrop, i linje med Kräftans vårdande sida.
Att han inte slutade som en inskränkt moderat som bara vårdade sina egna intressen eller intressena hos de hemliga grupper som ger partibidragen kan säkert förklaras med att Månen i Vattumannen är en "stor placering" och att sinnelagets disponent Saturnus låg i Oxen. Oxen är visserligen ett monetärt tecken och observant på äganderätt, men i det här fallet verkar de planetära vännerna Saturnus och Venus i Oxen ha varit en rik plånbok som gick till de idealistiska ärenden Vattuman-sinnet ruvade på... Samtidigt är det möjligt att det var Eastmans sjukdom som födde filantropen och välgöraren i honom. Men det här var en snabb studie av tecknens och elementens beteende och inte någon djupanalys av varje enskild livshistoria.
Tillbaka till spåret!
I följande tabell visas Solens och Månens disponenters position i sina element till höger om antalet förekomster i vart tecken och enligt bloggens normala ordningsföljd. På toppen Eld, sedan Luft, Vatten och på botten Jord. Råder tvekan så titta på Lejonet och Kräftan, där planeten är sin egen härskare och saknar disponent.
119 självmördares Sol och Måne och deras disponenters elementplacering
|
||||
☉
|
☽
|
|||
| ♈ |
8
|
1
|
5
|
1
|
3
|
2
|
|||
2
|
1
|
|||
2
|
1
|
|||
| ♉ |
7
|
1
|
6
|
2
|
4
|
3
|
|||
1
|
0
|
|||
1
|
1
|
|||
| ♊ |
11
|
0
|
14
|
2
|
9
|
3
|
|||
2
|
7
|
|||
0
|
2
|
|||
| ♋ |
7
|
2
|
8
|
0
|
0
|
0
|
|||
4
|
8
|
|||
1
|
0
|
|||
| ♌ |
12
|
12
|
10
|
2
|
0
|
1
|
|||
0
|
1
|
|||
0
|
6
|
|||
| ♍ |
8
|
1
|
12
|
3
|
2
|
4
|
|||
0
|
2
|
|||
5
|
3
|
|||
| ♎ |
10
|
2
|
9
|
4
|
4
|
2
|
|||
2
|
0
|
|||
2
|
3
|
|||
| ♏ |
11
|
4
|
12
|
2
|
3
|
2
|
|||
0
|
7
|
|||
4
|
1
|
|||
| ♐ |
10
|
5
|
12
|
2
|
2
|
6
|
|||
2
|
2
|
|||
1
|
2
|
|||
| ♑ |
16
|
4
|
11
|
4
|
6
|
2
|
|||
3
|
4
|
|||
3
|
1
|
|||
| ♒ |
7
|
2
|
13
|
3
|
1
|
2
|
|||
3
|
4
|
|||
1
|
4
|
|||
| ♓ |
12
|
2
|
7
|
1
|
3
|
3
|
|||
2
|
0
|
|||
5
|
3
|
|||
Med 119 horoskop är medelvärdet 9,9 eller säg 10 horoskop per tecken. Signifikant avvikelse vid positionerna 5 eller 15.
Vågar vi inför hela 16 Solen i Stenbocken säga att vi bekräftat att detta är zodiakens mest deprimerande tecken och att indisk astrologi som placerar arbetarklassen under den hårda slavdrivaren Saturnus har rätt? Medan jag registrerade nya självmordsfall noterade jag några Stenbockar - artister - som tog livet av sig just på grund av sviktande popularitet! Så mycket för att "vinna världen men förlora sin själ"...
Saturnus som Liemannen skördar inte alls på samma sätt när vi ser dess positiva tecken Vattumannen, en liten påminnelse om att Jordelementet i sig har kallats en mörk och betryckt plats att vara. Materialister är inte lika lyckliga som de som har en levande andlig tro eller t.o.m. är medvetna på högre kognitiva nivåer.
Människans sinne är annars det som är mest intressant att studera i samband med psykiska störningar, "mångalenskap" eller sådana stämningar som kan utlösa självmord. Det är otroligt spännande att hitta Månen i Väduren så distinkt obenägen att ta sitt liv! Väduren är ju Barnet, Pionjären och som sådan per definition här på jorden därför att den vill uppleva! Minns studiet av 120 yrkesfilosofer där också Månen i Väduren förvånade med sin tydliga närvaro. De två resultaten korrelerar och stärker varandra. En filosof - en människa med kärlek till artens förmåga att tänka - tar i allmänhet inte livet av sig.
