Komikern Jonas Gardell fortsätter och prata av sig (i tv) om sitt förflutna eftersom försöket med samtalsterapeut gick mindre bra (AB).
Hans förflutna som homosexuell prostituerad verkar dock vanligen nämnas i ett annat stycke än historien då han lockades upp på ett rum av en äldre man och, heter det nu, "förödmjukande" våldtogs. Empatifaktorn skulle kanske bli mindre om man bara punklistade resumén så att den allmänna ambiensen framgick.
Det jag måste peka på här är livets förunderlighet, om hur dikten överträffar verkligheten eller hur det nu var.
Jag läste en välformulerad recension [1] av en film jag skrattade åt när den kom för för sin ofattbara juvenilitet. (Antingen ska det vara skitsmart eller helt korkat, jag verkar sakna uppskattning av registret i mitten...)
Huvudrollshinnehavaren är en loser, klantig utan motstycke. Men på något sätt skrattar man med honom och inte åt honom. För att vara en film där ribban satts riktigt lågt är "Deuce Bigalow" riktigt underhållande.
Den handlar om drummeln som för att förbättra sina finanser mer eller mindre oavsiktligt blir insyltat i gigolobranschen - blir en "manhora".
Och döm om min häpnad när jag upptäcker att den här småvuxne och oansenlige huvudrollsinnehavaren - som företer vissa likheter med Jonas Gardell - föddes samma år och bara några dagar innan vår kända dramadrottning!
Man kan alltså säga att Gardells unga öde filmats i Hollywood med en Roy Schneider som närapå är en "tidstvilling", närapå har identiska astrologiska inflytanden med svensken!
En gåta direkt från Livet självt att fundera över.
 |
| Klicka för bättre läsbarhet |
Ska tilläggas att födelse en bit in på eftermiddagen för Gardell ger en Måne i Oxen istället för Väduren. Men jag tycker nog hans koleriska natur stämmer med ett sinnelag i Eld för att inte tala om den rätt destabiliserande fullmånen mellan Vädurens egocentrism och Vågens försök att balansera med omvärlden!
Det är en öppen fråga om den sexuella problematiken som står skriven i bland annat i Skorpionens tecken, har tagit sig snarlika uttryck i amerikanens liv. Jag har faktiskt inte letat efter biografiska data.
_____
1. Jag kopierar kommentaren som låg framslumpad på IMDB:s förstasida eftersom det kan vara en möda att vada igenom alla åsikter:
19 out of 21 people found the following review useful:
inane but amusing comedy, 18 June 2000
Author: Roland E. Zwick (magneteach@aol.com) from United States
While watching `Deuce Bigalow: Male Gigolo,' you may well find yourself laughing out loud from time to time – and hating yourself for it afterwards. For this lame brained comedy, beyond being incredibly juvenile and silly in its comedic temperament, also manages to be as politically incorrect as possible, using as its targets the obese, the handicapped and an assortment of social outcasts and misfits. And, although the ribbing is generally quite good-natured and even affectionate at times, one can't help but feel a little guilty about laughing.
The formula for the film adheres very closely to the one employed by virtually all "Saturday Night Live" or "Second City" alumni in their initial forays into big screen comedies. Once again we have the usual bumbling nerd trying to win acceptance as a `cool dude,' making a shambles of everything he touches, yet ultimately managing to garner the respect of his peers and the love of a beautiful woman.
Rob Schneider plays the title role, a professional fish tank cleaner who, through a complicated series of circumstances, finds himself delving into the realm of `man whore' in order to earn some much needed money. The stupidity of the premise and the situations cannot be underestimated as Schneider is put through a series of pratfalls, misunderstandings and verbal slugfests that are often quite amusing almost in spite of themselves.
It takes either a certain amount of daring or a shocking degree of insensitivity (or perhaps a little of both) to line up a series of jokes and sight gags aimed at people who suffer from obesity, Tourettes Syndrome, Narcolepsy, blindness and limb amputation - but this film does it. Somehow, though, the film manages to treat its characters with such a genial fondness that it never seems particularly harsh or mean spirited. Whether or not that mitigates the feeling of guilt resulting from one's laughter must, finally, be a matter of personal conscience I suppose.
Schneider plays the lead in a nicely relaxed fashion, not succumbing to the hyperbolic mugging that so many comics are prone to indulge in when faced with similar roles. And what a pleasant surprise to encounter Marlo Thomas of all people in an uncredited cameo appearance – and still looking like a knockout in her sexy lingerie.
`Deuce Bigalow' may not sit well with the easily offended or with those who prefer their comedy to be of a bit more - um, shall we say - cerebral nature. Still, unabashed silliness makes for a fun time every now and then and, in that spirit, this film deserves to be seen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar