Chefen som inte var smart nog för 4-dagarsveckan

Amerikansk VD för ett kunskapsföretag (!!!)

Tack vare en tursam födelsedagshälsning på twitter går det att pussla ihop födelsedatumet med det i övrigt bara redovisade året (1977) för Ryan Carson, tidigare affischpojke för ett kunskapsföretag (it-helvetet så klart). 

Hans motto "jobba smart inte hårt" stämmer perfekt med det kluvna horoskop som visar varför han desillusionerat får återvända till "hårt slit" och inbillningen att hans personal förslappades. I själva verket är sådana här chefer från helvetet bara filmprojektorer för sin egen instabilitet och redan platsannonser avslöjar ofta mycket om arbetsmiljön så att man kan undvika de värsta stolpskotten.

SvD:s vinkling på Carsons reträtt är kluven, men det ser ut som att man först stryker den onda kapitalisten medhårs och ger den svenska "arbetslinjens" förespråkare rätt. "Folk måste sättas i träldom och ha piskan hängande över sig, det är enda möjligheten för dem själva och våra vinster". Men mot exemplet Carson som återvände till den gamla tidens onda Arbetsgivare ställer texten ett flertal lyckade exempel på hur en kortad arbetsvecka givit bättre resultat i alla avseenden. 

Jag kan därför bara dra rubrikens slutsats. SvD genererar Carson och presenterar honom som chefen som inte var smart nog för att leda ett företag med fyradagarsvecka. Och han ser faktiskt lite tom i bollen ut på bilden ovan, lite som skådisen Matthew McConaughey brukade göra i sin ungdoms ytliga filmer.

Går det då ur enbart födelsedygnet att se någon friktion mellan en intelligens som går iland med att korta arbetstiden genom väldigt smarta lösningar och den gamla vanliga arbetarmentaliteten, den Carson själv uppvisar genom att gå upp halvfem varje morgon och jobba med sin kropp innan han drar av ett maratonpass på jobbet, helt utan raster? Missa här inte det första tecknet på bristfällig begåvning: börja dagen med kroppsträning!

Simon Helberg - det krävs hög IQ
att spela verkligt korkad

För länge sedan betraktade judarna medlidsamt och kanske en smula hånfullt på de grekiska homogalningar som rände runt nakna på sina idrottsarenor och tävlade i kroppslig excellens. Män tävlade mot varandra och var tända på varandra - en kulturs totala degeneration. Samma sentiment lever alltjämt kvar genom hyperintelligenta programskapare som t.ex. mannen som gav världen den otroligt roliga komedieserien The Big Bang Theory, där den judiska karaktären Howard - spelad av det komiska geniet Simon Helberg - i många dräpande repliker levererar samma urgamla klarsyn om hur "köttet aldrig kommer att kunna ärva himmelriket". 


Den begränsade intelligens Moder Jord förmedlar till jordkropparna är helt enkelt ingen match för den himmelska intelligensen. Allt här nedan ses som i en dimmig spegel - där var Platon helt ense med det judiska folket. Runt 200 före vår tid hade för övrigt även grekerna hade börjat omvärdera sin tidigare naiva fascination för det kroppsliga och diskuterade på allvar huruvida livets ovedersägliga ondska skulle knytas till grundmaterien som sådan eller t.o.m. till den materiella kroppen.

Kunskapsföretagets vd har en livfull himmel vilket passar bra med en springpojke som behöver röra sig mycket men mindre väl för en smart visionär, en sådan som går iland med att designa produkter som självgående alstrar goda intäkter. Att placera intelligensens Sol i första huset och dra slutsatser av det är naturligtvis ren spekulation, men det finns tecken på att en dålig dag skulle kunna innebära en lätt sänkning av prestationsförmågan (av ett eller annat slag) för alla som föddes det dygnet. Människan är trots allt inte sin egen, även om den sekulära satanismen indoktrinerad medborgarna till detta. Vi är alla ÄGDA av, till att börja, med vår inre daimon eller ande som ibland är påfallande olik dess ringa kroppsliga verktyg, särskilt när intelligens eller skolning saknas så att människan enbart är ett ego, bundet till sina sinnen och därmed de mest alldagliga observationer och iakttagelser. 

Att den kognitiva kraftens Sol anses "fallen" i Vågen är i sig inget tecken på bristfällig intelligens. Den mest intelligenta kvinna jag någonsin mött var född i Vågen, men så högpresterande att något skar ihop och perioder av sinnessjukdom framträdde. Hennes intelligens var av den arten att det läckte in högre vetande och hon såg flera år innan det hände en benskada jag var med om och som kunde ha kostat mig livet. Vid ett annat tillfälle drömde vi synkroniserat en natt och upptäckte vid telefonsamtal att vi båda befunnit oss i en drömepisod nere vid almarna i Kungsträdgården i Stockholm och båda drömt om att det var något speciellt med en "gyllene trädgren". Här är då exempel på intelligens som börjat ta kontakt med sin KÄLLA som definitivt inte står att finna i kroppen eller hjärnan. 

Ryan Carsons Sol tillhör dock den grupp Vågar som har ett försvagat fundament genom Venus i sitt "fall". Vi har således en dubbelt "fallen" Sol här och nu kommer det intressanta: det är Vågen som har rykte om sig att tillhöra zodiakens mest intelligenta tecken och som kan kosta på sitt lite lättja ("tänk smart, jobba mindre"), medan Jungfrun visserligen har en oöverträffad sinnlig iakttagelseförmåga (speciellt för små detaljer) men kanske just därför hamnar som den eviga arbetaren eller utföraren av direktiv från ovan. Den här vd:n har inte vara sin solära intelligens försvagad av en fallen Venus, lyfter man fram Solen till 1a huset för en ingående studie i hans förståndsgåvor landar soldisponenten Venus av nödvändighet i 12e huset för världsliga förluster. Hans solära intelligens finns naturligtvis kvar i andevärlden men ner i jordens dunkel når den inte riktigt... 

Dessutom stärks det förlustbringande hos denna ledarskaps Sol genom att ambitionens demonen Rahu förstärker det 12e förlusthuset, hos grekerna känt som den onda daimonens sektor. Och som inte detta räckte finns definitiva frågetecken för räknenisseplaneten Merkurius. Den är normalt en stark faktor i sitt eget negativa hemmatecken Jungfrun, en fenomenal räknenisse här, men återigen stuvas den in i 12e förlusthuset, sett ur den rena intelligensens perspektiv. 

Granskar man intelligensen måste också fynden i 1a vägas mot vad det naturligt solära 5e huset säger. Här äger Saturnus det huset, en planet som är Solens naturliga fiende. Det vore kanske inte hela världen men här utestänger Saturnus också den nåderika kungamakaren Regulus i Lejonets 6e grad. Såväl 1a som 5e huset har därmed budskap som sätter chefens "smarthet" ifråga.

Vad gäller förmågan till effektivt ledarskap är historien lika konfliktfylld detta dygn. En fallen Sol i jämviktens och jämlikhetens Vågen leder lustigt nog till att chefskapets Lejon ockuperar 11e huset för idéburna grupper eller ideal. Så varje Vågpersonlighet som trampar vatten och enbart söker vara vän med alla huserar i själva verket en tanke om att lysa fram som en ledare, en Mr. eller Ms. Congeniality kanhända? Ledarskap genom exemplarisk medling? Relationen mellan Vågascendenten och Lejonet i den goda daimonens 11e hus har jag inte ägnat värst många tankar, slår det mig.

Vad bloggen dock innehållit tidigare är horoskop där kungamakaren Regulus i Lejonets 6e grad sänder sin välsignelse (om kommande ledarskap) in i vårt kosmos men där den onda slavdrivaren Saturnus som är det inspirerande och kreativa Lejonets motpol och fiende "interceptar" och kapar välsignelsen. Saturnus är som bekant Lejonets härskare Solens motpol och direkta fiende. Solen och Lejonet står för frihet under ansvar, Saturnus står för slavdrivare och tvång. Det är inte svårt att se hur den här symbolkonflikten spelat ut i Ryan Carlsons liv. Han lyckades inte lösa den utan återgick att spela Slavdrivaren med piskan i sitt företag. Det var förstås den klena Sol-Vågen som trodde sig vara väldans smart men uppenbarligen bara var en konventionell Jungfru i sitt upplägg. Och den som tänker som arbetets och arbetarens tecken Jungfrun och tror man ska kunna sno åt sig en dag ledigt extra i vecken, har avgjort ett dåligt omdöme. 

Det dåliga omdömet ligger nu inte enbart i Saturnus opassliga position i Lejonet utan framför allt i omoralens Mars, även den "fallen" i Kräftans tecken. Det var tredje fallet på rad och vad säger amerikanerna? "Three strikes and you're out." Det här dygnet har straffat ut sig, ingen född denna dag ska försöka bli en ledare. En fallen Mars i 10e auktoritetshuset är illa nog, ännu värre när den dessutom fungerar som en "verksam illgörare" (i förhållande till 1a huset) och allra värst när den, som i vårt konstruerade fall, också träffar Solen i första, och bildar en distinkt fluddrig hjärna som tänker galet kortsiktigt, enbart på bas av ögonblickets omständigheter! Mars attack mot Solen är det som slutligen däckar den, men minns då att ordningsföljden bara är en följd av våra klena förstånd. Vi är tvungna att berätta i en serie ord och tankar. Verklig intelligens uppfattar allt utanför tidsflödet - som andar är vi daimoner och har skyhögt högre intelligens.

När någon med daimoniska egenskaper blir vd och med hyperintelligens skapar verkliga förutsättningar för reducerad arbetstid men omvandlar detta till mervinster att stoppa i egen ficka och till utdelning åt aktieägarna, då har vi istället att göra med rena demoner i människokropp, med fula kapitalister. De skapar sig ett eget öde att möta i själens långa vandring från liv till liv.


Tillägg

Chuck Lorre, skaparen av den underbara situationskomiken i Big Bang Theory har kommenterats tidigare. Så även skådespelaren Jim Parsons som gjorde publikfavoriten, den tvångsstörda narcissisten Sheldon, samt Johnny Galecki som spelade Leonard, lika nördig som de andra.

Men i termer av sangvin sprättighet i komediserien är det en gåta att inte Simon Helbergs horoskop fått någon kommentar tidigare. Det blir bara några få kommentarer här.

Med känd födelsetid blir naturligtvis ascendenten mycket mer intressant. Och träffsäker! Tidigt i serien är Helbergs karaktär en riktigt otäck råttlik individ snuskig och sexistisk och en total loser med det motsatta könet. Detta stämmer bra med sexualitetens Skorpion som soltecken men där disponenten Mars står i 12e förlusthuset. Den tidiga Howard Wolowitz är vidare en hopplös formalist och stajlad som en parodisk kombination av Beatles och Sonny (från duon Sonny & Cher) - han verkar leva som en fånga i historiens grepp, precis som en saturnisk (Kronos/Fader Tid) ascendent låter antyda.


Med tilltagande självinsikt försvinner de tidiga och motbjudande dragen och en ny psykologisk sida framträder. Alla pinsamma överdrifter byggde på hans extrema självförakt för sin egen spinkiga kroppsliga uppenbarelse. Sexismen och stajlingen var försöket att lappa över hur ringa han kände sig, alltjämt bosatt hemma med sin skräniga och dominanta mor. Till och med den senare detaljen från serien är inskriven genom Månen/modern och högljudda Mars i 12e inneslutna huset!

Men en ascendent i Jord är perfekt för fysisk komedi och den här mannen sprätter runt och ramlar på ett sätt som inte ens svenske figuren Papphammar mäktade. Och när man granskar ascendenthärskaren Saturnus (formalisten är nödvändig för fysisk komedi) hittar man den i horoskopets "bästa hus", det 9e för universell framgång och universell dharma. Här är en av vår tids agendasättare (inom lättare underhållning). Naturligtvis kommer den täta konjunktionen mellan Saturnus och Jupiter att i ett så lyckosamt hus göra skådespelaren rik, även om den formstöpta Stenbocken upplever Jupiters frimodiga chanstaganden som något ont. 

Man kan studera karaktären Howard och se hur skådisen blixtsnabbt alternerar mellan jupiteriska utsvävningar och Saturnus typiska tajta garde. Människan är så kvick i de här alterneringarna att man bara häpnar. Det är slitigt (precis som rollgestalten) men det går inte att förneka att han prickat in det bästa av alla hus för att få hela himmelens hjälp till framgång när han agerar ut denna motivkonflikt. En kamp mellan egoistiskt planerande snålhet och spelad generös är ett annat uttryck för kombinationen i rollfigurens tidiga fas. Systematisk själviskhet kan också resultera ur kombinationen Skorpion/Stenbock som alltså finns här som en dominant teckenkombination...

Jag tror den fysiska kvickheten kan beror på att konjunktionen äger rum i ett av de mest rörliga av alla tecken, sattviska Jungfrun och att precisionen (inklusive hans skickliga imitationer av kändisar) är att hänföra till att den framgångsrika konjunktionen disponeras av Merkurius i kirurgiskt skarpa Skorpionen! I relation till Jungfrun kan man bortse från att Skorpionens härskare ligger i 12e onda huset, men det går inte att missa att mycket av Howard Wolowitz sprattlande har en underton av förloraren som alltid tar i för mycket och faller på eget grepp. 

Såsom jude har serieskaparen Chuck Lorre naturligtvis skrivit in en massa av den amerikanska judenhetens erfarenheter (och klichéer) i Helbergs rollfigur, men det är intressant att notera att det är religionens 9e hus som innehåller den här konflikterade bindningen mellan traditionalism (Saturnus) och befrielse (Jupiter). Simon Helberg, själv jude, är ett helt perfekt verktyg för Lorres fantastiskt smarta "zingers", vilka kanske kräver ett intresse för judenheten i olika grader av sekulärt förfall för att uppfattas och uppskattas.

Den beskäftiga psykiatern och den bindgalna genusfeministen

Jag uppskattade psykiatern Eberhards tillbakavisande av galenskapsfeminism i Expressen men tyckte ändå han lät osympatisk i texten på det där övermaga besserwissersättet. 

Den tonen svarade tydligen rabiatfeministen Unni Drougge på, vilket föranledde Eberhard att själv tappa nivån vilket kan beses i den långa slutreplik med en serie attacker mot Drouggle som kommer fasligt nära ad hominem-angrepp.


https://www.expressen.se/debatt/radda-oss-fran-unni-drougges-genusfascism/


Denna avslutande publicering, och förmodligen Drougges dessförinnan, påminner om hur låg debattnivån är dagens Mediesverige med tid kvar ännu kvar att genomlida nationalhoroskopets angrepp från det onda begärets demon mot 3e intellekts- och kommunikationshuset... ("Sverige under ond demon 2002-2020" som ett tidigt blogginlägg löd.)

Det blir intressant att ta Eberhards intelligens (Solen) som utgångspunkt (hus 1) och placera in Unni Drougges horoskop i den yttre kretsen. För den senare har jag antecknat en födelsetid vars källa jag inte kan påminna mig...

Det är passande att Eberhard ger sig i kast med psyket och galenskapen - han föds nämligen själv med en släng av den. Solen som intelligensmarkören bildar en "negativ sensationalism" (av den typen av slaskiga svarta rubriker han visste han skulle skapa genom sin inledande text). Varför sensationen är negativ beror på att SolSkyttens härskare Jupiter står i de irrationella instinkternas och begärens Vattenelement, i Kräftan för det förborgade och tillslutna, och dessutom i det onda 8e skorpioniska huset för dålig karma som ligger kvar på djup nivå i psyket och derangerar människan. Vem vet, kanske håller Eberhard sina egna onda demoner på avstånd enbart genom att fixera sig på andras kliniska diagnoser?

Tyvärr befinner sig mannens psykindikator Månen vid lunchtid just i färd med att lämna den distinkt depressiva och suicidala kombinationen med Liemannen Saturnus. Hans osmidiga tonläge som stinker gammaldags överhet i vit rock skulle kunna tala för ett sinnelag uppbundet med den formalistiska Saturnus. Å andra sidan lutar jag åt en födelse efter lunch så att Månen står i Fiskarna, dels för att tecknet motsvarar det 12e huset för slutna institutioner som sinnessjukhus, men också för att "lika barn leker bästa" - med den här planlösa och lät infekterade psykpositionen dras han direkt in i den strid under bältet som Unni Drougge startar upp. 

Att han påvisar hennes falska argumentationsteknik hade varit nog, men senare hälften av slutrepliken går i princip ut på att sinnesjukförklara henne. Mycket märkligt beteende av en överläkare i sin officiella roll i medierna! Hennes SolFisk och hans MånFisk skulle vara ett perfekt par förenade av varsin trångströja.

Nu har förvisso Eberhard rätt. Kvinnan, om födelseklockslaget stämmer, föds med en ytterst besvärlig personlighet. I öster stiger kvinnoplaneten Venus i sitt negativa härskarläge i Oxen (Terra). Detta, kunde man tycka, borde göra henne mer förstående för tanken om den ovedersägliga biologiska manlighet och kvinnlighet som Eberhard drog fram (medveten om att någon tossa skulle visa sig). Men av skäl som redan beskrivits många gånger tidigare har en kropp och personlighet i Oxen inte sin egen ascendenthärskare med sig, hinduerna klassificerar den som en "verksam illgörare". Drougge verkar med andra ord leva i förnekelse av sin biologiska kvinnlighet, och därtill av Satan (den onda stjärnan Algol) har hamnat i generell obalans i fråga om det mesta.

Ur Eberhards perspektiv - här via hans kognitiva Sol i 1a huset landar naturligtvis Drouggles "sataniska axel" (Oxe/Skorpion) i hans värsta hus, det onda 6e huset för ohälsa och fiendskap samt det onda 12e huset där dårskapen får hålla hus och patologisera tills de skadade själarna slutligen släpper de fixeringar som bundit dem och de vinner befrielse från den lägre naturen. Utifrån Eberhards perspektiv landar Drougges "fallna" SkorpionMåne, den demoniska överdriftens Rahu samt fixeringens Saturnus alla i 12e "dårhuset". Hans egen skadade/perversa empati (Jupiter är upphöjd i empatins tecken Kräftan) leder hans solära intelligens på våldsamma avvägar. 

Jag har faktiskt aldrig sett en myndig vit rock tappa greppet så totalt i en tidningsartikel. Det här är mumma för astrologin, den enda lära som - till skillnad från Eberhard - faktiskt erkänner att själen existerar och är något mer än kulturella mönster eller biokemisk soppa. Bara ur den klassiska filosofins och dess tillhörande astrologis perspektiv kan man se hur både Eberhard och Drougge satsat på fel häst. Ingen av dem har rätt. Frågan är mer komplicerad än "nature vs. nurture". Men för att komma längre i sin förståelse måste man lämna västerlandets landvinningar och återbesöka t.ex. den i Väst en gång så heta hinduiska filosofin.

Det fula ordet hora - vem är mest, Anka eller Elena?

Jag reagerade först inte på Anna Ankas comeback eftersom jag inte förgiftar mig med skit-tv. Inte förrän hon tog det fula ordet hora i sin mun googlade jag måltavlan, den okända "svenska Hollywoodfrun" Elena Belle, bara för att upptäcka att det var en kvinna som tidigare hette Natacha Peyre och som Aftonhoran i sin blick reducerade till just en hora för några år sedan. I sig var Peyre en pseudokändis som var med tidigt i tv-serien Paradise Hotel, en långkörare för landets alla fördömda förlorare.

Eftersom ordet hora nu viner i luften (se just föregående inlägg) och båda kvinnornas horoskop tidigare förekommit på bloggen är det bara att lägga dem sida vid sida och begrunda vem av dem som är den mesta horan Mycket nöje!

Båda inläggen från den tiden jag i allmänhet valde att placera psyket eller sinnelagets Måne i 1a huset:
 

Som var och en som läst in grunderna till den här bloggens psykologiskt fördjupade astrologi kan se, gäller här den gamla sanningen "lika barn leker bäst".

Eftersom båda har psyket i Oxen blir per definition sinnelagets fundament Venus en verksam illgörare och ingen av kvinnorna verkar speciellt hjälpta av att den står i tecknet för sin upphöjelse, Fiskarna. Det är ju så att även Fiskarnas härskare, lycksökerskan Jupiter, är en verksamt ond kraft för Oxen-i-första. Båda kvinnorna faller inom ramen för något av en "dubbel-hora". Och de horaktiga svenska medierna jublar och samlar klick och reklamintäkter...

Vilken vansinnigt ovärdig civilisation den vita människan skapat sig! Som till hälften djur och hälften människa föds vi bara för att sedan via näringslivets benägna bistånd sjunka som en sten till nivåer som mer påminner om demoni än något annat.

Sveriges fejkade Nobelpris i ekonomi och ännu en uselt vald pristagare

Jag läser en svensk ekonomihistoriker förklara i AB varför Nobelpristagaren William Nordhaus var ett uselt val och varför han har en hel värld av meriterat folk emot sig. Bl.a., säger artikelförfattaren, har en MIT-professor i ekonomi genomskådat Nordhaus system för att riskbedömning i frågan om ekonomi och miljö. Den som enligt hans metod bygger upp en ekonomisk modell har så stor frihet att välja och vraka mellan "ingångsvärde" - kan metoden påvisa i stort vilka resultat som helst, och "legitimera det som i grund och botten är en subjektiv åsikt om klimatpolicy".

Det låter riktigt illa, som den pseudovetenskap ekonomi och siffernisseri faktiskt är, men också obehagligt likt den här astrologiska bloggen som genom att luta sig mot siffervärden och godtyckligt (?) valda "ingångsvärden" kan använda astrologin för att raljera friskt och hårt över usla politiker och makthavare och inkrökta egoister till kändisar. Tydligt blir det när då och då en riktigt risig födelsehimmel dyker upp men där individen typiskt tillhör de goda som arbetar just för att bekämpa den risighet som i andra fall motsvarar ett degenererat liv som liberal eller kapitalist. 

En förmildrande omständighet är att jag medger ett visst godtycke i tolkningen, och att astrologin just bara är en karta men inte verkligheten själv. Dessutom har jag, så vitt jag kan påminna mig, aldrig ignorerat några större och fördelaktiga omen på himlen för att istället överbetona en mindre problemställning i syfte att "demonisera". Tvärtom brukar problematiska människor och deras skadliga inverkan på ett land, dess befolkning och dess ibland okloka statsbildning uppvisa en hel rad ogynnsamma tecken vilka flyter samman till en högst påtaglig negativ trend.

Den amerikanska ekonomen och Nobelpristagaren William Nordhaus är själv ett sådant svart hål - tydligen angelägen om miljön men ännu mer en vän till amerikansk kapitalism och kravet på oändlig ekonomisk tillväxt (Armageddon, Ragnarök). Självdestruktiviteten på hans himmel är lätt att se och indikationerna kunde knappast bli annat än de blivit, en räknenisse som arbetar utifrån extremt falska premisser (en labil metamodell):

Färgläggningen av de tre kvaliteterna Ljuset (gul),
Passionen (orange) och Mörkret (svart)
lämnas i detta inlägg okommenterad

Själv halvt diskalkyliker skulle jag inte ha en chans mot Nordhaus i en elementär räkneövning - pristagaren har när allt kommer omkring räknenisseriets Merkurius i positivt härskarläge i Lufttecknet Tvillingarna. Tar man den solära intelligensen som utgångspunkt (hus 1) landar förvisso Merkurius i det minst värdiga hus ett intellekt någonsin kan adressera: 2a ekonomihuset eller som de gamla grekerna kallade det, Porten ner i dödsriket!

Men denna glimt av sattvisk medvetenhet eller manipulativ tankeskärpa och dess uppenbara väg ner de lägsta av världar är nu bara en liten detalj. Vi nu säga något om den vidare kontexten.

Intelligensen eller den grundläggande förmågan att uppfatta (kognition) - Solen - tycks inte ifrågasatt. Solen hålls för att vara en verksam välgörare är Oxen ockuperar 1a huset. Varför hinduisk astrologi menar detta, är nu oklart. I  schemat över planeternas funktionella natur ges Solen klartecken, men när man studerar de relaterade reglerna borde utgången vara den motsatta! Solen karaktäriseras som relativt neutral men har i sitt dagliga gassande på sydliga breddgrader en viss släktskap med illgörarna, den bränner, steker och torkar ut människan (och nattens Måne blir i det perspektivet en återfuktande välgörare). 

Samma sak med Solen som intelligens, klarsyn skrämmer vanligt halvgrumligt folk och upplevs "daimoniskt", eller främmande och farligt, vilket klarsynen också är. Människans inre essens är solär och inte av denna världen. Vi är alla demoner eller andeväsen inbäddade i en "lägre" själ som relaterar oss till Naturen och denna värld. Klassisk "hednisk" nyplatonism från tiden innan kristendomen tog kontroll över västerlandets olyckliga kulturutveckling som i Ändens tid gav rovdjurens form av kapitalism - penningen var även i kulturer bortom det västerländska måttet på värde, bara inte så ensidigt som här och nu.

Men nämnda schema borde inte göra Ox-Solen till en verksam välgörare om den tenderar mot en illgörare (i denna värld, som bygger på ignorans och habituerat djurbeteende). En kompletterande regeln säger ju:

[Den tillfälliga] Härskaren över ett angulärt hus (kendra, 1, 4, 7, 10) är en verksam illgärningsman om den är naturligt god och verksamt neutral om den är en naturlig illgärningsman.

Jag har inget svar på det här, men då jag påvisat ett sakfel om Månen i reglerna knutna till tabellen (se länken ovan), kan man tänka sig att också detta är ett fel. För med Oxen i 1a huset blir ovanligt nog teckenhärskaren Venus en verksam illgörare och som Solens disponent borde detta ytterligare försvaga en redan dubiös intelligens (i denna världen - Solen som symbol för atman med ett annat liv bortom den här världen är givetvis inte någon "verksam illgörare" - astrologin kretsar kring vårt jordeliv). 

Jag skulle vilja gå emot den här illa dokumenterade hinduiska traditionen och betrakta Nobelpristagarens solära intelligens som störd snarare än som en välgörande del i hans livsvandring. Det rimmar bättre med övriga astrologiska tolkningsregler och i synnerhet den filosofiska varning som riktas till Oxen som förstafiol att identifiera sig (Venus) med pengar eller en materialistisk utblick. Då blir den människan rena "portalen ned i dödsriket"! 

En verksamt ond Sol passar passar dessutom perfekt med den omfattande kritik som riktats mot Nordhaus ovetenskapliga metod. Hinduerna är kända för att avsiktligt introducera problem i undervisningen, detta för att sålla bort dönickar som inte kan tänka självständigt från gruppen potentiella stjärntydare. Det är därför möjligt (men långtifrån säkert) att detta är en falsk tolkningsregel, avsiktligt infogad i ett annars hyggligt korrekt schema...

En ond Venus var en hora för ekonomi enligt den astrologiskt bevandrade romaren Plotinus, som inte gav mycket för Afrodite/Venus när hon vände sig bort från den Intellektuella Världen (betecknad av Luftelementet och/eller Merkurius), och istället tydde sig ner mot det materiella. Venus underminerar således Solen men båda är starka i 1a huset. För intelligensen måste man väga samman både 1a personliga och 5e naturligt solära huset. 

Det senare har äregiriga Rahu på plats som en förstärkning av husets tillfälliga ägare, intellektets Merkurius. Denna har vi som sagt sett i färd med att gå ned sig i dödsriket, men tveklöst ser det här ut som material för en Nobelpristagare i ämnet pengar! All kognitiv kraft tycks peka mot 2a ekonomihuset, dörren in till de dödas värld. Här måste dock sägas att så futtig Nordhaus i det stora hela är, kan inte Merkurius lastas på minsta sätt. För Oxen i 1a är Merkurius en av välgörarna och den slipper allt obehag från aspekterande onda planeter. Det är på många sätt en kompetens räknenisse som aviseras från den goda lyckans 5e hus.

Det är som framgått en lite mixad historia rörande intelligensen och intellektet, något är i grunden skevt i Nordhaus förstånd, han valde i detta liv horans väg, materialistens väg och tog sedan sina ansenliga intellektuella Merkurius-krafter till hjälp för att likt datanissarna skapa ett system för bedömningar. Så var kommer kritiken om systemets uselhet in, att det lika gärna kan tjäna som pseudovetenskapligt argument för att stödja ekonomens egen subjektiva uppfattning i frågan?

Om Solen är illavarslande men intellektet utifrån denna grundläggande korruption skarpt, har vi redan ett möjligt svart. En slug räv, denne Nordhaus. Men man bör också väga in Solens bollplank Månen i analysen och här har vi verkligen en vindflöjel! Månen i härskarläge i Kräftan är som att säga "den irrationella och begärsfyllda lägre själen" rakt ut. Den här varierar med månfaserna och kan vara hur grumlig eller klar som helst. Kräftan är epitomet av det lägre, subjektivistiska psyket. Det är också här en primitiv och tidig urvalsprincip ligger inbäddad, nära knuten till de fem sinnena. En Kräfta lär i högre grad än vissa andra zodiakprinciper skygga och sluta sig inför opassande fakta, dvs. subjektivt välja ut sådana parametrar som passar dess egna behov!

För den massiva kritiken kring Nordhaus teorier kan man slutligen notera en ogynnsam "ömsesidig reception" mellan officiella och ärofyllda 10e husets tillfälliga ägare och det 12e förlusthusets tillfälliga ägare. Både Mars och Saturnus är i grunden illgörare (vad liv här på jorden anbelangar) och när de bildar en så här intim allians som i besöket av varandras hemmatecken, så lär varje försök att klättra upp till ärans och maktens 10e hus släpa med sig en mörk skugga i formen av förlustens eller den onda daimonens 12e!

Säg mig nu om detta var en tendentiös tolkning som tog fasta på mindre fnurror och förbisåg större fördelar på Nordhaus födelsehimmel! Jag ägnade en del av förordet och 1a kapitlet i min bok Folksjäl åt frågan huruvida inte vetenskapen själv rör sig med väl mycket fantasier för att vara i position att döma ut den "mytiska" astrologin. Exemplet Nordhaus visar perfekt att astrologin visserligen är regelstyrd och metodisk och definitivt tillhör familjen av vetenskaper, men samtidigt är något större. Den kräver en gnutta demoni för att komma till liv eller som den kristna missionären Paulus skrev: "bokstäverna dödar men anden ger liv".

Mänsklighetens ojämlikhet

Påverkar variationer i omdömet det allra högsta inom oss?

Nej. Tvivlen och fladdriga standarder kommer från sammanfogningen av vår själsliga fas i kontakt med den fysiska kroppen.  Dock försvagas det högsta sanna förnuftet genom att ges över till att innebo denna röriga massa [av själ och kropp]. Det är inte så att det [noetiska/intellektuella] sjunker in i sin egen natur, det är lika mycket i det publika mötets tumult som den bästa rådgivare som talar men misslyckas dominera; hörsammas gör istället de råaste av vrålapor och skrymtare medan människor med det goda rådslaget blir sittande tysta, ineffektiva, överväldigande av larmet från dem som är dem underlägsna.

De lägsta mänskliga typerna uppvisar den basala naturen; en sådan människa är en komposthög som påminner om någon underlägsen politisk organisation. I den mellersta typen har vi ett medborgarskap i vilket några bättre sektioner förespråkar en demokratisk konstitution som åtminstone inte är helt utom kontroll. I den överlägsna människotypen finner vi det aristokratiska, detta är karriären hos en som står befriad från allt det basala i mänskligheten och låter sig format till det bättre.

I den finaste typen, där människan bringat sig till fullständig avskildhet, är härskaren blott en, och från denna huvudprincipen påläggs den ordning som reglerar resten. Man kan tänka sig en stad i två sektioner, den nobla staden och, hållen i hand av den, de lägre elementens stad. Att Allsjälen är en enda och oföränderlig identitet, medan individuella själar medger variation, har nu [i detta och tidigare stycken] tillräckligt demonstrerats.

Plotinus – Ennaderna IV.4, Problemen med själen, del 2 (s. 345 i MacKennas engelska övers.)

I den mån den här bloggen fortfarande är ämnad åt astrologi kan man här se nyplatonismens fader i sitt närmast gnostiska förakt för det kroppsliga tillståndet och dess förmåga att grumla en människa. Det är "Kombinatet" eller horoskopets ascendent han talar om, punkten där det rena och himmelska möter det jordiska och materiella. 

Plotinus är motsägelsefull eftersom hans tjocka lunta med allt han satte på pränt samtidigt rymmer svidande kritik mot de antikosmiska gnostiska tänkarna medan platonismen vid samma tid utvecklat en klart kosmisk negativism. Plotinus verkar ha hamnat i trångmål eftersom den gamla grekiska uppfattningen var att världen och skaparguden var god och genom åren ändras hans syn på det materiellt onda.

Som synes är han heller ingen vän av den sort av normlös demokrati Väst har lyckats föröda sig själv med. Kroppen är en källa till kriser och eländen och föds man med en "orolig själ" i ett samhälle som förbannat religionen och inte längre har några svar, ja då får man den ADHD- och HBTQ-problematik som verkar bli en allt värre farsot i synnerhet i det här landet. Det är samhällets "värdeskala" som skapar alla dessa sjuka människor. 

Med filosofi inbyggd i samhällets ryggrad - hur olönsam Svenskt Näringsliv än tycker ämnet är - skulle antalet offer för sin egen dåliga karma kunna minimeras betydligt. För det är naturligtvis inte svårt att identifera t.ex. Pride-festivalens sämre element i de skränande vrålapor romaren fann så bekymmersamma i sitt samhälle. 

Notera också hur han inte ser demokratin som rätt samhällssystem om ambitionen är att skapa goda medborgare. Det blir som bäst drägligt att leva och demokratin passar överhuvudtaget inte för dem som förstått mer än svenska makthavare har intellektuella förutsättningar att göra.

Med Plotinus samlade texter finns ett rikt material för den som vill börja om från början och skapa ett bättre samhälle än det hjärndöda kapitalistiska. Inte undra på att den här tänkaren är i princip okänd i västerlandet idag, förutom inom smala yrkesspecifika kretsar.

Aktiebolaget Sverige - klippa och klistra för hela slanten

Expressen lånar in en nyhet från en näringslivstidning. Isabella "Blondingrälla" Löwenstrip får låna en massa pengar för att komma igång. Åt den som horat till sig ett namn ska mera vara givet. Från den som inte säljer ut sig ska det lilla man äger tas ifrån en. (Vad Jesus menade med sin mystiska paradox om dessa "kosmiska processer" vet väl ingen längre. Ett är säkert, det kan inte vara den uppmaning till företagsam kapitalism som orden på ytan skulle kunna tas som.) 

Och vad har då kvinnan som redan i unga år myglade med textreklam och "glömde" deklarera intäkterna som den bästa moderat nu tänkt sig göra? 

Yippee - ännu en firma som säljer skor över nätet. Så originellt och precis vad Sverige behöver!

För Blondingrällas horoskop se ett antal äldre inlägg, jag tror inget var mer smickrande än det här. Men vad ska man säga om en kvinna som lär ut småflickor att bli cyniska diskriminerare och döda plastmänniskor?
Löwenkramp är en gårdagens människa, helt omodern i sitt monetära tänkande.

Löwengrip gav under en period tips
åt unga flickor i Aftonhoran

Ur alstringens domän framtonar drottningen av bägare

Rose Byrne i mitten av 00-talet

Rose Byrne har setts i en mängd filmer genom åren, men mig veterligen aldrig i en huvudroll. Någon kanske har registrerat henne i populära tjejfilmen Bridesmaids från 2011 eller i SPY (2104), kvinnornas variant på den dråpliga agenten Johnny English. I den här filmen spelade Byrne en otroligt diffus skurk som spretade åt alla håll och t.o.m. var nästan älskvärd mitt i sin mordiska kallsinnighet.

Men så är hon också perfektionen av Krabban eller Månen, den ständiga tvåan eller supportern till Lejonet eller Solen och naturligtvis känd för att husera alla tänkbara stämningslägen - ibland samtidigt! Byrne en så stark version av Krabban som tänkas kan, det är gradexakt nymåne, lyckobringaren Jupiter finns i tecknet och så också Merkurius, Jungfruascendentens härskare! 

Enligt västtradition skulle detta vara ett majestätiskt Lejon, men det är bara att studera bildmaterialet på imdb.com för att se hur den sköra, ofta lite sorgsna ansiktsuttrycket dominerar. Vattenelementet är sorgens (och omsorgens tecken) och kvinnans ringaktade status i antiken har säkert att göra med att Vattenelementet knöts till Naturen och det filosoferna ofta kallade "alstringens domän", dvs den tidsbundna verklighet som drivs av sexualenergier, en låg och ytters sett meningslös verklighet som själarna har att genomskåda och ta sig ur. Filosofen Herakleitos kallade Naturen, hon som "älskar att dölja sig". Det är därför den här bloggen vägrar små begynnelsebokstäver på nästan allt, som i den korrumperade svenskan. Naturen är på sätt och viss en person, låt vara osynlig, men naturen bara det vi ser med våra kroppsliga sinnen.

Kanske är Rose Byrne nära befrielsen från Naturens våld, för i ett filmsynopsis på imdb.com läser jag om hur hon spelar mot den "förtärande modern" (Krabban!) säkerligen effektivt gestaltad av Susan Sarandon som vet hur man vällustigt gör en elak häxa. Rose Byrnes karaktär är här en framgångsrik kvinna i mogen ålder men ännu ogift och som till sist lyckas befria sig från sin klängiga mor (eller kanske var det modern/Krabban som upptäckte att hon måste skaffa sig ett eget liv och inte leva som en cancersvulst genom sina barn - det klassiska temat mor/avkomma med andra ord). 

Det är som om handlingen var hämtad från Byrnes eget horoskop, här med känd födelsetid (från astrotheme.fr). Den ogifta är förstås hennes Jungfruascendent, en separatist i zodiaken som föredrar att vara obunden och få sköta sitt eget. Befrielseplaneten är Jupiter i Krabban som här knyter nära an till ascendenthärskare Merkurius så att hon framgångsrikt förmår expandera utanför Krabbans område som motsägelsefullt befinner sig i 11e idealhuset.

Jag fascineras av den här kvinnan eftersom hon utstrålar både sorg och sällhet på samma gång och för tankarna till Drottningen av bägare i Tarot-kortleken. (Om illustratören av kortleken fattat något ska denna dam ha ett sorgset och övergivet ansiktsuttryck.) Jag har sett åtskilliga exemplar av denna undertyp av Krabban, en lyckad sort som förefaller högre utvecklad än den låga sensationslystna typen, med små uttryckslösa ögon som plirar ut under en gigantisk panna (väldigt likt en krabba, faktiskt). 

Krabbans distanta (introverta) leende.
Rose Byrne 2014

Här förfinas ansiktsdragen av inflytandet från Jungfruascendenten, ett tecken vars jordiska instantieringar ofta är fint skulpterade med symmetriska ansikten. (För en manlig version, tänk på hjärtekniparen och den perfekta gentlemannen Hugh Jackman, Solen och Jupiter i Jungfrun, Månen sannolikt i Oxen - lågmält puttrande Jord hela han!)

Men samtidigt undrar man över aktrisens föregående jordeliv. En förnekad ambition eller maktposition i 12e förlusthuset (Saturnus halshuggen via Ketu/södra månnoden) indikerar ett obskyrt förflutet som hon nu lyckats kompensera genom en skådespelarkarriär (och några poänglösa insatser i inkomstbringande storbudgetsmörja riktad mot en ung publik).

Det passar bra att ha Solen i 11e idealhuset om man är skådespelare eftersom själva symbolen för den individuella väsenskärnan är ännu bara är ett ideal, något eftersträvansvärt. I introvert passionerade och fantasirika Krabban är inte Rose Byrne så mycket en skicklig aktris som att hon strävar efter att bli en. Hinduismens och den gamla grekiska traditionens syn på 11e huset är inte helt lätt att förstå sig på, man anar att detta en gång var en och samma beskrivning men den har tagit sig lite olika uttryck. Mitt bästa tips för att förstå varför 11e i väst kallas ett ideal eller ideologidrivet hus är att minnas var Solen hör hemma i den naturliga zodiaken: i 5e huset för god karma (enligt hinduismen). Med denna faktabit ser man tydligare hur Rose Byrne jobbar med själ och hjärta (Måne och Sol) för att förvärva god karma i detta liv. 

I det här arbetet med fantasi (Vattenelementet) drar hon tydligen en del nitlotter eftersom den stora välgöraren visserligen anses "upphöjd" i Krabbans tecken (befrielse att ta sig bortom modershägnet och traditionella familjevärderingar!) men för Jungfruascendenten i dess önskan att isolera och säkra minsta lilla faktabit blir den ständigt expansiva Jupiter ett veritabelt problem, Jupiter, så välgörare den i grunden är, blir för Rose Byrne en verksam källa till ont! 

Det finns alltså goda grunder att ifrågasätta nivån och renheten i hennes ideal och en helhetsblick på kartan säger att detta är samma gamla Jord+Vatten, dvs. en genommaterialistisk grundsyn som så ofta hos räknenissar och karriärister som bara vill komma åt lite mer guldkant i sina liv. Är det därför kvinnan så sällan ser lycklig ut i sina roller? Rollbesättarna ser att hela hon är ett enda stort negativt värde, exakt som antikens filosofer betraktade den kollapsade Naturen som drog ner själar i den mörka lägre och materiella världen? Själv förblir Naturen ovanför syndafallet (den eviga Moder Natur) men det är hennes barn som råkar illa ut och börjar anamma pinsamma värderingar om pengar och prylar och framgång i denna världen...

Rose Byrne fick den sköna Venus med sig i 10e offentlighetshuset, så hon kunde enkelt använda sig av sitt fördelaktiga yttre och det var väl hela historien med det jordelivet...

*****

Jag har f.n. 402 personer med känd födelsetid och noterad som "skådespelare". Långt ifrån alla av dessa är eller var någonsin vackra människor - ser t.ex. "monstret" Bill Cosby högt upp i träfflistan och huruvida den knycklige Arnold Schwarzenegger ska gälla som ett attraktivt stycke man kan diskuteras. I fallet kvinnor kan man räkna med att flertalet ser bra ut, antalet kvinnor som kämpat sig till stjärnstatus utan utseende men tack vara humor är lätt räknade. Som helhet borde dock det här datasetet skilja sig från lika många slumpmässigt utvalda individer genom att som grupp tydligt förklara vad som menas med "det vackra folket", en lite annan art än alla vi normala.

Frågan är nu om skönhetens och harmonins Venus ensam kan indikera att gruppen är udda och i så fall en så simpel lärosats som att en Venus i ett hörnhus (som i fallet Rose Byrne) tenderar att ta sig extern gestalt (göra människor både behagfulla och socialt populära). Det är bara att snabbt kolla - sökmönstret i programvaran ZET är enkelt nog:

VE.H1,H4,H7,H12 - det setet hus knutet till Venus ger 129 skådisar som uppfyller kriteriet "prominent Venus". Hade Venus fördelats slumpmässigt på de 12 husen borde således en tredjedel eller 134 stycken återfunnits i "hörn". Resultatet tyder på ren slumpvariation och att inte ens "det vackra folket" lyckas bekräfta den här astrologiska traditionen. 

Men kanske det är tur eftersom man annars kunde fråga sig hur ytlig dramakonsten egentligen är! Rose Byrne med egentligen bara sin skönhet att falla åter på illustrerar knappast film- och teaterkonst när den är som bäst. Kanske består gruppen av 402 av tillräckligt mycket stora dramatiker (tänk: Robert DeNiro eller Anthony Hopkins) för göra frågan om Venus i hörnhus ganska irrelevant i skådespelaryrket. Jupiter i 10e skulle t.ex. skapa stor publik popularitet, men eftersom jag direkt ser att många i den här gruppen är obetydliga skådespelare kommer sannolikt inte en fråga om Jupiter att ge något bättre resultat. Jag provar i vilket fall och är nu bara intresserad av en Jupiter som välsignar ascendenten från 1a, 5e, eller 9e, alla tursamma hus och en fjärdedel av zodiaken. 

Nu blev det 123 träffar, högre än medelvärdet ~100. 402 är en hyggligt stor och stabil grupp men 23% över snittet kan mycket väl vara en tillfällig slumpvariation. Det behövs ett dataset på 1000 st för att få ner slumpsvängningarna till 21-22%. Jupiterfyndet är suggestivt men inte definitivt, främst därför att astrologin inte står och faller med vad Statistikern säger från sin pyttelilla utblick på verkligheten (nullhypotesen sann eller falsk). 

Astrologin arbetar med en mängd variabler och ju flera omen som hopas, desto större är sannolikheten för det ena eller det andra... En lyckosamt husplacerad Jupiter i kombination med en välplacerad Venus skulle t.ex. tendera att lyfta individen långt över genomsnittsmänniskan.

Svårigheten ligger i att tänka ut en tillräckligt begåvad frågeställning, en som ringar in fenomenet rätt. Då ökar chansen att astrologin ska ge ett belönande positivt svar. Jag har 45 horoskop taggade som "(foto)modell" eller "skönhet" och ska återkomma om vilka resultat den lilla gruppen kan tänkas uppvisa (om några alls).

Feministen som ville lära män veta hut genom att rövknulla dem

Carl-Michael Edenfeldt, publicist av förnedringspornografi (markis deSade) jublar i Expressen över feministen Nina Lekanders självutlämnade sexualbiografi. Edenfeldt empatiserar helhjärtat med kvinnans glädje att få sätta på sig en löskuk och rövknulla män - möjligen som någon rätthaveristisk vendetta för att ett oblitt Öde den här gången tvingade ner Lekanders själ i en kvinnlig kropp. 

Men den hinduiska astrologin har goda nyheter. Lekander förfogade över en manlig kropp i sitt förra jordeliv och behövde då ingen löskuk. Hon lever i detta liv i ett svårt stört förhållande till sin kvinnlighet (därav feminismaktivismen) men hennes själ kommer i dess nästföljande reinkarnation åter att vara tillbaka i en manskropp!

Ja, feminism kan vara ett alternativt uttryckssätt till den mer perversa formen av homosexualitet...

Så här hade historien kunnat berättas om Lekander haft ett känt födelseklockslag och detta samstämde med nedanstående karta baserad på Solen i 1a huset om att den förfallna sensualismens Oxe var det zodiaktecken som befann sig stigande vid födelseplatsens östra horisont när den här själen spräckte det tunna membran som skiljer tidens och Naturens rytande flod från evigheten och själens existens som obetingad.

Men en solascendent har under alla omständigheter ett visst värde om diskussionen gäller frågor om bl.a. ledarskap, handlingskraft eller djupast sett, den om människans identitet. Med Solen i Oxen tenderar självförståelsen till total alienation eftersom det här är ett materialistiskt Jordtecken och själen inget alls med materien har att göra. Hinduerna, som lät sin djupa filosofi flöda in i den astrologiska doktrinen, visar detta genom att låta Venus, förmågan till identifikation - med början i anpassning till den egna värdkroppen som nyanländ själ - fungera som en "verksam illgörare" när Oxen ockuperar 1a huset. 

Som ett anekdotiskt exempel kan nämnas en person som föddes med en fysisk Oxascendent och felvuxna höftleder vilket, för att undvika lamhet krävde barnets operation och någon slags gipsvagga för att justeringen skulle kunna växa ihop. Jag har inte de närmare detaljerna men av detta blev sedan en väldigt springig och sprättig pojkflicka som sedermera började syssla med jazzbalett (som så många andra unga flickor). Men det är den initiala missanpassningen till det egna kroppsfordonet och en skadad Venus som är det intressanta här.

Ett annat uttryck för Oxen i första huset skulle kunna vara solär driftighet till förmån för den skadade kvinnoplaneten Venus, och här kommer Lekanders aktivism in. Men notera att det är en man i kvinnokropp som slåss för kvinnorna. T.o.m. psyket (Månen) i Väduren disponeras av den strikt maskulina Mars som själv står i ett positivt polariserat tecken. Ren kvinnlighet står alltid värnlös inför Naturens brutalitet, astrologiskt representerad av den blinda sexualdriften via Naturens eget element Vatten - den tunna vattenhinna som virvlar och forsar och drar ner de själar i tid och rum som kommer för nära en vattenvirvel! En verklig kvinna skulle inte kunna freda sig själv vilket gör varje kvinna med mål i mun till något av en man.

I antiken gick åsikterna vilt isär vad som förorsakade själens syndafall, en del trodde det var gudarna vilja, andra omfattade Platons berättelse i dialogen Timaeus, hans mest kända kosmologiska skiss, att den gode skaparguden format alla själar i den Högsta Himmelen (före kosmos) och sedan distribuerat dem över universum och placerat dem i ett eller annat existensplan och knutit dem till något av de fyra elementen. Inte ens i "himmelriket" är själarna likvärdiga!

De som dras till planeten Jorden saknar den andliga resningen hos dem som inte behöver uppleva Nina Lekanders behov att förnedra i sina kinky sexlekar. Kort sagt: lika barn leker bäst och eftersom Platon accepterade reinkarnationsläran följer ganska naturligt karmaläran, om hur själar i sin vandringar trasslar in sig allt hårdare i orsakskedjor som binder dem och tvingar dem att i ett senare (eller parallellt) liv stå till ansvars för sina val. 

Ytterst, verkar Platon säga i åtminstone denna text, är det en i grunden god gud som tilldelar själarna deras initiala positioner eftersom det övergripande målet inte som i ärelösa sekulära kultur är individualistiskt frossande utan Helhetens bästa funktion. Den närapå gudomliga själsarten "hjältar" behövs eftersom totaliteten också innehåller fega kräk, ateister och sexperverton. Den gode guden lämnar sedan sitt verk som en självuppdragande klocka - alla de solära varelserna agerar och håller föreställningen igång - många väljer oklokt dödliga jordkroppar och där bryts deras väg av Döden och de tvingas fortsätta den gudomliga leken en annan dag.

Utifrån ascendenttecknet pekar en spekulativ hinduisk doktrin på det 12e förlusthuset som en fingervisning om den nu återfödda själens närmast föregående liv eller den karma som i detta liv kan lösas. På andra sidan om den reinkarnerade själens eget förstahus ligger så 2a huset som nu kommer att symbolisera närmast följande jordeliv. Indisk astrologi har förvisso deterministiska sidor men kan kanske kan nöja sig med att 2a huset tecknar nästa liv i den händelse detta livets tendenser fortsätter verka som tendenserna tecknas i födelsehoroskopet. I annat fall vore ju det mänskliga livet helt meningslöst och bara en tråddocka som gudarna roar sig med (och så såg också astrologins skapare, de gamla babylonierna, på saken).

Prövar man Lekanders solascendent utifrån den här doktrinen blir beskedet närmast skrämmande tydligt: bakom sig, i huset för det tidigare liv man nu förlorat genom återfödelsen, ligger Väduren vars härskare Mars är den explicita manlighetens symbol. Förlusten av "kuk" gör att Ox-ascendenten får svårt att Venus-harmoniera med sin egen kropp (vilket i sig kan uppfattas som något gott eftersom identifikation med en kroppshydda och en resulterande materialistisk syn på vem man är, är något av det värsta snedsteg man kan begå - grekerna tycks ha fattat så mycket av den österländska astrologin att de döpte Oxens eget naturliga 2a hus till "porten ner till de dödas värld" - här är då Platons underfundiga "soma är sema", kroppen är en grav (ur själens perspektiv).

Så om nu Lekander kämpar som en hel karl mot den kvinnokropp hon fick den här gången kommer hennes heroiska arbete att enligt 2a huset belönas med ... en ny manliga kropp! För se hur förunderligt manliga Mars står på tur - samma Mars hon som äger 12e förlusthuset för livet innan det nuvarande! Att de tillfälliga ägarna till 12e och 2a dessutom ingått en ömsesidig reception verkar nästan vara en uppmaning att inte missa hur spikrak själens manliga linje är, med detta kvinnoliv som bara en liten fnurra på tråden. 

Tur hade Lekander som föddes med flera strängar på sin lyra och inte trillade ner i transsexträsket och kirurgiskt försökte räta ut "Naturens misstag" som enda tillgängligt uttryck för sin själsliga patologi. (Se även denna studie av 45 transsexuella horoskop.) Men Naturen begår inga misstag, den tillhandahåller bara de byggmaterial (illustrerade i horoskopet) som utgör själens karmiska belägenhet.



Teknikalia

Någon kanske tycker rubrikens "veta hut" rimmar illa med Edenfeldts recension av Lekander. Är det inte bara en fråga om njutning via sex, låt vara kinky? Nej, en djupare analys av Lekanders karta visar att det är ett sjukligt maktspel Lekander har avsnört och styrt in i sexualiteten. Horoskopet har i princip ingenting som fungerar riktigt väl och här kan man t.ex. peka på den tvingande och dominanta Saturnus som från sexualitetens och rövhålets Skorpion tvingar sig på den kreaktiva och lekfulla Solen, själv illa placerad eftersom Venus är en verksam illgörare i detta fall.

Man kan analysera Saturnus ytterligare. Enligt hinduiska spelregler borde den vara en verksam välgörare för Oxen i 1a huset, men innan man spinner en utläggning från det antagandet måste ytterligare perspektiv inhämtas. Jag är inte alls imponerad av hur den tvingande (och ibland rent förnedrande) Saturnus disponeras från Mannen Mars i detta horoskop! Dessutom skapas en oförnuftets "dissociation" mellan Skorpionen och Tvillingarna via de omaka Vatten- och Luftelementen. Ett vanligt uttryck är falsk rationalisering - man antar att motivet är ett annat än det egentligen är. 

Jag vidhåller att Lekander och Edenfeldt förmodligen båda är svenskar som i något tidigare liv ägnat sig åt vidrig förnedringssex och haft "tur" i sin återfödelse eftersom Sverige i vår tid snabbt degenererat i sin "allt är okej" inställning. Vem vet, kanske var båda bekanta med den perverse franske markisen och bär i detta liv med sig spår av "det franska sättet"?

Åldrandeneurosens ideala karta (sekularismens ondska)

Jag avstod från att skriva något i september när DN:s Åsa Beckman i en illa hanterad åldersneuros mellan raderna for ut i en anklagelseakt mot män som byter ur sina hustrur mot en yngre årgång. När DN cyniskt sökte tjäna mer klick/pengar på att spegelvända temat ("varför yngre kvinnor väljer äldre män") fick jag uppbringa all energi för att välja mina strider. Allt är inte värt att kommentera. 

Men när Åsa Beckman äntligen patologiserat klart och medger att det var hennes eget ytliga problem med en åldrande hy/yta som låg bakom projektionerna på männen, då måste jag reprisera hennes karta. Den har tidigare kommenterats för dess bristande själsdjup. ALLT och då menar jag verkligen allt, går i den torftigt socialrealistiska människotypens tecken, allt är materiellt Jordelement vilket sedan en lägre form av Luft ägnar all sin intellektuella energi åt att resonera kring. Det sideriska soltecknet är Vågen, som är venusianskt och därmed har med attraktionskraft och estetik att göra. Problemet verkar dock ligga på psykets sida: Månen i Stenbocken betraktar allt ur en position i en hackordning och sätter ett materiellt värde på sig själva och sina omgivningar. I kombination med Vågskålarna blir det ett skrämmande vägande hit och dit ... 

Bara Jord och Luft. Torr "rationalism"
av ett världsligt slag

Att en provisorisk solascendent för den utagerande personlighetssidan skuffar in en redan fallen Venus (Vågens härskare) i förlustens (den bittra förlustens?) 12e hus är inget unikt, det händer ofta då Venus alltid hittas i närheten av soltecknet. Vad som försvårar och t.o.m. bojar den här kartan i en oförlöst materialistisk fixering är Saturnus som kopplar ett hämmande 270-gradersgrepp om ascendenten. Självmedvetenheten - kontrollen av den egna materiella formen - blir något som aldrig riktigt släpper. Jag har tidigare kommenterat en ungdoms föredetting med samma typ av signatur och hur vederbörande inte kunde gå förbi ett enda skyltfönster utan att titta i det, länge och väl. Till sist insåg jag att människan inte granskade varorna utan sin egen spegelbild! 

Det här året är olyckligt eftersom Saturnus normalt är en välgörare för Vågen, hjälper den att dra gränser och introducera kontroll i vad som annars skulle bli en oändligt vindflöjel och obeslutsam kappvändare. Problemet är att Saturnus motpol Jupiter detta år minglar med Gränsdragaren och söker bryta mot Livets Spelregler och formella och oomtvistade realiteter. Jupiter söker framgång och lycka och här blir tursamhetens och svårmodets faktorer låsta i clinch. Vågskålarna drabbas hårt och fixeringarna kan vara många.

Ett typiskt exempel på dragkampen mellan Saturnus ("stanna kvar") och Jupiter ("gå vidare") är kontrollfixeringar, springa och kolla spisen fem gånger innan man lämnar hemmet (snarlikt till föredettingens "dubbelkoll" att utseendet var bra i vartenda skyltfönster - ja där var också Jupiter inblandad!). Minns scenen i "Livet från den ljusa sidan" där Jack Nicholson tvättar händerna! Tvångsmässighet. Detta skulle också förklara hur Beckman tillåts hållas på DN:s sidor så att alla förvärldsligade materialister tillsammans kan pina sig över att deras världsbild är så ynklig att de inte ens kan hantera åldrandet som...en man!

Men Beckman är här typiskt svensk, hennes horoskop rör vid nationalhoroskopets två kanske viktigaste zodiaktecken. Och därmed ligger insikten inom räckhåll till den fullständigt sjuka svenska arbetsmarknaden med dess åldersdiskriminering. Det här ägnar jag en hel del sidor i min bok Folksjäl eftersom vår sekulära ytlighet skapat en kroppsfixering och en motsvarande själslig förtvining. 

I andra kulturer umgås MÄNNISKOR fritt över åldersgränserna. På svenska arbetsplatser rekryteras KROPPAR på rasbiologisk grund och nu det diskrimineras numera frisk även inom den kaukasiska rasen. Det kvantifieringssjuka samhället har nu även angripit pursvenskarna och olika åldersgrupper betraktas som om de tillhörde olika raser. Det dominanta åldersegmentet bestäms av en Arbetsgivare som sedan inte vill ha någon inblandning av "orenhet" i den design han/hon stolt skapat sig. Det handlar nästan alltid om unga och omogna chefer utan någon som helst personlighet. 

För en sådan ledare finns inget mer skrämmande än en äldre underordnad som hunnit skaffa sig all den klokhet och överblick den unga och fartblinda och ännu omdömeslösa chefen saknar... Men även äldre chefer kan vilja skaffa sig grannlåt i formen av toy boys eller sexiga tjejer för att inbilla sig att man ännu är i sin krafts dagar och lever det ljuva livet på kontorstid. Kort sagt, i en kultur där Satan = materialismen styr, sitter samhällets äldre alltid pyrt till.

Synd att DN valsat runt i över en månad i Beckmans projektioner av sina egna problem och inte lyckats lyfta blicken och ta det stora greppet på åldrande och vår svenska kulturs hat mot allt som är "olikt"...

****

En snabbkoll visar 228 horoskop taggade "skönhet" eller "modell" i min samling av drygt 10.000. Själv född i Vågen likt Åsa Beckman blir skönhet, estetik och artisteri viktiga ingredienser för en god upplevelse de år man nu har i den här världen. 

Jag kommer inom kort att göra en liten undersökning av dessa 228 skönheter och modeller på samma sätt som pilotstudien av 45 transsexuella häromdagen gav intressanta resultat. En hypotes finns i det här inlägget och frågan är om Jupiter och Saturnus skadar varandras ambitioner. Som planeter är de enligt hinduismen försonligt "neutrala" till varandra - förutan expansionskraft skulle gränsdragande inte betydde något, och vice versa. Men när man etablerar en ascendent (fysisk, sol eller måne) uppstår motsättningar där bara den ena gör gott medan den andra presenterar problem ("verksam illgörare"). 

Jag var god vän med en karismatisk modell under många år i ungdomen och finner Beckmans karta intressant eftersom bekanten faktiskt föddes i soluppgången i samma tecken men slapp Venus hängande fallen i 12e förlusthuset. Här följde Venus med soluppgången i härskarläge. Saturnus på samma sätt i negativt härskarläge i Stenbocken och hårt bevakande den egna Vågkroppens formella företräden men - och här är skillnaden - lyckobringaren Jupiter var inte fastlåst vid Saturnus i 4e utan stod i den goda lyckans 5e hus, visserligen som "verksam illgörare" men likväl tursam i sin jakt på lätt (ond) framgång. Hon hade ett leende som fick män att vingla rakt ut i gatan, och tacka för det: Jupiter välsignade i sin långa 240-gradersaspekt både Solen och Venus i öster. Dessutom hade fotomodellen en bättre Måne i empatiska Fiskarna och slapp därför den akuta materialistiska bindning som finns antydd i Beckmans karta...

Bland de 228 kartorna har bara 45 "skönheter och modeller" känd födelsetid men dessa kommer att utsättas för en liten specialstudie eftersom en fysisk ascendent smäller mycket högre än den solascendent som fick duga i samband med Beckmans utagerande av sin åldersneuros.

PS. Trots att vissa av Platons efterföljare hävdade att kroppen var roten till allt ont, känns den uppfattningen lite väl extrem. Men också de gamla kineserna hade tänkt ut samma tanke. Inom daoismen hette det att "skälet till att vi dör är våra kroppar; hade vi inte en kropp, hade vi inga problem". Tankegången låter banal och närmast korkad tills man inser att daoistmunken talar ur sitt RENA INTELLEKT, det som föregår födelsen till en kropp och det enda (enligt vissa) som överlever det. Intellektet var en högre instans än själen även inom platonismen. 

Daoistmunken låter alltså förstå att det var ett misstag att sjunka så lågt i medvetande som till den nivå där den kroppsliga drömmen tar över och presenterar sig själv som den yttersta verkligheten. Livet på andra sidan är betydligt mer bekymmersfritt. Åsa Beckman får trösta sig med att det blir bättre sen.

Greider varnar för juridifieringen - tre gånger om

Så viktig finner Göran Greider USA:s antidemokratiska "juridifiering" att han använder det märkvärdiga ordet tre gånger i sin text i ETC (fyra om man inkluderar intressen). Jag tackar för den här inblicken i amerikansk konstitution och kastar mig över den brittiska läkaren Ebenezer Siblys uppgift om tidpunkten för självständighetsförklaringens undertecknande - det som ger USA en passande rovdjursmentalitet via "äta eller ätas"-tecknet Skorpionen i öster i Philadelphia PA, strax efter femslaget den 4 juli 1776.

Hur ser indikationerna om Lagen egentligen ut apropå Greiders påpekande att USA:s nio överdomare alla representerar den rika överklassens intressen och därmed garanterar att amerikanska folket för evigt kommer att förbli dumma och obildade och "white trash" (en benämning Greider tidigare protesterat mot).

Man kan närma sig Lagen på minst två sätt. Dels via dess planetära representant Jupiter och dels via den tillfälliga ägaren till horoskopets 9e hus, som i den här frågan kommer att gälla Dharma, den universella lagen som reglerar alla levande varelsers inbördes relationer. (På individnivå talar man istället om karma.)

Bloggen har granskat USA-horoskopet några gånger och möjligen redan diskuterat just Jupiter i rollen av Lagen. Men här är intrycken från detta återbesök.

Med dödens Skorpion som stigande tecken begränsas USA:s delaktighet i den universella dharman, det universums öde. Vad roll landet än har att spela begränsas starkt av Krabban i 9e huset. Genom att döden tycks stirra USA i vitögat vart än landet orienterar sig ("varför hatar alla oss?") blir självprotektionismens Krabba den högsta goda för denna entitet. Den som lever med en ständig känsla av att vara under hot blir i värsta fall den global mördarmaskin, vilket just är vad USA blivit. 

Irrationaliteten i detta land märks av 9e husets ägare Månen perfekt på plats hemma i det trygga 4e huset för landets alla hushåll eller nationens inre säkerhet. Men inifrån 8e korruptions- eller dödshuset verkar inte USA:s solära intelligens fungerar friskt, nationen är svårt betingad av det armod i gamla Europa som gav upphov till Nya världen.

Det är Gamla världens NOBLESS i formen av Jupiter som lever kvar som dålig karma i USA och därmed blir det uppenbart varför fortfarande idag de nio överrättsdomarna kommer från de mest privilegierade bakgrunder. Jupiter är en god planet för Skorpionen men den tenderar att se på världen Vattenelementets - Naturens - perspektiv. Här är rötterna till USA:s exempellösa rovkapitalism, Jupiter på den basala näringssjälens nivå gynnar landet enormt medan den sjuklighet i den amerikanska livsstilen som alla mentalt friska människor kan se, bottnar i det märkliga hyckleri som separationen mellan Luft och Vatten så ofta leder till. Instinktens Vatten är stark och likaså önskan att i Luft rationalisera det som egentligen inte är rationellt. USA påminner om en psykiskt sjuk individ, immun mot förnuftsargument eftersom den irrationella Driften är så oerhört stark och innehållet i onda 8e är dold och undandrar sig självmedvetenhet och självkritik. Det är gamla Europas alla ångestar som "återfötts" i detta land och det nuvarande USA kommer aldrig att nå självinsikt förrän landet utplånas eller förlorar sin betydelse när Tiden börjar spela en ny melodi.

Båda indikationerna på Lagen, 9e husägaren Månen och Jupiter själv sitter fast i denna instabila miljö där Luft och Vatten skapar fantasmer och vrångbilder och där dödshotade Skorpionen knappast har någon nytta av att Jupiter är en välgörare. Solen (ledare) och Jupiter (nobless och stora privilegier) är båda i den dåliga karmans 8e hus och indikerar att Gamla världens lägsta (men rikaste) rövhål alltid kontrollerat USA. Inte konstigt att Sveriges officiella policy ständigt stryker USA medhårs. Det är samma rötans budskap som skymtar även i Sverigehoroskopet när man börjar fundera lite djupare över det skenbart så tursamma i vår karta (se min bok Folksjäl om kartans mer besynnerliga antydningar).

Ska man förenkla resonemanget räcker det med att säga att laghusets tillfälliga ägare står i de privata intressenas sfär, 4e huset, och baserar sig på Saturnus som i 11e idealhuset predikar materialistisk individualism (Jungfrun = Jord). Jupiter själv sitter fast i 8e korruptionshuset tillsammans med ledarna, en symbolik som inte ens behöver förklaras.