Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


tisdag 1 januari 2013

Nobelprisförfattarna och själens åtrå


Tanken med denna småstudie av Nobelprisförfattarna t.o.m. 2012 är att se om den indiska tanken om atma karaka har något synligt genomslag. Om den längst fortskridna planeten (1-30 grader) illustrerar "själens åstundan", borde då inte gruppen av världens främsta författare avslöja vilken som är det skönlitterära författarskapets planet? 

Tanken är inte problemfri - tänk om det "bara" är berömmelse vissa författare var ute efter? Skrivandet som ett medel för andra mål? 

Frågan är också om man på förhand ska bestämma att t.ex. fantasins Måne är skönlitteraturens planet eller möjligen skriftspråklighetens Merkurius. Och vad om Venus, allmän signifikator för skönhet men också de "högre konstarterna"?

Men till och med om man skjuter dessa frågor ifrån sig och väljer att lyssna till vad studien själv kan tänkas avslöja, uppstår genast andra problem.

Merparten av pristagarna saknar känt födelseklockslag. Månens rörelse är mellan 12 och 15 grader per dygn och i vissa horoskop kan Månen vara den längst fortskridna. Författaren Eugene O'Neill kan illustrera dessa osäkra horoskop. 

Vid midnatt i New York befinner sig O'Neills sinnelag i Vattumannens 20e grad och den rör sig 12 grader under dygnet. De fyra timmar Månen påbörjat färden genom Fiskarna går bort och 20 timmar återstår. O'Neill har både Saturnus och Venus i den 27e graden av varsitt tecken och hans Måne skulle kunna vara atma karaka, men bara sex timmar av dygnets tjugofyra. Oddsen är emot detta. 

Eftersom det är sällsynt att ingen annan planet hunnit värst långt genom ett tecken medan Månen nått minst halva sitt tecken, använder jag här samtliga 106 horoskop trots att det säkerligen kommer att bli något enstaka fel. Ateistförfattaren Sartre har ett horoskop som utspelar sig tidigt i alla aktiva tecken, så tidigt att Mars i 16e graden räckte för att göra den planeten till atma karaka.

Men har då O'Neill två själssignifikatorer - Saturnus och Venus? Fast jag inte läst något om dessa fall (och indisk astrologi använder väl idag både grad och bågminut för att bestämma vem som hunnit längst), tar jag här ett annat grepp, och använder zodiaktecknet självt som andra sorteringsordning. O'Neills Saturnus befinner sig i Kräftan, men Venus är i Vågen. Den senare blir atma karaka.

Sedan händer det ofrånkomliga när t.ex. Elfriede Jelinek har en gradexakt konjunktion av två planeter som därför båda blir atma karaka. Har bockar jag för båda planeterna (det finns 107 atma karakas i listan här nedan).


Innan jag granskade alla 106 kartor för hand, gick jag igenom dem på nytt och säkerställde Månens placering så gott det gick. Tidigare på bloggen löstes frågan om osäkra månplaceringar olika från fall till fall. Verkade t.ex. en person "uppenbart" skorpionisk och Månen bara hade några timmar kvar till detta tecken flyttade jag fram horoskopet till lunchtid. 

Sedan en tid följer jag en striktare regel: har Månen inte nått det nya tecknet 12.00 lokal tid, får den ligga kvar i tecknet den befann sig vid midnatt. Logiken är enkel: sannolikheten är störst för den placering där Månen tillbringar flest timmar i. 

I några fall har samma tanke tillämpats på en tänkbar atma karaka i 30e graden. Har den inte övergått i 1 grad av nästa tecken vid lunch gäller den, annars inte. I några få fall är klockslag helt avgörande för att hitta atma karaka - titta på 2012 års pristagare Mo Yan har tre kandidater beroende på när under dygnet han föddes! Det slog mig åter hur svårt det är att göra en undersökning när själva rådatat inte håller sig stilla!

Det ursprungliga testet sträckte sig fram till 2008 års pristagare. Sedan dess har jag tagit bort en Nobelpristagare vars födelseår inte är känt och de senaste årens pristagare har tillkommit. Den nya och striktare hanteringen av Månens position i solära horoskop kan ses vid jämförelse av den gamla tabellen och den nya. Eftersom 106 mätpunkter är alldeles för lite är det dock bara den oförändrade situationen i botten och toppen som är intressant.
Sol och Måne hos
Nobelprisförfattare
t.o.m. 2012 (106 st)
12 7
10 8
11 12
11 6
5 12
12 8
9 8
10 10
5 5
8 10
4 12
9 8
Snitt:
8,8
Signifik.
rel. snitt
(±50%):
<=4,4 e.
>=13,2


Med så få pristagare att testa skiljer sig de intressanta topp- och bottennoteringarna föga från grundbruset. Den konstiga effekten längsmed axeln för kreativitetens (och dramatikens) Lejon och det stora konceptets Vattuman kvarstår men inte lika tydligt. Solen i Lejonet verkar som sagt hellre vilja livet än sitta ner och skriva om dess dramatik och Solen i opposita Vattumannen i än högre grad, där den enda faktiska underrepresentationen inträffar. 


Efter justeringar av Månens sannolika position tappar fantasins planet i Lejonet sin signifikanta överrepresentation från det första testet. Det saknas dock bara 1,2 horoskop från att nå överrepresentation. Nu visar sig tre sinnelag, alla i den positiva polariteten ("kreativitet"), dela på förstaplatsen.

Om det ligger något i dessa observationer kan man likväl inte påstå att stort författarskap är förunnat enbart dem med sinnet förankrat i den supralunära sfären, i de förfinade Eld- och Luftelementen. För på den agerande solsidan är som tidigare noterat Solen i den jordbundna Jungfrun uppenbarligen en skarp observatör som då dess härskare är skrivdonets Merkurius, kan man få visst belägg för traditionen om budbäraren. 

Och notera hur de tre av de sex positiva Solarna ger bottennoteringar. Särskilt Skytten som har klen utdelning som både sol- och måntecken börjar framtona som ett mindre lämpat författartecken. (Kanske är det hästmänniskan i Skytten som drar mot ett mer aktivt liv än författande...)

*****

Innan vi tittar på vad Nobelpristagarnas horoskop säger om den typiska atma karaka hos den ultimata författaren, vill jag påminna om en annan och besläktad indisk lära, den om bhava karaka, hussignifikatorerna. Länken innehåller en ytterst ofullständig listning av de tolv husen och för författarskap ska man inte glömma tredje huset för skapande verksamhet som sång och dans samt skriftlig kommunikation. 

Det är planeten Mars - energi i dynamisk rörelse eller den snirklande skrivarpennan som ett skarpt svärd som är signifikator för dessa verksamheter. Det är kanske lätt att glömma om man bara uppehåller sig vid Fredrik Reinfeldts olyckliga horoskop med "olyckans" Mars stigande i privategoismens tecken Jungfrun i öster... 

Den onda sidan av Mars ser vi genom att planeten också är signifikator för sjätte huset, olyckans, fiendskapens och ohälsans hus, nära relaterat till Jungfruns tecken (som ju har uppenbara kopplingar till wellness och fitnesstänkande - en bra kropp är värd mer än en svag dito). Är det därför Reinfeldt ligger så snuddande nära en rasistisk eller diskriminerande syn på människor - att han föraktar en svaghet som han någonstans själv - i sitt första hus - är bärare av - anfadern som var "negerkung" och landsförvisades?

Men det är således Tvillingarnas naturliga tredje sektor som intresserar oss här, och det var med stigande häpnad jag granskade karta efter karta och noterade hur Mars strax tog ledningen och vägrade släppa den! Bästa läsare - helt otippad visar sig Krigaren vara den bästa författarens signifikator! Avståndet till de andra är så klart att några enstaka fel om Månens placering inte kan ändra på utfallet.

Det gamla hederliga viset -
papper och penna

SOLEN - 17
MÅNEN - 8
MERKURIUS - 12
VENUS - 15
MARS - 23
JUPITER - 17
SATURNUS - 15

(107 placeringar eftersom en Nobelpristagare hade dubbel atma karaka)

*****

Här kan det passa att återknyta till inlägget Vass penna, en fjäder i hatten från 2011. Ett inlägg som handlade om ingen mindre än Västeuropas ikoniske författare Shakespeare. 

Att hitta "krigarens åstundan" bland de bästa författarna sluter en remarkabel cirkel till det äldre inlägget med dess ordande om "skakande spjut" (Shake Spear). Jag ser nu dessutom att att Edward de Vere, den brittiske adelsman som kan ha varit den verkliga författaren bakom pennamnet Shakespeare, också har Mars som sin atma karaka!

Jag har tidigare berättat att det var ett drömmöte med denne figur som fick mig att starta en blogg och vid ett annat tillfälle noterat hur min indiska planetcykel under Merkurius nästan exakt koinciderade med att jag fick jobb som undertextare (en glädje som dock blev kortvarig när ekonomiska krisen slog ner hösten 2008).

Vem vet, det kanske är spillror från den gamle brittiske värjfäktaren som influerar bloggens astrologiska undersökningarna? Jag menar, vem har lust att reprisera ett tidigare liv i detalj? Nu kanske Det som en gång var en britt vill fördjupa sig mer i astrologin (ett ämne Edward de Vere ansågs skicklig i enligt en lismande 1500-talsdikt till hans ära). 

Kanske har själen till sin glädje hittat tillbaka ända till sitt äldsta möte med zodiaken - den som han som babylonier en dog bidrog till att forska fram. I ett kommande inlägg (som faktiskt skrevs före den här studien, direkt efter det om Kate Winslet och Fredrik Reinfeldt) tar jag en jämförande titt på min egen atma karaka.

Jag vill bara understryka att jag inte "känner" mig som någon annan än detta svenska jag, här och nu. Tomt prat om att ha varit den eller den i ett tidigare liv avslöjar bara hur outvecklat och egocentriskt det egna tänkandet är. Du har aldrig varit någon annan än den du är nu. Här är ditt enda liv. 

Själen själv är troligen närmast obegriplig ur mänskligt perspektiv och därför förminskar vi den, banaliserar den, och sätter ängelvingar på den och underordnar den det tillfälliga egot som miljö och dna byggt upp och som vi felaktigt identifierar oss med. 

Det ligger i människans väsen att vilja göra sig begrepp - en "sjuka" som inte djuren lider av. Men det är också just detta, representerat av Luftelementet, som skiljer människan från djuren. Romerske astrologen Manilius (1a århundradet) tryckte hårt på att bara de tre Lufttecknen har nått full mänsklighet och tycks ha favorisera dem. Det är mänskligt att söka metafysiska modeller, den som ännu bara lever som djur saknar det intresset.

*****

Under genomgången av dessa atma karaka-placeringar tyckte jag mig se flera intressanta trender, bland annat rörande de fyra elementen. Jag återkommer till detta test om de flyktiga intrycken visar sig hålla måttet. (Tillägg: Här är ett nytt test som på ett kuriöst sätt validerar fyndet här ovan.)

Inga kommentarer: