Paradise Lost = Oxen i gungning

AB tecknar ett kvarts porträtt av brittiske författaren John Milton men kompenserar genom mustiga Satan i rubriken - ett grepp den här bloggen  känner att den smått börjat nöta ut. 

Men Miltons horoskop har inte figurerat tidigare, och fast födelsetiden är osäker passar den sideriska Skorpionen väl in på en man som var blind redan vid 30 år och som med Månen i sjunde huset kallade kvinnan ett naturens misstag, om än ljuvt! (Att hans hustru övergav honom kan mycket väl ha spelat in.)

England införde inte ny tidräkning förrän 1752.
Därför har denna karta manuellt korrigerad födelsetid.

Att Milton gick till historien som mannen som gav Satan "alla de bra replikerna" (enligt AB) gör judarnas Rosh ha-Satan (stjärnan Algol) till en intressant astrologisk faktor - Bibelns Satan är ju Åklagaren som med Guds tillåtelse prövar människorna (eller möjligen deras själar).

Strikt talat har sinnets Måne redan lämnat den mest kritiska zon i Oxens början där Den Lede som bäst söker bistå Gud med att djävlas så till den grad att den fallna själen ska förstå vilket falsarium ett liv som enbart "naturlig" varelse är. Satan är inte ens trogen sig själv här, för som naturens rådare Pan dyker han upp igen, och säger helt motsatt sak till de heliga. Nu är han istället en kåt bockgud som söker predika lustans välsignelser. 

Satan är den mest otrogna och oseriösa fan som inte existerar! För Ondskan har ju av alla goda tänkare förklarats som det undertryck som uppstår därhelst själen slutar ta ställning för det goda, därhelst själen blir negativ och börjar avsöndra sig från Intelligensen, den himmelska och perfekta insikten i alltings natur. Satan är en funktion av människans vilja att söndra och härska, den ena över den andre. 

Men söker man en upprinnelse till det faktum att zodiakens två första tecken, Väduren och Oxen har en signifikant överbetoning som soltecken för brottsdömda, tror jag det är Algol nästan exakt i centrum av denna region som är förklaringen. Ur det perspektivet sprider Algol en vid solfjäderseffekt över zodiakens två stapplande första steg, händelsevis också de två enklaste skisserna över det nyfödda barnets ankomst och acklimatisering till ett liv i jämmerdalen: 

Väduren för andegnistans manifestation och Oxen för dess omedelbara kollaps in i Jordens och moderns negativa och omslutande hölje. Här vidtar nu den rent nutritiva processen i orala Oxen. Många själar vaknar aldrig upp till något högre än mantrat - jobba-äta-sova. Dessa blir marknadens slavar. De hade ännu inte förtjänat sig ett liv i tänkandets tjänst eftersom de inte visat sådant något intresse i sitt förgångna. Kanske på nästa varv i ekorrhjulet.

Fast detta inte är någon blogg i medicinsk astrologi dyker det då och då upp horoskop som verkligen väcker nyfikenheten. Miltons tidiga förlust av synen motsvaras av ett märkligt omen som faktiskt kan tolkas i en sådan riktning.

Han har en ömsesidig reception mellan Vädurens och Fiskarnas härskare, vilket motsvarar bloggens svepande rubricering "sensationalism", dvs. ett omen som inbegriper sinnenas ("senses") ständiga ström av data för det inre sinnet (Månen) att mumsa på och kombinera med sina egna attityder till bilder eller vrångbilder av vad som nu försiggår på kroppens utsida - i "världen".

Att Milton tycks ha rätt ascendent röjs av de hus som den här receptionen mellan Mars och Jupiter binder samman: Synens femte hus och den allmänna Olyckans sjätte hus! Och det vill sig inte bättre än att det här sammansatta budskapet av fem faktorer (planet/tecken x 2, placering i hus x 2, reception av det sagda) råkar vara det fundament som synens Sol i Skytten har att vila på!

Man skulle kunna introducera ytterligare kriterier, som dem om vilka av dessa som är verksamt onda eller verksamt goda, hur väl tecknen fungerar i husen, hur husens signifikatorer (bhava karaka) uppför sig, med mera. Men redan här på grundnivå sätts Miltons Seende i fråga, och då främst genom det fruktade antika sjätte huset.

I försöken att komma på några berömdheter som tillbringat sina liv i blindhet kommer jag bara på sångarna Ray Charles och Jose Feliciano. Den första saknar känd födelsetid. För det är, resonerar jag, mycket möjligt receptionen mellan synens och den goda lyckans femte hus och (o)hälsans, fiendens och olyckans sjätte hus, som är nyckeln. Så låt oss snabbt titta på Feliciano där AstroTheme faktiskt har en tid som de likställer med ett födelsecertifikat i hand.

Att sedan Astro.com vid beräkning av den 10 september 1945 ger en varning att amerikansk krigstid kanske ändå inte användes i Puerto Rico, det är lyckligtvis inget problem för det här sideriska horoskopet. Utan krigstid flyttar ascendenten bara fram en bit i Vågens tecken. Det gamla helhussystemet är inte så kinkigt.

Solen (synen) förefaller vara väl befäst i sitt eget härskarläge i Lejonet, så det finns ingen bakomliggande disponent som kan rycka mattan under fötterna på den, som i Miltons fall.

Hur förhåller sig då femte synhusets och sjätte olyckshusets tillfälliga ägare (Saturnus resp. Jupiter) till varandra? Ingen direkt anknytning, men tittar man noga ser det bekymmersamt ut! 

Jupiter, "olyckans" eller hälsohusets platshållare har själv trillat in i det onda tolfte huset för världsliga försakelser. Den här axeln mellan sjätte och tolfte är en verklig pesthärd, något som modern astrologi verkar helt ha valt att glömma bort eftersom västerlandets självbild är att allt här är så bra!

Femte synhusets tillfälliga ägare är Saturnus som ju händelsevis är Solen (synens) naturliga och ömsesidiga fiende. Själens form är ingen vän av Solens levande deltagande mitt i livet! Och den sprittiga och lekfulla Solen ger blanka fan i den högre strukturen bakom och bortom livet. Se Humanisternas ordförande Sturmark med båda i opposition och påfallande problem att hantera de stora frågorna. Han genomgår ett så kallat tillväxtliv, för ur den spänningen måste något nytt födas. 

Den som föds under en opposition av det slaget har verkligen försyndat sig mot livet i tidigare framträdanden på jorden. Det går inte att komma till någon annan rationalisering av just den, den allra mest fundamentala oppositionen mellan manifestationens värld och den underliggande andliga principskissen. Att Sturmark tills nu valt Nihilismen tyder på att den själen ännu befinner sig på ett sluttande plan. Kanske i nästa liv att det vänder...

Den blindfödde sångaren Feliciano har en (o)hälsoplanet dubbelt problematisk. Inte bara står Jupiter i tolfte förlusthuset, det tolfte förlusthusets "fängelsevakt" Merkurius står själv invid Solen (synen) och indikerar kanske vari det världsliga offret ligger. Här spekulerar jag dock friskt.

Går man till femte kreativitetshuset och dess koppling till Solen/synen och uppsöker den tillfälliga ägaren Saturnus, hittas den tyvärr med två onda planeter, girighetens Drakhuvud och olyckans Mars. Saturnus är själv en verksamt god kraft för Vågascendenter och placeringen i nionde för moral och religion matchar Felicianos katolska kristna tro. Men... faktum är att den umgås med Mars som här är både naturlig och verksam illgörare. Babylonierna kallade typiskt nog Mars både Narru, Lögnaren, och Nakru, Fiendestjärnan. 

Med en dos fantasi och vetskapen om språkets indoeuropeiska rötter kanske man i Lögnaren Narru kan se vårt eget "narr", "skälm" - knappast någon man förväntar sig en saklig diskurs från! Frågan är också om inte ordet Nakru har något med nekro att göra (roten är som synes NKR). Dvs, nekrofilen som älskar de döda! Då är vi genast inom området "fiender och krig" och de dödsoffer dessa kräver. Mer än Väduren verkar det vara Mars härskarskap över Skorpionen som motsvarar den nekrofila Mars. Vår astrologi har verkligen kommit en lång väg och lyckats bevara dessa gamla insikter i planeternas väsen.

I fallet Jose Felicianos medfödda blindhet är det smått ruskigt att se hur den indiska astrologin perfekt prickat in SOLEN, MARS och JUPITER som Vågascendentens tre onda kanaler. Och alla dessa står i lägen som direkt anknyter till hälsofrågor. Synen får två tummar ner, genom Solen själv och genom femtehusägaren Saturnus under attack från både olycksbringaren Mars och den giriga demonen Rahu som får saker att expandera, en smula som Jupiter.

Medan jag inte ens tittade på Miltons horoskop ur skenet av "planetens verksamma natur" var det alltså denna parameter som möjligen avslöjade synen som ett ställe där Olyckan kunde tänkas sätta in sin demoniskt förstärkta stöt. 

Men det här var bara två fall och den som önskar verifiera astrologin vetenskaplig har ett livstidsarbete framför sig, så komplex som den är. Att båda de blinda har Solen i Eld, är t.ex. en sådan typisk återvändsgränd. En blindfödd bekant (vars födelsetid jag inte känner), föddes t.ex under nymånen i Stenbocken med galopperande cancer i ögonen. Saturnus i (förvisso) Eldtecknet Skytten och dess disponent Jupiter i korruptionens Skorpion. Och Skorpionens Mars ... i tät konjunktion med Satans stjärna och därmed en opposition mellan Mars och Jupiter. Komplext och svårtytt så det förslår, men tydliga tecken om en tid att betala åter för gammal ost. Troligen hade den här själen stuckit ut ögonen på olydiga undersåtar i ett tidigare liv... I detta liv en god och ödmjukad människa och redo att ta återbetalningen.

Som person får t.ex. Jose Feliciano gott betyg: hans Vågascendent placerar disponenten Venus i Kräftan i tionde huset för socialt renommé. Venus är här en både naturlig och verksam välgörare, men uppenbarligen har den inte kunnat avstyra det som de "onda" gör på annat ställe. Man påminns om det obevisbara men troligen sanna påståendet, att själen bara tar ansvar för sina synder när den samlat på sig så mycket godhet att den överhuvudtaget kan förstå sina gamla brott. 

Det dåliga ödet läggs alltså i malpåse tills själen är mogen att lära sig något genom motgångar. Det går knappt att föreställs sid den ofattbara kosmisk matematik som ligger bakom sinnebilden av rättvisans vågskålar eller tal om karmalagen. Är det i själva verket ett nollsummespel där vi redan från dag ett är tilldelade våra överträdelser och återlösningar? Det skulle göra hela den här showen i grund och botten överflödig. Kanske är det i den förödande insikten själens befrielse slutligen har anlänt?

Tillägg 120730

En läsare inkom med påminnelsen om blinde soulmusikern Stevie Wonder. Se kommentarspalt för några brännande punkter i detta horoskop som bekräftar vad som sagts i det föregående.