Luftens andar

Amerikanska aktrisen Megan Dodds på mognadens väg

"[Luftens andar] kan sänka sig ner till lägre regioner snabbare än tanken och bli synliga efter att ha tagit på sig en kropp [formad] från de tjockare luftlagren. ... De här andarna stör ofta luftrummet och frammanar stormar och åskoväder. De är inte låsta till en form utan kan byta skepnad..."
— Randall Hutchins, om andeväsendenas ("sprites") natur på Shakespeares tid.

Jag hittar det här citatet i engelska Wikipedias uppslag om Shakespeares pjäs Stormen när jag sökte information om "aerial spirits".

Just en delikat luftens ande var nämligen exakt det som drabbade mig när jag såg en annorlunda filmatisering av Askungen med Drew Barrymore som den enkla flickan som vann prinsens hjärta. Megan Dodds tog i den här filmen på sig den föga avundsvärda rollen som Askungens elaka och förljugna halvsyster.

Sedan två "blå drömmar" ledde mig till upptäckten av den gamla zodiaken för några år sedan och ställde saker tillrätta - jag har alltid känt mig som en blå tänkartyp och alls inte som den i huvudsak Vattendominerade människa den västerländska zodiaken påstod att jag var - verkar min känslighet för människor och de fyra elementen ha ökat. Tänk att leva ett helt liv i västerlandet och använda en felritad karta - man sätter fel etiketter på precis allt! 

Jag har i skrivande stund inte läst Wikipedia om pjäsen Stormen (ska göra det när de här raderna rensats ur systemet), men när jag rullade sidan på jakt efter dessa "aerial spirits" kunde sökningen inte ha träffat mer rätt. Megan Dodds filmkaraktär störde verkligen luftrummet och hon väcker på ett ställe visst uppseende genom ett okontrollerat vredesutbrott ("storm & åskoväder") mitt framför franske kungen och hans drottning.

Genomgående i kostymfilmen var hur närapå genomskinlig Megan Dodds som person tedde sig (blond, blek och med djupseende blå ögon), och jag visste genast att det här måste, precis som jag själv, vara en person helt driven av Luftelementet.

Och hur riktig var inte den intuitionen.

Månen når Tvillingarna ungefär vid sexsnåret, Kalifornientid. Med tanken på den "chock" jag upplevde redan första sekund kvinnan kom i bild, måste det röra sig om en Måne i Tvillingarna, precis som undertecknad har. Luftelements väsen rör sig, som citatet säger, snabbare än tanken.

Renässans-Englands lära om elementalväsendena kan säkert förbindas tillbaka till äldre föreställningar om daimones som befolkar luftrummet kring jorden. Se hellenismens beteckningar: det tolfte huset som den platsen för den "onda daimonen" och det högre belägna elfte huset som den "goda daimonen". Men är frestad att komplettera: "den onda daimonens luftlager" och "den goda daimonens luftlager".

Jag har tidigare föreslagit att tanken på onda andar kommer från att luften blir allt fuktigare ju närmare den korruptibla världen nere på plattmarken man kommer. Luft och Vatten är inga vänner och de högre och tunnare (och torrare) luftlagren associeras med välvilliga eller goda daimoner medan osaliga eller illvilliga andar är de fuktiga luftsjoken. Redan Herakleitos utbrast att den "torra själen var den bästa".

Påminner man sig då att Saturnus i indisk astrologi betraktas som ett essentiellt luftväsende och i väst tilldelades epitetet "själens form" och ävenledes i hellenistisk astrologi korrelerar till den goda daimonens 11e hus, då har en åldrig föreställning ganska väl ringats in.

Den äldsta astrologin kände väl inte ens till den moderna elftehusbetydelsen "klubbar och föreningar" - detta är rationella förlängningar som tillkommit. Betydelsen "ideal" kan man dock tänka sig går tillbaka till äldsta tid av skäl som strax kommer att klarna.

Solens första timmar i synlighet är fortfarande så nära "underjorden" att den nyfödda dagen (den återfödda själen) alltjämt minglar med jordelivets låga och felaktiga disposition. Tolfte är dock ett hus som anknyter till Vattenelementet och den vegetativa själen som tenderar att binda människan i simpla och djuriska behov och beteendemönster. Att dårhus och fängelser och andra slutna institutioner kopplats till det tolfte huset kanske säger en del om att folk alltid upplevt att man måste begränsa den onda daimonen och skydda samhället från dem som är besatta.

Den slutna klostermiljön är förvisso en variant, där individer självmant bestämmer sig för ett liv i avhållsamhet just för att eliminera de sista resterna av en ovärdig sida i andevarelsen. Indisk astrologi har exakt samma idé: i 12e huset kan moksha (befrielse) uppnås. Jag blir mer och mer övertygad om att den indiska astrologins tradition om "sängkammarens hemliga nöjen" eller sex är ett specialfall, kanske ett tillägg från förespråkare för sex som en metod att uppnå högre medvetenhet om enheten mellan själ och Gud.

Sekulär skräpforskning tröttnar aldrig på att förklara att nunnor/munkar i hänryckt bön aktiverar samma områden i hjärnan som är verksamma vid sex. Den moderna skräpforskningen låter med detta antyda att vad religionen talar om "bara" är neuroner som fyrar av. 

Utfransning. De materialistiska reduktionisterna kanske bör vänta lite med segerchampagnen. Ny forskning från Holland har visat att människor som minns sina nära döden-upplevelser har betydligt bättre och mer detaljrika minnen än vad vittnespsykologin är van vid.

Detta är en tydlig indikation om vad den ockulta traditionen alltid sagt: frånvaron av en fysisk kropp gör alla upplevelser mycket klarare, själen ser och förnimmer utan tillgång till kroppsliga organ. Se vad jag tror är den aktuella forskarrapporten här. Den nämndes i någon svensk tidning nyligen, men jag minns inte vilken.

Först med Solens dagliga passage genom den goda daimonens elfte hus har nattens dagg avdunstat från gräsbladen och Solens torra och heta natur börjar kännas. Den irrationella Naturens demoner har ingen plats så här högt upp i luftlagren. Och det är här vi hittar "luftens andar" av bättre sinnelag.

 Kanske är det därför det 11e huset så småningom fick innebörden av "idealism" och "social föreningsverksamhet" - de irrande och smutsiga andarna på låg nivå hittar sig ofta inkastade i fängelseförvar eller offer för girighet eller orena lidelser, men höga och nobla (och "torra") "saturniska andar" är rena platonska idéväsen, rena former, levande intelligenser! Andevarelser är sociala, de minglar i grupper (precis som deras lägre motparter - människorna på jorden) 

(Jag ska återkomma till Saturnus som Intelligens i ett annat inlägg.)

Aktrisen Megan Dodds är ingen tolftehusvarelse men i filmen visade hon tydliga prov på förmåga att gestalta demonisk anfäktelse. Och faktum är att Mars i Fiskarna angriper Månen i Tvillingarna - en tydlig parallell till den onda daimonens sektor där tankeväsendet sjunkit så lågt ner i den fuktiga atmosfären att den "irrationella själen" har vunnit insteg och tränger bort den högre rationella själens gåvor. Dodds fick här en roll där hon kunde få rasa ur sig något som även finns i hennes verkliga andliga beskaffenhet.

Men bortsett från det, vilket fascinerande horoskop! En månascendent leder i det här fallet till den fenomenala niondehusplaceringen för Solen i Vattumannen, vars koppling till det 11e huset för den goda daimonen inte ytterligare behöver förklaras.

Solen är nästan barockt förstärkt av Drakhuvudet som i det nionde huset indikerar andlig hunger eller ambition: "Megan Dodds graduated from the famous Juilliard School, where she tackled a wide range of classic plays including "The Seagull," "Misalliance," "Macbeth" and "All's Well That Ends Well." (imdb.com) "

Samtidigt är Solens disponent Saturnus visserligen fiende till den levande själen i världen (Saturnus är den inkarnerade varelsens dolda eller bakomliggande form), men väl placerad i sitt eget 11e hus för den goda daimonen och det goda umgänget!

(Apropå Sol och Saturnus som varandras fiender får Moses får höra ur den brinnande busken att ingen kan se Gud i ansiktet och sedan leva - vissa saker är absoluta antiteser.)

Är det sedan med dessa skarpa astrologiska indikationer att förvåna sig över vacker men också kylslaget utomjordisk kvinnan ser ut. Det skulle verkligen vara en spännande uppgift att lokalisera några hundra eller några tusen barn som föddes i världen under de två dygn Jupiter i Vågen lade grunden till en stor triangel i Luft och Månen steg in i Tvillingarna för att fullborda triangeln! 

Kommer en ovanligt stor andel av dessa människor att uppvisa den gamla själens "long face" (vi kallar det respektlöst hästansikte) och samma sällsamma karisma från en själ som redan är långt borta från jordelivets petitesser fastän alltjämt kvar i en eller annan fysisk kropp?

*****

Som tidigare noterat är inte Tvillingarna i öster något vidare lyckosamt ascendenttecken om det är verksamma välgörare man söker omge sig med (och ta egen färg och ton från). Det är helt korrekt: Tvillingarnas härskare Merkurius ska vara en neutral rapportör och står varken på de goda eller de ondas sida.

Som månascendent är det mycket tydligt - den indiska traditionen ser filosofi i den här placeringen. Kärleken till vetandet som sådant, kan inte ta parti. Då blir man en förblindad ideolog som t.ex. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg - människor som kan köra ett helt land utför ättestupet utan att förstå vad de sysslar med. Filosofi kräver att man kan rannsaka t.o.m. sina egna tankar

Och, handen på hjärtat, hur många är det som står fria från den ständiga ström av tjatter som löper genom hjärnan? Eller kan få stopp på den här invasionen av "tankedaimoner" och kritiskt utvärdera dem? De flesta människor ser ut som igenkläggade avloppssystem i sina psyken!

Vad jag är ute efter här, är att det förhållandevis simpla psyket (fastän nog så komplex när det inte fungerar väl) i Tvillingarna direkt kontrolleras av en högre instans, intellektets planet Merkurius. Kärt barn har många namn och en viss oreda är att vänta när man söker harmonisera olika tankesystem med varandra.

På sanskrit heter Merkurius Buddhi och planeten är därför potentiell platshållare för ett enormt intellekt som kan liknas vid Guds eget! Kosmiskt medvetande med andra ord. Å andra sidan är sekulära västerlänningar inte vana vid att "skallen" innehåller så mycket mer än vett och förmågan till logiskt eller koherent resonemang, så Merkurius i västerländsk astrologi har begränsats av den här kulturens tillkortakommanden.

Megan Dodds sinnelagsascendent är remarkabelt neutral: Månen/sinnet är ofärgat, det underliggande intellektet Merkurius är neutralt och ofärgat och t.o.m själens form Saturnus är neutralt. Kvinnan är så luftblå och himmelsk att hon nästan verkar sakna mänskligt kött och blod. (Titta på fotona!)

Visserligen är Solen och Jupiter i den stora Lufttriangeln verksamma illgörare, men då ska man inte glömma att både femte och nionde är dharma-hus - "vad själen är förpliktad till för att vara sig själv trogen". Saturnus - själens form - äger hela hennes explosiva och dramatiska uttryck via den verksamt onda Solen så vi kan inte ens säga att hon är en av de själar som planterats på jorden för att skapa illdåd för sådana som förtjänar en minnesbeta. 

Men jag kan tänka mig att hon gillar att dra dramatiska och kanske också smått destruktiva roller eftersom hon gillar att gestalta dem för DET HÖGRE GODA. Hennes utagerande Sol disponeras ju av den stora regissören Saturnus, som från elfte idealhuset (och de goda daimonernas sällskap) söker lära den famlande mänskligheten något om sig själv.

Gå nu gärna till horoskopet för den 17e greven av Oxford, Edward de Vere, som jag varje gång jag elchockas av en aktris som Megan Dodds blir alltmer övertygad om skrev under pseudonymen Shake-Spear. Se hur perfekt Väduren och Vattumannen samverkar på grevens himmel och hans sentida uttolkerska!

Megan Dodds är förstås inte det första namn man kommer att tänka på i samband med barden - jag visste tills helt nyss inte ens om att hon existerade - men säg då istället (rakt ur huvudet) Kenneth Branagh, vars horoskop jag ännu inte kommenterat (främst för att jag inte är någon litterär människa eller teatermänniska). 

Jag har i det skrivande ögonblicket ingen aning om hur hans horoskop ser ut, men min gissning är att vi återigen kommer att hitta Eld och Luft i viktiga roller. ...(räknar och ritar)...
 

Minsann! Man ska lita på sin intuition:
 

Solen och Merkurius saknar intensitet här, men han har gjort sig ett stort namn via Shakespeare som världens mest kände uttolkare av dennes pjäser på film... Jag ser att Kenneth Branagh har exakt samma 10° Tvillingascendent som jag själv... Mitt möte i en dröm med vad som måste ha varit greven av Oxford, har jag relaterat på annat ställe. 

Branagh har också scenkonstens Lejon i tredje "Tvillinghuset" för sång och dans, men eftersom hans Mån-Lejon har en så svagt placerad disponent (Solen i sjätte huset), skulle man kunna tro att Branagh själv skyggade scenen och nöjde sig med regi. Men nej, han är ju en livlig skådespelare själv, och för detta måste man söka Solens (utagerandets) disponent Mars: placerad i den egna kroppens första hus - hur skulle en sådan nöja sig med att bara befinna sig bakom kameran?!

Branaghs - och min - Tvillingascendent och dragning mot Shakespeare (ofrivillig i mitt fall - det var inte jag som sökte upp honom det var en "aerial spirit" som kom till mig i grevens form) - gör den på Shakespeare uppfödda Megan Dodds Måne i Tvillingarna än mer trolig. Triangulering med hjälp av människors horoskop - om man bara har en zodiak som fungerar (den sideriska, inte den västerländska)!