Månen i Tvillingarna saknar en placering till signifikant överrepresentation men jag rödfärgar siffran ändå, eftersom den fick mig att tänka på de judiska mystiker som författade Dödahavsrullarna och som uppenbarligen hade en väl utvecklad änglalära och astrologi. Rullarna ger glimtvisa insikter men mycket av deras världsbild kan ha förmedlas muntligt...
Månen i Luft har, som man nästan hör, en löslig koppling till det jordiska och indisk astrologi noterar en filosofisk böjelse hos tecknet, något som visserligen inte mitt filosoftest bekräftade. Men tanken är logisk eftersom det är Merkurius (Buddhi) som här förfogar över ett lägre tänkande fordon - Måne eller manas (sinnet). Vi har med andra ord ett jordiskt (sublunärt) sinnelag som är maximalt väl anpassat för att motta direktiv direkt från Buddhi.
Den här bloggaren har exakt detta förhållande och t.o.m. med en Luftplacerad i Merkurius det femte huset för "gott karma". Han har genom livet, fastän inte särskilt ofta, haft möten i drömmen med märkliga figurer som ibland helt klart varit någon slags andeledarfigurer. Inte minst en babylonisk vis man som troligen var jag själv som astrolog för mycket länge sedan eller också en faktisk individ jag kände då.
En annan dröm som antyder mentorer, änglar/budbärare och liknande, var den där två varelser från Venus släppte av mig i min fysiska kropp efter en natt på Venus! Det jordiska medvetandet kunde inte greppa den vistelsen utan lämnades bara med en liknelse: det saknas räta vinklar i den venusianska dimensionen, söndring och "komma på kant" existerar inte. Så Venus!
De judiska esséerna vid Döda havet och i kommunistiska samhällen spridda över hela landet beskrevs för nästan 2000 år sedan av en samtida historieskrivare som en grupp som såg på jordelivet som en plåga och att själarna "fröjdades" när de slutligen lösgjorde sig från det materiella och svävade uppåt. Jag skulle kunna tänka mig att det faktiskt är det vi ser ett exempel på i den här självmordsstudien. Månen i Tvillingarna är en extremt "lättviktigt" Måne, den tillhör Sattva guna, den lätta och medvetna kvaliteten. Kanske är detta skälet till att placeringen sticker iväg jämfört med de andra.
Esséerna blev mer militanta med tiden och den processen var märkbar redan när Jesus steg fram ur deras led. Det är samma grupp som ligger bakom upproret mot Rom och det Judiska kriget 66-70 och senare också det kollektiva självmordet vid Masada. I den här rörelsen och Jesus eget liv ser vi dödskultens början - beredskapen att offra sitt liv för en god sak i övertygelsen om att livet fortsätter på andra sidan. Efter Judiska kriget skingrades judenheten men deras tankar fick inflytande på araberna och det esséiska sentimentet kan svagt skönjas i Koranen.
Bloggaren kontemplerade faktiskt självmord som barn och tyckte det här var en bedrövlig plats att vara på, trots att barndomshemmet var ekonomiskt välbärgat och alls inget dysfunktionellt helvete på jorden. De där tankarna, som alls inte var konstanta, växte bort, men bara det faktum att jag nu kom på idén att undersöka självmord och hittar mitt eget sinnelag på randen till överrepresentation säger väl något! Jag har länge uppfattat Tvillingarna som en symbol för en frisjäl, en själ som saknar djupare bindningar till det fysiska.
Tvillingarna har också placerats som nästa naturliga steg efter Oxen med dess närmast imbecilla bindning till det fysiska och ibland till den omedelbara och näraliggande terrängen (provinsialism). Tvillingarna blir Resenären, till vilken Jesus alluderar i det bannlysta Thomasevangeliet - det evangelium som troligen är det äldsta och mest äkta av dem alla.
Det förvånar mig inte alls att en bekant född i Tvillingarna som passerat fyrtio nyligen meddelade - som en blixt från klarblå himmel - att han och flickvännen nu hade ett adopterad barn i hemmet. Inte ett ord hade de sagt innan de bärgade skatten! Kvinnan är Oxe, så sammantaget är det mannen/Tvillingen som gör en kortresa och hämtar hem ett kaukasiskt barn till Oxen/det lokala territoriet. Jag tror inte en Oxe hade velat adoptera något annat, kvinnan är ganska rejält inskränkt om än vänlig som värdinna.
*****
Inlägget har nått ett naturligt avslut, men det finns faktiskt fler intressanta saker att utläsa ur tabellen!
Jag har skrivit så mycket och pekat mot dissociationen mellan Vatten och Luft, mellan djup instinkt och tankeskiktet. Och i den självmordsbenägna Månen i Tvillingarna blir det faktiskt "utdelning" på den tesen. Av de tretton självmorden har hela sju stycken Merkurius sjunken i irrationellt eller instinktivt Vatten.
Att nästan lika många Merkurius är hemma i härskarläge i sitt eget tecken i kolumnen för soltecken beror förstås bara på att Merkurius ALLTID befinner sig mycket nära Solen och av nödvändighet får mer "exponeringstid" än placeringar i andra tecken/element. De två placeringar där Tvilling-Solens disponent inte är hemma ligger typiskt nog i Vatten, vilket måste innebära granntecknet Kräftan. Exakt samma fenomen ses hos det andra merkuriska tecknet Jungfrun. De två enda disponentplaceringarna som inte är Jord (på solsidan) ligger i Luft och är således Jungfruns granne Vågen.
Månen i livsglada och dominanta Lejonet disponeras av Solen. Men när Solen går ner i Jord uppstår en topp och därmed en vag påminnelse om konflikten mellan det högsta och det lägsta elementet. "Egenmäktighet" har jag kallat den tendens att själv vilja sköta hela föreställningen, men också kommenterat kombinationen som att den skapar människor som är kapabla att strida intill det bittra slutet.
Fast inte Lejonet är överrepresenterat kanske den här friktionen mellan planet och dess underliggande disponent/element kan tyda på öden där självmordet kommer som en kraftfull reaktion på en längre tids strid mot alla odds... Mer, mycket mer data behövs för att kommentera de här "mikrorörelserna" i vårt test.
Jag önskar någon annan gjorde grovjobbet så att på skrivbordet magiskt uppenbarades tiotusen horoskop för självspillingar! Men det här är så långt man kommer med nuvarande dataunderlag. Givet att det kan finnas många olika skäl till självmordet, vissa mer nobla än andra, är det ändå fascinerande att vi lämnar ämnet med insikten att SOLEN I STENBOCKEN - symbolen för kontrollbehovet som drivande instinkt - t.o.m. söker bevisa sig genom att "ta sitt eget ljus av daga"!
Är inte det en bekräftelse på indiernas (egentligen redan babyloniernas) konceptuella tankehöjd då de placerade placerar Solen och Saturnus, symboler för livet och döden, mot varandra (via Lejonet och Vattumannen) och kallade dem ömsesidiga planetära fiender?
Solen i Stenbocken kan ses som ett tecken med en inneboende konflikt av "egenmäktighetstypen" eftersom Solen är essentiell Eld medan Stenbocken är ett Jordtecken. Därav Stenbockens ständiga missnöje och välkända perfektionism, vilken den delar med Jungfrun - i "primitiva" Oxen ter sig det materiella fortfarande alldeles utmärkt och gott, och Oxens härskare är mycket riktigt den adaptiva Venus!
Saturnus hade i antiken således rollen som Liemannen och det är värt att notera att latinska Saturnus från början var en romersk skördegud, komplett med lie i hand för att skörda fältet. Det är den Saturnus som härskar över Jordtecknet Stenbocken som ligger närmast till hands, medan Saturnus i indisk tanke är en luft- eller rymdplanet, den sjunde och yttersta kretsen, och den som anger Världssjälens rumsliga mått och yttre gräns.
Att teleskop avslöjat ytterligare planeter och att vårt kosmos eller solsystem har expanderat behöver inte störa någon. Västerlandets astrologi har inte lyckats producerat något tillnärmelsevis lika vackert arrangerat som det antika härskarschemat. I själva verket ser västtraditionens instoppade Neptunus, Uranus och Pluto här och var i zodiaken ut som den värsta sortens fuskbygge. Alla systemmänniskor och dataprogrammerare (undertecknad tillhörde några år den senare sorten) VET att det inte går att spräcka en grundkonception på detta sätt. Det kommer en tid då man inte kan lappa ihop ett urvuxet system utan bör riva hela skiten och designa ett nytt.
Västastrologin är färdig att skrotas och de i Indien som lockats att introducera Neptunus, Uranus och Pluto i sin sideriska astrologi har fallit offer för just den västerländska värderelativism som den sunt tänkande Wolfgang Smith så obönhörligt avslöjade att ateisternas idol Stephen Hawking ohållbart ägnar sig åt. Läs "Science & Myth" - annars är risken att du dör tillsammans med det intellektuellt bankrutta västerlandet!
Smith visar tidigare, i "The Wisdom of Ancient Cosmology" (2004) hur geocentrismen inte kan falsifieras på vetenskaplig grund. Hawking var inne på samma sak och hade åtminstone på den punkten rätt. Det är inte "mer sant" att säga att solen finner sig i systemets mitt, men den modellen är mer praktisk vid beräkningar. Smiths tidigare bok, uppbyggd som ett antal essäer i olika ämnen, är om möjligt ännu rikare än hans senaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar