Bloggen startade i mars 2009 med försök att få astrologin att svara på kvantitativa studier. Det närmandet byggde på felaktiga antaganden om vad ämnet handlar om och gradvis har kopplingarna till klassisk väst- och östfilosofi smugit sig in. Samlingssida från tidiga bloggens horisont:
T E M A S T U D I E R - svarar astrologin på kvantitativa tester?

Herakleitos (c 500 fvt): "De som talar med förstånd förlitar sig på det universella, som en stad måste lita till sin lag, och med än mer tillit. Ty alla mänskliga lagar närs av en gudomlig lag, och den har så mycket kraft som den önskar och är tillräcklig för alla och fler därutöver."

Chu Hsi (Zhu Xi), idealistisk filosof, 1100-talet: "Ödet, det är vad som återstår sedan människan gjort sitt yttersta."

Konfucius, kinesisk samhällsfilosof, 500-talet fvt: "Den ädla människan sysselsätter sig med tankar om dygd, den ringa människan sysselsätter sig med tankar om sin egen vinning."
Västerlandets store logiker & mystiker Platon ventilerade ofta orfisk-indiska tankegångar om reinkarnationen och själens rörelse mellan världarna... "Sokrates: Vem än som anländer oinvigd och ofullbordad i Helvetet kommer att ligga i leran. Men de renade och fullbordade kommer att vistas med gudarna." (Faidon, 69c)

JORDELEMENTETS VÄG (karma yoga):
"Eftersom vår identitet med den gudomliga kraften ytterst är obestridlig, (låt oss ha) en fast tro att vi genom att framhärda i vårt utmönstrande oss efter gudens form, tal och stämning, våra handlingar i tiden blir signifikanta och gudens essens slutligen förverkligas av oss."
(Günther - Buddhist Philosophy in Theory and Practice)

Fr.om. nyår 2023 separerades "Sveriges transiter" som ny tagg från den äldre "transiter" som vid 400+ blivit ett oöverskådligt myller.


onsdag 26 augusti 2009

Ansiktspsykologi

What She Sees In You: Facial Attractiveness Explained

ScienceDaily

Den här artikeln om hur kvinnor ser på manliga ansikten är intressant i sig. Den ger också oväntat stöd för astrologins urgamla delning av kärleks- och skönhetsgudinnan Venus i en "lägre" och en "högre" form.

Venus är i sin sinnliga form härskare över Jordtecknet Oxen. Som symbol för "högre konstarter" och idealistisk kärlek (platonisk kärlek) är istället Venus härskare över Lufttecknet Vågen.

När du läser artikeln, håll då i minnet att indisk astrologi förknippar Oxens tecken med ansiktet och västastrologin särskilt knyter Oxen till munnen. (Indisk astrologi förefaller därtill innehålla metoder för att länka varenda kroppsdetalj till en eller annan astrologisk faktor, men om detta vet jag knappt något.)

Venus associeras med den undre delen av magen, från bäckenbenet (under vilket Skorpionen regerar över könet) och upp halvvägs till naveln. I väst har traditionen istället fixerat sig på korsryggen (ungefär samma område men betraktat bakifrån).

Oxen är oproblematisk men jag skulle vilja föreslå att det symboliskt viktiga med Vågens fysiologiska område är att detta är gränslinjen mellan över och underkropp på samma sätt som Vågen markerar "halvtid" i zodiaken.

Tanken ska sedan tas ett steg till: detta är mittpunkten, varpå Vågens båda halvor (vågskålarna) balanserar. Den som befinner sig i perfekt ekvilibrium har perfekt blick för proportionerna "där nere" och "där uppe", sinnlig och idealistisk harmoni.

Minns dessa tankar nu när du läser texten, det är påfallande hur den zodiakala idén går igen i forskarnas fynd. Man kan uttrycka det som att inte ens vetenskapen är objektiv - bakom alla våra föreställningar döljer sig den arketypiska verkligheten vars upptäckt zodiaken kanhända är det äldsta beviset på.

Inga kommentarer: