Kvart i elva får jag syn på en relativt nypublicerad blänkare och marknadsföringsinsats för perverterat sex i Aftonhoran. Gud vad opportuna de flata oduglingarna på tidningen tycker de är, som följer alla mallar och schabloner och lägger ut detta till homo-människorna som besöker Stockholm under pågående Pride-vecka! Man mår illa av att se hur en psykotisk tidningshjärna tänker.
Horoskopet visar att blänkaren publicerades mellan cirka 10 och 13 då Jungfruns tecken stiger i öster. Det är nu inte tecknet för kärleksplaneten Venus "fall" som är det viktigaste utan hur mycket sjuklig dekadens som signaleras av alla de andra planeterna!
 |
| Smutsiga färger indikerar effekten av de onda husen. Detta är Eld och Vatten i krig - sensualistisk sensationalism på mest förfallna nivå. |
Tre av de fyra onda husen är livligt aktiva här och givet ascendenthärskaren Merkurius i 12e huset, kan man påminna sig husets sekundära innebörd i indisk astrologi. Förutom att stå för exil och undangömda platser som kloster, fängelser och dårhus så tecknar 12e också "sängkammarens hemliga nöjen", dvs det privata sexlivet. I den här bemärkelsen fungerar det naturligtvis inte att använda beteckningen "ont hus", lika lite som den som väljer ett klosterliknande liv för att söka värden bortom de världsliga.
Men benämningen följer förstås av att huset tar udden av alla former av världsliga framgångar och således är ont ur "prestationssynpunkt". På sin ytliga nivå ser astrologin ut att förespråka strebermentalitet, inte minst genom den upphöjda position som 10e totalt världsliga makthuset ges!
I västastrologin flyter sex lite instabilt runt i horoskopet och kopplas än till 5e nöjeshuset och än till 8e huset (pga. släktskapen med Skorpionen och dess härskare Mars). Men väst är urspårat så det är inte underligt att buden är så motsägelsefulla även i dess vanskötta astrologi. Tolfte huset är den självklara platsen för sexlivet när man betänker att det är ett vatttenhus (för djupa biokemiska känslovirvlar), att Venus sägs vara "upphöjd" i Fiskarna och att tecknet har den njutningsorienterade Jupiter som sin härskare. (Vi talar Jupiter på en långt lägre manifestation än som Jupiter/Zeus - högguden eller människans gudomliga samvete - ting som hamnar under Jupiters andra naturliga hus - det nionde.)
Väl värt att minnas är att också det tredje intellekts- och kommunikationshuset klassificeras som ett ont hus, men där människan själv kan förbättra situationen genom att låga intellektet (Merkurius) formas i moralisk riktning. Åttonde onda huset har ingen sådan möjlighet eftersom det är en "mörk zon" i människans medvetande och således i naturlig tid måste "värka ut" vad ont det kan tänkas innehålla.
Den perverterande eller korrumperande stjärnan Algol spelar naturligtvis en nyckelroll när Aftonhoran gör sitt till att fallna själar ska dra ytterligare förbannelse över sig genom sina störningar i fortplantningens element Vatten. Algol dominerade horoskopet för Pride-veckans öppning och den ligger alltjämt i akut störande aspekt till könsdriftens Mars.
Aspekten mellan Algol och Mars säger mycket om hur vansinniga de människor är som hamnat i pisksex-svängen och där intellektet (3e huset) är skadat. Det handlar inte om Venus längre, inte om kärlek, utan om kontrollerat våld. Har en enda av alla dessa sargade själar INTE blivit våldtagna eller slagna som barn? Man bara undrar.
*****
Faktum var att bloggaren såg Aftonhorans blänkare just inkommen från en solig promenad i huvudstaden. På hotell Sheraton nära järnvägsstationen såg han en gigantisk regnblågsflagga upphängd. Men det var något sjukt med den.
Som inom satanismen hängde nämligen färgskalan upp-och-ned - som för att bekräfta perversionen Satan orsakar vad han än engagerar sig i. (Jfr. stjärnan Algol i horoskopet här ovan.) Det översta färgbandet var nämligen det blodröda och den heliga, himmelska violetta färgen placerades längst ner som för att släpa de högsta värdena i smutsen.
Pride? Det är Skammen man firar denna vecka, firar att Skammen tagit kontroll över själen och värdkroppen. Jag tror inte längre att homosexuella fötts på detta sätt för att våga ta bladet från munnen och hävda sin rätt i samhället. Detta är inget annat än ett straff för synder begångna i tidigare liv och det bästa sättet att hantera sitt handikapp är just som katolska kyrkan resonabelt föreslår: kontemplera sin natur men avstå för att agera på den. (När ett samhälle blir så dekadent att homosexualiteten normaliseras tappar den sitt karmiska straff- eller korrektionsvärde och Naturen och Nödvändigheten uppfinner då andra sätt för att söka bringa själarna till högre medvetenhet.)
Katolicismen är sedan Andra Vatikankonciliet i mitten på 1960-talet inte längre uttrycklig motståndare till reinkarnationsläran, men om man förespråkar den (som denna blogg) följer att utlevd homosexualitet - som vi snart kommer att få se i årets avslutande Pride-parad - kommer att garantera även fortsatta återfödelser med en kaotisk själ, jordelivet är inte till för något annat än att söka själens sanning. Samhällets "sanningar" om att jobba hårt och konsumera mycket så att kapitalismen överlever en generation ytterligare, är naturligtvis inte en sanning utan bara ytterligare ett hån mot artens sanna potential.
