Inför den här rubriken i en distinkt högertidning måste man ju bli både misstänksam och konspiratorisk! Vad har Löfven misslyckats med för ett sådant omfamnande från Storkapitalets vänner?
Kanske räckte det med hans "låter sig inte göras" i frågan om att rulla tillbaka det sjuka och aggressiva vårdvinsttänket som gjort svenskarna till det mest ålderdomsföraktande landet i västvärlden? Samtidigt som partiet som sådant innehåller ett höger/vänster-spektrum.
Den här krönikan har väldigt lite med någon Mustafa-kris att göra, det är återigen beställd ideologi från "marknaden": Som jag skriv om DN behöver de här journalisterna inte ens mutas, så här har deras tankemönster varit låsta i många år, kanske redan från barndomen, där föräldrahemmets privatistiska lycksökarmentalitet etsade sig in i barnens växande (o)förstånd.
Avsikten, om krönikören ens själv är medveten om hur onda krafter väver sig genom de egna tankebanorna (en slags motsvarighet till kristendomens lära om verbalinspirationen - att Gud själv styrde pennans rörelser åt evangelisterna), avsikten är förstås att säga till den antiintellektuella svensk, som i vilket fall bara röstar på känsla och inbillad personkemi:
"Det är lugnt, Löfven är precis så hygglig som du tyckte innan den här Mustafa-skiten. Vi - Storkapitalet - har redan valt honom till vår nästa nyttiga idiot. Reinfeldt funkade ju inte nu kör vi samma politik genom (s) istället."
För svaret på frågan om Löfven verkligen är bättre än sitt parti är inte alls så självklart om man dubbelexponerar den första (s)-kongressens öppnande på nuvarande ordförandets karta för (hela) födelsedygnet.
Slutenheten som (s) traditionellt visat - Saturnus stigande i öster i privategoismens Kräfta (ett av flera tecken som tappar intresset långt innan frågor om internationell solidaritet förts på tal) - går på det hela taget igen i Löfvens egen karta.
Kräftans eller Naturens närighet, organismens kamp mot döden (Skorpionen) och en enerverande "me too"-attityd från Väduren (zodiakens debutant) påminner om hur nödlidande de fattiga var i slutet av 1800-talet.
Men pga. girigheten i den blott fysisk-emotionella och därmed irrationella naturen - och dess brist på stolthet och allsidig ideologi - gör att det här partiet inte skiljer sig värst från det köpcentrum som nyligen invigdes i moderata Stockholm. Jämför SAP-karten och den i Konsumtion som religion och förstå hur arbetarbarnbarnen blivit motbjudande och obildade shoppinggalna inflyttingar till Stockholm. Socialdemokratin har helt glömt bort att efter att nödtorften var säkrad börja bilda sina medlemmar.
Vi kunde ha haft ett Sverige fyllt av briljanta tänkare, men istället har vi dag spel-, betting- och köpgalna idioter som bara jagar runt efter häftiga upplevelser. Dum boskap som Storkapitalet älskar att hålla nere på den här nivån av "sensationalism". Det sinnet ser, sprintar benen efter...
Sådan är vidden av Stefan Löfvens svek mot svenska folket, exakt samma svek Fredrik Reinfeldt redan gjort sig skyldigt till, och tydligen samma svek varje ledare som Rovkapitalet utser på föga demokratiska kringvägar kommer att tvinga den nominella folkledaren till.
Går det ens att vakna upp ur den här travestin? Eller är landet Sverige bara ett stilleben utsträckt av Gud som en gåva till de få som förmår kontemplera, en bildlig påminnelse av vad de själva var i ett liv för kanske inte så länge sedan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar