Stockholms skadliga invånare

Från den lilla skrubben på Aftonbladet där en politisk redaktion håller ställningarna i ett hav av Schibsted-ägd konsumtions- och fördumningsjournalistik, nås läsaren av ännu en varning om att Fredrik Reinfeldts Nya Moderater håller på att "experimentera" sönder Sverige med sin fanatiska privatiseringsideologi. 

Så fanatisk, faktisk, att hans hemkommun Täby gått över gränsen, och likt en fasciststat förbjuder kollektiv företagsamhet för allas bästa. Allmännyttiga bostadsformer finns ej mer.

Skribenten Jonna Sima konstaterar lakoniskt att Reinfeldtsekten nu är i full färd med samma remake för Stupstockholmen, den kungliga huvudstaten. (Hög tid för Konungen att sätta ner foten om han nu verkligen är statschef?)

Det märkliga denna måndagsmorgon i sagda stad, är att högerorganet Dagens Nyheter råkar avslöja samma sak, tydligen utan förstå att sanningen om sakernas tillstånd ofta smyger sig på genom arketypernas fenomenala förmåga att tala genom skilda fenomen, symboliskt!

En råtta är Människans fiende, de tar sig in i våra lador och förråd och knaprar i sig våra gemensamma tillgångar (den skatt vi betalt in), precis som Moderaterna just håller på att sälja, i fas ett, stockholmarnas gemensamma sociala - samhälleliga! - bas.

Det intressanta är att Stupstockholmen är ett företrädesvis blått område så vad de här inflyttade eller "etniska" skadedjuren ägnar sig åt, är alltså att underminera sin egen sociala verklighet. Men att begära intelligens av råttor som på sin höjd är gatsmarta, det vore väl för mycket.

Bloggen har under viss vånda för vad dess upptäckter om den antika zodiaken inneburit för många trevliga människor, fastslagit att den gatsmarta råttan, den typiska moderatanhängaren, skildras av Jungfruns zodiaktecken. 

Tecknet är ett komposit av olika begrepp. Det ingår i den materialistiska Jordelementet, dess "grovhet" kallas Sattva, dvs. rörligt i intellektet (men kanaliserat mot just det jordiga - mot fakta och siffror som relaterar till det praktiska). 

Tecknets relativa position i zodiaken, mellan Lejonet och Vågen, avslöjar det därtill som symbolen för den mest extrema självcentreringen och det rent olycksaliga sista steget i egoutvecklingen, just före den sociala kompetensen och den genuina människan föds.

I Vågen, zodiakens sjunde kapitel, öppnas ett större verksamhetsfält än den åkerlott Jungfrun sökt klämma maximala skördar ur. Fokus är inte längre "jag och mitt arbete på att bygga privat förmögenhet". Vågen har istället förstått att rättvisa mellan alla samhällsmedlemmar är en förutsättning för ett samhälle överhuvudtaget. 

Inte för att Jungfrun ännu bryr sig. En symbol är en som en evig funktion. Den tar vissa ingångsparametrar men är helt oresponsiv för andra. Därför har människor så svårt att förstå varandras argument, de fungerar med skrämmande begränsade gränssnitt. Jungfrun tycks ta färre ingångsparametrar än de flesta tecken. (Fiskarna 180° mittöver i zodiaken, definieras av symbolens avsaknad av avsnävande definitioner!)

Serien av horoskop som tillhör extrema egoister och där Jungfrun dominerar är skrämmande. Inte för att stockholmare bryr sig om Zlatan. Själv underklass som jobbat sig upp ägnar sig stockholmaren åt shopping och låter slummen i förorten idolisera framgångssagan Zlatan. 

Det tillhör symbolens innersta väsen att sakna intresse för sambandet mellan den isolerade och privata cell den uppfattar som Idealet, som ÄR Jungfrun. Det är därför svårt att kritisera en Människa för att vara "Jungfru" - hon lever just nu ett jordeliv där själens disposition av någon anledning är att jobba med ett mindre synfält än t.ex. föregående tecken, dess arbetsgivare Lejonet (Solen). Skillnaden är himmelsvid.

LejonSolen äger en en intensiv blick för helhetens bästa och där Stockholm i dag kyler ner Sverige där skänker Lejonet värme och livsglädje. Om det är en god och älskvärd ledare som skänker folk glädje svenskarna söker, sky Nya Moderaterna och Stockholm som råttpesten!

Guilty as charged

Bloggens kanske första insikt om hur landet låg var Greta Garbo och hennes kända filmreplik i en barscen (dit andra går för att socialisera): "Jag vill bli lämnad ensam." Engelska Wikipedia sammanfattar det liv som var Sol-Jungfrun som, "Garbo never married, had no children, and lived alone as an adult."

• Nya Moderaternas horoskop 
• Fredrik Reinfeldts horoskop (material till en hel avhandling och privatismens patologi!)
• Thomas Mattsson - Expressens chefredaktörs horoskop, en ledare så privatistisk att tidningen inte ens längre är intresserad av att utbyta länkar med bloggosfär eller husera läsarkommentarer på sin tidningsyta
• Sistnämnda observation påminner om undersökningen om främlingsfientlighet som på Mattsons sätt inte heller vill se någon blandning av hög och låg och där, inte helt otippad den exkluderande Täby-mentaliteten dominerade bland de främlingsfientliga horoskopen.
• Vi har också genomgången av 402 brottsdömda horoskop där Månen (aptitens planet) i Jungfrun visade sig vara en duktig lagbrytare! 
• Figurerna JR i Dallas och Gordon Gekko i Wall Street - personfikationer av den hjärtlösa och själviska människan, båda rollerna spelade av män med Solen i Jungfrun.

Gemensamt för dessa punkter är således att det är Jungfruns tecken som driver tendensen att avskärma sig från normal mänsklighet och kooperation. Och ett studium av gamla myter och traditioner tyder på att mänskligheten alltid har ägt den här insikten, astrologin är bara samma sanning med en annan dialekt.

Som sagt, bloggen hade, då den startade, inte en aning om att antikens astrologer ansåg Jungfrun för att vara den princip genom vilken Olyckan och mänsklighetens Fiender manifesterar sig! Det har gradvis blivit allt tydligare genom faktiska undersökningar och ett studium av några antika texter.

Det är när människorna kommer samman och tillför resurser för en fungerande omvärld - en mänsklig civilisation - som individen får sin beskärda del av lyckan. Moderaternas framtidsvision är istället ett rikemansgetto av fullständigt neurotiska stockholmare som med vapen och tredubbla dörrlås och privata vaktbolag söker försvara sin skamliga mentalitet mot felfördelade förorter som angriper i vågor. Runt dem faller världen sönder för tecknet faller kort om social ambition som ödet Greta Garbo så ikoniskt visat! 

Jungfruns tecken kodar också  den uråldriga insikten att ett privat påtande på sin åker (besatt fixande med sin fitnesskropp) är ungmön Persefones invitation att bli våldtagen av underjordens herre Hades! Så drabbas den extrema självcentreringen desto mer våldsamt av knackingen på dörren, påminnelsen om att det finns en värld därute också!

De som direkt drivs av den här principen (utan att förstå) tycks lagbundna att upprepa våldtäktsmyten i sina egna liv, förr eller senare kommer den flitiga och i egna ögon så prydliga jungfrun att förlora sin oskuld. Stockholms alla knaprande och tillslutna råttor står inför ett obehagligt uppvaknande. 

Vem är då Hades för vår tid? 

Ska ett underjordiskt "slukhål" öppna sig i Sverige där Stockholm för tillfället ligger? Det skakade till betänkligt i havet mellan Danmark och Sveriges inavlade sydvästliga delar under morgonen (DN). Kanske ett tips om att jordklotet irriterat börjat tröttna på vissa fickor av ovärdigt mänskligt liv.

Emmylou Harris - tänka sig, en lycklig barndom!

[Andra halvan av inlägget är nördigt astrosnårigt, den första halvan bjuder på en tydligare konklusion.]

Emmylou Harris i januari 2011 - strax 64 år gammal.
Har kvinnan sålt sin själ för evig skönhet eller vad ???

Countrylegenden Emmylou Harris har spelat i Stockholm och musikjournalisten Per Magnusson tänjer i Aftonbladet sin språkliga förmåga till max för att korrekt återge småsnacket mellan låtarna:

"Emmylou berättar som så många gånger förr att hon hade en äckligt lycklig barndom."

(SvD låter nån adhd-störd kulturprisse som behöver ständig omväxling avfärda Emmylous konsert som bara mer av Emmylou. Ja, varför lägger hon sig inte på rygg direkt och bara ger upp andan? Kulturrecensenten Dan Backman placeras på korta listan för astrogranskning.)

Upprepade påståenden om sin lyckliga barndom är värd några minuter av karttillverkning för en snabb kontroll om astrologin verkligen har läge på barndomsförhållandena. 

Med så många negativa och problematiska möjligheter som särskilt den indiska astrologin innehåller (bara två välgörare mot en hel hoper illgörare) borde chansen vara rätt liten att horoskopet skulle beskriva en entydigt lycklig barndom. (Möjligheten finns ju också att Emmylou diktat ihop sitt förflutna eller hänger sig åt kryptominnen...)

Men se, stjärnhimlen stöder ju 65-åringen i hennes medgivande om en möjligen alltför lycklig grundnatur för att passa som bluessångerska!

Viktigast för frågan om inre lycka är hemmiljön. Det fjärde huset i den naturliga zodiaken matchar Kräftan och både det tecknet och dess härskare Månen (sinnelaget) blir därför ytterligare mätpunkter som antingen kan stärka eller försvaga fjärdehusbudskapet.

Alla födda då Kräftans tecken stiger i öster kommer att sätta den interna lyckan, den egna och den egna lilla familjens, i förrummet. (Jag har sett tuffa män med Kräftascendent släppa sitt rollspel efter att ha etablerat förtroende och bekänna sig vara hämningslösa torskar på familjeidyllen!) Med Kräftan som grundorientering visar zodiaken återigen sin outgrundligt begåvade design: kärlekens och harmonins Vågen placerar sig mycket logiskt i Kräftans naturliga fjärde sektor för det privata och egen lycka.

Vi har därmed etablerat Emmylous nyckelplanet i frågan, och den är passande nog VENUS - som utlovar lycka och komfort under förutsättning att den fungerar. 

I det här horoskopet lyckas Venus med konststycket att välsigna flera indikatorer på lycka i barndomen/hemmet. Dels kan man välja att se den lilla välgöraren som ett lyckoomen i sig eftersom den tillfälligt äger fjärde huset. 

Vanligare är dock att husets tillfälliga ägare är en neutral "ambassadör" för husets angelägenheter och att ytterligare omen bestämmer vad som gäller för detta hus. Varför hemmets signifikator Venus befinner sig i åttonde dödshuset framgår inte av den summariska recensionen.

Men som den lyckobringare Venus är, är oppositionen till Månen fördelaktig, och Månen är definitivt en av barndomsmiljöns starkaste symboler. En opposition mellan två så passiva planeter som Månen och Venus innebär naturligtvis ingen konflikt. Tvärtom visar Emmylous livslånga skönhet hur lyckad kombinationen kan vara. Sinnelaget (Månen) gynnas enormt av Venus, som därtill är en konstnärlig planet. Redan Månen i Lejonet är ett tecken på storsinthet och lycka i hemmiljön OM dess kringbudskap indikerar detta. 

(Således har jag t.ex. fallet med en extremt rivig kvinna med Månen i Lejonet och vars mor begick självmord efter att de haft ett gräl. Familjen, enkla företagare, indikeras möjligen av att dottern till den självspillande modern hade Månen i Lejonet opposit stryparen Saturnus, ofta ett tecken på "små" omständigheter i familjen eller låg bildningsnivå och glädjenivå i hemmet. Men astrologin har många sätt att använda Saturnus på både negativt och positivt sätt. Situationen var således ännu mer komplex än de brottstycken jag delade ut här.)

Emmylou Harris Måne i Lejonet är alltigenom lycklig: disponenten är Solen i Fiskarna som i horoskopets bästa hus, det nionde för religion och en spirituell läggning skapar en nästan bortomvärldslig grundton eftersom även Solen visar sig ha gott stöd i sin disponent Jupiter, placerad i det lyckliga femte huset för lek och kreativitet. Jupiters tendens att bringa tillväxt ligger dock på Skorpionens inre, mörka nivå, och det är exakt det Emmylou säger enligt den korta artikeln: hon hittar ro och glädje (femte huset = glädje) i mörk musik.

Fast fixstjärnan Regulus - kungamakaren - är en ny bekantskap för mig och dess konjunktion med Emmylous sinnelag inte är så stark, tror jag att den spelar in i den enorma legendstatus kvinnan åtnjuter! Hon är Den Värdiga! (Under etiketten Regulus finns som illustrativa kontraster horoskop där istället Regulus kungavärdighet varit blockerad eller vanställd på olika vis.)

Men ja, Emmylou har "storkorset" i Tamas guna, den grövsta eller mörkaste av de tre "materiella fibrer" den indiska kosmologin tänker sig. Fast hellre än att tänka materialistiskt bör man fatta kvaliteterna som gudstillvändhet (Sattva), gudsfrånvändhet (Tamas) eller den passionerade hållningen (Rajas) som ibland dras till Ljuset och ibland förirrar sig in i Mörkret.

Jag har inte gått igenom Emmylous digra sångbok, men en inte särskilt svår gissning är att klagovisor av typen skillingtryck dominerar hennes produktion. Inte bara bluesen (som jag intill den här recensionen inte visste att hon ägnade sig åt) utan även countrymusiken är ymnigt lamenterade genrer, uttryck för fuktskadade vattensjälar snarare än lyckliga "torra" eldsjälar. Emmylou Harris är så finurligt funtad att hon själv är en lycklig och torr eldsjäl (Månen har lyfts upp till Eldens nivå) men detta friktionsfria sinne kan nu återge det disponenten (Solen) önskat utforska av stämningarna i Vattenelementet. Det är notabelt att Solen står i sattviskt, dvs. renat vatten och inte i förorenat (Skorpionen) eller passionerat och stormigt vatten (Kräftan)!

Den lyckliga barndomen och det goda psyke Emmylou bär på till trots, finns dock ännu en indikation på varför hon dras mot mörker och svårmod: att ha depressionens eller åtminstone gravallvarets Saturnus stigande i öster och i Vatten är INTE ett lyckoomen.

Återigen tycks Liemannen Saturnus påminna om att AB-recensionen saknar väsentlig biografisk information. Liemannan i det första kroppsegna huset och Venus (hemmiljöns och det privata fjärde huset ägare) i åttonde dödshuset tyder på att Emmylou har en annan historia också, men som hon inte är villig att dela med sig till kreti och pleti. Vid 65, en ansenlig ålder i många kulturer, kan den röra intimhälsan, eller intimhälsan för henne närstående. Men för barndomshemmet - vilket ju var det frågan rörde - är budskapen lyckliga, oförskämt lyckliga. 

De båda månnoderna där den "minimerande" södra tycks söka begränsa Jupiters vilja att expandera inåt, mot mörkret, är en ytterligare svårtolkad faktor som jag helt struntar i här. Möjligen kan man säga att Emmylous kunskapsorienterade Sol-Fisk i nionde andliga huset inte gjort några försök att VERKLIGEN bottna i världens elände. 

Själv född i en annan cykel där Jupiter återigen passerade egodödens Skorpion känner jag rysningar i hela kroppen över världens tillstånd och har varit nära döden flera gånger i livet. Kanske gör Emmylou Harris själ en flugviktsversion i detta liv av vad den verkliga Jupiter i Skorpionen handlar om, nämligen att nå Dödens Fulländning - en förutsättning för att få ynnesten att ana det ljus och de världar som väntar bakom förlåten. 

Som vanligt är ett horoskop berättelsen om ett livsöde och samma planeter kan spela helt olika roller beroende på hela ensemblen på himmelen vid tiden för födelsen. "Jupiter i Skorpionen" är därför en otillständig förenkling. Men någonstans måste man börja att nysta i sakerna, och även MED den dämpande södra månnoden som en buffert mot Jupiter-Skorpionens sanna natur verkar Emmylous förmedling via musiken av "djupaste mörker" tillfredsställa de konsumerande musikälskarna som vill ha det "lite vackert men också lite ödsligt". 

Som sagt: Emmylous sinne ger dem en Venus-glaserad produkt av Skorpionens sanna mörker. Solen i Fiskarna är krusningar på ytan men det djupa och stilla Vattnet vill hon inte gå ner sig i. Och det kan bero på att hon redan varit där i ett tidigare liv, och nu bara behöver hämta en stämning ur själens minnesgömmor, trots att hon saknar "gettofundamentet" i sin egen faktiska barndom i detta liv. 

Jag har hittat ett del horoskop där Draksvansen faktiskt passar bättre i betydelsen "redan varit där, behöver inte kämpa mer" bl.a. det egna där noden i tionde antyder total likgiltighet för världslig position men tack vare det också en minimering av tiondehushärskaren Jupiters verksamt onda natur. Bloggaren tror sig ha haft maktpositioner i flera tidigare liv och inte direkt tjänat på det i långa loppet...

I andra fall åter, tycks södra månnoden ha uttryckt sig som en tidsinställd bomb för detta liv - en förutbestämd smäll där omåttligheten vingklipps. Noderna behöver säkert tio års intresserade studier för att förstå väl och undertecknad ignorerade dem dumt nog under 25 år med västastrologin...

*****

Om fotot på Emmylou - den snåriga halvan

Emmylou Harris såg gravallvarlig ut i yngre år. Tankarna går direkt till den dystra Saturnus stigande i öster. Men med mognaden släpper man alltmer sin medfödda ascendent. Västastrologin har t.ex. metoden "sekundär progression", som under vissa årstider antyder en själ som snabbt avverkar ett antal zodiaktecken / rollspel. Höstfödslar får istället slita årtionden med samma rollspel om ascendenten föll tidigt i tecknet.

Indisk astrologi närmar sig frågan om en personlighets mognad med helt andra verktyg. Dasha-metoden t.ex., där en personlighet kan bytas ut mot en ny nästan som över en natt en planet i födelsehoroskopet plötsligt efter många år lämnar stafettpinnen till en helt annan.

På jakt efter en illustration till inlägget blev jag nästan chockad att se en så lycklig och uppsluppen Emmylou. Inte alls typiskt. Genast satte look-alike-associationerna in. Sextioplussaren Emmylou är en mer lyckad version av Julia Roberts (t.o.m. när hon var som sötast). Och allra först såg jag supermodellen Elle Macpherson i Emmylous helt avslappnade och äkta leende. 

Den här utvikningen kommer som en bekräftelse på det förra, där forcerade leenden fördes på tal i samband med den dystra Saturnus när den får råda utan motbud.

Klicka för något större bild
på Harris, Macpherson och Roberts

Åter inser man att look-alike-fenomenet antingen är en följd av ens egna associationer till zodiakala utseenden (som dock faktiskt existerar) eller att ansiktet är ett hopplöst komplext landskap av särdrag, där man knappast säkert kan säga vilken zodiaketikett man satt på vad.

Således visar sig min första association till Elle MacPherson vara kanske mest rätt om man medger att Solen är den enskilt starkaste faktorn. Både sångerskan och modellen är födda i sideriska Fiskarna. 

Men Julia Roberts som här bara är 21 år gammal liknar på andra, senare (men inte allt för sena) foton MacPherson i ögonens infattning. 

Emellertid är det inte Julia och Elle som korresponderar utan även Julia och Emmylou, som båda har den öppna och älskvärda Månen i Lejonet. Elle har en något robustare och mer dämpad Måne i Oxen. Julia Roberts är å andra sidan född i Vågen, ett tecken som helt saknas hos de två andra.

Men Emmylou och Julia förenas inte bara av Mån-Lejonet utan att båda har Kräftan som ascendenttecken och om tidpunkterna är korrekta (vilket jag har för mig att de är), skiljer det knappt något alls, Emmylou Kräftans femte grad och Julia den sjätte. 

Men t.o.m. här kompliceras frågan av Elle, vars Vädursascendent har en föga lämplig placering för härskaren Mars. Hon har nämligen Mars "fallen" i Kräftan - de två andra kvinnornas direkta ascendenttecken. Så varifrån kommer egentligen de utseendeparalleller man tycker sig se ??? Kräftan är en faktor hos alla tre.

(Jag tror att det är en föga kontroversiell doktrin att tillmäta ascendenthärskarens faktiska tecken ett visst inflytande på ascendentens utformning, men de här är så djupa och komplexa frågor att jag inte tror det existerar en enda systematisk studie som går bortom de simplistiska försöken att hitta utseendeparalleller genom att hänvisa till ett tecken i taget.  

Ovanför Platons akademi stod orden, att ingen som saknade förtrogenhet med geometri skulle besvära sig att begära inträdde till denna ockulta skola av tänkare och astrologer. 

Att studera ett ansikte är inget mindre än att öva sin förmåga att urskilja geometriska former, delmängder i den helhet som ett kranium är.

Själva astrologins komplexitet säger att man lika gärna kan lägga ner om man tror ett tecken, en form i sig, ska ge "förklaringen". Här krävs en så stor lyhördhet för ett antal variabler att knappt ens konstälskare skulle kunna bidra med en teori för ett hur, astrologiskt, ett ansikte byggts upp. Jag erkänner att jag skyggar inför komplexiteten i hela företaget inte mycket till geometer och därmed en som inte hade klarat Platons inträdesprov.

Emmylou: Fisk-Sol, Lejon-Måne, Kräftasc. m Saturnus & disponent=Månen

Elle: Fisk-Sol, Ox-Måne, Vädursasc. & disponenten Mars i Kräftan (opponerad av Saturnus)

Julia: Våg-Sol, Lejon-Måne, Kräftasc. & disponent Sol i Vågen disponerad av Venus i Lejonet i kombination med Månen (!) (Nonstop positiv solenergi kopplad till sinnelaget i uttrycksfulla Lejonet.) Mars i full attack mot ascendenten och Saturnus i ful attack mot Mars. (horoskopet här)

Ska vi tala om "kungavärdighetens" Regulus har Julia Robert den i ännu högre grad än Emmylou Harris! Nu står inte bara Månen på rak linje med den nådiga stjärnan utan också den stora framgångens Jupiter. Är det därför hon ler med en mun dubbelt så bred som folk i allmänhet? Intressant nog har Julia också en precis lika favoriserad Sol som stöd för Månen/sinnelaget. Solen anses visserligen "fallen" i Vågen, men detta kompenseras av en ömsesidig reception mellan Solen och Venus, Vågen och Lejonet. Genast knyts hela framgångssagen i Lejonet (Jupiter, Regulus, Venus in med Solen som ju var basen för sinnelagets Måne. 

Julia Roberts har kanske det mest favoriserade horoskop jag någonsin sett, och se också vilka gager hon drog in under åren som Hollywoods bäst betalda kvinnliga aktris någonsin! Nu har Tiden (Saturnus) tagit ut sin rätt och hon bleknar snabbt. Hon är också den enda av de tre skönheterna som har förbränningens Mars i ond attack mot den fysiska kroppen/ascendenten.

Emmylou har den märkligt frostiga men konserverande Saturnus pang på ascendenten (åtskilliga plastikoperationer?) medan modellen Elle istället har Mars som sin ascendenthärskare, fallen i Kräftan men underligt vitaliserad av den hungrande och livaktiga demonen Drakhuvudet. (Hon var ett offer för en seriöst galen stalker, och fick flera år av sitt liv förstört, så nog finns det "skada" mot den egna personen antydd även i den här kombinationen.) 

Men intressantare är kanske att Elles kroppssignifikator Mars hålls i schack av den formmedvetna Saturnus. Återigen, med andra ord, en indikation på att den kylslagna Saturnus faktiskt bromsar åldrandet, antingen pga. perfekta gener eller också för att individerna är så utseendefixerade att de fixar sig med jämna mellanrum. 

Därvidlag tycks Julia Robers Marsattack från det 6e "fitnesshuset" vara mest naturlig, för kvinnan har på bara några år förlorat all den charm hon var känd för. Sur tant står skrivet över hela henne och med det en ny sorts filmroller.

Tittar man på alla tre kvinnors leenden är det faktiskt de två med Månen i Lejonet som skiner som solar: Emmylou kanhända fångad i ett unikt ögonblick av bekvämlighet med sig själv men Julia som ett ständigt fyrtorn av älsklighet. 

Elle MacPhersons Måne i lugna Oxen har i jämförelsen strömsladden urdragen! Nå, det kanske behövs några dussin väl valda foton innan man uttalar sig definitivt om de fyra elementens "energiläge".

JR i Dallas / När de fattiga börjar stjäla från de rika

Zlatan och Helena får statligt stöd (AB)

Aftonbladets rubrik visar Senaste episoden av Dom fattiga och dom rika. Franska staten vill undersöka varför de fattiga har börjat stjäla från de kriminellt rika.

Tidigare avsnitt:

• Solidaritet vs. Zlatan (20 jul)
• Omfördelningen av rikedom har börjat (4 aug)

I samma ärende noteras att Dallas kommer tillbaka på tv (serien har redan haft premiär i USA). Kanhända är det kapitalismens allra sista dödsryckning - jag misstänker att den Fula människan ämnar dokumentera sig själv en sista gång. Den Fule kan nämligen inte se sig för vad den här utan har en osviklig förmåga att leva med dubbel bokföring.

Larry Hagman som supergirige JR Ewing - men vad gör
depressive gycklaren Jim Carrey här? (Svar i slutet)

Det kan ju vara intressant att kort titta på skådespelaren Larry Hagman som gav den onda kapitalisten - finns det någon annan sort? - ett ansikte då det begav sig. Dallas tog hela världen med storm på 80-talet och var en succé hela årtiondet igenom. Den stod för hela det årtiondets moraliska bankrutt. (Nu kommer serien åter i tv - DN)

Under den här eran var korten så bortblandade att det ansågs fint att vara ett svin och en klippare, en intrigant och en lögnare. Västvärlden har ännu inte hämtat sig, fast en och annan nu börjar ana att de hela tiden röstat politiskt på människor som kör världen ner i diket genom att ensidigt gynna dem som redan allt har... 

För vad är lite mer kraft att konsumera om den sker på de redan fattigas bekostnad (typ Fredrik Reinfeldts program för omfördelning av rikedomar bland förlorarna, under- och medelklassen), eller på hela världens bekostnad (typ stormakterna). T.o.m. klimathotsförnekare omvänder sig nu under galgen och inser att de bara egoistiskt sagt nej för att skydda sin horribla livsstil.

Texasfödde Larry Hagman var verkligen rätt man att porträttera den skamlösa rovkapitalismen som varken respekterar människa eller natur. Med det ultimata Jordtecknet Stenbocken stigande i öster har vi automatiskt en betoning av de resursorienterade (dvs. pengaorienterade) tecknen placerade i horoskopets tre dharma-hus, de tre hus som anger själens plikt mot sig själv.

Ja, det finns de som är födda, inte att fly verkligheten genom droger eller sex, inte genom att sublimt sväva ovanför jämmerdalen i en idealistisk filosofi eller religion, utan helt enkelt av sina egna själar förväntas fördjupa sig i frågan om resurser. Det här kan man förstås göra antingen som rovkapitalist eller någon form av aktivism mot världens parasiter.

Men det som naturligtvis allra först slår en att Larry Hagman har den lilla illgöraren Mars i sitt tionde hus för publik ryktbarhet. Folk identifierar honom som en av de onda! Och har man noterat hur grundmurat detta rykte är, måste man väl erkänna att även ascendenttecknet behärskas av den fruktade eller möjligen respekterade men aldrig älskade stora illgärningsmannen Saturnus! I en liten undersökning nyligen verifierades dock att när Stenbockens härskare Saturnus står upphöjd i Vågen och i tionde huset för ryktbarhet, då resulterade en tydlig förbättring av dess annars dystra historia.

Här står emellertid ascendenthärskare i det tolfte huset för materiella förluster (precis som Fredrik Reinfeldts ascendenthärskare förutspår honom en karriär som efter det här livets slut kommer att sammanfattas i himmelen som en förlustaffär - han slutar som en skamfläck i Sveriges politiska historia pga. sin snåla och ondsinta högerideologi). 

Det är naturligtvis riskabelt att använda människan Larry Hagmans horoskop för att tala om den onda karaktären JR i Dallas, men ett tecken på att de båda kanske ändå är samma gestalt får man genom Hagmans byte av njure efter ett liv av hårt drickande. 

Detta stämmer perfekt med ascendent- eller kroppshärskaren Saturnus ("den kroniska") dåliga placering i det tolfte huset, vars moderna betydelse "sjukhem" (m.m. slutna institutioner) mer än en gång i praktisk astrologi visat sig handla om folk som åker in och ut från torken, fängelset, mentalsjukhuset (eller, med astrologins irriterande förmåga att vara både så tydligt och så inexakt samtidigt, jobbar inom sagda områden).

Jordelementen i sig är sällan boven i fall av extrem och självisk materialism. Det är när två negativt polariserade tecken kommer samman i en opposition som resultaten kan bli verkligt hälsovådliga (därav t.ex. bloggens "sataniska axel" för vilken hela livet kretsar kring Oxens näringsbehov och Skorpionens elimination i förberedelse för att stoppa sig full med ännu mer av enbart det materiellt goda).

Larry Hagman har sin resursorienterade Stenbockspersona i opposition med "lätta och stora pengars" Jupiter i sitt "upphöjda" läge i det inkonstanta (måndrivna) och därför ständigt hungriga eller törstiga tecknet Kräftan. 

I den ursprungliga långköraren Dallas var det väl JR:s hustru Sue Ellen som fick spela alkoholisten, om jag minns rätt - helt i linje med att Hagmans horoskop "projicerar" sin egen karaktärslösa girighet på sjunde huset eller äktenskapspartnern.

Det går förstås inte att blunda för att Hagmans soltecken är Jungfrun, tecknet som tar den givna landbacken (Oxen) och dess naturliga rikedomar och börjar bruka marken - helt och hållet i syfte att öka den naturliga avkastningen. Jungfrun introducerar något som det föregående Lejonet aldrig ens tänkt på i sin kreativa utstrålning: att man med lite baktankar kan utföra arbete för egen vinning. 

Från och med nu fylls världen med en massa fiffiga produktutvecklare som hela tiden gör produkterna sämre och sämre genom att som de tidstudiemän de är jaga efter snabbare sätt att driva fram ett slaktfärdigt djur, en lite billigare tillverkningsprocess, lite sämre råvaror från år till år tills produkten måste dras tillbaka från butikshyllorna och, återställd till sin ursprungliga kvalitet dyka upp under nytt namn och till skyhögt pris. 

Den banala ondskan skyr inga medel för att berika sig själv på kundens bekostnad och Merkurius som härskare i det fysiska via Jungfrun är såväl handelsmannen som tjuven/"produktutvecklare". Jag har tidigare på skämt föreslagit att det är Merkurius i Jordelementet självt som förfalskat schemat med planeternas "upphöjelse" för att själv i Jungfrun framstå som det bästa intellekt som tänkas kan. 

Men "upphöjelsen" betyder inte mer än att inget annat tecken kan bli så kallt i sitt hjärta som Jungfrun när hon sätter sina egna baksluga planer i första rummet och är redo att instrumentalisera inte bara åkerjorden utan sin egen kropp för att vinna på det. (Ovanligt många Jungfrur sålde sina kroppar för pengar noterades i en tidigare undersökning av Page Three-flickor i engelska tabloider.) 

Med andra ord, Jungfrun har ett särdeles effektivt intellekt när det kommer till att finfördela och problematisera en helhet. Inte undra på att kungen av Helhet, Solen i Lejonet, överlåter åt sin högra hand Jungfrun/sekreteraren att bryta ner Visionen i mer hanterbara små enheter!

Om man tillämpar den indiska tanken på att nionde dharma-huset är en människas religiösa kall, ger Hagmans Jungfru-Sol ett märkligt bud: Ödet kräver varken mer eller mindre av honom - om han vill vara sin innersta essens trogen - än att han är ett själviskt svin som gör religion av sin egen profitlystnad och likt Jungfrun utan samvetsnöd offrar alla omkring sig. Jungfruns symbol besitter av nödvändighet ännu inte nästföljande Vågens insikt om social balans som en förutsättning för all god aktivitet. I Jungfruprincipens våld arbetar man ännu bara för sig själv och kanske t.o.m. skyr idén om en "parhäst" eller kooperation.

Hos Hagman är det för övrigt den omoraliska Mars i Vågen som understryker att hans andliga mission i nionde MÅSTE uttrycka sig som en "värsting" i allmänhetens ögon, låt vara en charmig värsting. För jag har aldrig mött en Mars-Våg som egentligen är så där väldigt otäck. Ofta är de istället charmiga bedragare, lite som Fredrik Reinfeldts Mån-Våg antyder, med dess disponent Venus i tolfte huset för "saker man gör till sitt eget förfång" (en annan märklig formel för det olyckliga tolfte husets effekter).

Bonusspaning

I skenet av det som redan hade skrivits var det högst belysande att övergå och beräkna horoskopet för första Dallas-episoden i USA. Jag använder här midnatt, universell tid/UT och en solär karta utan hus, som enbart fokuserar zodiaktecknen som synliggörare av Platons "idéer" eller "former".

Hur väl återkommer inte den grundläggande problematiken med de rika och de fattiga på den här kartan. Notera Olyckans och profitens Jungfru med giriga Drakhuvudet och dess opposition till Solen i förlorartecknet Fiskarna och med den extremt dysfunktionella fallna Mars i girighetens tecken Kräftan och dess opposition till ett sinne i Stenbocken som vill ha makt över alla resurser. Larry Hagmans horoskop har för övrigt en fenomenal synergi med det här horoskopet.

Dallas succé i USA och övriga världen berodde delvis på pöbelns klassiska skadeglädje (se där, olycka och andlig misär frodas även bland de framgångsrika!) och delvis på pöbelns eländiga vilja att konsumera de rikas glassiga produktioner och därigenom göra dem ännu rikare. Själv hankar man sig fram från vaggan till graven i ett konstlat liv av tv-substitut som tar sådan plats att det förtvinade intellektet aldrig ens börjar ställa sig de enkla frågorna om vad det är för konstigt ekorrhjul man hamnat i och vem som har bestämt att ett samhälle måste vara uppbyggt på livegenskapens princip.

Det är bara nu när kapitalismen genomgår sina dödsryckningar dess företrädare tappat greppet helt, högermedierna öppet deltar i störtandet av en socialistisk partiledare som Håkan Juholt, Svenskt Näringsliv låter som något som inte borde få yttra sig alls pga. mental insufficiens i glåporden från 2011, att filosofi är "olönsamt", eller marknadens springpojke Reinfeldt som häpet frågar sig vad som pågår - han och andra "etniska svenskar" har ju pengar som aldrig förr! 

När skygglappsseende dominerar och urbota dumhet hörs från dem som har makten i ett samhälle, var då säker på att en kollaps är nära förestående. Tyvärr kommer det att bli ett helvete för alla, men skyll på er själva som så länge låtit er förgiftas av myten om den giriga västerlänningen som en lite smartare människa än infödingen eller de religiösa.

Tillägg. 

Att cirka 100 (s)-politiker visade sig starkt drivna av Stenbocken (som soltecken) medan samma indikation nästan helt saknades bland lika många (m)-politiker var förstås en underbar bekräftelse på att zodiaken har överlevt årtusendena utan korruption. Moderater som grupp skiter fullständigt i Stenbockens fördelningsperspektiv på de materiella resurserna, de attraherar folk av fel sort för att ta ansvar för ett land och till och med en kommun (se den galopperande korruptionen i Stockholm, utförsäljningar, Filippa Reinfeldts sjukvårdsansvariga polisanmälda...)

Så hur förklara att fördelningsmedvetna Stenbocken dyker upp i både Larry Hagmans "fula kapitalisthoroskop" och i det för tv-premiären av denna skröna om girighet och ondska?

Svaret måste vara att varje tecken har "normal" och förvridna uttryck. För att förstå om det är en förgrämd och extremt självisk onkel Scrooge man ser i Stenbocken (den åldrande Saturnus i sin absolut värsta version) eller en rättrådig tjänsteman med en viss idealitet (men ofta dold bakom en tendens till paragrafrytteri - Saturnus är dock känd som en plåga), för att kunna klargöra tecknets "standard", måste ALLA faktorer vägas in. 

Det räcker alltså inte som i Hagmans fall att notera ascendenthärskaren Saturnus klena position i 12e huset. Saturnus är nämligen en verksam välgörare för alla som föds då Stenbocken stiger i öster och Saturnus bör därför visa sina goda sidor: principfast (men lite paragrafryttare...), sparsam och hårt arbetande...

Vad Hagmans 12e husplacering för Saturnus är dock att dämpa fokus på alla dessa kvaliteter, medan Mars i mäktiga tionde i praktiken tar kontroll över horoskopet och tillsammans med Jupiter i sjunde kastar aspekter mot Larry Hagmans personliga Stenbocksuppenbarelse. Nu vill det sig tyvärr inte bättre än att Mars är både en naturligt omoralisk illgörare OCH också verksam som illgörare. 

Därmed kunde man sagt redan vid Larrys födelse att barnet kommer att bli känd som en "onding". Men jag undrar vilken astrolog som kunnat förutse att detta kanske mer var ett yrkesmässigt jags ondska - ärligt, vem kommer att minnas en enda roll Hagman gjort annat än den som JR?

Och den i andra sammanhang stora välgöraren Jupiter byter också ansikte och blir en verksam kraft för det onda/destruktiva osv --- för dem födda med Stenbocken stigande. Därmed har Hagman sitt ansikte på jorden färgat av två krafter som verkar för det onda. Mars Vågen i karriärhuset tecknar din typiska chef från helvetet, falsk och opålitlig i sina allianser (precis som JR i tv-serien). 

Och Jupiter i svampiga "missbrukarelementet" Vatten är just den partner man inte vill ha, ständigt orerande om alla sina behov (jfr näringslivet) - ett hopplöst svart hål av närighet och ovilja eller ren oförmåga att ge något tillbaka.

Detta är, som vi såg, något Sue Ellen fick illustrera i Dallas, men Jupiters aspekt riktar sig mot Hagman själv och hans njurtransplantation berättar den sanna historien. Det är oklart vad som gjort minst skada, att han själv blivit affärsman eller att han blev en ikon för 80-talets girighet tillsammans med Michael Douglas filmkaraktär Gordon Gekko. 

Händelsevis är också Michael Douglas född med Solen i Jungfrun för den som ännu inte börjat ana det skrämmande tajta system som uppstår när man byter ut den korrupta västzodiaken mot den version som verkligen fungerar.

*****

Se även: Göran Greider - tillbaka till Wall Street (Michael Douglas och horoskopet för premiären 1987 av filmen Wall Street).

Jim Carrey: En viss likhet mellan komikern och Larry Hagman slog mig när jag såg 80-talsfotot på JR telefonlur i hand och fylld av självbelåten lycka över att ha rott iland ännu en affär. Parallellen ligger i käkbenet, tandraden och de tunna läpparna. Det finns människor som aldrig ler utan SPÄNNER musklerna och simulerar leenden. De två fotona är prov på detta, särskilt då Carrey. 

Nyckelordet måste vara "spel för gallerierna" och det är det sociala jaget eller Stenbocken som ofta nog skapar både en viss form på käkbenen, ovanligt mycket dödskalleassociation över tandraden, och så det onaturliga och påklistrade leendet. 

Larry Hagman har Stenbocken som ascendenttecken och Jim Carrey som soltecken - med hela sex himlakroppar i Stenbocken 1962, bland dem überkontrollerande Saturnus hemma i sitt negativa tecken. Inte konstigt Carrey blev kung av rent fysisk kroppshållningsbaserad eller "fysisk" komedi samtidigt som han var clownen som grät på insidan vilket han senare berättat om (svåra depressioner = Saturnus, planeten som sänker människan när den verkar som "materiell struktur"). 

Det relativt nytagna fotot på en förmodat färdiganalyserad och rehabiliterad Jim Carrey visar av det alltjämt tillkämpade leendet att Stenbockens sociala roll från början till slut är en onaturlig belägenhet att vara i. Märkligt nog är Stenbocken ett rätt introvert tecken men representerar ändå platsen för absolut makt och officiell yta. Men hela den fysiska världen är ju en perversion av den verkliga himmelska. Här är det döda och stela kopior som hyllas, DÄR är det levande och pulserande andeväsen!

Sexträsk Sverige, landet Gud glömde

Mytologiska respresentationer för vår välbekanta vardag är fascinerande, och eftersom sex verkligen säljer börjar jag morgonen med att hora. 

Jag följer upp DN:s artikel om sex som den nya svenska folkrörelsen. Nu vore det väl själva fan om jag inte kom upp i 700 besökare på en dag! (Det är så här den förfallna samtida västmänniskan resonerar - allt översätts i siffror. Marknaden ska vilja annonsera, egot som varumärke ska växa. Gudarnas vrede ska väckas över de som förlorat Måttet. Västmänniskan är ute på en ofattbar suicidal tripp och hon kommer att lyckas.)

Låt oss klargöra vad sex är: artens säkrande av sin fortlevnad genom parning (ett par = två individer av motsatt kön). Hack i häl på homofestivalen i Stockholm kan det vara väl att påminna sig att "samkönad" samvaro faller kort om traditionella definitioner på sex. Homosexualiteten faller också kort om motorn till livet, kraft som brukar kallas kärlek fast få idag tänker på varifrån den kommer. 

Kärleken börjar inte i människan utan på en högre nivå av existens, en nivå inte hedonister som artikelns sexualupplysare Olle Waller omfattar i sin världsbild. Religionen har dött i Sverige men tidigt kunde religionens kollektivistiska dimension istället ses i de svenska folkrörelserna. Går man inte längre i kyrkan tillsammans kan man istället klunga sig som grodor i parningstid och leva ut den instinkt som bekräftar att man enbart är djur, att Naturen äger en.

Naturen har en rådare vars existens kan personifieras och ges ansikte och namn. Moder Jord är det inte, för det epitetet beskriver bara fundamentet, den passiva spelplanen. Nej, det är fan själv som styr det biologiska instinktslivet från vilket människan avspjälkat själva nervkittlingarna och upphöjt till sexakten som nöje. 

Pan/Djävulen i färd med att degradera en yngling
"Här, blås min flöjt (sug min kuk)"

Bockguden Pan, Fan eller faunas dolda kraft. Djävulen identisk med de biologiska livsformernas libido (en summarisk redogörelse på engelska här). Vissa traditioner synes sökta mörka Djävulen genom att istället tala om skeendet Eros/Cupid, det lilla barnet som avlossar kärlekspilar mot människans hjärta. Men detta är inte Djävulens eller Pans domän, inte den degenererade avspjälkningen av sexualdriften från det större begreppet kärlek i vilket släktets fortlevnad, dvs. Livet, är det centrala.

Därför hänger den mytologiska trion Satan, Djävulen och Faun samman - de utgör schatteringar av samma historia om själens syndafall, berättelsen om en existens som faller betydligt kort om vad individen egentligen är. 

Det Olle Waller med hela porrindustrin i ryggen predikar för det förfallna svenska folket är sex utan kärlek - en naturens styggelse. Med en halv miljon i publiken under homofestivalens sista dag i Stockholm är det ingen tvekan om att det är landet som glömt vad kärlek är och som därför Gud valt att glömma. 

För keruben Eros med sin pil mot människans hjärta är naturligtvis Solens tecken Lejonet och Lejonets hus ("tillhåll", "verksamhetsfält") i astrologin stämmer perfekt med den mytiska figuren. Pilen är riktad mot hjärtat och hjärtat är Lejonets (och Solens) kroppsliga organ (jämte ögat). 

Lejonet är också lekens och barnens tecken och det är då vi plötsligt inser djupet symbolen Eros: den här lilla krabaten är i själva verket den ofödda själen som stimulerar sina blivande föräldrars hjärtan så att de måtte bruka naturens i sig irrationella och blinda drivkraft för att bereda själen en kropp så att den kan återfödas till världen! Eros är en ännu inte förkroppsligad själ som knackar på hjärtats dörr hos föräldrarna. 

Jämför det med Olle Wallers personliga historia: tio års tvekan att flytta hop med sin samba för att vardagen skulle döda det _han_ ville ha ut av deras tvåsamhet! Wallers orientering har i nästan 2.000 år kallats cupiditas i väst, förvänd kärlek, egoistisk kärlek, Amors pil riktad tillbaka mot egot - homosexuell kärlek (kärlek till det ena, kärlek som aldrig ens orkar lyfta till ett nyfiket upptäckande av "det andra könet"). 

I en kvantitativ undersökning nyligen fann jag bekräftelse på att den skada i själen som yttrar sig som homosexualitet just har med själviskhet som blivit så tung att Venus inte längre orkar lyfta och flyga utan platt faller tillbaka till startplattan (homo = kärleken låst till ett och samma ställe).

Det visade sig nämligen att den tunga, gravitationella Saturnus tillsammans med Venus (en sänkare!) var överrepresenterad bland homosexuella! Symboliken är kristallklar men det återstår att reda ut varför i så fall indisk astrologi kallar Saturnus och Venus planetära vänner, om det är så att dödens Saturnus och erotiska Venus leder till kortslutning. (Den skicklige läsaren anar att dessa planeters "vänskap" är en djävulskt listig omskrivning för ståndpunkten i all verklig filosofi, som i fortplantningsakten ser dödens bästa vän!)

Homosex är således inte mer än onani som utnyttjar hålet på en annan människa för egots tillfredsställelse. Att Stockholm låter denna orientering få paradera en vecka på stadens gator säger något om hur nära slutet den svenska falangen av västcivilisationen är. Vi har tamejfan tappat sikte på meningen med allt i det här landet. Att ens överväga att skicka ett pr-jippo som Nya Moderaterna in i Rosenbad vittnar om att svenskarna helt enkelt inte kan tänka klart länge. Partiet var ju bara en täckmantel för vissa intressen som nu slussar skattemedel ut ur landet eller ner i ett fåtals privata fickor. Dumma kossor.

*****

Lejonet Aslan, C.S. Lewis metafor för
den inre Översjälen

Lejonet eller Solen har tradition om sig att vara den Store Älskaren (eller den faderlige konungen), och det är bara naturligt att i solstrålarna se tallösa andegnistor som söker sig en plats i världen. (Anmärkning. "Älskare" syftade inte självklart på sexuellt umgänge i äldre kulturer, ännu t.ex. för 400 år sedan i England betydde "lover" en människa man högaktade och älskade platoniskt. En god vän kunde tituleras "my love"!)

Men inget av detta handlar Olle Wallers predikan för det svenska folket om. Han visar upp dildos som man likt små barn kan pröva att stoppa i alla möjliga kroppshål för att se vad som händer. 

Trots att jag var beredd på ett intressant sideriskt (äkta) horoskop för sexualupplysaren, vågade jag aldrig gissa att han var ett fullmånebarn under Satans eget ok, bloggens stående axeln mellan orala Oxen och anala Skorpionen!

Notera att det är en mun i vardera ändan på kroppen, och när man tappat all orientering i livet spelar mynningen inte längre någon roll. Oxens negativt polariserade konsumtion av sinnesdata kan krökas ett varv till så att till och med avföringen blir en källa till skadad njutning. Här har nu själen givit upp försöken att kommunicera med en värdkropp som inte längre lyssnar inåt och rider bara med på resten av färden genom det aktuella jordelivet.

Vi har Satans egen stjärna Algol i Oxens tredje grad - fast här uppenbarligen Algol mindre som den bibliske åklagaren Satan och betydligt mer som den kåte bocken Faun/Pan. En tidig morgonfödelse skulle sätta sinnelagets Måne i direkt kontakt (via opposition) med Djävulens röst, den som längs den sataniska axeln övertygar (korrumperar) själen om att livets mening bara är att mata sinnena med njutningsupplevelser. Även en födelse senare på dygnet leder till ungefär samma resultat, men då Waller blivit ett slags Djävulens språkrör i Sverige kan man gott tänka sig att han har Månen i närheten.

Han är själv inte mycket för analsex dock, om man ska tro den avmätta södra månnoden (Draksvansen) och Månen. Faktum är att hans karriär som sexualupplysare just kan ses som Draksvansens tendens att vilja klippa av och distansera sig från ämnet. Eller som DN-artikeln säger, "sexualfientlighet" rådda i landet för inte så länge sedan. 

Det är nog Wallers egna upplevelser DN-skribenten slaviskt återgivit. För det är egentligen bara problem med "upplysarens" egen tumme med Djävulen. Sinnelaget, generellt ansett för att vara "fallet" i Skorpionen (se bara bloggens test av 161 mördarhoroskop!), förvärras troligen till ett mörkt, negativt och försurat sinne, när dess härskare Mars ställer sig diametralt motsatt och bestrålar sin hemmaplan.

I fallet med två negativt polariserade tecken bildas mest en gyttjig och seg resistans så det är osäkert om aspekten säger värst mycket mer än en negativ bindning till den egna kroppens reproduktionskrafter. Så varför inte bli sexupplysare - man får ju självterapi på kuppen.

Wallers horoskop har båda Ljusen (Sol och Måne) i den irrationella driftssjälens element Vatten, ett förhållande jag aldrig funderat över innan den här bloggens skummande av tidningsrubriker ledde till så många horoskop för sex- och knarkmissbrukare med det kalla Vattnets ständiga bönande att få bli upphettad av en extern energikälla att jag plötsligt insåg det djupa allvaret i filosofens Herakleitos varning för att bli BARA ett djur i mänsklig skepnad:

αυη ψυχη σοφωατη και αριστη

En torr själ är visast och bäst.

Samt: Den bästa och visaste själen är en torr stråle av ljus.

(Bloggaren behärskar inte grekiska - lyckades inte ens få dit accenten på iotat i ariste ("den bästa", jfr aristokrat).

Rollen som språkrör för något behjärtansvärt ämne kan också ses av kommunikatorn Merkurius som i Wallers fall är stark i sitt eget tecken Tvillingarna. 

(Studera bara pratmakaren Bert Karlssons sideriska Tvilling och det kommer inte att råda någon tvekan om det här tecknets karaktär. I det här inlägget noterade också att de extremt pratiga politikerna Fidel Castro och Hugo Chavez drevs av Tvillingarnas tecken - Castro kunde hålla på i timmar med sina tal!)

*****

Mer spännande är ögonblicket då DN publicerar artikeln.

Fascinerande nog stiger kärlekens tecken i öster och bär 6.30 med sig en av de persiska kungastjärnorna Regulus. Kanske var det ett sådant här horoskop som fick de persiska magerna (astrologerna) att om jesusbarnet säga att "Vi har sett Hans stjärna stiga i öster?"

I så fall serverades jesusbarnet ett svårt livsöde eftersom det är Satan som bokstavligen äger det tionde publika huset närhelst den älskande lejonkonungen föds! Mycket riktigt frestas Jesus under sina 40 dagar i öknen av Satan som lovar honom all världens sinnliga njutningar om han bara säljer sin själ. 

Horoskopet visar exakt det jag inledde den här "alternativa" folkbildningen med: att "folkrörelse" för svenskarna är en vulgarisering av religionernas funktion. För vilken planet i officiella tionde huset dominerar om inte religionens Jupiter, i just det tecken som aldrig höjer blicken högre än till den jordbruna myllan! 

Det är en paradox att Lejonet stigande bara ger den Oxen (landbacken) att härska över. Det tycks vara en risk med Lejonet i öster att den gör sig mindre i sitt ledarskap än den kunnat vara. Den instruktiva jesushistorien tycks vilja berätta att vägen till kungavärdighet (en ädel själ) också kräver att man övervinner Satan på frestelsernas berg - man är benägen att säga venusberget här, eftersom Oxens härskare Venus är just den egoistiska sinnligheten cupiditas, njutandet av en lånad kropp bara för njutandets egen skull. En självisk aktivitet som totalt saknar kreativitet eller koppling till den verkliga människans skapande inre natur.

Sist men inte minst är publiceringsögonblickets relation till soltecknet häpnadsväckande tydligt. Solen passerar f.n. den sideriska Kräftan, tecknet som råder över närigheten i den obeständiga Naturen, naturen som ständigt måste förbränna sina egna varelser för att hon är så kall att hon av sin egen ohöljda egoism förbrukar avkomman för att hålla det biologiska systemet vid "liv".

Klockan halvsju i moderata Stockholm, helvetets förgård, stiger så Lejonet och ger sken av kungavärdighet och äkta kärlek (se om Eros ovan). Men lögnen spricker i samma ögonblick man ser vad Lejonets ägare, Solen, i själva verket ägnar sig åt för zodiakalt tema!

Och den indiska astrologin prickar in en fullträff genom att ytterligare genera den horande och profitjagande DN (sex säljer!) genom att placera den näriga Kräftan i tolfte huset. Enligt indisk astrologi har det 12e huset också ett konkret uttryck i "sängkammarens hemliga nöjen". 

So there you have it. 

På den nivån befann du dig svensk, tills du läste det här blogginlägget och plötsligt fick flera dimensioner till din tidigare andliga blindhet.

SvD återfödd som krokodil i Vattumannens era

[Ett improviserat inlägg!]

Nyligen skrev en docent i etik i SvD och tyckte sig med en bok om Clint Eastwood (utgiven på kristet förlag) se kristna motiv i filmarens långa karriär i våldets tecken. 

På många sätt är Eastwood i mina ögon snarare epitomet av allt det som gjorde USA till en pärs för mänskligheten i övrigt (och t.o.m. för landets egna). Konservativ och bokstavstrogen biblicism, öga-för-öga-mentalitet, kvartersmobbar eller enskilda som tar lagen i egna händer. Simpelt, jordnära och utan någon genomtänkt koppling till den eviga morallagen (sanatana dharma) som människan måste upptäcka över århundratusenden av släktets snigelartade evolution. 

Att leta frälsarmotiv i Clintans filmer är verkligen att tillskriva honom ett oerhört djup. Bob Dylan, med ett mycket snarlikt horoskop, har skrattat åt alla litteraturvetares försöka att hitta djupsinnigheter i hans texter.

En annan möjlighet till myten om mänsklighetens evolution är att skit alltid kommer att förbli skit och att det är själar som passerar igenom mänskligheten, lär sig de enkla uppgifter som planeten erbjuder, och går vidare till andra existenstillstånd. Kvar har vi ett jordklot med en mänsklighet som till planetens slut kommer att vara lika korkad som alltid och aldrig lära sig av sina misstag. Civilisationen kommer att starta om från början, gång på gång. En gång med bara stenbumlingar, en annan gång med bränt tegel och ännu en annan gång med något läckert syntetmaterial och så tillbaka till stenbumlingen igen.

Särskilt lockande är det synsättet eftersom "the powers that be" strävar efter ett status quo. Det ligger t.ex. helt i linje att publicera en artikel där Clintan är god - nästan Jesus själv - eftersom tidningen stöttar storkapitalet, precis som republikanen och skattesmitaren Mitt Romney - som naturligtvis Clint Eastwood visar sig sympatisera med ! (The Guardian)

Jag tror etikdocenten i Svenskan kan stoppa upp Clintan-avhandlingen nånstans där inte solen skiner och glömma kristendomen som en mänsklighetens förädlande faktor. Läran har kapats av rika grisar som söker döva sitt dåliga samvete för att de verkar inom den orättfärdiga världsordningen istället för att ta ställning mot den och som bäst donerar lite till något välgörande ändamål. Den sortens människa kommer att sopas bort från jordens yta enligt tes 1 och tes 2, att det verkligen pågår en evolution, men bara inom ramen för ett tröstlöst kretslopp (en mycket vanlig åsikt bland bildade greker och romare i sen antik).

Om de platoniska månaderna på något iakttagbart sätt sätter sin prägel på mänsklighetens färd och allmänna, kollektiva uppdrag över ett drygt 2.000 år långt tidssegment, kommer den stundande Vattumannens tidsålder inte att medge privatkapitalister. 

Moderater och likasinnade (ex.vis Anders Breivikar) får skynda och rasa av sig allt sitt hat mot gemensamma lösningar, för Vattumannens tidsålder kommer att innebära en stenhårt reglerad mänsklighet! Den gåtfulla flygingenjören Arthur M. Young (Bell-helikopterns uppfinnare) antydde så mycket på något ställe i en lång filmad intervju. Här är en anhängare av djuppsykologen C-G Jung om den stundande tidsåldern - en A4-sida (cirka) väl värd att läsa.

Naturligtvis blir det intressantare om man ställer kraftigt Algol-påverkade horoskop bredvid Mitt Romneys - också presidentkandidaten har Satan, Frestaren till korruption - starkt framhävd. Seriöst, Clintan är inte trovärdig  om han stöttar Romney (se nedan).

Tvärtom bekräftar han hur begränsad Oxen är som samtids- och omvärldsanalytiker. Clintans filmer har också varit mycket enkla "human interest"-historier, även när de griper sig an ett historiskt ämne. Han berättar gärna om den amerikanska (falska) drömmen men särskilt om de ställen där den spricker. Dock aldrig med någon ideologisk tydlighet utan bara genom konkreta livsöden. 

Jag tror inte han är ett dugg intresserad av de stora penseldrag man måste avkräva av en duglig ledare för denna tid. Världen behöver inte en enda politiker ytterligare. Världen behöver något i stil med de filosof-kungar Platon visualiserade för 2.300 år sedan. Hans texter står alltjämt för det ultimata logiska tänkandet. Om något har folk blivit såsigare sedan antiken!

Se på Reinfeldt - vad är detta för något? T.o.m. Obama, född samma dag (men inte samma år) som Reinfeldt har fått utstå mycken smälek för exakt de brister som är så generande tydliga hos den svenska "ledaren". Mänskligheten tycks inte kunna producera ledare av god kaliber för tillfället. Väntar mänskligheten på intervention från yttre världsrymden? En Frälsare utifrån?  

Glöm inte att det bara är några månader sedan svenskarna kunna läsa detta - och dessutom i en extrem högertidning - man undrar verkligen om västvärlden håller på att falla sönder av sin egen sekularism, girighet och den allmänna ointelligens och inkompetens som följer av de två första åkommorna.

*****

Clintan och den han tycker bör bli USA:s nästa president - notera Måne/Måne-relationen mellan männen - här galopperar verkligen den irrationella blöta Vattensjälen som Herakleitos, den kanske tyngsta filosof väst producerat, ansåg borde läggas in på torken innan människan bör gripa sig an de stora frågorna.

αυη ψυχη σοφωατη και αριστη

En torr själ är visast och bäst.

Samt: Den bästa och visastesjälen är en torr stråle av ljus.

(Bloggaren behärskar inte grekiska - lyckades inte ens få dit accenten på iotat i ariste ("den bästa", jfr aristokrat).

Notera hur väl de här två passar för varandra - två liv som utspelar sig inom den "sataniska axeln" (Oxe/Skorpion) som därtill lagt sig helt platt för ett jordnära perspektiv - just det som inte längre räcker för att styra jorden. Båda männen har en Måne som är predisponerad för att plocka upp verkligheten via de instrument människokroppen delar med djur- och växtriket.

Om den "sataniska" jordbundna axeln: Alla vet att man inte kan stå I skiten om man vill ha perspektiv på den för att avgöra de bästa handlingsvägarna. Det är därför mänskligheten redan är död om det är så som ateister och de sekulära konsumtionsslavarna säger, att moral bara är en konvention människan själv hittat på i ett försök att reglera sina göranden.

Moralen existerar men inte för att människan hittat på den, utan för att den tycks kodad i själva vårt solsystem och låter sig upptäckas för de som söker förstå människans plats på jorden och i ett större helt. Jag studerade (av och till) västerländsk astrologi i 25 år (ett kvarts sekel) innan ödet ansåg mig mogen att få se det Sanna Hjulet och inte det västerländska som jag kämpat med att få rätsida på.

Det är t.ex. det Sanna Zodiakhjulet som avslöjar att homosexualitet står ut som störningar när man studerar detta marginalbeteende kvantitativt. I den frågan har då plötsligt Romney och högerkristna (Satan bluffversion av kristendom) plötsligt mer rätt än Obama och "anything goes"-liberaler. Himmelen själv indikerar i markant högre grad skador mot den naturliga fortplantningsdriften i homosexuella horoskop än i kartor för referensgruppen. Här börjar vi nu ana den dolda Lagen bakom fenomenvärlden - via astrologin! 

Naturligtvis hatar fallna själar i Djävulens hårda grepp allt tal om att det skulle finnas en officiellt mätsticka att leva upp till. Nu blir plötsligt alla de klassiska dödssynderna känsliga ämnen! Ligger det något i antikens varningar? Många människor beter sig helt enkelt inte människovärdigt. 

Platon menade att de helt sonika flyttas ner till något passande djurrike eftersom de så grovt misslyckats ta till sig reglerna för vad som kan anses tillhöra människans art och ödesväg. Och det sade han för över 2.000 år sedan, innan dagens hela västsamhällen började att ensidigt stimulera den vegetativa djursjälen i människan och förneka och förtrycka den högre själen (den som bär på det sant mänskliga).

Som sagt, mänskligheten tar myrsteg genom århundratusenden och sakta men säker lär sig Herkules sina tolv zodiakala stordåd. När Herkules bemästrat dem alla kommer han att upphöjas från människostadiet och bli en gud igen.