Furiösa strider mellan Eld och Vatten över Ting

Det kokar av helig vrede i ledarskribenten och vänsterpartisten Jenny Bengtsson när hon läser Oxfams rapport om hur vårt ekonomiska system håller mänskligheten förslavad bara för att några få män har penismätartävling om vem som kan roffa åt sig mest pengar (ETC). Jag har en svaghet för sådana här svavelosande predikningar men vet ju också att det bara är för att lätta på trycket. Sen förblir allt sig likt i vilket fall....

Om jag lokaliserat rätt födelsedag och en solascendent är något så när rättvisande är Bengtsson ett typiskt fall av den gränslöshet som uppstår när intellektuell Luft saknas för att binda samman de stormande affekterna. Faktiskt, det här är ett principiellt bra exempel som förklarar varför Solen i Skorpionen är ett så kraftfullt och stridbart tecken, rent av revolutionärt. Det är när civilisationen blivit genomkorrupt och all jämlikhet fått stryka på foten som detta dödliga tecken kallas till aktivitet för att fylla sin roll i det stora hela. 

Varje radikal revolt eller död åt den rådande ordningen måste gå hand i hand med att man ger fingret åt den. Det vittnar om zodiakens finurliga konstruktion att Sol-Skorpionen i 1a huset (det ledande temat) av nödvändighet leder till att viljan till harmoni med just den rådande ordningen får stryka på foten - Vågen skickas i fängelse eller undertrycks i det 12e huset för förluster eller frivilliga försakelser.

Lustigt nog följer den här kartan hack i häl på dem för två andra mer eller mindre vänsterorienterade kvinnor som också hade Månen i Skytten. Den här känslopositionen är intressant eftersom den hos bättre individer betecknar en känsla som väcks när temat UNIVERSELLT VÄLMÅENDE kommer på tal. Tecknet ingår i zodiakens tredje akt, den allomfattande, och dess härskare är ju Jupiter, den Stora Välgöraren. När Bengtsson stirrar ut på världen som den Sol-Skorpion hon är, rörs hennes motvilja mot det hon ser starkt just på det ekonomiska planet eftersom sinnelaget befinner sig i 2a ekonomihuset.

På hennes solära eller handlingsbenägna sida är hon så kritisk att hon nästan tar kål på sig själv. Den oändligt negativa Mars-Jungfrun äger den trotsiga Sol-Skorpionen och verkar från 11e idealhuset och söker där bryta ner, fragmentera eller atomiserar vad nu Skorpionen instinktivt revolterar mot. Missa inte hur sinnelagets disponent Jupiter står tillsammans med Sol-Skorpionen. Solen med Jupiter är exakt sinnebilden för den Rike Mannen och här är därför, precis som i fallet med samma tidnings chefredaktör en karta så fylld av smärta och plåga över tingens ordning att individen själv verkar ha klivit utanför sina födelseomen och kommenterar dem! Ur det solära perspektivet är det som om Bengtsson själv inkarnerar den rike och penningfixerade mannen!

Förklaringen - och nu står spekulationen återigen som spön i backen! - är att 12e huset för den här själens närmast föregående liv visar att hon själv tillhörde de "superrika" för inte så länge sedan! Resursägaren Saturnus i Vågen tillsammans med pengars symbol Venus i sitt positiva härskarläge visar en oerhört tajthet när det kommer till ägande. All hennes vrede kommer från diskrepansen mellan den privilegierade tillvaro i förra livet - nu offrat i 12e huset och "historia" som själen har just bakom ryggen - och den "cold turkey" som det starkt framgångshungrande Vattnet (via Sol och Jupiter) i första huset indikerar. 

Det här är en situation analog till den jag föreslagit i många fall av homosexualitet - själar som inte styr sin färd särskilt väl kan ibland karmiskt tvingas till könsbyte som de sedan i sin ovana vägrar när de väl anländer till en ny kropp. I Vattenelementet finns speglingar av en kartritning i det blå (Luft) som inte längre gäller, och under styrning från den låga affektiva själen vägrar dessa varelser anpassa sig till sin nya värdkropp och fortsätter leva som döda spöken, nu kontrollerade av det eftersläpande Vattenelements "minnen" av preferenserna från sitt föregående liv - vissa skulle säga "ett parallellt liv" för att undvika problemet med fenomenet Tiden.

(I idealistisk filosofi ligger Vatten LOGISKT steget efter Luft, men i termer av Tid är de naturligtvis samtidiga eftersom Tid inte existerar förrän psyket klibbar fast i materien. Likväl har bloggaren många gånger upplevt premonitioner vilka tyder på att det ändå finns ett eftersläp i tid mellan förnimmelser i Idévärlden och deras manifestation i det fysiska.)

Detta innebär förstås inte att Bengtsson har fel när hon ondgör sig åt vår tids vidriga ordning. Men givet Dharma (individuell karma på den universella nivån) kan man fråga sig om världen någonsin kommer att bli en bättre plats för mänskligheten i stort. Om nu Vattenbärarens tidsålder kommer att leda till att vinstmotivet helt avvecklas och mänskligheten börjar umgås på ett nytt sätt, vad sker då med alla rövhål som ansamlat enorma mängder ond karma under ett eller flera liv som obotfärdiga profitörer?

Givet den skarpa decimering av världens befolkning som troligen ligger framför oss, kan man tänka sig att dessa själar nu satt sin sista potatis. De kommer inte att återfödas i "System Jorden" något mer. Lägre och mer helvetiska världar finns i beredskap för dem eftersom de markerat nivå. NÄR den Yttersta Domen infaller varierar troligen från själ till själ. Säkerligen har många redan utgått år "vårt system" och ingen vet om de är inne på sin egen sista sträcka i detta liv, om den saken måste man rådfråga sin själ - vilket i sin tur kräver en tillräcklig god karma för att kunna avveckla yttre och vilseledande distraktioner...