Sir Richard Branson - studie av en insiktslös kapitalist

"Sir" Bransons rymdfärja för de kriminellt rika
sprängdes i bitar vid start. Ett omen om framtiden.

Som omogen tonåring i en tid när vissa skivbolag verkade mer rebelliska och kreddiga än jättarna, tyckte jag  engelska Virgin Records var suveräna. Grundaren Richard Branson hade ju ändå snappat att tyska ambientmusikerna Tangerine Dream var hippa och sajnade dem. Skivan blir en enorm säljframgång, ungefär vid samma tid som Virgin också släppte Mike Oldfields likaledes instrumentala Tubular Bells - på skitdålig och knastrig vinyl.

I efterhand har jag kunnat konstatera att numera adlade Branson var en slug affärsman som minsann inte köpte in onödigt dyra tillverkningsmaterial, utan tvärtom troligen tjänade lite mer på varje såld produkt än de stora förhatliga bjässarna. Kunden fick betala genom en sämre produkt, om nu kunden ens hörde skavankerna.

Det var i början av 80-talet, när imperiet Virgin blivit stort, som jag började fatta att det här bara var vilket kapitalistsvin som helst. Rapporter dök upp i musikpressen om hur Branson godtyckligt sparkade musikartister från det fattiga Jamaica med omgående verkan. Konkurrerande "kreddbolaget" Islands mjölkossa Bob Marley hade dött och det fanns inte längre något lokomotiv att hålla reggaemusikens försäljningssiffror uppe i blekansiktets värld. Branson kapade den tunna försörjningslinan för alla de artister (och de var många!) som han sajnat bara ett eller ett par år tidigare. "It's nothing personal, just business." Branson vill ha produkter med HÖG lönsamhet.

Därifrån kan vi snabbspola fram till 2014 och nyheten i AB att Robert Plant, legendarisk sångare i rockbandet Led Zeppelin har rivit ett kontakt på nästan 6 miljarder för tre återföreningskonserter framför Bransons utsända kostymer och siffertricksare. Gesten betyder väl egentligen inget, bandmedlemmarna som ännu är vid liv har blivit stinkande rika genom branschens ständiga omförpackningar av deras begränsade musikproduktion.

Jag får allergichocker av att lyssna på den musik den canceroida branschen bestämd sig för att sprida via alla kanaler och sälja på varenda pucko i västvärlden - det är när alla går och nynnar på samma Idol-melodi man ger upp hoppet om att mänskligheten någonsin ska utvecklas till mogna individer som samarbetar istället för att konkurrera, inte för att marknaden fördummat dem och skapat en pseudo-sammanhållning utan för att mänskligheten har tillägnat sig de korrekta principerna, den sanna förståelsen om vilka de är som grupp och enskilda. 

Den här bloggen började snart propagera för den mäktige romerske filosofen Plotinus (300-talet) och hans fortsatta utläggningar av greken Platon. Tyvärr har marknaden lyckats sänka folkens ambitionsnivåer så extremt att det inte längre är möjligt för sublima tankar att tränga in hos gemene man. Västerlandet är ohjälpligt korrumperat och måste dö som varje annan civilisation.

"Sir" Richard Branson föddes naturligtvis under en helt fenomenalt privilegierad himmel om man före återfödelsen till Jorden satt sina livsmål så ofattbart lågt att man går ner (som en avatar) enbart för att narcissistiskt vilja spela rollen av Den Rike. Se den färglagda kartan och notera hur begränsat Bransons horoskop är: allt det viktiga händer i husen 1, 3 och 3, egot, egots tillgångar och egots kommunikativa utrustning. 

Här är en extremt narcissistisk Sol i första huset: "min solära identitet ÄR det jag visar upp som min rollmask/ascendent". Eftersom Solen står i återspeglingens Vatten är det här inte ett horoskop som omvittnar en genuin själ som genomlyser Personan (ascendenten), för det skulle krävas en soluppgång i transparent Eld. Nej, detta är en solär aktivitet i det näriga och hungrande Vattenelementet - den vegetativa själ som så mycket förklarar den evigt vinstjagande marknadsmänniskan. Det är själva bristen på äkta kontakt med identiteten som gör Vattnet så fyllt av begär till den äkta varan, Elden/Solen. 

Så trots att Solen ligger i första huset är inte Branson nöjd med att bara vara.

Så långt det första husets naturligt transparenta Eld-natur (orange längst in) men som här dränks av den sublunära sfärens grönskimrande Vatten. Men varför dör första ego-huset i utkanten, och får en brun ytterkant?

Jo, det är ett visuellt sätt att försöka påminna om att ett horoskop komplett med födelsetid kan dra nytta av de 12 husen som ett sista ytterhölje som bäddar in och i många fall helt dränker signalerna från himmelen. 

Sol-Kräftan disponeras förstås av Månen, detta är en SJÄL (andesjälens identitet) som stigit ner i overklighetens hav (Maya - det inbillade livet). Och när man uppsöker Månen ligger den i Lejonet, i det jordbruna 2a ekonomihuset.

Bransons falska jag-upplevelse i första huset tappar så slutligen kontakten med den högre verkligheten helt och hållet när bollplanket Månen enbart kanaliseras genom det materiella ägandets perspektiv. I mina ögon borde andra huset tillhöra de "onda husen", men indisk astrologi har en neutral syn på det. Trots allt skulle ascendenthuset inte leva många dar om den inte hade uppbackning från det andra resurshuset! 

Dessutom är 2a husets koppling till Oxen och spädbarnets blinda- giriga och orala fas tecken på en så lågt utvecklad mentalitet att man inte kan börja moralisera om små barn som ännu bara beter sig som djur, som fysiska kroppar. De suger i sig mammas mjölk för att kroppens (låga) intelligenssystem instinktivt manar dem till det. Richard Branson är troligen världens rikaste bebis! Att dingla med 6 miljarder framför Robert Plant tyder sannerligen på att dyslexi (Branson är dyslektiker, påstår han i alla fall) - att detta kognitiva handikapp faktiskt kan vara ett tecken på begränsad begåvning.

Men när det gäller bebisens "naturliga" girighet behövs naturligtvis inga högre kognitiva färdigheter. Särskilt inte om den lägre rationella fakulteten, i astrologin gestaltad av Månen eller psyket (jordiskt förnuft) VÄLSIGNAS av kungamakaren Regulus. Återigen kan man påminna sig vilket hus Regulus kanaliseras genom: äganderättsinstinktens andra hus. Det är således inte fråga om någon verklig kungavärdighet utan just det mentalt aborterade stolpskottets befängda idé att, "den som har samlat på sig mest när han dör, har vunnit loppet".

Månen i 2a huset har en enklare färgläggning i bara brunt och orange, och logiken bakom detta är solklar för den som följer beskrivningen av det första huset. Här har vi ju en så kallat lyckosam "ömsesidig reception" där Månen mottas i Lejonet där Solen härskar, samtidigt som Solen gästar Kräftan där Månen härskar. Eftersom den här receptionen utlöser den "sensationalistiska" urladdningen mellan Eld och Vatten, får vi en man som verkligen satt namn i samtidshistorien, även om eftervärlden kommer att klassa honom som ännu en av dessa biokemiskt störda västerlänningar som svältfödda på uppmärksamhet försökte imitera den sanna storheten som antikens konungar.

En nyrik sprätt är vad vi har att göra med här, en obildad men rik sprätt. En sådan jag i förra inlägget förslog en god världsregering ska fånga in och drilla till ett tänkande som gynnar hela mänskligheten i de farliga tider när de skulle kunna sticka iväg och försöka berika enbart sig själva. Den tendensen är extrem i Bransons horoskop: endräktens mördare Mars är mer benägen att klyva och söndra i Jungfrun än i något annat tecken och i tredje intellektshuset är planeten ytterligt stark. Jord i detta hus drar ner den intellektuella höjden och fokuserar på konkreta resultat. En äkta handelsman, en kvartalskapitalist (Jungfrun har inte Saturnus långsiktighet och påminner i sin jakt på snabba vinster - eller billiga poäng - mer om kvartalskapitalismen än den konservativa Stenbocken.)

Jag tror Branson ljuger när han kallar sig dyslektiker för att inhösta sympati (han var inget snille i skolan). Mars är i grunden omoralisk och tredje huset ett av de onda husen, jag har en god vän med samma kombination och jag hör hans vita lögner som löper som en röd tråd genom hela hans kommunikation. Han vet att jag har vänstersympatier men vår vänskap är god och därför skapar han en falsk intellektuell buffert mellan oss. Klassiska omoraliska Mars när den verkar via intellektet. 

Intellektet är i sig a-moraliskt, man kan välja att tala sanning eller sprida dynga, och Bransons fall är inte lätt att avgöra. Kräftan i första huset ser nämligen den energiska Mars som en välgörare (krigaren gör det jobb den fega och protektionistiska Kräftan inte vågar lämna sitt eget för att göra), och detta blir därför en välgörande Mars-placering. Men man ska inte glömma att Mars i grunden är en omoralisk planet, den är född att svika och stinga (vilket den påminner om via Skorpionen)  för att inte tala om att den bara är sitt ego trogen och ger blanka fan i Saturnus spelregler (synligt via Väduren eller Barnets trots mot den värld det fötts till).

Branson startade som bekant ett flygbolag och ska nu erbjuda turistresor i rymden för de snuskigt rika. Häromdagen exploderade en av hans rymdfärjor under en tidig flygning i förberedelse för lanseringen av den kommersiella reseprodukten. Allt detta sorterar under tredje husets "dagturer" sedan världen blivit så liten att en flygresa över hala klotet eller några timmar i rymden inte längre går att rubricera som ett 9e-husäventyr, en långväga och chansartad upptäcktsfärd. Från det att Saturnus systematiserar och organiserar är ingenting längre en jupiterisk 9e-husföreteelse.

Och Saturnus, kan man slutligen notera, "äger" Bransons psyke/Måne. Och det är återigen det låga 2a huset för pengar och resurser som lockar den här diktatorn eller emperatorn. Branson tillhör det ultraprimitiva släkte av neanderthalare som försöker göra KÖTT av sin själsliga form (Saturnus), söker visa vem han är genom jordiska rikedomar.

Så ser alltså en människa ut, naken, som grupperingar som Svenskt Näringsliv skulle försöka få oss att beundra och betrakta som det högsta mänskligheten frambringat: den driftiga entreprenören. I själva verket är dessa de minsta själarna på Jorden (vilket märks i Brasons sätt att överkompensera sig med flygplan och raketer). Ju förr mänskligheten kommer tillrätta med dessa särlingar som förstör den sanna filosofin, dess bättre. Den utopiska nya världen kommer dock inte förrän västerlandet ligger helt i spillror. Det är så den här föreställningens manus ser ut.

*****

När jag skulle tagga inlägget med "Richard Branson" insåg jag att jag redan avhandlat horoskopet! Tala om att rensa huvudet från allt lågt mellan varje skrivpass. Nå, det kan ju vara intressant att jämföra dagens aktstycke med hur tankarna gick förra gången, i inlägget som skrevs bara åtta månader tidigare.